Angels in America Lärarmaterial av Frida Darj Del 1: Millenium av Tony Kushner Hej! Det här lärarmaterialet är tänkt att ge dig en rad ingångar som kan användas för att undersöka föreställningen Angels in America och några av dess teman, innan eller efter att du sett den tillsammans med dina elever. Använd materialet som du vill i sin helhet, valda delar eller som inspiration. Eftersamtal Här är en enkel struktur för att samtala om en föreställning. Den innehållet tre steg, och ett antal exempelfrågor. Du kan använda en eller några av frågorna, låta eleverna tänka för sig själva eller i grupp. Det viktiga är att samtalet handlar om vad föreställningen gjorde med den enskilda eleven, snarare än huruvida de tyckte den var bra eller dålig. Teater är en gemensam upplevelse, fast alla har sina unika tolkningar. 1. Beskriv Be eleverna tänka tillbaka på föreställningen, och skriva ner svaren på en eller flera frågor:» Beskriv det första som dyker upp när du tänker på föreställningen. Det kan vara en scen, en replik, en karaktär eller något helt annat.» När började föreställningen, tycker du?» Välj en detalj i skådespelarnas kostymer som du minns och beskriv den.» Välj en detalj i scenografin som du minns och beskriv den. 2. Tolka Diskutera igenom det ni har beskrivit:» Vad fick de olika detaljerna för funktion i berättelsen? Kläder, scenografi? Exempelvis: Hans beigea kostym som hängde lite säckigt och såg omodern ut förstärkte känslan av att han var bortkommen, en lantis, inte visste vad han sysslade med. 3. Reflektera» Vad skapades det för stämningar i föreställningen? Hur skapades de?» Vad fanns det för teman i föreställningen, tycker du?
Vad fick föreställningen dig att känna? Att tänka? Att undra? Frågor till föreställningen:» Hur skulle du beskriva de olika karaktärerna? Hur såg de ut, hur betedde de sig?» Vem var mäktig, vem var svag?» Hur är ängeln? Vad har den för har den för tankar och värderingar?» Vad tycker du liknar hur det är idag?» Vad tycker du skiljer sig?» Varför tror du att Roy inte vill bli beskriven som homosexuell?» Hur skulle du beskriva Harpers verklighet? Övning: Ställ en fråga Syfte: Fortsätta reflektera kring föreställningen och karaktärernas egenskaper och drivkrafter. 1. Be eleverna välja en av karaktä- 3. Be dem sedan ställa en fråga rerna i föreställningen. De kan välja en karaktär som de tyckte om, ogillade eller inte förstod. till karaktären.» Det kan vara något som är oklart varför gjorde du så? Hur tänkte du då? Hur kändes det i det där ögon blicket?» Det kan också vara något som går utanför föreställningens ramar, en fråga till karaktären som människa om du hade varit med om det igen, hade du gjort annorlunda då? Om du skulle tänka tillbaka och ge ett tips till dig 2. Be dem beskriva antingen genom att skriva ner eller tänka för sig själva:» En detalj i kostymen eller sminket hos karaktären.» Något karaktären sa eller gjorde» Vad som hände med personen i föreställningen själv, vad hade du sagt till dig själv då?» Det kan också vara något helt annat. Det viktigaste är att det är något de verkligen undrar eller vill veta! 4. Gå en runda så att alla får säga sina frågor, skriv upp frågorna sorterat per karaktär på tavlan. Diskutera: Var frågorna lika varandra eller skilde de sig mycket åt? Vad tror ni att svaren på frågorna skulle kunna vara?
Teman Här hittar du två teman från föreställningen. De innehåller diskussionsfrågor och en övning. Dessutom finns det en kort intervju under varje tema som kan användas som en brygga från föreställningen till temat. Du hittar också länkar till annan input som du kan använda i undervisningen. Temana kan användas innan eller efter eleverna ser föreställningen. Tema 1: Hiv Diskussionsfrågor:» Varför är det så stort glapp mellan fakta och fördomar om hiv?» Finns det andra saker där det är ett liknande glapp?» Tänk på ett tillfälle när du märkt att någon har haft för- domar mot dig. Vad var det för fördomar? Hur kändes det?» Hur kan vi motverka stigmatisering av hiv? Tänk på! Det kan vara lätt att prata om hiv som något någon annan har, någon som är utanför klassrummet. Kom ihåg att det kan vara någon i klassen som lever med hiv, eller som har en släkting eller vän som gör det. Övning: Skapa ett stigma Syftet med övningen är att få syn på hur makt fungerar och vilka mekanismer som ligger bakom stigmatisering och utanförskap. Om man känner till mekanismerna är det lättare att få syn på dem, och förstå att stigmatisering inte beror på att det är något fel på en själv. Gör såhär: 1. Berätta om syftet med övningen. 2. Välj ett vardagligt beteende. Det ska vara något som är totalt oladdat och som alla gör, är eller har. Kanske äta pasta, åka buss eller titta ut genom fönstret. Låt gruppen välja tillsammans. Om det går trögt, låt eleverna prata två och två för att komma på lite olika idéer. 3. Stigmatisera Låt eleverna diskutera två och två: Om ni skulle försöka stigmatisera det här beteendet, hur skulle ni göra då? Gå ett varv runt och skriv upp alla idéer på tavlan. Sådant som kan komma upp är exempelvis: Att det är många reagerar på samma sätt för att skapa ett stigma Sprida att fenomenet beror på dålig moral hos personen som gör det Att viska och peka så fort man ser en person göra det Att införa special-lagar för alla som gör det. 4. Parallell till stigman idag. Be eleverna läsa på tavlan. Ställ frågan: Både hiv och hbtq-personer har blivit stigmatiserade historiskt, och det görs fortfarande. Vad finns det för stigman idag där folk reagerar såhär, där det finns liknande mekanismer? Be eleverna fundera två och två, och sedan berätta i helgrupp. Exempel på följdfrågor: Är det sånt som har hög eller låg status som mest är stigmatiserade? Varför skapas stigman? Vad fyller det för funktion? När du har varit med om såna här beteenden, hur har det känts då? När du har betett dig såhär mot någon annan, hur har det känts då? 5. Motarbeta stigma. Be eleverna diskutera i smågrupper: Hur motverkar man ett stigma? Skriv upp förslagen på tavlan. Sådant som kan komma upp är exempelvis: Genom kunskap och fakta Genom att man går ihop många som är stigmatiserade, då är det inte lika lätt att sätta sig på någon Genom att ändra så att regler är samma för alla 6. Avslut: Sammanfatta att syftet med övningen var att synliggöra mekanismer bakom utanförskap och stigmatisering, så att eleverna kan få syn på liknande mekanismer i sina egna liv och sin egen vardag.
Intervju: Nicklas Dennermalm, jobbar med hiv-prevention på RFSL Stockholm Angels in America utspelar sig när HIV började spridas i USA. Hur var det när HIV kom till Sverige? Vad hände? Det första svenska fallet upptäcktes inte långt efter de första fallen i USA. De som var med beskriver det som en fullständig chock. Man visste inte vad det var eller hur det överfördes, man visste bara att bögar fick en helt okänd sjukdom och att i stort sett alla med sjuk- domen dog. Ingen visste då att det var en epidemi som skulle fortsätta i decennier. Det var gayorganisationer och enskilda läkare som slog larm. Ofta reagerade inte myndigheter förrän man förstod att det också kunde överföras till andra delar av befolkningen. Det påverkade en hel generation bögar. Har jag det? Har mina vänner det? Har mina älskare det? Vad är den största skillnaden mellan att få en hiv-diagnos på 80-talet och att få den idag? Det är en enorm skillnad om man befinner sig i en svensk eller västerländsk kontext. På 80-talet och början av 90-talet var hiv en dödsdom. Det var praktiskt taget ingen som överlevde. Det ändrades runt 1996 97 när bromsmedicinerna kom. I Sverige idag ser vi hiv istället som en kronisk infektion som måste behandlas livet ut. Stigmat finns däremot kvar, även om det är fler som är öppna idag. Varför är det så stod skillnad att leva med hiv i Sverige jämfört med till exempel globala syd? Vi är inte lika inför hiv-viruset. Bor du i ett fattigt land har du inte samma tillgång till mediciner. En ojämlik fördelning av resurser globalt påverkar tillgången till medicin. På 1980-talet fanns inte medicinerna ännu, idag är de inte tillgängliga för många av ekonomiska skäl. Det märks inte minst på aktivismen kopplat till hiv. Globalt handlar aktivismen om fri tillgång till läkemedel, medan i Sverige handlar den om att motarbeta stigma. När du såg Angels in America första gången? Jag såg den 1995 på Stadsteatern i Stockholm. Det var innan bromsmedicinerna hade kommit. Vi levde i mångt och mycket i samma situation som när den utspelas sig bögar dog och ingen kunde göra något åt det. Det var en oerhört stark upplevelse för mig som var i en process av att komma ut. Karaktärerna hade kunnat varit jag och mina vänner om vi hade varit födda femton år tidigare. Input och länkar P3 dokumentär: HIV-Skräcken Torka aldrig tårar utan handskar av Jonas Gardell. Finns både som bok och tv-serie. Läs en intervju med Jonas Gardell här. Googla att leva med HIV och läs berättelser på www.hividag.se, 1177 och umo.se HIV i skolan, några lektionsförslag från RFSU. Anna-Maria Sörbergs text i programmet till Angels in America
Tema 2: Politik, rättigheter och aktivism Det politiska klimat som beskrivs i Angels in America har likheter med nutiden, men det är också en hel del som skiljer sig åt. Reagan-tidens hat mot invandrare, kommunister och oliktänkande går lätt att jämföra med dagens högerextrema, nationalistiska och invandringskritiska rörelser. Faktum är att vi inte ens själva behöver dra parallellen Roy Cohn som gestaltas i föreställningen var Donald Trumps juridiska ombud på 70-talet, och hjälpte bland annat familjen Trump när de anklagades för rasistisk diskriminering när de vägrade hyra ut lägenheter till svarta. Diskussionsfrågor:» Vad tycker du att det finns för likheter och skillnader i det politiska klimatet i Angels in America och nu?» Tror du att mänskliga rättigheterna kommer bli starkare och bättre i framtiden eller tror du att det kommer bli sämre?» Hur kan man få människor att engagera sig i att förändra det som är dåligt?
Övning: Rättighetsquiz Syftet med övningen är att ge kunskap om rättigheter, och att ge perspektiv på hur nyvunna vissa rättigheter är. Då är det lättare att förstå att man kan påverka sin samtid. Lägg gärna till egna händelser som du tycker är viktiga. 1. Fråga eleverna: När tror du att följande saker hände? Para ihop med rätt årtal! Händelse 1. Homosexualitet slutade betraktas som en psykisk sjukdom 2. Det upptäcktes att Skånepolisen hade ett register över romer 3. Transsexuella slutade tvångssteriliseras 4. Första kvinnan i riksdagen 5. Sverige fick en ombudsman mot etnisk diskriminering 6. Sverige fick en person med utländsk bakgrund som statsminister 7. Sexualundervisning blir obligatorisk i skolan 8. Förbjudet med våldtäkt inom äktenskapet 9. USA:s president stryper bidrag till organisationer som är för fri abort 10. Inreseförbudet för romer hävs 11. Sverige fick en kvinna som statminister 12. Samkönade par fick ingå äktenskap Årtal 2013 1955 Har inte hänt 2017 1921 2013 1954 1979 1986 2009 Har inte hänt 1965 2. När ni rättat quizzet*, fråga eleverna:» Var det något ni blev särskilt förvånade över?» Vilket var lättast att gissa? 3. Visionera! Be eleverna att fundera tillsammans två och två» Vad finns det för lagar, regler och orättvisor idag som vi kommer tycka var helt knäppa om 50 eller 100 år? Eller 10? 4. Fördjupa: Alternativ 1: Be eleverna välja en händelse och fördjupa sig i den. Hur kommer det sig att lagen ändrades? Vem eller vilka hade påverkat politikerna? Hur hade de gjort? Alternativ 2: Be eleverna välja en person som är en förebild, som har gjort skillnad för världen. Varför valde de just den personen? Vad har den gjort? Varför gjorde den det? Vad kan vi lära oss av den personen? *Facit på sista sidan
Input och länkar Material för klassrummet om rasism från Forum för levande historia Lärarmaterialet Hbtq, normer och makt från Forum för levande historia Metodmaterialet Bryt från RFSL Ungdom och Forum för levande historia P3 dokumentär: Tvångssteriliseringarna Dirk Gindts text i programmet till Angels in America
Intervju: Yahia Saleh, aktivist och projektledare på RFSU Malmö En stor skillnad mellan 1980-talet och idag är att hbtq-personer har fått många fler rättigheter. Hur har det gått till? För det första: man får inte rättigheter. Om det inte vore för de transpersoner och drag queens i New York som ledde upproren utanför Stonewall Inn hade vi inte haft Pride-rörelsen. Om det inte vore för de homosexuella som sjukskrev sig i Sverige på 70-talet så hade homosexualitet fortfarande varit en sjukdom. Samma gäller transsexuella som organiserade sig mot statens tvångssteriliseringar. Vi har kämpat för våra rättigheter genom mobilisering och organisering. Hbtq-rättigheter används ibland i rasistiska och nationalistiska ärenden. Varför? De gör det för att ta bort fokus från det riktiga problemet: högerextremism växer sig starkare. Partier som vill förbjuda invandring, abort och sexualundervisning får allt större utrymme. Hbtq-personer används som ett slagträ mot flyktingar och migranter av partier som aldrig någonsin tidigare har brytt sig om kvinnors eller hbtq-personers rättigheter. Det är ett sätt att ställa grupper mot varandra, men det är fiktion! Jag är muslim och bög, det finns många praktiserande muslimer som inte har problem med hbtq-personer och kristna som är homofober. Vi måste bevaka våra rättigheter. Det finns stora risker när vi tar allt för givet. Något som blir väldigt tydligt i Angels in America är att det inte finns ett homogent hbtq-community. Visst, homosexuella i Sverige har många rättigheter nu, men många tänker inte på de som måste fly, på rasism och sexism. Bara för att vi har rättigheter betyder det inte att vi är färdiga, att kampen är klar. Hur var det att se Angels in America? Tungt! Jag har nära vänner som är hiv positiva, och jag tänkte hela tiden på hur det hade varit om vi levde då. En annan sak som slog mig är hur mycket jag känner igen hos karaktärerna, trots att vi kommer från helt olika sammanhang. Qruising, att gömma sig, att inte vara accepterad, motsättningen mellan att vara religiös och att vara gay, att vägra identifiera sig som gay. Alla de är queera erfarenheter som vi trots allt har gemensamt. Facit: 1. 1979, 2. 2013, 3. 2013, 4. 1921, 5. 1986, 6. Har inte hänt, 7. 1955, 8. 1965, 9. 2017, 10. 1954, 11. Har inte hänt, 12: 2009.