Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Relevanta dokument
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Slamtillförsel på åkermark

Slamspridning på åkermark

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Slamspridning på åkermark

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Sammanfattning. Inledning

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på åkermark

Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel

kadmium i avloppsslam

Slamspridning på åkermark

Institutionen för mark och miljö

Institutionen för mark och miljö

Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Hur påverkas marken av växtföljd, tillförsel av organiskt material och jordbearbetning. - förfruktseffekter - mullhalt - struktur - växthusgaser

Räkna med vallen i växtföljden

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, januari 2015 Åsa Myrbeck

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Thomas Kätterer

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU

Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Kväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 2018

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling

Rötslam på åkermark nya rön om påverkan på markmikrobiologin

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010

Utlakning efter spridning av

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Högre skörder i ekologiska växtföljder Eko kurs, Linköping, 27 februar Margrethe Askegaard Specialkonsulent, Ph.D.

Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment

Betydelsen av mineraler och. Hans Larsson, SLU Alnarp

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport

Kvävebalanser på mjölkgårdar

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Slamspridning på åkermark

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

Avloppshantering och miljömålen

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene

Biogasproduktion från vall på marginalmark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slamspridning på åkermark

Nationell forskning om kolinlagring i mark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet

Sista mätningen för den här säsongen

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Mellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.

Slutrapport Projektnummer H Uppsala, den 11/6-2015

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A

Energieffektivisering i växtodling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Förslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket

Klimatsmart utfodring Kol - sänka/källa i foderodlingen? Christel Cederberg, SIK Greppa Norrköping 17/1 2011

Lyft produktionen med rätt vattenrening

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Thomas Kätterer

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Söderåsens Bioenergi AB

Plus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING

Halmaska i kretslopp

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

Lågt kväveupptag senaste veckan

Västerås NPK-stege i vårkorn

Eftereffekter av ammoniumfixering, M3-2263

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

Transkript:

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Långliggande försök med rötslam R3-RAM-56 1 försök 1956 Ultuna L3-14 2 försök 1981 Igelösa, Petersborg R3-13 1 försök 1996 Lanna

RAM-56 4 ton C/ha vartannat år av org. medel Grundgödsling 2 kg P och 38 kg K/ha A = Träda B = Ogödslat C = Kalksalpeter 8 kg N/ha D = Ammoniumsulfat 8 kg N/ha E = Kalkkväve (Calciumcyanamid) 8 kg N/ha F = Halm G = Halm + 8 kg N/ha H = Gräshö I = Torv J = Stallgödsel K = Stallgödsel + P L = Sågspån M = Torv + 8 kg N/ha N = Sågspån + 8 kg N/ha O = Rötslam

RAM-56 Skördar i behandling med rötslam 4 RAM-56 35 3 September 212 25 2 15 1 5 y = -974,51 +,5575x R 2 =,39842 Medel=133, median=121 196 197 198 199 2 21 År Augusti 217

RAM-56 Utveckling av ph över tiden 7,5 7 6,5 6 5,5 5 4,5 4 196 197 198 199 2 21 År A B C D E F G H I J K L M N O A = Träda B = Ogödslat C = Kalksalpeter 8 kg N/ha D = Ammoniumsulfat 8 kg N/h E = Kalkkväve 8 kg N/ha F = Halm G = Halm + 8 kg N/ha H = Gräshö I = Torv J = Stallgödsel K = Stallgödsel + P L = Sågspån M = Torv + 8 kg N/ha N = Sågspån + 8 kg N/ha O = Rötslam

RAM-56 3 Total C (% av ts) 2 1 1956 1961 1966 1971 1976 1981 1986 1991 1996 21 26 211 År A. Träda F. Halm H. Gräshö J. Stallgödsel O. Rötslam

RAM-56 Mikrobiell biomassa i marken över tiden 7 6 Mikrobiell biomassa ( g g ts -1 ) 5 4 3 2 1 199 1995 2 25 21 År

Metaller i rötslam 5 Silver 2 Cadmium 25 Copper Ag content (mg kg -1 dry matter) 4 3 2 1 Mean 212 2.3 mg kg -1 Cd content (mg kg -1 dry matter) 15 1 5 Mean 212 1. mg kg -1 Cu content (mg kg -1 dry matter) 2 15 1 5 Mean 212 35 mg kg -1 197 198 199 2 21 197 198 199 2 21 197 198 199 2 21 Hg content (mg kg -1 dry matter) 14 12 1 8 6 4 2 Mercury Mean 212.6 mg kg -1 Pb content (mg kg -1 dry matter) 4 3 2 1 Lead Mean 212 22 mg kg -1 Zn content (mg kg -1 dry matter) 5 4 3 2 1 Zinc Mean 212 6 mg kg -1 197 198 199 2 21 197 198 199 2 21 197 198 199 2 21 Year Year Year = Uppsala = Göteborg Δ = Stockholm = Malmö/Lund = medel för Sverige

L3-14 Petersborg 26 maj 211 Igelösa 27 maj 211

L3-14 Försöksuppställning 1 A 7 B 13 C 19 B 25 C 31 A 2 A 1 8 B 1 14 C 1 2 B 1 26 C 1 32 A 1 3 A 2 9 B 2 15 C 2 21 B 2 27 C 2 33 A 2 4 A 1 1 B 1 16 C 1 22 B 1 28 C 1 34 A 1 5 A 11 B 17 C 23 B 29 C 35 A 6 A 2 12 B 2 18 C 2 24 B 2 3 C 2 36 A 2 A. Inget slam B. 4 ton ts slam per ha vart 4:e år C. 12 ton ts slam per ha vart 4:e år X : Inget N 1: Halv N-giva 2: Full N-giva

Statistiska beräkningar Plot F1 F2 Column Row Subcolumn Subrow 1 A 1 1 1 1 2 A 1 1 1 1 2 3 A 2 1 1 1 3 4 A 1 1 2 1 4 5 A 1 2 1 5 6 A 2 1 2 1 6 7 B 1 1 2 1 8 B 1 1 1 2 2 9 B 2 1 1 2 3 1 B 1 1 2 2 4 11 B 1 2 2 5 12 B 2 1 2 2 6 13 C 1 1 3 1 14 C 1 1 1 3 2 15 C 2 1 1 3 3 16 C 1 1 2 3 4 17 C 1 2 3 5 18 C 2 1 2 3 6 19 B 2 1 4 1 2 B 1 2 1 4 2 21 B 2 2 1 4 3 22 B 1 2 2 4 4 23 B 2 2 4 5 24 B 2 2 2 4 6 25 C 2 1 5 1 26 C 1 2 1 5 2 27 C 2 2 1 5 3 28 C 1 2 2 5 4 29 C 2 2 5 5 3 C 2 2 2 5 6 31 A 2 1 6 1 32 A 1 2 1 6 2 33 A 2 2 1 6 3 34 A 1 2 2 6 4 35 A 2 2 6 5 36 A 2 2 2 6 6 Kolumner och rader ger begränsningar i frihetsgrader när det gäller att skatta effekt av behandling: Effekt av slam: DF F1 3 1 = 2 Columns 2 1 = 1 Error 2 Total 6 1 = 5 Test av samspel: DF F1*F2 (3 1)(3 1) = 4 Columns 3 1 = 2 Subcolumns 2(3 1) = 4 Rows 3 1 = 2 Subrows 2(3 1) = 4 Error 21 Total 36 1 = 35 Effekt av kväve: DF F2 3 1 = 2 Columns 2 1 = 1 Error 2 Total 6 1 = 5 Men större antal fg för test av samspel:

Skördar: Stora effekter av N-gödsling Relativa värden; A2 (full N, slam) = 1 11 Igelösa 11 Petersborg 1 1 9 9 8 8 7 7 6 6 5 Inget slam 1 ton slam/år 3 ton slam/år 5 Inget slam 1 ton slam/år 3 ton slam/år 4,2,4,6,8 1 4,2,4,6,8 1 N-nivå N-nivå

Skördar: Vissa effekter av slam över tiden 2,5 Petersborg 1,25 Grain Spring barley 1,2 Sugar beets Winter oilseed rape Winter 1,15wheat Grain Spring barley Sugar beets Winter oilseed rape Winter wheat 2 1,1 C/A C2/A2 1,5 1,5 1,95 1,9 1985 199 1995 2 25 21 215 Year,85 1985 199 1995 2 25 21 215 Year

3 Skördar: Vissa effekter av slam över tiden Petersborg C/A C2/A2 y = -51,78 +,267x R=,63624 ; y = -,86117 +,97377x R=,17475; p=.48 p=.63 1,5 1,4 2,5 1,3 2 1,2 1,1 1,5 1 1,9 C/A C2/A2 y = -19,63 +,1438x R=,77778; y = -13,178 +,7126x R=,77131; p=.14 p=.15 1985 199 1995 2 25 21 215 År,8 1985 199 1995 2 25 21 215 År

Växtnäring: Utveckling av P-AL i matjorden (-2 cm) 6 5 4 A A1 A2 B B1 B2 C C1 C2 Petersborg P-AL y = -52,318 +,375x R=,18765 y = -44,954 +,2779x R=,26596 3 y = -41,42 +,25862x R=,2335 y = -396,16 +,2455x R=,7561 2 y = -518,6 +,2668x R=,79477 y = -722,22 +,36829x R=,86393 1 y = -1225,6 +,62186x R=,87119 y = -1712,2 +,86675x R=,7183 198 1985 199 1995 2 25 21 215 y = -1349,7 +,6851x R=,9234 År

Växtnäring: Utveckling av P-AL i matjorden (-2 cm) 4 3,5 Petersborg Igelösa 3 2,5 2 1,5 1,5 y =.15 +,216x R=.981 y =.54 +.2554x R=.98-2 2 4 6 8 1 12 14 P, kg återstod per ha och år

Långliggande försök - test av översläpning 217 Ex. Bördighetsförsöken har storrutor med olika fosfornivåer A = ingen fosfor sedan 1966 C = ersättning + 2 kg P/ha

Långliggande försök - test av översläpning 217 4 Översläpning 91 E-län 4 Översläpning 91 E-län 35 Ruta 57=IIC Ruta 56=IIA2 35 Ruta 57=IIC Ruta 56=IIA2 3 3 25 25 2 Högåsa -7 cm Högåsa 7-14 cm 2 Klosterg -7 cm Klosterg 7-14 cm 15 15 1 1 5 5-3 -2-1 1 2 3 Avstånd (m) -3-2 -1 1 2 3 Avstånd (m)

1 Petersborg 211-5-26 Kol: Inlagring 2 3 4 5 6 7 A = slam, N C = 3 ton slam, N A2 = slam, full N C2 = 3 ton slam, full N,2,4,6,8 1 1,2 1,4 Organisk C, % av ts

Kol: Inlagring C retention in soil 5 45 4 35 3 25 2 15 1 Igelösa SS indirect SS direct Crop residues increase from N fertilizer Crop residues unfertilized 5 A A1 A2 B B1 B2 C C1 C2 Petersborg 2 % av slammets innehåll av kol blir kvar i marken

4 35 3 25 Tungmetaller: Maxvärden har passerats Exempel, Igelösa A B C A1 B1 C1 A2 B2 C2 Koppar,25,2,15 A B C A1 B1 C1 A2 B2 C2 Kvicksilver 2,1 15 1,5 5 198 1985 199 1995 2 25 21 215 y = -,37465 +,5672x R=,3239 År y = -36,69 +,16162x R=,6588 y = -51,54 +,26683x R=,56296 y = 67,452 -,28124x R=,2819 y = -295,77 +,1557x R=,76444 y = -48,6 +,2166x R=,51581 y = 89,693 -,39293x R=,25111 y = -189,71 +,138x R=,47956 y = -386,95 +,2496x R=,49378 198 1985 199 1995 2 25 21 215 År y = -,29197 +,17198x R=,15273 y = -1,928 +,99856x R=,75419 y = -2,6785 +,13893x R=,42796 y = -,69133 +,376x R=,53493 y = -1,4311 +,7499x R=,7515 y = -3,712 +,1584x R=,66655 y = -,8422 +,44494x R=,6959 y = -1,5161 +,79472x R=,5556 y = -2,376 +,1211x R=,58664

R3-13 Lanna

R3-13 Lanna 6 5 4 R3-13, skördar 211-217 211 Havre 212 Havre 213 Vårvete 214 Höstvete 215 Vårkorn 216 Havre 217 Havre 3 2 1 211 212 213 214 215 216 217 År

Slutsatser Slammets innehåll av N och P utnyttjas dåligt av växterna; men slammets innehåll av tungmetaller tas inte heller upp. Slammet tillför organiskt material, som gynnar markstrukturen; ex. högre porositet och vattenhållande förmåga. Kol binds i marken = begränsar växthuseffekten