Sörmlandsstrategin 2020

En kortversion av Sörmlandsstrategin 2020 Sörmlandsstrategin 2020 ANTAL PRIORITERADE MÅL 1 2 3 4

66 Sala 72 Uppsala Skinnskatteberg 56 E4 70 68 Hallstahammar Västerås Enköping E18 E18 50 E20 E18 Eskilstuna E20 Strängnäs Stockholm Vad är egentligen en region? Örebro E20 Kumla Hallsberg 51 50 Vingåker 52 Finspång 56 56 53 Flen Katrineholm 221 216 55 52 53 E20 Södertälje 57 Gnesta 73 223 224 E4 Trosa Nynäshamn 219 Nyköping 53 Oxelösund Till skillnad från begreppet län, som har en tydlig geografisk avgränsning, är begreppet region mer flytande. Ett sätt att beskriva en region är att visa de olika sambanden i regionen. Sörmlandsstrategin omfattar flera typer av samband: Rumsliga/funktionella samband, till exempel att människor bor på en plats och arbetar på en annan Politiska/institutionella samband, till exempel kommuner, landsting och regionförbund Motala 34 E4 Norrköping Söderköping En tredje typ av samband är kulturella samband som inte behandlas i Sörmlandsstrategin. Linköping E22 210 2

Förord Leva, växa, verka. Det ska vara enkelt att förverkliga sina drömmar, ambitioner och idéer i Sörmland. Det är visionen för det regionala utvecklingsarbetet i Sörmland. I din hand håller du en kortversion av Sörmlandsstrategin 2020. Här har vi fokuserat på de utmaningar som Sörmland har men också fyra mål som vi vill uppnå. Utgångspunkten för genomförandet av Sörmlandsstrategin 2020 är den gemensamma visionen, det regionala arbetsättet och de fyra målen: 1. I Sörmland finns det goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens. 2. Sörmland har starka samband med omvärlden. FOTO: LASSE SKOG 3. Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv. 4. Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer. För det krävs insatser från många olika aktörer. Med Sörmlandsstrategin 2020 har vi nu ett verktyg för att samla kraft och kompetens hos alla aktörer som arbetar för Sörmlands bästa. Viktigast av allt är att vi arbetar tillsammans och drar åt samma håll. Sörmlandsstrategin 2020 samlar framförallt offentliga aktörer. Vår grundprincip är att den egna organisationen i sitt vardagliga agerande ska vara drivande. På www.region.sormland.se har du möjlighet att följa arbetet med att förverkliga Sörmlandsstrategin 2020! Viking Jonsson (S) Ordförande Regionstyrelsen FOTO: CHRISTIAN HOLMÉR FÖRORD Anne-Marie Wigertz (M) Vice ordförande Regionstyrelsen 3

Varför en strategi för Sörmland? Under 2009 genomfördes en uppföljning av Sörmlands regionala utvecklingsprogram Sörmlandsstrategin. Uppföljningen av strategin visade på styrkor såväl som svagheter. Till styrkorna kan bland annat en beskrivning av nuläget, problemområden och möjligheterna räknas. Till svagheterna hörde att strategin främst hade karaktären av en vision och inte tillräckligt beskrev hur den skulle användas. Med dessa insikter som utgångspunkt påbörjades arbetet med att ta fram en ny strategi för Sörmland. beslut om en vision samt prioriterade områden för Sörmland. I det fortsatta arbetet har de prioriterade områdena konkretiserats till fyra mål med tillhörande strategier, Sörmlandsstrategin 2020. Sörmlandsstrategin och EU 2020 EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi heter EU 2020. Strategin beskriver hur EU ska stärka sin konkurrenskraft och hur den europeiska ekonomin ska återhämta sig. EU 2020 är utgångspunkten för EU:s strategiska vägval samt medlemsländernas inrikespolitik och därmed också en viktig utgångspunkt för vår regionala strategi. Under 2011 genomfördes flera dialoger med aktörer i länet för att ta reda på vad som var mest angeläget att prioritera i arbetet med en hållbar tillväxt i Sörmland. Arbetet ledde fram till att regionstyrelsen tog 4

Vad är ett regionalt utvecklingsprogram? Samtliga regioner i Sverige ska enligt förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete ha ett regionalt utvecklingsprogram. Det regionala utvecklingsprogrammet ska fungera som en länk mellan samverkan på olika nivåer. Utvecklingsprogrammet ligger till grund för nationella prioriteringar och användningen av regionala utvecklingsmedel. Utvecklingsprogrammet ska också bidra till arbetet med en hållbar tillväxt. Enligt förordningen ska ett utvecklingsprogram både vara ett styrande dokument och en process. Idén är att samlade insatser leder till bättre insatser. Samtidigt ska utvecklingsprogrammen ha fokus på de områden som är av särskilt stor betydelse för just den aktuella regionen. Utvecklingsprogrammen är inte en fullständig beskrivning av allt som har betydelse för utvecklingen. Prioriteringar är nödvändiga. VARFÖR EN STRATEGI FÖR SÖRMLAND? I Sörmland har regionförbundet regeringens uppdrag att ta fram samt samordna och följa upp det regionala utvecklingsprogrammet. FOTO: FRIDA OVLAND 5

Sörmlands särskilda förutsättningar Sörmlands utveckling har starka samband med utvecklingen i omgivande regioner. Typiskt för Sörmland är framförallt de institutionella sambanden som binder ihop länet. Samtidigt har flera sörmländska kommuner inlett samarbeten i olika former med kommuner i angränsande län. Sörmlandsstrategin 2020 ska främja samband där det är funktionellt motiverat oavsett institutionella gränser. Sörmland har särskilda förutsättningar genom korta avstånd till större befolkningscentra och regionala kärnor i hela Stockholm-Mälardalen och Östergötland. Samtidigt är länet differentierat och i vissa delar av länet är avstånden längre och resandemöjligheterna sämre. Det finns också svaga inomregionala samband och regional obalans i tillgänglighet, befolknings- och sysselsättningsutveckling. Regionens samband med omgivningen är särskilt tydliga på arbetsmarknaden. Transportsystemen och särskilt kollektivtrafiken spelar en stor roll för den framtida utvecklingen i Sörmland. Den är viktig för att stärka förutsättningarna för regionförstoringen. På vissa sträckor i Sörmland går det snabbare att åka tåg än bil vilket är en viktig faktor för såväl hållbart resande som regionens attraktivitet. Sörmland kan beskrivas som ett genomfartslän, särskilt när det gäller godstransporter på väg. Även järnvägen har omfattande godsflöden genom länet och kan komma att belastas i än högre grad i framtiden av gruvnäringens transporter. För den internationella tillgängligheten har Oxelösunds hamn, länets kombiterminaler samt Stockholm-Skavsta flygplats stor betydelse. 6

Befolkning Sörmland hade 274 723 invånare vid årsskiftet 2012/2013 och befolkningen fortsätter att öka. Det är främst inflyttning som står för befolkningsökningen. Invandringen står för en stor del av befolkningstillväxten. Under de senaste tio åren har Sörmland haft en av landets högsta relativa inflyttningar av nyanlända flyktingar. De stora grupperna av invandrare har hittills flyttat i första hand till Eskilstuna, Katrineholm och Flen. Utbildning Sörmland förser omgivande regioner med arbetskraft. Störst betydelse för Sörmland har Stockholms arbetsmarknad där delar av Sörmland redan är helt integrerade. Arbetsmarknaden i Östergötland och Västmanland har också stor betydelse för delar av regionen samtidigt som sörmländska arbetsgivare är beroende av inpendling från omgivande län för att hitta rätt kompetens. Sörmland har generellt sett en svag utbildningstradition och en av landets lägsta utbildningsnivåer. Andelen högutbildade är lägre än i andra län och det är färre som väljer att läsa en eftergymnasial utbildning. Samtidigt har Sörmland större skillnader mellan utbildningsnivån hos kvinnor och män än det nationella genomsnittet. Utbildningsnivån ökar hela tiden, men den ökar i lägre takt än i omgivande län och skillnaden mellan kvinnor och män växer. Kvinnorna står för två tredjedelar av alla högre examina från högskola och mest av alla utbildar sig kvinnor med invandrarbakgrund. Det är också tydligt att flickor/kvinnor får bättre resultat i skolan än pojkar/ män och detta gäller på alla utbildningsnivåer, även inom grundskolan. Inom teknik, naturvetenskap, vård och omsorg råder stor brist på kompetent arbetskraft och intresset för Sörmlands unga att studera på utbildningar inom dessa områden är lågt. Valet av utbildning och yrke är fortfarande mycket könssegregerat och gäller särskilt i ovan nämnda branscher. 7 SÖRMLANDS SÄRSKILDA FÖRUTSÄTTNINGAR

Näringsliv och arbetsmarknad I Sörmland finns stora skillnader när det gäller arbetslöshet. De kommuner som är en integrerad del av Stockholms arbetsmarknadsregion har lägre arbetslöshet. Sysselsättningen hos människor som är födda i andra länder är generellt lägre än bland de som är födda i Sverige. Tillverkningsindustrin dominerar fortfarande näringslivsstrukturen i Sörmland, men många av framtidens arbeten återfinns inom tjänstesektorn. Drivkraften att starta företag har traditionellt varit svag i Sörmland. En förändring håller på att ske, speciellt bland ungdomar. Majoriteten av dem som startar företag är män men andelen kvinnor ökar i allt större utsträckning. Bostadsbyggande och attraktiva livsmiljöer Sörmland har goda förutsättningar att vara attraktivt med varierande miljöer och utbud för såväl boende som fritid och rekreation. Det storstadsnära läget med goda möjligheter till pendling innebär en stor potential för befolkningstillväxt. Enligt aktuella prognoser är behovet av bostäder i Stockholm-Mälarregionen cirka 20 000 bostäder per år de närmaste 40 åren och enbart i Sörmland behövs 1 500-2 000 bostäder per år fram till år 2050. Antagandet baseras på att Mälarregionen kommer att växa med mer än 1 400 000 invånare fram till år 2050. Genomsyrande perspektiv Regionstyrelsen beslutade i samband med att Sörmlandsstrategin antogs att den ska ha fem genomsyrande perspektiv. 8

Hållbar tillväxt Inom ramen för hållbar tillväxt sätter vi särskilt fokus på jämställdhet, folkhälsa, ungdomars villkor, integration och mångfald. Jämställdhet Vi ska bidra till att kvinnor och män får samma möjlighet att forma samhället och sina liv oberoende av kön, ålder, födelseland eller sexuell läggning. Folkhälsa Begreppet folkhälsa har många dimensioner och handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter. Ungdomars villkor De som är unga idag växer upp i ett samhälle under stark omvandling. Skillnaderna i livssituation och förutsättningar ökar mellan ungdomar med olika social bakgrund. SÖRMLANDSSTRATEGIN 2020 Integration och mångfald Sörmland är ett av de län som tar emot flest personer födda i andra länder i förhållande till sin befolkningsstorlek. Miljö I arbetet med Sörmlandsstrategin 2020 är det framförallt målet om begränsad klimatpåverkan som betonas. I Sörmland har utsläppen av växthusgaser minskat något mellan 1990 och 2008. 2009 minskade utsläppen kraftigt till följd av lågkonjunkturen, men de kommer troligen återigen att stiga i takt med att ekonomin återhämtar sig. Den växande befolkningen medför ökade behov av en väl fungerande trafik och infrastruktur. Påfrestningar på miljön kan förväntas öka om inte insatser för att minska miljöpåverkan görs. SÖRMLANDS SÄRSKILDA FÖRUTSÄTTNINGAR 9

MÅL 1 MÅL 1 I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens. Indikatorer för att följa utvecklingen Sysselsättningsgrad Lönesumma Utbildningsnivå Ungdomsarbetslöshet Övergripande nivå Förutsättningar Strategier Länets samlade Stöd till uppföljning arbete som stödjer strategierna Hög specialisering och förändringstakt Många arbetsgivare som inte får tag på rätt kompetens Hög arbetslöshet i delar av länet, speciellt bland unga Växande andel med ofullständig grund- och gymnasieutbildning För få läser vidare efter gymnasiet Lång etableringstid för utrikes födda Höga krav på individens omställningsförmåga till följd av snabbt föränderligt arbetsliv Könssegregerad utbildningsoch arbetsmarknad Fördjupad nivå Vi anpassar utbildningar bättre till rekryteringsbehoven genom att utbildningsanordnare och arbetsgivare tydligt och tillsammans formulerar vilka behov av kompetens som finns Vi ger unga och vuxna bättre möjligheter att gå från utbildning till arbete Vi genomför behovsanpassade insatser för grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden Synliggörande Initiativ Beslut Genomförande Uppföljning Vad har gjorts? Hur gick det? Blev det någon skillnad för Sörmland och sörmlänningarna? Vad kan göras bättre? Hur många får jobb inom utbildningsområdet efter avslutad utbildning? Ungdomars val av gymnasieprogram i förhållande till prognosticerat behov, fördelat på kön Antal som går ut gymnasiet med behörighet till högre studier Andelen som går ut gymnasiet med fullständiga betyg Andelen som går vidare till eftergymnasial utbildning 10

MÅL 2 Sörmland har starka samband med omvärlden. Indikatorer för att följa utvecklingen Pendling Besökare Övergripande nivå MÅL 2 Förutsättningar Strategier Länets samlade Stöd till uppföljning Flerkärnighet Vi utvecklar kollektivtrafiken arbete som stödjer strategierna Regional obalans i befolkningsoch sysselsättningsutveckling Regionala skillnader i tillgänglighet till arbetsplatser och ITinfrastruktur Liten egen arbetsmarknad Hög utpendling Lågt bostadsbyggande Mycket genomfartstrafik Beroende av storregional tågtrafik Små resurser i förhållande till behov i transportsystemet Hög internationell tillgänglighet Fördjupad nivå Vi utvecklar ett hållbart transportsystem Vi skapar en modern IT-infrastruktur i Sörmland Synliggörande Initiativ Beslut Genomförande Uppföljning Vad har gjorts? Hur gick det? Blev det någon skillnad för Sörmland och sörmlänningarna? Vad kan göras bättre? Resande med kollektivtrafik, andel av de som pendlar Studier av tillgänglighet till olika typer av målgrupper Kontinuerlig uppföljning av genomförandet av länsplanen för regional transportinfrastruktur Vi följer hur stor andel av befolkningen som har tillgång till bredband och dess kvalitet Vi följer hur IT-infrastrukturen utvecklas 11

MÅL 3 MÅL 3 Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv. Indikatorer för att följa utvecklingen Nyföretagande Konkurser Bruttoregionalprodukt (BRP) Övergripande nivå Förutsättningar Strategier Länets samlade Stöd till uppföljning arbete som stödjer Innovationer och förnyelse Vi påverkar attityder till Attitydundersökningar strategierna förutsättningar för tillväxt entreprenörskap Innovationer kopplade till tjänstesektorn får allt större betydelse Tillverkningsindustrin dominerar fortfarande i länet Framtidens arbeten återfinns i hög utsträckning inom privat tjänstesektor Särskilt fokus på besöksnäringen i Sörmland Svårare för kvinnor att starta företag Samverkan mellan det offentliga, högskolan och näringslivet allt viktigare Fördjupad nivå Vi utvecklar det regionala innovationssystemet med individen i fokus Vi bidrar till att utveckla strategiskt viktiga branscher Synliggörande Initiativ Beslut Genomförande Uppföljning Vad har gjorts? Hur gick det? Blev det någon skillnad för Sörmland och sörmlänningarna? Vad kan göras bättre? Antal kommersialiserade innovationer Antal innovationsprojekt inom offentlig sektor Vi följer branschutvecklingen genom att titta på indirekta effekter 12

MÅL 4 Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer. Indikatorer för att följa utvecklingen Folkmängd Ohälsotal Övergripande nivå MÅL 4 Förutsättningar Strategier Länets samlade Stöd till uppföljning arbete som stödjer Hållbar utveckling blir allt Vi prioriterar en hållbar och strategierna Inflyttning av olika grupper viktigare attraktiv boendemiljö Energi- och klimatfrågor ökar i betydelse Attraktiviteten som bostadsort växer men produktionen av bostäder halkar efter och det finns varierande behov Åldrande befolkning Ökade krav på vård och omvårdnad Rik fritid med tillgång till natur och kultur prioriteras Kulturens ökande betydelse för regional utveckling Landsbygden är en resurs Fördjupad nivå Vi skapar förutsättningarna för en god och jämlik hälsa hos sörmlänningarna Vi skapar förutsättningar för en rik fritid Synliggörande Initiativ Beslut Genomförande Uppföljning Vad har gjorts? Hur gick det? Blev det någon skillnad för Sörmland och sörmlänningarna? Vad kan göras bättre? Utvecklingen på bostadsmarknaden Behov av bostäder jämfört med utbud Närhet till grönområden Valdeltagande Jämställdhetsindex Ett regionalt perspektiv på kommunernas och landstingets befintliga uppföljning inom området Jämförelser av olika satsningar på kultur och fritid Studier av de regionala förutsättningarna för en rik fritid 13

Det regionala arbetssättet så här gör vi Det mest omfattande avsnittet i Sörmlandsstrategin 2020 är själva genomförandet. Utgångspunkten för det är den gemensamma visionen och det regionala arbetssättet. En viktig tanke med det regionala arbetssättet är att det krävs insatser från många olika aktörer för att förverkliga visionen. Genom att samordna länets resurser på rätt sätt får vi bättre resultat och blir mer kostnadseffektiva. Alla aktörer i länet kan bidra till att uppnå visionen. Det är också nödvändigt att samverka med andra regioner och län. Redan idag pågår mycket som bidrar till en positiv utveckling i regionen, både inom ordinarie verksamheter och i projekt. Genom att synliggöra det pågående arbetet kan vi hitta möjligheter att arbeta smartare tillsammans. Vi kan också hitta områden där det finns behov av nya satsningar för att driva utvecklingen framåt. Sörmlandsstrategins två viktigaste funktioner är därför att: Bidra till att det som redan görs får ännu större effekt. Nya initiativ tas som leder till utveckling för regionen. Eventuell revidering Uppföljning/utvärdering (Årlig uppföljning indikatorer + tematisk uppföljning) Formulera vision, mål och strategier Kunskapsinhämtning /analys Genomförande Synliggöra det som redan görs (Vad görs av vem? Vad ger resultat? Vad saknas?) Beslut Nya initiativ 14

Resurser, ansvar och roller Alla länets aktörer är välkomna att göra åtaganden och initiera projekt eller andra aktiviteter för att förverkliga Sörmlandsstrategin 2020. Strategin är i huvudsak inriktad på det som kan göras i landstinget och kommunerna. Dessa parter har legitimitet och resurser för många av de insatser som krävs. Redan idag utför landstinget och kommunerna stora delar som påverkar den regionala utvecklingen i positiv riktning. Sörmlandsstrategin 2020 ska peka på områden och insatser där effekterna kan förstärkas genom en utvecklad samverkan på regional nivå. Regionförbundet har i uppdrag att ta fram och anta det regionala utvecklingsprogrammet Sörmlandsstrategin 2020. Förbundet har också regeringens uppdrag att samordna och följa upp mål och strategier. Regionförbundet har två olika roller i Sörmlandsstrategin 2020, dels som en av de aktörer som arbetar med att genomföra strategin, dels genom att samordna och följa upp. Omfattningen av regionförbundets arbete bestäms av regionstyrelsen. Verktyg för det regionala arbetssättet Analys Mötesplatser Projekt DET REGIONALA ARBETSSÄTTET SÅ HÄR GÖR VI Uppföljning 15

Leva, växa, verka. Det ska vara enkelt att förverkliga sina drömmar, ambitioner och idéer i Sörmland. newmarket.se År 2020 är det vackra Sörmland en attraktiv plats att leva, verka och växa i. Sörmland är en viktig del i den växande och långsiktigt hållbara Stockholm-Mälarregionen. Sörmlands unika förutsättningar attraherar både människor och investeringar. Här finns goda kommunikationer. Här är nära till natur, kultur, utbildningsmöjligheter och service. Här har vi ett gott liv. Vision antagen av regionstyrelsen i december 2011 16 Box 325, 611 27 Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: 0155 778 90 E-post: info@region.sormland.se www.region.sormland.se