Remissredogörelse angående förslag till åtgärdsprogram för Hälsans miljömål

Sida 1/33 2015-11-20 Gustav Enander Miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen 010-22 36 305 gustav.enander@lansstyrelsen.se Remissredogörelse angående förslag till åtgärdsprogram för Hälsans miljömål Denna redogörelse innehåller en sammanfattning av de synpunkter som kommit in samt Länsstyrelsens kommentarer. Remisstiden har varit 18 februari 22 maj 2015. Några kommuner begärde och fick förlängd svarstid. När remissvaren inkommit justerades några av åtgärderna och programmet gick ut på nytt till kommunerna som fick möjlighet att ändra ställningstagande. Om kommunen ändrat sitt ställningstagande i den extra förankringsrundan framgår det genom en * vid kommunnamnet. Innehållsförteckning Inlämnade remissvar... 1 Sammanfattning... 2 Allmänna och övergripande synpunkter... 4 Frisk Luft... 5 Giftfri Miljö... 8 Skyddande ozonskikt... 18 Säker strålmiljö... 19 God bebyggd miljö... 21 Inlämnade remissvar KOMMUNER Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo ÖVRIGA Jönköpings Länstrafik Högskolan i Jönköping Region Jönköpings län Trafikverket Länsstyrelsen i Kalmar län Sveriges Åkeriföretag Småland-Öland Länsstyrelsen Skåne län Länsstyrelsen i Kronobergs län Miljösamverkan f Jönköping läns luftförbund Telefon 010 22 36 000 Fax 036-12 15 58 E-post jonkoping@lansstyrelsen.se Webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping

Sida 2/33 Sammanfattning Mål/åtgärd Länsstyrelsens kommentar Frisk luft 1. Informationskampanj om dubbdäcksanvändning Ändras så att åtgärden inte nödvändigtvis måste följas upp genom dubbdäcksinventeringar. 2. Fortsatt luftvårdssamverkan i länet Kvarstår utan ändringar. Giftfri miljö 1. Kontroll av informationskravet i REACH Åtgärden kompletteras med att Länsstyrelsen ska anpassa informationsmaterial till länet. 2. Konsumentvägledare och informations- och Åtgärden stryks. varningssystemet RAPEX 3. Kemikalier i förskolan Kvarstår utan ändringar 4. Utreda förutsättningarna för att anställa en Kvarstår utan ändringar. kemikaliestrateg 5. Utfasning av farliga ämnen i byggbranschen Åtgärdens del b kompletteras med att information även kan ges i bygglovsprocessen. 6. Fasa ut farliga kemikalier Kvarstår utan ändringar 7. Kemikaliefri bekämpning av ogräs på offentlig Åtgärden stryks. mark 8. Undersökning av kvicksilver i fisk Åtgärden omformuleras så att även vattendrag kan komma i fråga och att Länsstyrelsen tar kontakten med fiskevårdsområdesföreningarna. 9. Förorenade områden orsakade av pågående verksamheter ska inventeras och riskklassas enligt MIFO fas 1 10. Undersökningar av förorenade områden i riskklass 1 och 2 motsvarande MIFO fas 2 Bedömningsgrunden förtydligas, åtgärden kvarstår i övrigt utan ändring. Rubriken förtydligas med att åtgärden gäller för både nedlagda och pågående verksamheter. I åtgärden förtydligas det även att det är tillsynsobjekt som avses. 11. Arbete med åtgärder av riskklass 1-objekt Åtgärden förtydligas genom att det nu framgår att det är den ansvarige verksamhetsutövaren som utför saneringsåtgärden efter tillsynskrav från respektive tillsynsmyndighet. Rubriken har förtydligats. 12. Arbete med åtgärder av riskklass 2-objekt Vissa formuleringar i åtgärden har förtydligats. Innebörden är dock densamma. 13. Ökad samverkan för att tillämpningen av annan teknik än schaktning med efterföljande Åtgärden kvarstår utan förändringar.

Sida 3/33 deponering ska öka vid sanering Skyddande Ozonskikt 1. Utbildning av bygginspektörer, bygglovshandläggare och miljöinspektörer om rivningsavfall Säker strålmiljö 1. Informationskampanj om radonmätning i enoch tvåbostadshus 2. Solskydd på skolgårdar, förskolegårdar och fritidshem Kvarstår utan ändringar (tidplanen förtydligas). Åtgärden stryks. Förtydligas i genomförandetexten att målet inte måste var uppnått till 2020 med att det ska finnas en tidsatt plan på plats till 2020 som innehåller tidsatta åtgärder för att nå målet. God bebyggd miljö 1. Åtgärda buller i utomhusmiljön vid förskola/skola/fritidshem Åtgärden har förtydligats med att mätningar/beräkningar inte behöver göras på alla förskolor/skolor/fritidshem utan att ett första urval kan göras genom en bedömning. Kvarstår utan ändringar 2. Kommunala kulturmiljöunderlag och kulturmiljöprogram 3. Antikvarisk kompetens på kommunerna Kvarstår utan ändringar 4. Ekologkompetens Några mindre tillägg för förtydligande. 5. Grönstrukturplaner/planer Kvarstår utan ändringar 6. Åtgärder för grönstrukturen Namnbyte till Insatser för grönstrukturen. 7. Rutin för arbetet med planbesked/planuppdrag Åtgärden har renodlats till att bara handla om planbesked samt att kommunernas redan befintliga rutiner lyfts fram tydligare. 8. Fördjupad genomlysning av God bebyggd miljö i översiktsplanen Åtgärden har förtydligats med att det bara är under relevanta avsnitt som preciseringar ska beskrivas. 9. Ökad återvinning av avfall Formuleringen om utbildning av anställda på sortergårdars har tagits bort. Vad för avfall som omfattas av åtgärden har förtydligats.

Sida 4/33 Allmänna och övergripande synpunkter Gislaveds kommun framför att åtgärdsprogrammet är mycket ambitiöst vilket också betyder att det kommer att kräva betydande resurser hos kommunerna. I de kostnads- och finansieringsanalyser som är gjorda för enskilda åtgärder anges i en del fall att arbetet finansieras inom ordinarie verksamhet eftersom kommunerna har ansvaret för sakområdet. Gislaveds kommun konstaterar att detta resonemang leder till en underskattning av resursbehovet. Gislaveds kommun har tagit ställning till de föreslagna åtgärderna i dess nuvarande utformning. Flera av de avstyrkta åtgärderna är angelägna och viktiga men kommunen har avstyrkt beroende på detaljutformning, tidsramar och liknande. Vaggeryds kommun lämnar synpunkten att åtgärderna bör numreras från 1-27. Det är ineffektivt och omständigt när det inte är löpande numrering. De framför också att det inte är samma titel på åtgärden i den sammanfattande tabbelen som i åtgärdsprogrammet samt att sidnumreringen inte stämmer. Länsstyrelsen Skåne har översiktligt tagit del av förslaget och anser att programmet är lättläst och ger en bra beskrivning av tillståndet i miljön och de utmaningar som finns för att nå de utpekade miljömålen i Jönköpings län. Länsstyrelsen Skåne är övertygad om att genomförandet av åtgärdsprogrammet kommer att öka förutsättningarna för en hållbar utveckling i länet inom Hälsans miljömål. Länsstyrelsen tycker det är positivt att man för varje åtgärd har definierat syfte och mål, bakgrund, genomförande, miljöeffekt och uppföljning, kostnad och finansiering samt ansvar. I övrigt har länsstyrelsen Skåne inga synpunkter på programmet. Länsstyrelsen Kalmar län tycker att åtgärdsprogrammet är lättläst. Åtgärderna är konkreta och genomtänkta och det märks att det lagts ned mycket arbete för att ta fram och planera dem, vilket vi tror är en viktig förutsättning för ett bra genomförande. Länsstyrelsen Kalmar län har inga förslag till hur åtgärdsprogrammet kan utvecklas utan önskar lycka till och följer med intresse Jönköping läns erfarenheter med åtgärdsprogram och åtgärder för miljömålen. Region Jönköpings län vill framhålla värdet av samverkan ur ett folkhälsoperspektiv och barnperspektiv samt framhåller vikten av åtgärder kring ökad kunskap om kemikalier och barn samt betydelsen av genomförandet av medborgardialoger. Trafikverket framför att Länsstyrelsen har valt ett arbetssätt som innebär en tydlig avgränsning för vilka åtgärder som ska ingå i programmet vilket Trafikverket bedömer vara en god grund för att miljömålsarbetet ska omsättas till praktisk handling. t är också att man tydligt pekat ut ansvariga för åtgärderna och haft en process där intentionen varit att i samråd med berörda aktörer ta fram förslag på åtgärder.

Sida 5/33 Länsstyrelsen är medveten om att resursbehovet i en del åtgärder är osäkert. Länsstyrelsen vill med programmet få fram gemensamma prioriteringar i länet för att nå miljökvalitetsmålen. Länsstyrelsen vill öka resurserna för miljömålsåtgärder och genom åtgärdsförslagen tydliggöra att nuvarande resursinsatser inte räcker för att målen ska nås. Länsstyrelsen bedömer att det finns både för- och nackdelar med att numrera åtgärderna per mål eller samlat för hela programmet. Länsstyrelsen bedömer dock att numrering per mål är att föredra då det tydligt framgår hur många åtgärder som finns under respektive mål samt att det är enklare för den som endast är intresserad av en del av åtgärdsprogrammet att se vilka åtgärder som finns för ett specifikt mål. Nedan redogörs för remissinstansernas synpunkter och Länsstyrelsens kommentarer för de olika åtgärderna. Frisk Luft Sveriges Åkeriföretag Småland-Öland anser att det saknas ett större helhetsgrepp när det gäller Frisk luft. Ett område som lyfts fram är citylogistiken. Om planering av varuleveranser och retur-/avfallstransporter finns med vid planering/ombyggnad av tätorter underlättas dessa transporter. Genom att prioritera lastzoner istället för personbilsparkeringar skapas goda förutsättningar för effektiva och trafiksäkra godstransporter i tätorter. Sveriges Åkeriföretag Småland-Öland säger också att godstransporter är en förutsättning för en väl fungerande stad. Minskad personbilstrafik ger utrymme för effektiv kollektivtrafik, för både personer och gods, och ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Upphandlande enheter inom offentliga verksamheter har stor påverkan över val av leverantörer med bra logistikupplägg. För transporter som uppfyller höga upphandlingskrav kanske bussfiler kan upplåtas under vissa tider på dygnet. En åtgärd som snabbt ger ökad framkomlighet och därmed förbättrad trafiksäkerhet och minskade utsläpp till luft. Länsstyrelsen är medveten om att luftåtgärderna är begränsade i sin utformning. Åtgärderna avser endast hälsopåverkan för miljökvalitetsmålet Frisk luft. Frågor som handlar om utsläppsminskningar av fossila bränslen ligger under åtgärdsprogramet för Minskad klimatpåverkan (Länsstyrelsen, meddelande nr 2014:30). Inkomna förslag är intressanta och kommer att lämnas över för diskussion inom fokusgruppen för transporter och planering under klimatrådet och kan eventuellt läggas till som en åtgärd i samband med kontrollstation 2017.

Sida 6/33 Åtgärder 1. Informationskampanj om dubbdäcksanvändning Eksjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vetlanda, Värnamo, Gislaved* Vaggeryd Avser genomföra delar av åtgärden Gnosjö, Vaggeryd, Trafikverket Sveriges Åkeriföretag Småland-Öland * Justerat ställningstagande efter Länsstyrelsens förtydligande av åtgärden. Gnosjö kommun hänvisar till att det är ett storstadsproblem och att de därmed inte avser genomföra åtgärden. Eksjö kommun framför att åtgärden är låg prioriterad men att de avser sprida information när den är framtagen. Sävsjö kommun avser att även andra kanaler än de som ansvariga aktörer har tillgång till behöver användas för spridning av informationen. Värnamo kommun anser åtgärden lågt prioriterad för att vara med i slutligt program då effekter av tidigare insatser inte är märkbar. Vetlanda kommun frågar vem det är som ska sammanställa statistiken som kommer fram. Gislaveds och Vaggeryds kommuner är positiva till första delen av åtgärden, framtagandet och spridningen av informationsfilm om dubbdäck. Dubbdäcksinventeringen ställer sig kommunerna tveksam till då underlaget blir för litet för att kunna dra några slutsatser. Gislaveds kommun var därför negativ till åtgärden som helhet. I samband med förtydligande av åtgärden ändrade Gislaved kommun sitt ställningstagande. Vaggeryds kommun framför också att uppföljningen av åtgärden borde kunna lösas på ett effektivare sätt genom t.ex. försäljningssiffror. Sveriges Åkeriföretag Småland-Öland för fram att informationskampanjen kring dubbdäcksanvändning är ett sätt men förbättrad vinterväghållning är också ett alternativ för att personbilisterna ska välja dubbfria däck istället för dubbade. Säkrare infrastruktur för GC-väg innebär att fler väljer cykel även vintertid om cykelvägarna är bra planerade och underhållna även vintertid. Absolut en riktning som främjar både hälsan och frisk luft. Region Jönköpings län framför att dubbdäcksanvändningen är i första hand är aktuell som hälsofråga i storstaden. Regionen driver även arbete kopplat till transporter och hälsoaspekter. Exempel på detta är att öka kollektivtrafiken och därmed minska bilanvändandet, ökat cyklande bland personalen, åtgärder för en fossilfri fordonsflotta då fossila bränslen har en negativ hälsopåverkan

Sida 7/33 Trafikverket ser positivt på en informationskampanj och att denna görs i samverkan med högskolan i Jönköping. Frågeställningen är aktuell i flera städer och det kan alltså finnas fler aktörer som är intresserade av att det produceras en sådan film. Kampanjer har genomförts på andra platser i landet och erfarenheter från dessa bör tas tillvara. Trafikverket vill också påminna om den möjlighet som kommuner har att införa förbud mot dubbdäck på utvalda gator. Generellt kan remissinstanserna synpunkter sammanfattas att kommunerna anser att inventeringen av dubbdäck inte är ett effektivt sätt att följa upp åtgärden. Förslag har inkommit om att istället följa upp utvecklingen genom försäljningssiffror. Länsstyrelsen bedömer att det är en möjlighet men har ingen möjlighet att följa upp detta centralt. Det kommer fortfarande behöva vara varje kommun som gör uppföljningen. Länsstyrelsen föreslår en ändring av åtgärden så att kommunen ges möjlighet att själv avgöra hur de följer upp effekten av åtgärden. Det kan till exempel göras genom inventeringar eller försäljningssiffror. Länsstyrelsen bedömer att det är ett intressant förslag som Sveriges Åkeriföretag för fram och att det kan vara bra att komplettera insatser för säkrare gång- och cykelvägar vintertid med information om dubbdäcksanvändningen. 2. Fortsatt luftvårdssamverkan i länet Eksjö, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda, Värnamo, Gislaved, Jönköpings läns luftvårdsförbund Sveriges Åkeriföretag Småland-Öland, Trafikverket Sveriges Åkeriföretag framför att när det gäller mätning av luftkvaliteten anser de att det är viktigt att följa upp och utvärdera de åtgärder som vidtagits för framtiden. Mullsjö och Habo kommuner anser att det är viktigt att det görs luftmätningar för att se spridning av luftföroreningar och därmed kunna verka för att sätta in rätt åtgärder i framtiden. Eksjö avser genomgöra åtgärden om det finns resurser. Att ha med fortsatt luftvårdssamverkan via Luftvårdsförbundet anser Trafikverket vara en relevant åtgärd.

Sida 8/33 Länsstyrelsen bedömer att åtgärden kan stå kvar i sin nuvarande formulering. Giftfri Miljö Åtgärder 1. Kontroll av informationskravet i REACH Avser genomföra delar av åtgärden - - Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Jönköping, Nässjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda, Värnamo Habo, Mullsjö Habo och Mullsjö åtar sig att genomföra delar av åtgärden. Kommunerna kommer inte att följa upp åtgärden enligt förslaget. Kommunerna anser att eftersom genomförandet bör vara olika är det inte säkert 20 varor är en lämplig gräns. För att få genomslag anser kommunerna att informationskampanjen bör samordnas i hela länet, förslagsvis med samarbetspartner KemI och konsumentvägledare. Information bör också först gå till butiker istället för endast köpare. Ett av syftena borde vara att höja butikernas kunskap om kemikalier och vilka regler som gäller. Förslagsvis bör privata aktörer vara medverkande i större utsträckning. Jönköping kommer att prioritera åtgärden i kommande verksamhetsmål 2016-2020. Vaggeryd för fram att det är väsentligt att det finns ett bra informationsmaterial, framtaget av Länsstyrelsen, som tillsammans med blanketten kan lämnas till återförsäljaren när informationen efterfrågas. Detta kan läggas till som en delåtgärd. Vetlanda anser att det vore bra om det samordnas av Länsstyrelsen. Gör vi alla en gemensam insats bordet fungera utmärkt. Det finns redan mycket material som kan användas. Åtgärden kompletteras med att Länsstyrelsen anpassar material till länet. Ett gemensamt upptaktsmöte planeras under början av programperioden. Länsstyrelsen ska även informera Kemikalieinspektionen om åtgärden.

Sida 9/33 2. Konsumentvägledare och Rapex Gislaved, Gnosjö, Habo, Mullsjö, Nässjö, Vetlanda, Tranås, Eksjö Eksjö har inga egna konsumentrådgivare utan delar på en gemensam Höglands-resurs (Aneby, Eksjö, Nässjö, Tranås, Vetlanda, Vimmerby, Kinda, Ydre). Gislaveds kommun är positiv till åtgärden men förtydligar att det i dagsläget är svårt att veta hur stor arbetsinsatsen kommer att behöva vara för att få arbetet att fungera. Detta innebär att ambitionsnivån kan behöva ses över och regleras efter att arbetet pågått ett tag. Jönköpings kommuns konsumentvägledare har inte möjlighet att genomföra denna åtgärd inom ramen för befintliga personella resurser. Detta eftersom det är ett mycket omfattande arbete. Habo och Mullsjö kommuner och deras konsumentvägledare tycker att syfte och mål är bra med Informations- och varningssystemet Rapex. Idag finns ingen rutin eller tid för konsumentvägledarna att gå in i Rapex och det finns inget system för att konsumentvägledarna ska nå kommunernas butiker. Konsumentvägledarna ger följande kommentarer: För vår medverkan krävs mer arbetstid (finansiering). Vi behöver även utbildning inom området (lagar, Rapex mm) och ev studiebesök hos kommuner som har en liknande verksamhet idag. Finansiering för att köpa in program eller liknande som kan vara till hjälp för att administrera informationen till handeln på ett bra och enkelt sätt. Vi måste bygga upp kanaler till handeln, utforma nya rutiner som ska skötas varje vecka. Kommunerna måste i samråd med konsumentvägledarna välja ambitionsnivå. Konsumentvägledarna på A6, dit Vaggeryds kommun hör, är positiva till åtgärden men det finns inga möjligheter att med befintliga resurser genomföra en så omfattande åtgärd. Även Vetlandas konsumentvägledare är positiva till åtgärden men kommunen skriver att det krävs en samordning med företagen under våren 2016. Värnamo skriver att Rapex är idag okänd för deras konsumentvägledning och det finns inga upparbetade kanaler att förmedla informationen vidare. De kommer att titta närmare på en eventuell rutin men åtar sig inte åtgärden Trots att ett antal kommuner har åtagit sig åtgärden stryks den på grund av de stora insatser som skulle krävas för att genomföra den. Resurserna bedöms kunna få en större miljöeffekt genom andra åtgärder.

Sida 10/33 Av remissvaren att döma, samt av diskussionerna i arbetsgruppen framgår det att RAPEX inte är väl känt i länet och att det kan finnas behov av en informationsinsats inom detta område. Länsstyrelsen tar med sig detta och avser fortsätta jobba med frågan, dock inte inom ramen för åtgärdsprogrammet. Information om RAPEX har lyfts in i texten om Giftfri miljö, rubrik Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen. 3. Kemikalier i förskolan Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda, Värnamo Eksjö kommun har påbörjat åtgärden med en inventering i förskolorna. Även Gislaveds kommun är positiv till åtgärden och har redan påbörjat arbetet med att ta fram en plan för hur arbetet med att minska mängden farliga kemikalier i förskolan ska bedrivas. I Habo kommun har ett liknande arbete påbörjats genom det pågående projektet "Mot giftfri förskola" under 2015-2016. Jönköping kommuns projekt Giftfri förskola pågår 2014-2015 och kommer att resultera i en handlingsplan. En kemikalieplan för hela kommunens kemikaliearbete är för närvarande på remiss. Mullsjö skriver att man kan dra nytta av erfarenheterna i Habo kommuns projekt mot giftfri förskola. Nässjö kommun har i koncernmålen för 2016 fastställt att varje rektorsområde under 2016 ska genomföra minst ett projekt för att kartlägga och minska barns exponering för skadliga ämnen inom förskolan och skolan. Vaggeryds kommun har för avsikt att påbörja arbetet under hösten 2015. Kommunen anser att delåtgärden med utbildning av förskollärare bör genomföras kommunövergripande så att det finns flera alternativa tillfällen att välja mellan då utbyte av erfarenheter kan ske. Vetlanda kommun är i skrivande stund i planeringsstadiet för att få fram medel för en inventering av förskolorna. Inget beslut är taget. All personal i förskolorna har fått en grundläggande utbildning angående kemikalier i barns vardag. Vetlandas bedömning är att en inventering bör ske av sakkunnig och inte av förskolans egen personal. För Vetlandas del skulle det bedömningsvis innebära ca 3 månaders arbete och en kostnad på ca 150 tkr. Till detta kommer behov av ytterligare medel för vidta åtgärder.

Sida 11/33 Värnamo har genomfört en förstudie och avser att fortsätta arbetet, men budgetfrågan är inte löst ännu. Alla kommuner ställer sig bakom åtgärden som därför står kvar utan ändringar. Länsstyrelsen avser att anordna ett gemensamt upptaktsmöte i början av programperioden. 4. Utreda förutsättningarna för att anställa en kemikaliestrateg Regionen Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda, Värnamo, Nässjö Eksjö kommun meddelar att de inte har någon möjlighet till finansiera åtgärden. Gnosjö kommun är positiv till åtgärden om anställningen sker inom Regionens befintliga budgetram. Vetlanda ser stor nytta i att få en sammanhållande kraft i kemikaliefrågan. Regionen ställer sig bakom att en förstudie om anställande av en regional kemikaliestrateg i länet genomförs samt att strategens hemvist kan vara Region Jönköpings län, Område miljö. Åtgärden kvarstår utan förändring. I detta skede beräknas åtgärden inte kräva en medfinansiering från kommunerna. Åtgärden ska mynna ut i ett förslag på finansiering av en tjänst inom till exempel Regionen. Kommunerna bör få möjlighet att ta ställning till förslaget på hur finansieringen av tjänsten ska se ut, när ett sådant förslag är klart. 5. Utfasning av farliga ämnen i byggbranschen Avser endast genomföra a- delen Avser endast genomföra b- delen av åtgärden Gislaved, Habo, Mullsjö, Nässjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda Jönköping* Eksjö, Sävsjö Gnosjö, Regionen

Sida 12/33 Eksjö kommun avser endast jobba med informationsdelen, de kommer inte att arbeta med särskilda krav. Även Sävsjö kommun avser endast att genomföra informationsdelen av åtgärden. I Jönköpings kommun pågår arbete med att ta fram ny policy och riktlinjer för nybyggnation och större ombyggnation inom Jönköpings kommun. Frågan om materialval vid egen byggnation hanteras inom ramen för detta arbete. Kommunen är dock tveksam till att åtgärd b) är en effektiv åtgärd för att arbeta med materialvalsfrågan i byggbranschen. Att ge information vid det tekniska samrådet bedöms vara i ett för sent skede eftersom huvuddelen av projekteringen och materialvalen normalt redan är gjorda då. Beträffande privatpersoner byggs normalt hus från småhustillverkare vilket innebär att man som byggherre i det fallet inte gör speciellt många materialval. Eventuellt skulle information kunna ges i ett tidigare skede, t.ex. i samband med bygglov. Kommunen rekommenderar dock i sådant fall att ett länsgemensamt informationsmaterial tas fram och utformas på ett opartiskt och lättillgängligt sätt så att det är till hjälp för såväl stora byggherrar som privatpersoner. Nässjö strävar efter att i ny/ombyggnation av offentliga lokaler fasa ut farliga kemikalier. Vetlanda kommun kommer genomföra åtgärden men under förutsättning att det antas politiskt vid eventuella kostnadsökningar. Det blir beslut från ärende till ärende. Initialt är det viktigaste att vi tar fram interna rutiner för arbetet. Värnamo kommun informerar redan om farliga ämnen vid samråd. I miljöprogrammet för byggnader ställs krav på byggvaror och byggmaterial enligt KEMIs kriterier. Regionen kommer fortsätta det arbete som pågår med att ställa krav på giftfria byggvaror vid ny- och ombyggnation av t.ex. sjukhus. Det är ett av målen i programmet för Hållbar utveckling 2013-2016. Trafikverket har under 2014-2015 deltagit i ett utvecklingsprojekt Bygga med BASTA. Med Skanska, BASTA och IVL Svenska miljöinstitutet som samverkanspartners, där syftet har varit att utveckla en kvalitetsäkrad process för val, användning och dokumentation av bygg- och anläggningsprodukter utan farliga ämnen. Två infrastrukturprojekt har följts, ett investeringsprojekt och ett driftområde. Slutredovisning kommer att ske på ett seminarium i början av juni. Åtgärdens b-del kompletteras med att informationen även kan ges vid bygglovshanteringen. Länsstyrelsen kan inte ta på sig att ta fram ett länsgemensamt informationsmaterial.

Sida 13/33 6. Fasa ut farliga kemikalier Gislaved*, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Vaggeryd, Vetlanda, Värnamo, Regionen, Eksjö, Tranås, Sveriges Åkeriföretag Småland-Öland *Justerat ställningstagande efter Länsstyrelsens förtydligande av åtgärden. Eksjö kommun skriver att mycket redan görs i den ordinarie tillsynen men åtgärden kommer inte prioriteras som särskilt projekt. *Gislaveds kommun skriver att de ställer sig positiva till åtgärden men inte har möjlighet att använda 2015 som basår. Kommunen har ändrat sitt ställningstagande i efterhand, efter att åtgärden har förtydligats. Gnosjö kommun har genomfört en utfasning av farliga kemikalier. Kommunen prenumererar på ett program som heter Ecoline. Habo och Mullsjö kommuner informerar om att åtgärden bidrar till kommunernas egna mål om att under år 2020 har användningen av farliga ämnen i kommunala verksamheter och bolag upphört så långt som är möjligt. I Jönköpings kommun hanteras åtgärden a-b-del inom ramen för den kemikalieplan som är på remiss. Tekniska kontoret har under flera år arbetat med att minska kemikaliehanteringen och genomföra riskbedömningar på de kemikalier som används i verksamheten. Utbildningsförvaltningen, som använder ett stor antal olika kemiska produkter, har under de senaste åren genomfört en inventering av kemiska produkter/ämnen. I de fall som farliga kemiska ämnen har påträffats har dessa fasats ut. Utbildningsförvaltningen bedömer därför att båda åtgärderna är genomförda. Åtgärdens i-iii kommer prioriteras i verksamhetsmål 2015-2018. Vaggeryds kommun skriver att åtgärden redan ingår i kommunens Miljöprogram och arbetet påbörjas sommaren 2015. Vetlanda kommun är positiv till åtgärden men skriver att det kan bli svårt att på ett bra sätt kunna påvisa en minskning med 20 %. Värnamo kommun efterfrågar samordning av Länsstyrelsen kring instruktioner och genomförande så att alla gör likadant och förslagsvis under samma period så att vi lättare kan jämföra. Regionen skriver att det är ett pågående arbete som är målsatt i Regionens miljömål.

Sida 14/33 Trafikverkets arbete med att fasa ut farliga kemikalier sker med hjälp av en särskild kemikaliegranskningsfunktion. Alla kemiska produkter som används ska vara granskade och det har byggts upp en särskild databas som entreprenörerna ska använda. Om en kommun vill använda ett senare basår än 2015 går detta bra. Åtgärden kvarstår utan ändringar. 7. Kemikaliefri bekämpning av ogräs på offentlig mark Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vetlanda, Värnamo Flera kommuner skriver att de redan arbetar med frågan. Habo påpekar att åtgärden bör prioriteras inte bara utifrån produktvalsprincipen men även med hänsyn till vattenmyndighetens åtgärdsprogram åtgärd nr 17. Jönköpings kommun använder endast mekanisk eller termisk ogräsbekämpning sedan mer än 10 år tillbaka. Vid bekämpning av Björnloka har dispens från förbudet erhållits. Bekämpningsmedel används annars enbart vid sjukdoms- och ohyrabekämpning. Vaggeryds kommun bedömer att åtgärden redan är genomförd och föreslår därför att den inte ska ingå i åtgärdsprogrammet för Hälsans miljömål. Miljösamverkan f skriver att det under 2016 kommer det finnas ett projekt i miljösamverkans regi där vi planerar att ta fram länsgemensamma riktlinjer för bekämpningsmedel inom detaljplanerat område motsvarande det som Helsingborgs stad tagit fram fast anpassat för våra lokala förutsättningar. Eftersom alla kommuner redan arbetar med frågan stryks åtgärden. 8. Undersökning av kvicksilver i fisk Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda, Värnamo

Sida 15/33 Mullsjö kommun avser att genomföra åtgärden inom kommunens fiskevårdsområden, som idag är fyra stycken egna och två stycken gemensamma med andra kommuner. Vaggeryd anser att åtgärden också bör kunna gälla vattendrag. Åtgärden bör också kompletteras med en delåtgärd att resultaten av proverna ska kommuniceras till fiskevårdsområdes-föreningarna. Kommunen ställer sig positiv till åtgärden och kan finansiera analyserna men föreslår att Länsstyrelsen ansvarar för kontakten med fiskevårdsområdes-föreningarna. Det ger en effektivare hantering. Vetlanda anser att det måste finnas en regional samordning och en finansieringsplan från Länsstyrelsen. Emåförbundet samordnar recipientkontroll för Emån. Kvicksilver har inte mätts och det behöver ske men det finns inga avsatta resurser eftersom det inte ingår i den samordnade recipientkontrollen. Värnamo anser att urvalet bör utökas till även vattendrag (stora Lagan är t.ex. lika intressant som lilla Prostsjön) Åtgärden omformuleras så att även vattendrag kan komma i fråga och att Länsstyrelsen ansvarar för att kontakt tas med fiskevårdsområdesföreningarna. 9. Förorenade områden orsakade av pågående verksamheter ska inventeras och riskklassas enligt MIFO fas 1 Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda, Värnamo Eksjö Gislaved Eksjö kommun har inga förorenade områden enligt inventering. Gislaveds kommun är positiv till åtgärden men har en fastlagd strategi som med ett visst antal förelägganden per år som med kommunens stora omfattning av objekt innebär att MIFO fas 1 inventeringen är färdigställd 2023. Kommunen kommer arbeta enligt åtgärdsförslaget men kan inte, beroende på omfattningen av objekt, inte ställa sig bakom åtgärdens tidsplan.

Sida 16/33 Habo kommun kommenterar: Det står följande på sidan 38, första stycket: G: Alla potentiella förorenade områden i kommunen som härrör från pågående verksamheter i prioriterade branscher har [ ]. Det borde framgå tydligare i det stycket att det är Naturvårdsverkets branschkartläggning som ligger till grund för prioritering. Vetlanda kommun har en tillsyns- och åtgärdsstrategi för förorenade områden. Totalt finns det 460 objekt i Vetlanda kommun varav 150 är bedömda som riskklass 1 och 2. På 42 av objekten är kommunen verksamhetsutövare och skall därmed stå för kostnaderna. I bedömningsgrunden förtydligas det att det är Naturvårdsverkets branschkartläggning som ligger till grund för prioriteringen. Det är svårt att ändra på tidsplanen vilken får stå fast. 10. Undersökningar av förorenade områden i riskklass 1 och 2 motsvarande MIFO fas 2 Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Vaggeryd, Vetlanda, Värnamo Tranås Gislaveds kommun anser att åtgärdens måluppfyllelse är svårtolkad. För att uppnå full måluppfyllelse så ska 50 objekt undersökas enligt MIFO fas 2 av kommunerna i länet inom planperioden. Kommunen antar att andelen för varje kommun i länet blir i så fall fyra objekt under planperioden. Åtgärden behöver förtydligas. Gislaveds kommun ställer sig positiv till att genomföra åtgärden. Habo och Mullsjö anser att det är otydligt om åtgärden gäller det pågående undersökningar eller nedlagda åtgärder? Möjligtvis ett förtydligande i rubriken. Måluppfyllelsen framgår av beskrivningen under stycket Miljöeffekt och uppföljning, där framgår kommunernas och Länsstyrelsens respektive åtagande. Åtgärden som helhet är gemensam för länet och uppnås när respektive tillsynsmyndighet utfört sin del. Ändring av rubrik för att förtydliga att åtgärden gäller för både nedlagda och pågående verksamheter. Ett förtydligande har gjorts under stycket Syfte och mål genom ett tillägg av att det är tillsynsobjekt som avses.

Sida 17/33 11. Arbete med åtgärder av riskklass 1-objekt Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda, Värnamo Habo och Mullsjö kommuner ställer sig positiv till åtgärden men har svårt att bedöma hur stor genomförandegraden blir. Det krävs att resurser avsätts för åtgärden. Vaggeryds kommun för fram att åtgärdstexten bör ändras så det tydligt framgår att det är verksamheterna som ska åtgärda objekten och att åtgärden avser Länsstyrelsens och kommunernas pådrivande verksamhet. Om objekt i riskklass 1 upptäcks kommer de att prioriteras av kommunen. Åtgärden förtydligas genom att det nu framgår att det är den ansvarige verksamhetsutövaren som utför saneringsåtgärden efter tillsynskrav från respektive tillsynsmyndighet. Namnet förtydligas till att det är saneringsåtgärder som avses. 12. Arbete med åtgärder av riskklass 2-objekt Eksjö, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö Nässjö, Sävsjö, Vaggeryd, Vetlanda, Värnamo Tranås Gislaved Gislaveds kommun är tveksam till att påbörja riskklass 2 när det finns flera objekt i riskklass 1 som borde gå före. Kommunen anser att denna åtgärd enbart borde gälla när samtliga objekt i riskklass 1 är genomförda och att åtgärden bör slås ihop med Giftfri miljö, åtgärd 11. Vaggeryds kommun för fram att åtgärdstexten bör ändras så det tydligt framgår att det är verksamheterna som ska åtgärda objekten och att åtgärden avser länsstyrelsens och kommunernas pådrivande verksamhet. Åtgärden är en logisk fortsättning av MIFO-arbetet och kommunen avser att genomföra åtgärden. Värnamo kommun kan inte kan inte åta sig att hitta fem sådana objekt och dra igång en sanering enligt definitionen. Kommunen skulle kunna åta sig

Sida 18/33 att pröva möjligheten att få till stånd en sanering på 5 objekt, men då är man beroende av statsbidrag. Anledningen till att man ändå ska prioritera riskklass 2-objekt är att arbetet bör ske på bred front (d.v.s. både riskklass 1 och 2) för att vara effektivt och inte fördröjas. Många riskklass 2-objekt kan vara av enklare karaktär och relativt snabbt åtgärdade; det finns därför ingen anledning att vänta med att åtgärda dessa. Genom att avvakta med objekt i risklass 2 kan möjligheter att få till privatfinansierade åtgärder gå om intet, t.ex. verksamhetsutövare gå i konkurs. Detta överensstämmer även med det förslag till etappmål som Naturvårdsverket presenterat som anger att arbete med både riskklass 1 och 2-objekt är prioriterat under målperioden. Vissa formuleringar i åtgärden har förtydligats med anledning av Vaggeryds kommentar. Namnet förtydligas till att det är saneringsåtgärder som avses. 13. Ökad samverkan för att tillämpningen av annan teknik än schaktning med efterföljande deponering ska öka vid sanering Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda, Värnamo Åkeriföretagen Vetlanda kommun deltar redan i nätverket renare mark och i samverkansaktiviteter som Länsstyrelsen initierar. Därigenom genomförs åtgärden redan. Åtgärden kvarstår utan förändringar. Skyddande ozonskikt Åtgärder 1. Utbildning av bygginspektörer, bygglovshandläggare och miljöinspektörer om rivningsavfall Eksjö, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda, Värnamo, Gislaved, Miljösamverkan f

Sida 19/33 Miljösamverkan f avser att genomföra utbildnigen år 2018. Habo och Mullsjö kommuner nämner att bygglovshandläggare får miljöanpassad kompetensutbildning regelbundet är en del av en åtgärd i de kommunala miljöprogrammen och ska prioriteras. Alla inkomna svar från remissinstanserna är positiva. Åtgärden kvarstår med förtydligande att utbildningen ska hållas senast år 2018. Säker strålmiljö Åtgärder 1. Informationskampanj om radonmätning i en- och tvåbostadshus Eksjö, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda, Värnamo, Gislaved Nässjö Miljösamverkan f Gislaveds kommun anser att åtgärden är bra och kommunen ställer sig positiv till den. Problem med uppföljning av sanering då detta inte rapporteras in. Kommunen har inte någon helhetsbild över var mätningar och saneringar är utförda. Kommunen kan enbart sprida information om vikten av mätning och sanering men har ingen rådighet över att åtgärden faktiskt blir genomförd. Nässjö kommun är positiv till informationsspridning men anser att det ligger utanför deras möjlighet att följa upp om målet kan nås. Habo och Mullsjö kommuner är positiva till att nytt material tas fram och att kommunerna samordnar sig. Vaggeryds kommun framför att åtgärdens genomförande bygger på att den prioriteras i miljösamverkan f s verksamhetsplan. Vetlanda kommun framför att det idag redan finns framtagna rutiner för arbetet. Miljösamverkan f kan inte åta sig huvudmannaskap. Miljösamverkan f styrs av en styrgrupp (innehållande representanter från Länsstyrelsen,

Sida 20/33 kommunerna, PKS samt Region Jönköpings län) som beslutar vilka projekt som ska prioriteras. Denna kampanj kom inte med i verksamhetsplanen för 2016-2018 på grund av svalt intresse från kommunerna. Region Jönköpings län framför att om människors påverkan av radongas i inomhusmiljön begränsas, eller upphör, bör det medföra en minskad belastning på sjukvården. Miljösamverkan f som är ansvariga för genomförande avser inte att genomföra åtgärden då den inte prioriterades i deras verksamhetsplan. Samordning av åtgärden krävs och miljösamverkan är det samverkansorgan som har bäst förutsättningar för att genomföra åtgärden. Länsstyrelsen väljer att stryka åtgärden då det inte finns någon organisation som tagit på sig samordning av åtgärden. Länsstyrelsen bedömer också att åtgärden inte är central för att miljömålen Säker strålmiljö och God bebyggd miljö ska nås. Länsstyrelsen bedömer att resurserna denna åtgärd skulle tagit i anspråk kan nå större miljönytta inom andra områden. 2. Solskydd på skolgårdar, förskolegårdar och fritidshem Eksjö, Gnosjö, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Vaggeryd, Vetlanda, Värnamo, Gislaved* Avser genomföra delar av Habo åtgärden Tranås Jönköping * Justerat ställningstagande efter Länsstyrelsens förtydligande av åtgärden. Gislaveds kommun är positiv till åtgärden men anser inte att de kan genomföra den under den utsatta tiden. Efter ett förtydligande av tidplanen har Gislaved ställt sig positiva till att genomföra åtgärden. Habo kommun ställer sig positiv och avser att delvis genomföra åtgärden. Rutin för att regelbundet kontrollera att skolgårdar är skuggade görs idag i barnmiljöronden. Åtgärden innebär att det bör identifieras brister och tas fram en åtgärdsplan med tidsatta åtgärder. Här borde det också ingå en kartläggning över vilka områden som anses vara barnens favoritställen. Planen syftar till att se till att beskugga medparten av attraktiva lekmiljöer, främst på de skolor och fritidshem som är öppna på sommaren. Åtgärden ingår delvis som en del i åtgärd 30 i det kommunala miljöprogrammet, vilken har syfte att anpassa skolgårdar till utomhusundervisning. Habo kommun anser att termerna "lekintensiva/attraktiva områden" bör definieras bättre. Därför anser kommunen att inte anta mål om 50 % beskuggning av lekintensiva ytor men jobba aktivt för att skapa större andel

Sida 21/33 solskydd på skol- och förskolegårdar och fritidshem. t att privata aktörer får information om åtgärden. Mullsjö kommun för fram samma synpunkter men de avser att genomföra åtgärden fullt ut. Jönköpings kommun har tagit fram förslag till planeringsdokumentet "Planering och utformning av utemiljö vid förskolor och skolor för yngre elever i Jönköpings kommun". I detta finns ett särskilt avsnitt om skydd mot UV-strålning. Kommunen genomför sedan några år tillbaka solskyddsåtgärder i samband med ombyggnationer eller andra åtgärder vid förskolor, vilket möjliggör kostnadseffektivitet. Vid nybyggnationer ingår alltid i planeringsförutsättningarna att det ska skapas lämpliga solskydd. Några särskilda inventeringsinsatser i övrigt pågår inte för närvarande och är inte heller planerade. Åtgärder kommer även fortsättningsvis att vidtas men kommunen kan inte utlova att den ambitionsnivå som föreslås i åtgärden uppnås. Vaggeryd framför att texten bör kompletteras med den nyligen utgivna rapporten från Boverket 2015:8 och att det finns en samsyn mellan rapporten och åtgärden. Sävsjö pekar på att det är en resursfråga. Vetlanda kommun för fram att frågan finns med i befintligt arbetsätt men att det inte tagits fram någon åtgärdsplan. Vid nybyggnation är det alltid med, att kommunen utnyttjar befintliga skydd som skog. Kommunen har svårt att lova att de kan hantera alla nuvarande befintliga objekt. Värnamo kommun meddelar att inventering är beställd och att det i samband med nybyggnation redan genomförs solskyddsåtgärder. Region Jönköpings län vill framhålla vikten av att denna åtgärd att säkra tillgång till skuggade utemiljöer i skolan i form av t.ex. skuggande träd genomförs. Detta förväntas bidra till att barn utsätts för lägre doser av UVstrålning, som kan bidra till färre hudcancerfall på sikt. Utgör en del i regionens förebyggande folkhälsoarbete avseende förekomst av insjuknande i malignt melanom. Åtgärden förtydligas i genomförande och uppföljning att målet inte måste var nått till 2020 med att det ska finnas en tidsatt plan som innehåller en tidplan för när målet kan uppfyllas. God bebyggd miljö Regionen påpekar att bevarandet av grönstrukturen också är en jämlikhetsfråga då alla inte kan förutsättas ta sig utanför staden för att uppleva naturen.

Sida 22/33 Detta är något som arbetsgruppen diskuterat i olika sammanhang och det har fått genomslag både i åtgärd nr 5 om grönstrukturplaner/program och i åtgärd nr 6 om insatser för grönstrukturen. Åtgärder 1. Åtgärda buller i utomhusmiljön vid förskola/skola/fritidshem Gislaved*, Jönköping, Mullsjö*, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda, Värnamo Eksjö, Gnosjö, Habo, Region Jönköpings län, Trafikverket *Justerat ställningstagande till avser genomföra åtgärden efter Länsstyrelsens förtydligande av åtgärden. Eksjö arbetar med detta i tillsynen men ser inget behov av utökat arbete. Gislaved anser att bullermätning på samtliga förskolor är onödigt. En utredning över vilka förskolor/skolor som är bullerstörda ska göras innan någon mätning är aktuell. Vid misstänkta bullerstörda förskolor samt vid nyetablering genomförs en bullerutredning och därefter bullersänkande åtgärder. I sin ursprungliga utformning var kommunen negativ till åtgärden men efter justeringar som gjordes efter remissynpunkter har kommunen åtagit sig åtgärden. Gnosjö anger att det är oklart om det finns några berörda verksamheter i kommunen. Habo och Mullsjö anser att en kartläggning över upplevd bullernivå ska göras i första hand för att sedan prioritera bullermätningar där det finns risk för höga nivåer. Jönköping skriver att de har ett åtgärdsprogram mot buller 2014-2018 där en av åtgärderna är att kartlägga ljudmiljöer vid förskolor och skolor. Med utgångspunkt från kartläggningen kommer en utredning göras där man ur ett brett perspektiv bedömer vilka åtgärder som är möjliga och rimliga. Detta ska resultera i en prioriteringslista med förslag på åtgärder för respektive skola och förskola. En av åtgärderna i åtgärdsprogrammet är: Under 2014-2018 ska åtgärder vidtas för att förbättra ljudmiljön utomhus vid de mest bullerutsatta förskolorna och skolorna. Riktvärdet Leq 55 db(a) ska uppfyllas efter vidtagna åtgärder vid minst tre förskolor eller skolor. Några särskilda ekonomiska medel för ändamålet finns för närvarande inte avsatta inom bam- och utbildningsnämndens investeringsbudget. Det finns för närvarande en oklarhet vilken nämnd inom kommunen som ska budgetera för sådana insatser.

Sida 23/33 Nässjö upplever att de inte har några problem med detta idag. Vaggeryd anser att åtgärden bör förtydligas med att det finns möjlighet att som ett första steg göra en inledande bedömning vilka förskolor/skolor som det bör beräknas/mätas buller för. Vilket underlag man använder man gör detta urval kan skilja sig åt men det viktiga är att man redovisar vilka förskolor/skolor/fritidshem som väljs bort och på vilka grunder. När det första urvalet är gjort går man vidare med beräkning/mätning för de förskolor/skolor/fritidshem som är kvar. Vetlanda anger att de ska mäta/beräkna där det finns bullerstörningar och att detta redan är gjort. De håller på att ta fram ett funktionsprogram för nya förskolor. Problemet är när det blir tillfälliga lösningar. I Värnamo genomförs redan bullermätningar i samband med nybyggnation av förskola. Få befintliga beräknas ligga i riskzonen och sunt förnuft får bestämma urvalet för inventeringen Trafikverket: Det är en viktig åtgärd att få klarhet i hur yngre barn utsätts för buller i sin arbetsmiljö. Målsättningen att åtgärda minst en av de som har dålig ljudmiljö utomhus bör ses som ett delmål och på sikt bör förstås alla barn kunna vistas utomhus vid skola/fritidshem utan att störas av höga bullernivåer. Trafikverket vill också föra fram vikten av att frågan hanteras i kommunernas planarbete inkluderande både översiktsplaner, detaljplaner och bygglov. Åtgärden förtydligas enligt Vaggeryds förslag. Åtgärder han uppdaterats med hänvisning till den vägledning och de allmänna råd som Boverket tagit fram och som nu är beslutade. 2. Kommunala kulturmiljöunderlag och kulturmiljöprogram Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda, Värnamo Eksjö, Region Jönköpings län Eksjö skriver att de saknar resurser för att ta fram ett nytt kulturmiljöunderlag och önskar att Länsstyrelsen kan vara delaktig i detta arbete, såväl ekonomiskt som med kompetens.

Sida 24/33 Habo och Mullsjö avser att genomföra åtgärden. De skriver att de bör prioritera åtgärd 45 i sitt gemensamma miljöprogram som handlar om att revidera grönstrukturplanen. Idag görs den kulturhistoriska inventeringarna till stor del av Länsmuseet. Det är viktigt med en samlad bild för att på bästa sätt bevara vår kulturmiljö. Att använda underlag från landskapsanalysen kan till viss del bidra till ett kulturmiljöunderlag men det saknas en detaljerad inventering. I grönstrukturplanen kan det tänkas ingå ett kulturmiljöunderlag som därmed kan skapa förutsättningar att skydda och bevara kulturmiljövärden vid planläggning, lovgivning och tillsyn. Jönköping skriver att de har ett kulturminnesvårdsprogram från 1988 vilket behöver uppdateras. Det behöver göras en sammanställning och översyn av befintliga inventeringar, för att kartlägga om det finns behov av att komplettera med nya inventeringar. Detta är ett omfattande arbete och det finns för närvarande inte inlagt i stadsbyggnadskontorets verksamhetsplan men arbetet bedöms kunna genomföras under programperioden. Nässjö avser att uppdatera befintligt program för kulturhistoriska byggnader. l övrigt vävs kulturhistoriska målsättningar in i översiktsplaneringen och detaljplaneringen. Vaggeryd skriver att både kultur- och fritidsnämnden och miljö- och byggnämnden anser att kommunen behöver revidera och uppdatera sitt kulturminnesvårdsprogram från 1990. Hembygdsrådet har inventerat och dokumenterat kulturhistoriskt intressanta byggnader och tack vare detta har kommunen fått fantastiskt bra hjälp. Materialet måste dock bearbetas vidare och kultur- och fritidsnämnden framhåller behovet och betydelsen av samverkan med miljö- och byggnämnden för att kunna ta fram ett nytt komplett kulturmiljöprogram för kommunen. Medel för åtgärden behöver tilldelas. Det får ansvariga politiker och tjänstemän lösa framöver bl.a. i budgetarbetet. Vetlanda anger att detta är något som de arbetar med. Det kan finnas problem med gamla planer som inte ger det skydd som nya planer skulle göra. Kulturmiljöprogram ger inte samma formella skydd som en detaljplan. I Värnamo finns redan utredningen Värt att Värna och den används vid plan- och byggärenden i frågor om kulturmiljöer i kommunen. Remissvaren visar att det redan görs en del, olika mycket i olika kommuner, men att de flesta ser ett behov av att arbete mer med kulturmiljöunderlag och kulturmiljöprogram. Eksjö efterlyser stöd från Länsstyrelsen. Länsstyrelsen arbetar för närvarande med att hitta formerna för hur kommunerna skulle kunna stöttas, både ekonomiskt och med kompetens. Det kommer bli stöttning i

Sida 25/33 någon form men resurserna är knappa och det gäller att hitta en bra fördelning. Det kan komma att handla om t.ex. tekniskt stöd. Länsstyrelsen bidrar också i processen genom att revidera länets riksintresse för kulturmiljövården vilket är en del av kommuneras underlag. Åtgärden kvarstår oförändrad. 3. Antikvarisk kompetens på kommunerna Gislaved, Habo, Jönköping, Mullsjö, Vetlanda, Värnamo Eksjö, Gnosjö, Tranås, Region Jönköpings län Gislaved anger att kompetensen redan finns inom kommunen genom den kompetensprofil som finns i funktionen kultursekreterare. Även Värnamo har redan antikvarisk kompetens. Sävsjö och Vaggeryd upphandlar kompetens vid behov. Vaggeryd uppger att något ytterligare inte kommer att genomföras. Nässjö använder sig idag av Länsmuseet när de behöver hjälp och det fungerar mycket bra, de känner inget behov av att anställa någon i kommunen. I Habo finns ingen antikvarisk kompetens idag. Kommunen ser ett behov av någon form av kontinuerlig antikvarisk kompetens inom kommunens olika bevarandefrågor. Möjligtvis kan man tänka på en kommunövergripande lösning mellan Habo och Mullsjö kommuner. Mullsjö skriver att de kanske kan tänka sig en kommunövergripande lösning mellan två eller flera kommuner. Jönköping skriver att de för närvarande inte har den djupa kompetensen inom den egna verksamheten utan köper den tjänsten. Viss kompetens finns dock på stadsbyggnadskontoret. Önskvärt vore att ha en egen kommunantikvarie men en sådan tjänst finns för närvarande inte med i kommunens prioriteringar. Tills vidare kommer vi fortsätta att köpa dessa tjänster. Vetlanda ser ett behov av ökad antikvarisk kompetens och skriver att det nog kan bli svårt för kommunerna att på egen hand klara behoven och att det kanske är ett område där kommunerna skulle kunna samarbeta inom länet.

Sida 26/33 Flera kommuner uppger att de har antikvarisk kompetens eller köper in vid behov. Det som åtgärden trycker på är att omfattningen ska vara tillräcklig för att löpande aktivt bevaka och integrera kulturmiljöfrågorna i planeringsverksamheten. Om det är så framgår inte av remissvaren. Behov av att utveckla omfattningen kan således finnas i vissa fall. Flera andra kommuner har ingen eller inte tillräcklig kompetens men ser ett behov av det. Remissvaren föranleder ingen ändring i formuleringen av åtgärden. 4. Ekologkompetens Eksjö, Gislaved, Habo, Jönköping, Mullsjö, Vetlanda, Värnamo Gnosjö, Tranås, Region Jönköpings län Gislaved och Jönköping har kommunekologer och uppfyller redan åtgärden. Habo anser att ekologkompetensen behövs. Om en tjänst ska inrättas skulle den kunna delas mellan Habo och Mullsjö kommuner. Mullsjö anser att behovet av ekologkompetens behöver utredas innan kommunen kan ta ställning till åtgärden. Nässjö skriver att de förvisso inte har någon kommunekolog men att de har en tjänst där bland annat naturfrågor ingår och därför inte känner något behov av att ha en ekolog. Sävsjö köper in kompetens vid behov. Vetlanda skriver att det finns ett behov av ökad ekologkompetens i kommunen i timmar. Kompetens finns men det behövs en ökad resurs. Det kan nog bli svårt för kommunerna på egen hand att klara detta och kanske kan vara ett område där kommunerna i skulle kunna samarbeta inom länet. I Värnamo är en anställning aktuell men budgetfrågan är inte löst ännu. Remissvaren visar att kommunerna antingen redan har kompetens i tillräcklig omfattning eller ser ett behov av den men att resurserna saknas. Åtgärdsförslaget anses därför relevant att ta med i åtgärdsprogrammet.