Jordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv

Relevanta dokument
Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och bevattningen

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och dikningsföretaget

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Krav på dränering vid ett förändrat klimat. 31 oktober 2018

BORGEBY FÄLTDAGAR REGLERBAR DRÄNERING I EGNA LANTBRUKSFÖRETAGET. Bertil Aspernäs Lantbrukare Ingenjör. HIR Skåne

Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Ett gott exempel på vattensamverkan Karl W Sjölin

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström

Tidningsrubriker GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker Tidningsrubriker Tidningsrubriker i lagom mängd

Ragnabo DämmeD. Ett kretsloppstänkande i vatten. Copyright Bertil Aspernäs

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Markavvattning och aktuell lagstiftning

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Vattenhushållning i ett framtida klimat

Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite

Täckdikning och juridik. Nässjö Tilla Larsson

Täckdikning en viktig och lönsam investering

EN KONFERENS KRING MODERN VATTENPLANERING

Underhåll av diken: Juridik. Magdalena Nyberg Rådgivningsenheten söder. Foto: Tilla Larsson

Grävd bevattningsdamm med plastduk

Idé till disposition

Värdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån

Introduktion till Greppas modul 14D. Översyn av dränering

Fosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare?

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson

Vad behöver du veta om ett markavvattningsföretag?

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1).

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Föreläsningsunderlag studiecirklar. Foto: Tilla Larsson

Vattenverksamhet

DISPOSITION FÖREDRAG. Grödor och skördenivåer

Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat

Kraftsamling Växtodling Fredrik Andersson. Mälardalen, Södermanland, Örebro Fredrik Andersson

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd

Kväveläckage från jordbruket

Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton?

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1

Underhåll av dränering, hänsynsregler. Översyn av dränering

Kan vi undvika allvarlig vattenbrist med hjälp av föreskrifter?

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen

Kokbok till modul 14D Översyn av dränering KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa).

Kokbok till Översyn av dränering 14D

Kan vi förebygga vattenbrist?

Klimatförändringarna och vår anpassning

Avvattning från produktionsperspektiv i Finland. Helena Äijö Täckdikningsföreningen rf , Uppsala

Dammar och filter - Åtgärder för minskning av fosforläckage från jordbruksmark. Tony Persson Östersjöseminarium 2 oktober 2014

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

VÅTMARKSSATSNINGEN ATT TÄNKA PÅ - MILJÖBALKSPRÖVNINGAR MM

Vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken. Verena Danielsson och Magdalena Lindberg Eklund

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och juridiken

Nästan en fjärdedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. Lite mindre täckdikad areal 2016

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Välkommen till kurs om Underhåll av diken, 14 U! Foto: Tilla Larsson

Vattenvårdsprogram Kävlingeån. Slänter utmed Sularpsbäcken ska sås in

Anmälan Verksamhetsutövare Faktureringsadress om annan än ovanstående Vilken typ av mark avses att uppodlas?

Dränering Från missväxt till tillväxt

Regler för bevattning. 11 kap miljöbalken

Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Kartläggning av åtgärder för att klara avvattningen av jordbruksmark i ett förändrat klimat

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

5 Stora. försök att minska övergödningen

Jordbrukets markavvattningsanläggningar

Kort kring markavvattningsföretag. Översyn av dränering

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Östergötland

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Vad innebär vattendirektivet?

Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark

Promemoria vattenmiljö och vattenkraft

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Tillstånd för bevattning

Hoten mot marken Att bevara marken som odlingsresurs när förutsättningarna förändras

Våtmarker och fosfordammar

Finns det vatten så det räcker?

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll

Kompetenscentrum för jordbrukets vattenhushållning

Äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar i jordbrukslandskapet

Region Gotland har 10 stycken platser där rening förekommer med hjälp av dammar och bevattning. Mikael Tiouls

Axplock från Greppa Näringens fosforkampanj. Johan Malgeryd

Svar på remiss från Landsbygdsdepartementet - Skydd av nyanlagda biotoper, förordningsändring

Vad har vi gjort i Östergötlands pilotområde?

Varför behövs uttagsrestriktioner?

Transkript:

Jordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv Harry Linnér Institutionen för mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning P E = Q 6-800 mm 4-500 mm 2-400 mm = 2000-4000m 3 /hektar 1

Avvattningen av landskapet mellan Vänern och Vättern Översvämning Erosion Utvintring - uppfrysning Skördeproblem - markpackning 2

Kungliga påbud och förordningar Gustav Vasa Karl IX Karl XI Flera påbud om dikning Husesyner Husesynsförordning 1681 Markavvattningens historia Landskapslagarna t.ex. Uppland 1296, Södermanland 1325 Instruktion för lantmätarna, 1635 (1628-1911) Täckdikning från 1730-talet Byggingabalken 1734 Hushållningssällskapen bildades omkring 1800 George Stephens, 1806 Lantbruksakademien 1813 (lantbruksingenjörer från 1835) Statliga bidrag och lån från 1841 Tegelrör från 1850 Dikningslagen 1879, Vattenlagen 1918, Vattenlagen 1983 Naturvårdslagen 18 c 1986 (tillstånd för markavvattning) Naturvårdslagen 18 d 1991 (förbud mot markavvattning) Miljöbalken 1998 3

Miljöbalkens grundstenar 1kap 1 1. Hälsa och miljö skall skyddas 2. Natur och kulturområden skall skyddas och vårdas 3. Den biologiska mångfalden skall bevaras 4. God hushållning av mark och vatten skall tryggas 5. Återanvändning och återvinning skall främjas Dikesgrävning 1934 4

Kävlingeåns avrinningsområde 1820 1950 Källa: Wolf, Ph. 1956. Utdikad civilisation. Svenska lax- och laxöringsföreningen 5

Dikningsföretag i Staffanstorps kommun (Jordbruksverket, 2008) Jordbruksmarkens dräneringsstatus i Sverige Cirka 1,2 miljoner hektar är genomsläppliga och högt belägna marker som har god naturlig dränering och inte behöver systematisk täckdikning Cirka 1,2 miljoner hektar har väl fungerande dränering Cirka 0,3 miljoner hektar har bristfällig dränering Underhållet av markavvattningssystemen är eftersatt. 6

Täckdikningsbehov i Sverige Åker, hektar Systemtäckdikat 2,7 milj. 1,2 milj. Årligt behov av underhåll Funktionstid (50 år) 24 000 ha (100 år) 12 000 ha Årlig täckdikning 8 000 ha? Årlig täckdikning 1970-1989 15-20 000 ha Bristfällig dränering Försämrad markstruktur Sämre växtnäringsutnyttjande Lägre avkastning Minskad odlingssäkerhet 7

Täckdikesavstånd - dräneringseffekt 50 dt/ha 40 30 16 m 16 m 16 m 24 m 24 m 32 m 32 m 32 m 96 m 20 10 0 Dike Dike Dikesavstånd 96 m Diagram över parcellskördarna i täckdikningsförsök med olika dikesavstånd vid Gunnarstorp 1949-1968, Skaraborgs län, gröda höstvete Filter, ytvattenbrunnar, grusfilter 8

Snabb och jämn upptorkning Jämn etablering Bra utveckling, god rotmiljö God bärighet vid skörd Miljöanpassad markavvattning Reglerbar dränering Ca 1 m 9

Reglerbar dränering Fördelar Förbättrad vattenhushållning Högre skördar Mindre kväve- och fosforförluster Nackdelar Högre kostnader Mer tillsyn Begränsning till relativt plana fält och genomsläppliga jordar Kalkfilterdiken för minskade fosforförluster 10

Anlagda dammar och våtmarker i Kävlingeåns avrinningsområde (150 våtmarker, 350 ha) Bevattning i Sverige Ängsvattning från början av 1800-talet (översilning, dämning) Bevattning med spridare från omkring 1920 Bevattningsmaskiner från 1970-talet 11

Bevattning i Sverige 100 000 hektar under torrår 6-7000 anläggningar 70-80 % av arealen frukt, bär, grönsaker och potatis bevattnas Vatten från sjöar och vattendrag, byggda vattenmagasin och grundvatten Bevattningsmaskiner Droppbevattning Underbevattning Vatteneffektivitet för olika bevattningssystem 75-80 % 85-90 % 70-75 % 90-95 % 12

Underbevattning Återanvändning av dräneringsvatten Ragnabo dämme kretsloppstänkande för vatten Reglerbar dränering Damm för dräneringsvatten Underbevattning Våtmark nedströms http://ragnabodata.se/damme/ 13

Konkurrens om vatten mellan jordbruk, fiske, naturvård, friluftsliv, industri och kommun m.fl. För att få bevattna krävs i regel att uttaget av vatten först tillståndsprövas enligt miljöbalken Om det är uppenbart att inga allmänna eller enskilda intressen skadas krävs inte tillstånd. Vramsåns avrinningsområde Gemensam bevattning genom ledningsdragning Sävare Hov Skeby-Hangelösa Lönsås Everöd Rinkaby Fjälkinge Sölvesborg Mjölby Stånga Hemse Roma 14

Listerlandet, Blekinge Grundvattenuttag 27 st bevattningsdammar Cirka 350 000 m 3 Yt och dräneringsvatten Emåns bevattningssamfällighet 2002 Emån: 22 mil, 100 dammar, 25 reglerade sjöar, 43 kraftstationer Drygt 100 lantbrukare har tillstånd från Miljödomstolen att ta vatten för bevattning Bevattningsuttag kompenseras genom flödestillskott från reglerade sjöar och dammar under lågvattenföring 15

SMHI:s klimatscenarier för 70-100 år framåt i tiden 3-6 grader varmare Längre växtperiod Högre årsnederbörd Torrare somrar Klimat- och sårbarhetsutredningen: Odlingslandskapets tekniska system måste anpassas till det framtida klimatet Markavvattning, invallning, dränering, bevattning Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat Jordbruksverket. Rapport 2010:27 Dagens markavvattningsanläggningar är ofta underdimensionerade. Klimatförändringen försämrar situationen ytterligare. Framtida konsekvenser kan bli översvämning, ökade kostnader för drift och underhåll samt ökad utlakning av näringsämnen. Nya dimensioneringsrekommendationer bör tas fram med hänsyn till förändrat klimat, påverkan från omgivande bebyggelse och skaderisker. Juridiska aspekter avseende skador orsakade av ett förändrat klimat behöver klarläggas Fungerande markavvattning är en inte längre ett jordbruksproblem - det är en fråga för hela samhället! 16

Nederbördsintensitetens inverkan på dikesavståndet Dikesavstånd, m Nederbörd, mm/dygn Förutsättning: Dikesdjup 1,0 m a = 0,4 m h = 0,6 m k 1 = k 2 = 0,25 m/dygn D = 1,0 m Kommentar: Nederbördsintensiteten påverkar givetvis dikesavståndet. Normalt varieras vid beräkningar inte intensiteten i så hög grad. Vanligen använda värden i odlingssammanhang under nederbördsförhållanden är 5 eller 7 mm/dygn. För särskilt krävande odlingar kanske 9 mm/dygn. Sammanfattning I vårt klimat är fungerande markavvattning (dikning, täckdikning, ytvattenavledning) en förutsättning höga och säkra skördar Systemen måste anpassas till det framtida klimatet med ökade flöden under vinterhalvåret Lagändringar behövs för att underlätta omprövning av dikningsföretag Bevattningsbehovet förväntas öka Säker vattentillgång avgörande för lönsamheten 17

Tack för uppmärksamheten! 18