SAMVERKANSMODELL FÖR BARNSKYDDSARBETE

Relevanta dokument
DU KAN VÄLJA SAMARBETE.

Presentation av samverkansmodellen vid ULAdagarna

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.

Lyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Barnahusmodellen En samordningsmodell för åländska myndigheter

Samordnad individuell plan

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Barns psykosociala ohälsa

Hälsobesök 5 år. 60 minuter

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Samverkansrutiner mellan skola och socialtjänst. Barn från 1 år till utgången av gymnasiet

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samordnad individuell plan. Sävsjö Eva Karlsson Iréne Josephson

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

Vårdsamverkan Lerum och Alingsås

Barn som riskerar att fara illa

Att anmäla oro för barn

Barn som närstående/anhöriga

Samordnad individuell plan SIP SIP

Vägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen

Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

Samordnad Individuell Plan SIP

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Samverkan varför, när och hur?

Samordnad individuell plan

Rutin för upprättande av Min plan och genomförandeplan, LSS

ETT GOTT LIV VAR DAG. Samordnad individuell plan, SIP

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Anmäl vid misstanke om barn far illa

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barn som är närstående

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Foto: Oleg Kozlov/Mostphotos. Manual för samverkansmöten SIP BARN OCH UNGA

Utbildning BHV juridik

Rutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala

Regional riktlinje kring oro för väntat barn

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

SAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA I N ORRBOTTTEN

Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland

Uppdrag Psykisk Hälsa

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke

RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

Information om patientsäkerhetslagen

Samtycke. sid. 1 av 7. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan

Klargör vad som ingår i biståndshandläggarens samordnande ansvar. Bilaga 4.

Samordnad individuell plan (SIP)

Oro för barn och unga

Legala möjligheter och hinder för informationsutbyte. Patrik Sundström CeHis

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Psykologbedömning. Öppenvårdspsykologerna är knutna till Karolinska Solna och finns på Danderyds sjukhus. Remittera om möjligt i god tid.

SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Policy, riktlinjer och handlingsplan gällande alkohol och narkotika på Motala kommuns skolor. Motala kommun, Bildningsförvaltningen

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Socialtjänstens arbete med barn

1 / 5. Barnskyddsanmälan 25 i barnskyddslagen Anmälningsdel Handläggnings- och åtgärdsdel ANMÄLNINGSDEL FÖR BARNSKYDDSANMÄLAN. Barnskyddsanmälan / 20

Rutiner för anmälan om diskriminering eller kränkande behandling

Har du varit i fosterhem eller på barnhem och söker din historia? Örebro Stadsarkiv

intk) ne.,nek Se till att överenskommelsen om samverkan tillämpas i alla delar av verksamheten

IFK Helsingborg Friidrott

Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet

Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

Policy: mot sexuella trakasserier

Samordnad individuell planering (SIP) med Meddix Öppenvård

Handlingsplan. Mot mobbning, kränkningar och diskriminering. Förening: Gråbo gymnastikförening

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan

Konsultation med BVC och elevhälsa

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017

Det är barns och ungas behov som ska stå i centrum - detta behöver alla hjälpas åt att bevaka.

Nätverket för hälsa

Att ha. God man. eller. Förvaltare

Gemensam handlingsplan

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

Transkript:

SAMVERKANSMODELL FÖR BARNSKYDDSARBETE Den här modellen är skapad för dig som arbetar i barnskyddet, grundskolan, gymnasieskolan och inom hälso- och sjukvården på Åland. Modellen är till för att underlätta samarbete när barn och unga behöver insatser från flera olika verksamheter samtidigt. 1

MÅLET FÖR SAMVERKAN Varje verksamhet tar ansvar för sitt uppdrag och avgör om barnet ska få insatser enligt respektive verksamhets lagstiftning. Alla verksamheter tar ett gemensamt ansvar för att uppmärksamma barn som kan behöva särskilt stöd. Den som ser att det finns ett behov av planering tillsammans med andra verksamheter tar initiativet till ett nätverksmöte. Grundläggande värderingar Barnet ska få stöd i ett tidigt skede. Barnets bästa väger tyngst. Barnet ska ges relevant information och hens egen åsikt ska alltid beaktas. Barnets livssituation ska ses i ett sammanhang där delarna ömsesidigt påverkar varandra. Föräldrar har huvudansvar för sina barn och ska i alla skeden vara delaktiga i diskussioner och beslut som rör deras barn. Vi som möter barn i våra verksamheter respekterar samarbetande verksamheters kompetens, uppdrag och förutsättningar. Välj rätt nivå på samarbetet Det är barnets behov av insatser som avgör vilka verksamheter som utifrån en helhetssyn ska samverka, och på vilket sätt. Ibland är det tillräckligt att andra verksamheter känner till vilka insatser den egna verksamheten har planerat, då räcker det med att informera. I andra situationer är det nödvändigt att träffas och planera tillsammans, då behövs ett nätverksmöte. Skapa förtroende och förutsättningar för samarbete 1. Informera barn och föräldrar om hur den egna arbetsprocessen ser ut, och vilka lagar och regler som ligger till grund för arbetet. 2. Gå tillsammans med barn och föräldrar igenom vilka andra verksamheter som familjen är eller borde vara i kontakt med. 3. Bestäm tillsammans med barn och föräldrar vilka verksamheter som behöver vilken information för att familjen ska få så bra hjälp som möjligt. 4. Om det räcker med att informera andra verksamheter, kom överens om vem som informerar vilken verksamhet. 5. Om det behövs planering och arbetsfördelning tillsammans med andra verksamheter, initiera ett nätverksmöte. I foldern Du kan välja samarbete finns både en blankett för samtycke till samarbete och skriftlig information till föräldrar om vad samtycke innebär. Foldern finns att hämta på landskapsregeringens hemsida: www.regeringen.ax/ tystnadsplikt-samtycke-inombarnomsorg-skola-halso-sjukvard-samt-socialvard För dig som har kontakt med barnomsorg, skola, hälso- och sjukvård och socialvård. DU KAN VÄLJA SAMARBETE. Om tystnadsplikt och samtycke. Här kan du läsa om vad tystnadsplikt innebär. Du får också veta hur du kan bidra till samarbete mellan olika verksamheter genom att ge ditt samtycke. Den här informationen är till dig som är förälder eller ung vuxen. Men även du som är under 18 år kan ha nytta av informationen. 1 2

CHECKLISTA för samarbete i barnskyddsärenden Checklistan på nästa sida är tänkt som en hjälp i det dagliga arbetet när du arbetar med barn och föräldrar som du vet att har eller känner att borde ha kontakt med barnskyddet. Listan är ett stöd för att fundera kring den egna verksamhetens insatser och för att välja nivå på samarbete med andra verksamheter. Barnskyddsanmälan misstänker att Om du är orolig för eller den vård och ett barn far illa eller inte får att göra en ldig omsorg det behöver är du sky i barnets en ård barnskyddsanmälan till socialv ka att ett stän mis hemkommun. Har du skäl att också du ska tt barn har blivit utsatt för bro lig oro t aku är göra en polisanmälan. Om du ydnsk bar d me t för ett barn ska du ta kontak r med polisen elle n mu kom hem s net det i bar (om det är utanför kanslitid). 3

CHECKLISTA för samarbete Innan samarbete en genomgång av arbetet i den egna verksamhet o Vad är det som oroar mig? o Hur orolig är jag, finns det utrymme att diskutera oron tillsammans med barnet/ föräldrarna? o Beror oron på något som vi kan åtgärda inom vår egen verksamhet? Har vi försökt att hitta en lösning tillsammans med familjen? o Om situationen inte blir bättre, vad är det som hindrar? o På vilket sätt kan jag ta upp frågan med barnet/ föräldrarna igen? När kan jag göra det? o Om oron inte stillas gör jag en barnskyddsanmälan. Kan jag göra den tillsammans med familjen? o Finns det andra verksamheter som familjen är eller borde vara i kontakt med? o Vilka verksamheter behöver känna till vår planering för att kunna ge bästa möjliga stöd eller hjälp? Kan vi få föräldrarnas samtycke till att informera dem? o Om vi avslutar vår kontakt/behandling, vilka verksamheter behöver känna till det? Kan vi få föräldrarnas samtycke till att informera dem? o Finns det anledning till uppföljning? I så fall, hur och när? Inför samarbete skapa en bra grund o Räcker det med att vi med föräldrarnas samtycke informerar de andra verksamheterna om våra insatser, eller finns det behov av ett nätverksmöte? o Behövs det planering inför nätverksmötet? Kan vi få föräldrarnas samtycke till att ta kontakt med tjänstemän i de andra verksamheterna inför nätverksmötet? o Är det aktuellt med remiss till t.ex. BUP? Samtycker föräldrarna till att någon från vår verksamhet kommer med på ett förstagångsbesök, så att vi kan ta del av planeringen och göra en ansvars-/arbetsfördelning på plats? I så fall är det bra att skriva det i remissen. o Är det aktuellt med en barnskyddsanmälan? I så fall kan det framgå redan i anmälan att man som skol- eller sjukvårdspersonal önskar delta i ett uppföljande möte tillsammans med barnskyddet. Samarbete genom nätverksmöte förberedelse för bra resultat o Vad är syftet med mötet? Vad vill vi uppnå? Har jag kommunicerat det tillräckligt tydligt till barnet och till föräldrarna? o Var ska mötet hållas? Föredrar familjen att träffas vid någon särskild verksamhet? o Har alla fått kallelse? Har alla tagit del av agendan? o Känner sig familjen trygg inför mötet? Vågar de säga som det är? Finns det någon som kan delta som stöd för familjen? o Är mötet tillgängligt för deltagare med ev. funktionsnedsättning? Behövs tolk för annat språk? 4

AGENDA för nätverksmöte 1. Vem kan leda mötet? Vem kan skriva en kort sammanfattning över beslut som tas på mötet? 2. Vem finns på plats? Är det tydligt för alla vilken roll var och en har? Vem kunde inte komma? 3. Är barnet med? Om inte, varför inte? Hur får vi veta barnets åsikter? Hur kan vi se till att barnet får tillräckligt med information? 4. Vad är syftet med mötet? 5. Vad är målsättningen med mötet, d.v.s. vad vill vi ha uppnått när mötet är klart? 6. Gemensamma diskussioner för att uppnå syfte och målsättning. 7. Behöver vi ha ett uppföljande möte? I så fall, när? Vilka ska vara med? Kan vi bestämma tid och plats redan nu? I annat fall, vem kallar? 8. Hur vill vi att situationen ser ut när vi har det uppföljande mötet? 9. Om situationen inte ser ut som vi önskar på det uppföljande mötet, vad gör vi då? 10. Har vi föräldrarnas tillåtelse att samarbeta den närmaste tiden? 11. Vem kan vara kontaktperson om familjen har frågor efter mötet? 5

ANTECKNINGAR från nätverksmöte Anteckningarna skrivs så kortfattade som möjligt så att dokumentet kan skrivs under av föräldrar och professionella i slutet av mötet, och alla får en kopia innan mötet avslutas. 1. Vem är närvarande på mötet? 2. Vilka insatser behövs och vilken verksamhet ansvarar för dem? 3. Vilket informationsutbyte behöver vi ha för att insatserna ska bli bra? Vem ska kontakta vem i vilka frågor och när? Har vi föräldrarnas samtycke? 4. Om det behövs ett uppföljande möte, när och var ska det vara? SAMTYCKE TILL SAMARBETE MELLAN VERKSAMHETER Barnets/ungdomens namn: Barnets/ungdomens personbeteckning: Jag samtycker till att följande verksamheter samarbetar och delar sådan sekretessbelagd information som behövs för att kunna ge mitt barn eller mig så bra stöd och hjälp som möjligt: Namn på verksamheten/kontaktperson: Barnomsorg Skola Hälso- och sjukvård Socialvård Eventuell beskrivning av samtycket: Samtycket gäller tillsvidare. t.o.m. / 20. Jag har lämnat samtycket frivilligt, och jag vet att jag kan ta tillbaka samtycket när som helst. Datum / 20 Datum / 20 Underskrift Underskrift (Person över 18 år/vårdnadshavare 1): (Vårdnadshavare 2): Namnförtydligande: Namnförtydligande: Det här dokumentet sparas i akt eller journal hos de verksamheter som berörs av samarbetet. 5 Blankett för samtycke finns på landskapsregeringens hemsida: www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/page/ blankett_samtycke.pdf 6

OM MODELLEN Den här modellen har tagits fram utgående från en workshop inom projektet Samarbete i barnskyddsärenden (2016). I workshopen deltog representanter från alla berörda verksamheter. Modellen har utarbetats i samarbete med Janina Björni, projektansvarig för Rädda Barnens barnskyddsarbete. Projektet Samarbete i barnskyddsärenden är skapat och genomfört av Lighthouse Sandra Rasmussen och finansierat av Ålands Landskapsregering. 11/2016