Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Thomas Kätterer
|
|
- Inga Sundqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark Thomas Kätterer
2 Disposition Markens roll i den globala kolcykeln Hur mäter man kolinlagring Nedbrytning och humifiering Kolbalanser i svensk jordbruksmark Resultat från långliggande försök Hur vi kan påverka kolinlagringen
3 Kol är huvudbyggstenen i all organisk material H other N O C C% ökar i regel under nedbrytning i marken, från ca. 40% i växtrester till ca. 60%. Organiskt material i marken (mull) har en genomsnittlig kolhalt på drygt 50%. Mullhalten påverkar många markegenskaper och är den enskilt viktigaste bördighetsfaktorn
4 Marken spelar en central roll i den globala kolcykeln (Pg C) per år organiskt kol i sediment, våtmarker, kol, gas, olja Kätterer,
5 Antropogena CO 2 -utsläpp ( ) Vart tar de vägen? 1.4 Pg C år -1 avskogning 4.1 Pg C år -1 45% 3.0 Pg C + år Pg C år 29% -1 kolinlagring 26% 2.3 Pg C år -1 Le Quéré et al. 2009, Nature-geoscience; Canadell et al. 2007, PNAS, updated 5
6 Den svenska skogen är en kolsänka Årlig tillväxt: 110 Mm 3 42 Mton C Årlig avverkning: 90 Mm 3 35 Mton C Ökad skogsvolym: 20 Mm 3 7 Mton C Inlagring i skogsmark: 3 Mton C Total fastläggning: Som motsvarar cirka 10 Mton C 37 Mton CO 2 -ekv. Hur ser kolbalansen ut för åkermark?
7 Global metanbudget CH4 Emission Origin Mass Total (%/a) (Tg/a) Natural Emissions Wetlands (incl. Rice agriculture) Termites 20 3 Ocean 15 3 Hydrates 10 2 Natural Total Anthropogenic Emissions Energy Landfills 40 7 Ruminants (Livestock) Waste treatment 25 4 Biomass burning 40 7 Anthropogenic Total Sinks Soils Tropospheric OH Stratospheric loss Sink Total Emissions + Sinks Imbalance (trend) (nmol/mol)/a Metan bildas vid nedbrytning av organiskt material under syrefria förhållanden Metanotrofa bakterier nära markytan oxiderar metan till koldioxid och vatten. Fastmarksjordar är en sänka för metan.
8 Norunda; SLU Fakta Skog nr 2, 2000 Hur mäter man förändringar i kolförråd? 1) Flöden: Mikrometeorologiska metoder (eddy flux) eller kammare 2) Förändringar i förråd - långliggande försök eller åtkommande inventeringar Eddy-flux mäter hela ekosystemet Bra för förståelsen hög tidsupplösning. Relativ korta tidsserier tillgängliga Achim Grelle Ett dygn
9 Kätterer et al NCAE 70: Hur mäter man förändringar i kolförråd? 2) Förändringar i förråd - långliggande försök eller åtkommande inventeringar Kungsängen Kol i matjorden C (ton ha -1 ) ΔC=30% Ökning =0.1 ton C /ha och år Ökning =0.4 ton C /ha och år Ökning =0.2 ton C /ha och år Betesmark Åker fram till 1970, sedan betesmark Åker sedan 1860
10 Gödsling och restaurering av eroderad gräsmark ökar kolhalten i marken Exempel från Island N-gödslingsförsök på 4 platser under år: kg C kg -1 N i genomsnitt (Guðmundsson et al., 2004, 2008, 2011) Restaurening av eroderad gräsmark: 0.6 Mg C ha -1 år -1 i genomsnitt under 50 år (Arnalds et al., 2000).
11 Sker det en kolfastläggning i svenska betesmarker? Nationell markinventering permanenta rutor 383 rutor på betesmark Förändringar i kolförråd (Karltun et al., 2010) Kolfastläggning i svenska betesmarker är förmodligen försumbar Högre intensitet (gödsling, betestryck) kunde öka förråden men har negativa effekter på biodiversitet
12 Nationell inventering av åkermark visar ökande kolhalter Vall (relativ ökning) Hästar (relativ ökning) Hela riket Inventeringar: I ( ), II ( ), III ( ) Poeplau et al. (submitted)
13 Kolbalansen i marken styrs av fotosyntes och nedbrytning Nedbrytningshastighet CO 2 Fotosyntes Nedbrytning styrs främst av Styrs av jordbrukarens beslut Skörd Till marken temperatur vattenhalt ph Svårare att påverka Nedbrytningshastighet foto: Erik Sindhoj
14 Ultuna Ramförsök, sedan 1956 Samma mängd kol tillförsel i olika material vartannat år +/- N gödsling 15 behandlingar x 4 block
15 Markkol i ramförsöket C % (0-20cm) Kätterer et al. (2011) Agriculture, Ecosystem and Environment 141, Torv+ M N Torv I ORötslam Stallgödsel+ K P Stallgödsel J NSågspån + N Halm+ G N LSågspån Gröngödsel H Halm F Cyanamid E C Kalksalpeter Ammoniumsulfat D BKontroll ASvartträda
16 Tillförsel av organiskt material och kvävegödsling leder till högre kolförråd i marken ΣH j *I j C massa k*c Kolinlagringen skiljer sig mellan de tillförda organiska materialen Kvävegödsling leder till högre rotproduktion och därför till kolinlagring Rötter är effektivare att bygga kol jämfört med skörderester Långliggande försök är viktiga för modellkalibrering
17 Mullen påverkar markens fysikaliska egenskaper Växttillgänglig vatten (mm; 0-25cm) Växttillgänglig vatten >100 svenska markprofiler (Kätterer et al., 2006) 40% ler; 30% sand 20% ler; 30% sand Kolhalt % pf-kurva, Ultuna (Kirchmann & Gerzabek, 1999) Volymvikt (g/cm 3 ) 1,50 1,40 1,30 1,20 1,10 1,00 0,90 Volymvikt/porositet Ultuna Kätterer et al., Kolhalt % En fördubbling av mullhalten ökar mängden växttillgänglig vatten med ca. 10% minskar volymvikten med ca. 10% påverkar markens hydrauliska egenskaper effekten är större i grövre jordar
18 12 platser De svenska Bördighetsförsöken Växtföljd 1 Växtföljd 2 Växtföljd 1 Växtföljd 2 Vårkorn ins. Vårkorn Vårkorn ins. Vårkorn Vall Oljeväxter Vall Havre Vall stallgödsel Oljeväxter Höstvete Höstvete Höstvete Höstvete stallgödsel Sockerbetor Skåne Mellersta Sverige Havre Havre Sockerbetor Höstvete Höstvete 20 ton stallg i vf1 efter höstvete; Skörderester tas bort i vf1 men lämnas kvar i vf2 30 ton stallg i vf1 före höstvete; Skörderester tas bort i vf1 men lämnas kvar i vf2 Försöksupplägg 2 block x 2 växtföljder x 4 PK-nivåer x 4 N-nivåer = 64 rutor
19 Skördar och markkol i Bördighetsförsöken t.ex. Örja
20 Kvävegödslingens effekt på markens kolhalt (efter 50 år i Bördighetsförsöken, vf. 2) N-gödsling höjer kolförrådet i marken på alla platser främst pga. högre (rot)produktion
21 Resultat från 16 långliggande försök (4 serier): Varje kilo N höjer kolförrådet i marken med 1.15 kg C i matjorden (0-20 cm) Tillkommer: kolfastläggning i alven: 0.55 kg C kg -1 N Total kolfastläggning : 1.7 kg C kg -1 N (6.2 kg CO 2 -equ.)
22 Fleråriga växter satsar mera på rotsystemet och leder därför till mera positiva kolbalanser än ettåriga växter 3 platser i Norrland 6-åriga växtföljder: vall och ettåriga grödor Soil organic C% (0-20 cm) 5 4,5 4 3,5 3 2,5 5 år vall 3 år vall 2 år vall 1 år vall Foto: L Andersson Ericson & Mattsson, 2000; Bolinder et al., 2010, 2012
23 Förändringar i markkol i växtföljder med eller utan vall I 15 långliggande försök (några med stallgödsel) Site Country Duration Depth ΔC a Reference (years) (cm) (Mg ha -1 Saint-Lambert Canada 10 SOC 20 affected by 0.8 rotations with Quenum ley vs. et al. annual (2004) Elora Canada cropping Yang and Kay (2001) Woodslee Canada 35 0, VandenBygaart et al. (2003) Erika I Estonia 40 0, Reintam (2007) Erika II b Estonia 28 0, Viiralt (1998) Ås Norway Uhlen y (1991) = -0,009x + 0,7204 0,6 Röbäck I c R² = 0,3072 Sweden Bolinder et al. (2010) Offer c 0,5 Sweden Bolinder et al. (2010) Ås c Sweden 0, Bolinder et al. (2010) Röbäck II Sweden 0, Unpublished data Lanna Sweden 27 0, Unpublished data Lönnstorp Sweden 27 0, Unpublished data Säby Sweden Unpublished data Rothamsted UK Johnston et al. (2009) Duriation (years) Woburn UK Johnston et al. (2009) SOC (Mg C ha -1 yr -1 20cm -1 depth) a Only one or two figures are quoted indicating the uncertainty of the calculations b Difference between barley receiving no N fertilizer and grass/clover + faeces + green manure c Farmyard manure was applied in ley rotations but not in arable cropping system Kätterer et al. (EGF 2013) yr -1 ) Median C = 0.4 ton ha -1 år -1
24 Fånggrödor och kantzoner fångar kväve och kol Resultat från långliggande försök (bl.a. 4 svenska) visar: 0.3 ton C ha -1 per fånggrödaår Photo: Gunnar Torstensson. Timothy and English Ryegrass
25 Fånggrödor (som ökar kolförrådet) kan öka lustgasutsläppen Mitchell el al Soil Sci. Soc. Am. J. 77:
26 Lustgastoppar under ett par veckor efter tillförsel av flytgödsel och gröngödsling Flytgödsel Gröngödsel Högre N-giva -> högre N 2 O-förluster N 2 O-toppar efter gröngödsling Möller & Stinner. Europ. J. Agronomy 30 (2009) 1 16
27 Effekten av åtgärder för kolfastläggning avtar med tiden Hoosfield Continuous Barely, Rothamsted (Johnston m.fl., 2009) 35 ton stg per år sedan ton stg per år Enbart mineralgödsel För att hålla ett högt kolförråd krävs hög tillförsel alla år Ett jämvikt ställer in sig efter ca. 200 år i vårt klimat
28 Höga mullhalter ökar risken för utlakning Harvning och sådd Plöjning och stallg. 35 ton stallgödsel per år sedan 1852 Enbart mineralgödsel 3 gånger så hög mullhalt 3 ggr så höga mängder mineralkväve under vintern 3 ggr. större risk för utlakning och bildning av lustgas (Data från Hoosfield, Powlson et al, 1989)
29 Reducerad jordbearbetning? A Etana 2013 Grund bearbetning jämfört med plöjning leder till högre kolhalt i översta lagret. Inga skillnader i hela kolförrådet efter 35 år på Ultuna ( ) Virto et al Biogeochem. 108:17-26 Effekten beror på: Hur skörden påverkas Klimat större effekt i torra områden Men Dieselanvändningen minskar Erosionen minskar (P-förluster) Däremot Lustgasemissioner kan bli högre
30 Markens kolhalt kan påverkas C cycling in soil-plant-systems Land use options Plant species Management NPP Decomposition Feedback Residues Root systems Crop harvested Crop residues Rhizodeposition Products Manure treatment Waste treatment Bioenergi residues (biochar) Tillage Water managment Intensified agriculture Biofuel Forest Extensified agriculture Forest Soil C Soil C Kätterer et al., Acta Agric. Scand.
31 Framtid: Ett fossilfritt jordbruk Energin i halmen från ett hektar höstvete räcker till för att producera 1600 kg kväve. Motsvarande energi från ett hektar salix ger 3900 kg kväve. Förgasning av skörderester ersätter diesel och restprodukten (biokol) används för vattenrening Fleråriga energigrödor ökar kolförrådet i marken
32 Sammanfattning: Hur kan vi minska jordbrukets klimatpåverkan Mera kol i marken Hög produktion (1-2 kg C extra per kg N) Rötter är viktiga för kolinlagring Grön mark året om (fånggrödor, åkerkanter) Fleråriga växter (bioenergi), fånggrödor Rester från samhället (biokol, rötrester, kompost, slam)? Beror på alternativanvändning. Stallgödsel leder inte till kolfastläggning i regional/global perspektiv Växtförädling större rotbiomassa, svårnedbrytbara skörderester, flerårig stråsäd Minskad jordbearbetning? Marginell effekt i Sverige men minskad dieselförbrukning dock förmodligen ökade lustgasutsläpp Stoppa avskogningen på södra halvkoltet genom minskad import av foder och mat Lägre lustgasutsläpp Effektivare utnyttjande av kväve
33 Foto: Igelösa, G Börjesson Tack för din uppmärksamhet!
Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Thomas Kätterer
Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark Thomas Kätterer Disposition Markens roll i den globala kolcykeln Hur mäter man kolinlagring Nedbrytning
Läs merOdlingssystemets effekt på mullförråd och kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet
Odlingssystemets effekt på mullförråd och kolinlagring i jordbruksmark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet Disposition Markens roll i den globala kolcykeln Hur mäter man kolinlagring Kolbalanser
Läs merLångsiktiga effekter av organiska gödselmedel
Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel Thomas Kätterer Inst. för Disposition Mullens betydelse för bördigheten Nedbrytning och humifiering av organiskt material Mullbalansens beroende av växtföljder,
Läs merFosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande
Läs merNationell forskning om kolinlagring i mark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet
Nationell forskning om kolinlagring i mark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet C% i marken 2,4 2,5 2,6 2,7 Kol % i marken 30% 40% 50% Andel vall Rel. ökning vallareal C% i marken 2015 2 3 4 Kol
Läs merJordbrukets potential att öka kolinlagring i marken. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet
Jordbrukets potential att öka kolinlagring i marken Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet Disposition Markens roll i den globala kolcykeln Hur mäter man kolinlagring Nationell inventering av jordbruksmark
Läs merJordbruksmarken som kolkälla eller kolsänka vad är potentialen för ökad kolinlagring? Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet
Jordbruksmarken som kolkälla eller kolsänka vad är potentialen för ökad kolinlagring? Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet C% i marken 2,4 2,5 2,6 2,7 Kol % i marken 30% 40% 50% Andel vall Rel.
Läs merHur påverkas marken av växtföljd, tillförsel av organiskt material och jordbearbetning. - förfruktseffekter - mullhalt - struktur - växthusgaser
Hur påverkas marken av växtföljd, tillförsel av organiskt material och jordbearbetning - förfruktseffekter - mullhalt - struktur - växthusgaser Thomas Kätterer Vad är en bördig jord? En bördig åkerjord
Läs merKolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Kolinlagring i jordbruksmark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk och klimatet Nästan hälften av jordens bevuxna landareal består av åker- och betesmark Jordbruk och avskogning
Läs merKolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Kolinlagring i jordbruksmark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk och klimatet Global perspektiv Cirka 40% av jordens bevuxna landareal består av åker och betesmark Jordbruk
Läs merOdlingssystemets effekt på mullförråd och kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet
Odlingssystemets effekt på mullförråd och kolinlagring i jordbruksmark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet Disposition Markens roll i den globala kolcykeln Kolbalanser i svensk jordbruksmark
Läs merMull/kol balanser och hur de påverkas av odlingsåtgärder. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet
Mull/kol balanser och hur de påverkas av odlingsåtgärder Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet Disposition Allmänt och mullbildning, nedbrytning och mullbalanser Hur påverkas mullbalansen av växtrester,
Läs merVad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU
Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU Långliggande försök med rötslam R3-RAM-56 1 försök 1956 Ultuna L3-14 2 försök 1981 Igelösa, Petersborg R3-13 1 försök 1996
Läs merVallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI
Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens
Läs merVäxtföljdens långsiktiga effekter på skörd och kolinlagring. Thomas Kätterer Inst. för mark och miljö
Växtföljdens långsiktiga effekter på skörd och kolinlagring Thomas Kätterer Inst. för Disposition Markens roll i den globala kolcykeln Hur mäter man kolinlagring Nedbrytning och humifiering Kolbalanser
Läs merKlimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?
Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp? Christel Cederberg, Institutionen för Energi&Miljö, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Skövde 18 januari 2016
Läs merMull och kol och liv i marken. FramtidsOdling
Mull och kol och liv i marken FramtidsOdling Grödan: 10 ton ts 4500 kg C ovan jord Rötter o rotzon 1500 kg C (mkt grödberoende Matjord 1,5%C 45 ton C Alv, inte onormalt med 20 ton C Mullhalt = kolhalt
Läs merLustgas från mark jordbrukets stora utmaning. Hur fungerar det och vad kan vi göra?
Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning Hur fungerar det och vad kan vi göra? Jordbrukets lustgasemissioner Svenska växthusgasemissioner (2016): Jordbruket 13% av totala växthusgasutsläppen, 51% av
Läs merJordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Läs merProduktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merRäkna med vallen i växtföljden
Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna
Läs mer2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Läs merEnergieffektivisering i växtodling
Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy
Läs merEtt fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning
Läs merKlimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?
Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp? Christel Cederberg, Avd Fysisk Resursteori, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Linköping 30 januari 2019 Innehåll
Läs merEffekt av gödslingsstrategier och markfaktorer
Mikronäringsämnen Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin Hamnér Institutionen
Läs merMikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Innehåll Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder
Läs merJorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka. Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet
Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet Stabila jordaggregat: Bra indikator för en levande or
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan och utsläpp på gårdsnivå å Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Jordbrukets klimatpåverkan k är inte som andras påverkan
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merÅkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON
Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very
Läs merMikronäringsämnen i spannmålsgrödor
Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor -Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin
Läs merGräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON
Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Markanvändning och biodrivmedel 30 Andel förnybart i inhemsk transport [%] 25 20 15 10 5 EU 28 Sverige 0 2005 2010 2015 EU RED 2009/28/EC iluc-direktivet
Läs mer- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder tas olika mikronäringsämnen upp och hur sker
Läs merVägen till ett långsiktigt hållbart lantbruk. Rune Andersson SLU Uppsala
Vägen till ett långsiktigt hållbart lantbruk Rune Andersson SLU Uppsala Årsmöte Spannmålsodlarna 2015 Vad diskuteras i media? Räcker maten i världen? Finns det tillräckligt med odlingsmark och vatten?
Läs merSlamtillförsel på åkermark
Slamtillförsel på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merDränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences
Läs merFramtidens växtodling i sydöstra Sverige
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering
Läs merMångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?
Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar
Läs merJordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra
Läs merkadmium i avloppsslam
Resonemang kring kadmium i avloppsslam Holger Kirchmann och Karin Hamnér Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för mark och miljö Box 7014, S 75007 Uppsala, Sverige E-mail: holger.kirchmann@slu.se
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merSJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök
Läs merKväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, januari 2015 Åsa Myrbeck
Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, 15-16 januari 2015 Åsa Myrbeck Syfte Att öka kunskapen om olika jordbearbetningsåtgärders påverkan på mineralkvävedynamiken
Läs merMullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter. Göte Bertilsson Greengard AB.
Mullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter Göte Bertilsson Greengard AB www.greengard.se bertilsson@greengard.se Blogg Jordbruk, miljö och framtid http://greengard.wordpress.com Kol och mull.
Läs merInstitutionen för mark och miljö
Institutionen för mark och miljö (2016-10-10/GB/LR) 2018-01-24/GB 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors
Läs merKvävedynamik vid organisk gödsling
Kvävedynamik vid organisk gödsling resultat från ett växthusförsök och tankar kring nya forskningsbehov SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Jordbrukets utmaningar Foto: SLU Ökande efterfrågan
Läs merInstitutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära
Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan
Läs merGrass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,
Läs merInstitutionen för mark och miljö
Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors
Läs merKvävebalanser på mjölkgårdar
Kvävebalanser på mjölkgårdar Var tar det oförklarade kvävet vägen? Sara B Nilsson 035-465 09 0730-46 93 18; sara.nilsson@vxa.se Innehåll Svåra frågor Vilka förluster är normalt i Sverige/internationellt
Läs merKlimatpåverkan av rötning av gödsel
Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp
Läs merUnderlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och
Läs merGynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt!
Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt! Släppa igenom vatten Inte slamma Växtnäringsförsörjning Lågt dragkraftsmotstånd Stabilitet Egenskaper hos en drömjord Vattenförsörjning
Läs merSkogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten
Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella
Läs merVärdera metan ur klimatsynpunkt
Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är
Läs merBiogasproduktion från vall på marginalmark
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Biogasproduktion från vall på marginalmark Hur möter det hållbarhetskriterierna? Thomas Prade SLU, Institutionen för biosystem och teknologi PA: Nya
Läs merEnergihushållning i växtodling
Energihushållning i växtodling Odling i Balans -Temadag 2012 24 januari, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling Energiinsats Biobränslen Steg
Läs merStyrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merKlimatkollen växtodlingsgård 20A
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen växtodlingsgård 20A Sammanfattning På en växtodlingsgård är det kväveeffektivitet och energieffektivitet som är riktigt viktigt att
Läs merBaljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat
Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:
Läs merPolicy Brief Nummer 2015:2
Policy Brief Nummer 2015:2 Tjänster från ekosystem till nytta för både jordbruk och samhälle Det alltmer intensiva brukandet av åkermarken medför att mängden ekosystemtjänster minskar. Ekosystemtjänster
Läs merKlimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merskogsbränsle för klimatet?
Vad betyder skogsbränsle för klimatet? Klimatnytta på kort och lång sikt KSLA 2010-04-21 04 21 Anna Lundborg anna.lundborg@energimyndigheten.se Sveriges energianvändning 2009 Slutlig energianvändning fördelad
Läs merPotatisodling och dess påverkan på klimatet
Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens
Läs merVi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Läs merLunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne
Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket Katarina Hedlund, Helena Hanson, Jordan Hristov, Johanna Alkan Olsson, Henrik Smith, Fredrik Wilhelmsson, Mark Brady, Per Göran Andersson, Fredrik Hansson
Läs merSkogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Läs merSvenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Några fakta om svenskt lantbruk Total areal: 45 miljoner ha Åkermark: 2.8 millioner ha Viktigaste
Läs merOdling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merBioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv
Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet
Läs merSkogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka.
Skogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka. November 2016 Mats Olsson Mats.Olsson@slu.se Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser M ton CO2 Utsläpp i Sverige Utsläpp i andra länder Upptag av
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merKlimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018
Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött Christel Cederberg Växadagarna 2018 Innehåll 1) Utsläpp av växthusgaser med särskilt fokus på metan 2) Klimatavtryck för mjölk och
Läs merP OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?
P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning
Läs merDe viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU
De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt Barbro Ulén, SLU Växtnäringshushållning och växtnäring i balans Källa Steineck m fl 2000 SLU Kontakt Gödslade arealer (%) P Markbalans 50 44 Fosforbalans
Läs merVidmakthåller dagens växtodling acceptabel mullhalt?
Odling i Balans 20 jan 2010 Marken som växtplats utnyttjar vi potentialen till hög skörd? Göte Bertilsson: Vidmakthåller dagens växtodling acceptabel mullhalt? Mullhushållning. I viktiga växtodlingsområden
Läs merSveriges lantbruksuniversitet (org. nr ) Institutionen för ekologi, enheten för Systemekologi
2017-05-31 Sveriges lantbruksuniversitet (org. nr. 202100-2817) Institutionen för ekologi, enheten för Systemekologi Sammanställning av underlag för skattning av effekter på kolinlagring genom insatser
Läs merKlimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström
Läs merVäxtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark.
Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Göte Bertilsson Greengard AB bertilsson@greengard.se www.greengard.se http://greengard.wordpress.com
Läs merSlamspridning på Åkermark
Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp
Läs merKlimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Läs merVärdet av vall i växtföljden
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Seminar om Innovativa växtföljder för mångfunktionalitet Partnerskap
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merResultatrapport. Distribution Koldioxid,
Info Kom igång Resultatrapport Produkt IN Produktsök Produkt UT Dieselförbrukning Djurhållning Distribution Koldioxid, Lustgas Lustgas Metan lustgas, metan Lagringsteknik Spridning N-Förlust Referenser
Läs merUtlakning efter spridning av
Institutionen för mark och miljö Utlakning efter spridning av fastgödsel på hösten inför vårsådd Sofia Delin Bakgrund Fältförsök Havre 2014, Vårkorn 2015 Grundbehandling i alla led: Mineralgödsel (NPK),
Läs merEkologisk produktion med minskad klimatpåverkan
EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan Elin Röös, Cecilia Sundberg, Eva Salomon och Maria Wivstad Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan
Läs merUPPDRAG. Potentialer för jordbruket som kolsänka. SIK-Rapport Nr 850 2012. Christel Cederberg, Birgit Landquist och Maria Berglund.
UPPDRAG SIK-Rapport Nr 850 2012 Potentialer för jordbruket som kolsänka Christel Cederberg, Birgit Landquist och Maria Berglund November 2012 SIK SIK Sammanfattning Jordbrukets utsläpp av växthusgaser
Läs merJordbruk, biogas och klimat
214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila
Läs merStora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning
Läs merSYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.
Bild 1 Jordbruket och Växthuseffekten Målet för presentationen är att informera åhörarna om: Vad ingår i den svenska rapporteringen av emissioner av klimatgaser från jordbruket Hur stora är utsläppen från
Läs meri drift, på Hvilan och på Petersborg. Något senare, 1959, startades serien L3-0000
Buka ner, föra bort eller bränna halm och andra skörderester? Lennart Mattsson Avdelningen för växtnäringslära Box 7014 750 07 UPPSALA E-post: Lennart.Mattsson@mv.slu.se Sammanfattning Att hellre bruka
Läs merBiogas och miljön fokus på transporter
och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 (Naturvårdsverket) Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan
Läs mer12 Jordbrukets miljöpåverkan
12 Jordbrukets miljöpåverkan 12 Jordbrukets miljöpåverkan 157 Jordbruket påverkar miljön på olika sätt. Vissa typer av påverkan upplevs som positiva (t.ex. på kulturlandskapet) medan andra upplevs som
Läs merVerksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Läs mer