Växtföljdens långsiktiga effekter på skörd och kolinlagring. Thomas Kätterer Inst. för mark och miljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Växtföljdens långsiktiga effekter på skörd och kolinlagring. Thomas Kätterer Inst. för mark och miljö"

Transkript

1 Växtföljdens långsiktiga effekter på skörd och kolinlagring Thomas Kätterer Inst. för

2 Disposition Markens roll i den globala kolcykeln Hur mäter man kolinlagring Nedbrytning och humifiering Kolbalanser i svensk jordbruksmark Resultat från långliggande försök: växtföljder, stallgödsel, skörderesthantering och N-gödsling Hur vi kan påverka kolinlagringen

3 Kol är huvudbyggstenen i all organisk material H other N C C% ökar i regel under nedbrytning i marken, från ca. 40% i växtrester till ca. 60%. O Organiskt material i marken (mull) har en genomsnittlig kolhalt på drygt 50%. Mullen påverkar många markegenskaper och är den enskilt viktigaste bördighetsfaktorn

4 Marken spelar en central roll i den globala kolcykeln (Pg C) per år organiskt kol i sediment, våtmarker, kol, gas, olja Kätterer,

5 Antropogena CO 2 -utsläpp ( ) Vart tar de vägen? 1.4 Pg C år Pg C år -1 45% avskogning 3.0 Pg C + år Pg C år 29% -1 kolinlagring 26% 2.3 Pg C år -1 Le Quéré et al. 2009, Nature-geoscience; Canadell et al. 2007, PNAS, updated 5

6 Hur mäter man kolbalansen? 1. Mikrometeorologiska metoder (eddy flux) Ett dygn Ett år Mäter hela ekosystemet Bra för förståelse av ekosystem Bara korta tidsserier tillgängliga Norunda; SLU Fakta Skog nr 2, 2000

7 Kätterer et al NCAE 70: Hur mäter man kolbalansen? 2. Förändringar i kolförråd i långliggande försök eller återkommande karteringar Kungsängen Kol i matjorden C (ton ha -1 ) ΔC=30% Ökning =0.1 ton C /ha och år Ökning =0.4 ton C /ha och år Ökning =0.2 ton C /ha och år Betesmark Åker fram till 1970, sedan betesmark Åker sedan 1860

8 Sker det en kolfastläggning i svenska betesmarker? Nationell markinventering permanenta rutor 383 rutor på betesmark Förändringar i kolförråd (Karltun et al., 2010) Kolfastläggning i svenska betesmarker förmodligen försumbar Högre intensitet (gödsling, betestryck) kunde öka förråden men negativa effekter på biodiversitet

9 Potential för minskad klimatpåverkan inom jordbruket Cropland management Grassland management Cultivated organic soils Restoration of degraded land IPCC assessment report 4, wg3

10 Åkermark i den nationella klimatrapporteringen: Kolbalanser i mineraljordar beräknas med en dynamisk modell, ICBM Bygger på: Heltäckande markinventering 1990-talet SMHI-klimatstationer Jordbruksstatistik Modellen körs för 864 kombinationer : 8 produktionsområden; 9 grödtyper; 12 jordarter PO 5,7,8 Resultat Kolförråden ökar från syd till norr Mineraljordar nära balans Organogena jordar stor källa för CO 2 och N 2 O Andrén et al NCAE 81: PO 1

11 Cropland remaining cropland 2013 Soil organic carbon 0,5 0-0,5 M ton CO ,5-2 -2, Net carbon change in mineral soils Subm 2013 Net carbon change in organic soils Subm 2013 Net carbon change in mineral soils Subm 2012 Net carbon change in organic soils Subm 2012 Net carbon change in mineral soils Subm 2011 Net carbon change in organic soils Subm 2011

12 Kolhalten i marken styrs av fotosyntes och nedbrytning Nedbrytningshastighet CO 2 Fotosyntes Nedbrytning styrs främst av Styrs av jordbrukarens beslut Skörd Till marken temperatur vattenhalt ph Svårare att påverka foto: Erik Sindhoj Nedbrytningshastighet

13 Nedbrytningsprocessen Tid Dag 0 Växt- eller djurrester 3 mån Lättnedbrytbara föreningar är borta MB CO 2 1 år Svårnedbrytbara för. kvar MB H CO 2 2 år Svårn. för. M H CO 2 6 år H CO 2 30 år CO 2 MB= mikrobiell biomassa; H=humus

14 Nedbrytning och humusbildning 120 Nedbrytning av olika jorförättringsmedel (Kolenbrander, 1974) Kvarvarande massa (%) Torv 1 Torv 2 Torv 3 Sågspån Stallgödsel Halm Gröngödsel År 14

15 Ultuna Ramförsök Samma mängd kol tillförsel i olika material vartannat år +/- N gödsling 15 behandlingar x 4 block

16 Markkol i ramförsöket C % (0-20cm) Kätterer et al. (2011) Agriculture, Ecosystem and Environment 141, Torv+ M N Torv I ORötslam Stallgödsel+ K P Stallgödsel J NSågspån + N Halm+ G N LSågspån Gröngödsel H Halm F Cyanamid E C Kalksalpeter Ammoniumsulfat D BKontroll ASvartträda

17 2.5 Gröngödsel 2.5 Stallgödsel 2.5 Rötslam Relativ skörd F irst y ear Second year after applicati on F irst y ear Second year after applicati on Skörd i N gödslad Halm +N Sågspån +N Torv +N Relativ skörd F irst y ear Second year after applicati on F irst y ear Second year after applicati on Skörd i N gödslad Halm -N Sågspån -N Torv -N Relativ skörd F irst y ear Second year after applicati on F irst y ear Second year after applicati on Skörd i ogödslad Öppna symboler: Fyllda symboler: Första året efter organiska tillsatser Andra året efter organiska tillsatser

18 Hur stor andel av tillfört material finns kvar i marken? Tillfört C input org. mat. (Mg ha (ton/ha) -1 yr -1 ) Tillförd mängd C av olika kvalitet A B C D E F G H I J K L M N O Treatment Humifiering Gröngödsel 12% Halm 15% Sågspån 25% Stallgödsel 27% Rötter 35% Rötslam 41% Torv 59% Rötternas effekt på mullen är 2,3 gånger större jämfört med halm Illustration: Kent Simmons, University of Winnipeg Kätterer et al., 2011

19 Tillförsel av organiskt material och kvävegödsling leder till högre kolförråd i marken Kvävegödsling leder till högre rotproduktion Detta leder till kolinlagring ( kg C per kg N)

20 Resultat från Lanna ( ) bekräftar betydelsen av rötter för mullbildning C tillfört (kg ha-1 yr-1) Kol till marken Kompost Rötslam Stallgödsel Gröngödsel Rötter Stubb Djup (cm) 0,0 1,0 2,0 3, C% i marken Svart träda Ogödslat Nitrat Ammonium Gröngödsel Rötslam Stallgödsel Rötslam+metaller Kompost Humifiering Stubb 0.12 Rötter 0.31 Gröngödsel 0.12 Stallgödsel 0.22 Rötslam 0.16 Kompost 0.47

21 Mullen påverkar markens fysikaliska egenskaper pf-kurva, Ultuna (Kirchmann & Gerzabek, 1999) Volymvikt (g/cm 3 ) 1,50 1,40 1,30 1,20 1,10 1,00 Volymvikt/porositet Ultuna Kätterer et al., , Kolhalt % En fördubbling av mullhalten ökar mängden växttillgänglig vatten med ca. 10% minskar volymvikten med ca. 10% påverkar markens hydrauliska egenskaper effekten är större i grövre jordar

22 De svenska Bördighetsförsöken Försöken i Skåne 12 platser Växtföljd 1 Växtföljd 2 Vårkorn Vall Höstvete Sockerbetor Vårkorn Oljeväxter Höstvete Sockerbetor 20 ton stallg/vf Försöksupplägg 2 block x 2 växtföljder x 4 PK-nivåer x 4 N-nivåer = 64 rutor

23 Skördar och mullhalter i Bördighetsförsöken t.ex. Örja

24 Växtföljden med vall och stallgödsel höjer kolhalten i bördighetsförsöken Växtföljd 1 Växtföljd 2 Vårkorn Vall Höstvete Vårkorn Oljeväxter Höstvete Sockerbetor Sockerbetor 20 ton stallg/vf Försöken i Skåne Årlig kolinlagring I vf1 jämfört med vf2 (kg C/ha) Kvävenivå Skörderester /rötter Stallgödsel Högre kolhalter i vf1 (130 kg C per ha och år i genomsnitt i Skåne) Kolinlagringen beror på stallgödsel och skörderester/rötter Vf-effekten minskar med ökande N-givor

25 Kvävegödslingens effekt på markens kolhalt (efter 50 år i Bördighetsförsöken, vf. 2) Högre produktion pga. N-gödsling höjer kolförrådet i marken på alla platser

26 Kolfastläggning i Bördighetsförsöken 1 kg N resulterar i 1 kg kolfastläggning i matjorden (10 Bördighetsförsök)

27 Gödsling med rötslam (4 eller 12 ton ts vart fjärde år) Djup (cm) C% Petersborg 0 0,5 1 1,5 Inget slam -N Inget slam +N Hög slam -N Hög slam +N 6% högre skröd i Slam+N Låg N-effekt av slam Högst C-förråd i Slam+N Lägst: utan slam utan N Liknande C-förråd i Slam-N och Inget slam+n visar betydelsen av skörderester främst rötter

28 Halmåterföring påverkar kolbalansen Humif iering % Försök Referens Humusbalansförsök Kärlförsök med olika mängder halm under 28 år Ramförsök; Lanna Persson et al., 2006 Kätterer et al., 2011 Kätterer et al., 2012 >10 Danmark Thomsen & Christensen, 2004; Schjønning, 1986; Christensen and Johnston, 1997 >10 Finland (Jokioinen) Erviö and Talvitie, 1995 >10 Norge (Ås) Uhlen, 1991 ~10 R3-0004; R Persson, 1974 ~10 Fältförsök, 20 år Mattsson, 1992 <5 Borgeby, Petersborg, Hvilan Mattsson & Larsson, Swedish University of Agricultural Sciences Soil Water Environment

29 Kolförrådet måste fyllas på varje år 29

30 Effekten av åtgärder för kolfastläggning avtar med tiden Hoosfield Continuous Barely, Rothamsted (Johnston m.fl., 2009) 35 ton stg per år sedan ton stg per år Enbart mineralgödsel Stallgödselns effekt på kolförrådet avtar med tiden Ett jämvikt ställer in sig efter ca. 200 år i vårt klimat Swedish University of Agricultural Sciences Soil Water Environment

31 Fleråriga växter satsar mera på rotsystemet och leder därför till mera positiva kolbalanser än ettåriga växter 3 platser i Norrland 6-åriga växtföljder: vall och ettåriga grödor Soil organic C% (0-20 cm) 5 4,5 4 3,5 3 2,5 5 år vall 3 år vall 2 år vall 1 år vall Foto: L Andersson Ericson & Mattsson, 2000; Bolinder et al., 2010, 2012

32 Fånggrödor och kantzoner fångar kväve och kol Photo: Gunnar Torstensson. Timothy and English Ryegrass

33 Reducerad jordbearbetning? Effekten beror på: Hur skörden påverkas Klimat mera effektiv i torra områden Men Dieselanvändningen minskar Erosionen minskar (P-förluster) Däremot Lustgasemissioner kan bli högre Machado, et al., Soil Use & Management,

34 Biokol till åkermark? Biokolets egenskaper styrs av tillverkningsprocessen (utgångsmaterial, temperatur, tryck, aktivering m.m.) Till åkermark eller biobränsle? För positiv klimateffekt krävs det additional benefits jämfört med användning som biobränsle Spokas, 2010 Bara 50% av försöken visar skördeökningar (Litteraturstudie: Spokas et al., J. Env. Qual.)

35 Hur kan markens kolbalans påverkas Vallar Fånggrödor Gödsling Fotosyntes Skörd Produkter Nedbrytning Jordbearbetning Dränering Skörderester? Rötter Skörderester Rötter Kol i marken Lagring Behandling Bioenergiprocesser Stallgödsel bidrar vanligtvis inte till kolfastläggning Effekten av produkter beror på behandling Fotosyntesen driver kolfastläggning

36 Intensiv eller extensiv produktion Current agriculture Sufficient crop production Agricultural land High input agriculture Intensified crop production Bioenerg y Increasing soil C Set-aside agricultural land Low input agriculture Extensive crop production + Ext. Crop production Decreasing soil C Growing less food per acre leaving less land for nature (Norman E. Borlaug & Christopher R. Dowswell, 1994 Natural land converted into agricultural land Kätterer et al., in press

37 Strategier för att minska jordbrukets klimatpåverkan Mera kol i marken Hög produktion (minst 1 kg C extra per kg N) Rötter är viktiga för kolinlagring Grön mark året om (fånggrödor, åkerkanter) Fleråriga växter (bioenergi) Rester från samhället (biokol, rötrester, kompost, slam)? Beror på alternativanvändning Stallgödsel leder inte till kolfastläggning i regional/global perspektiv Växtförädling större rotbiomassa, svårnedbrytbara skörderester, flerårig stråsäd Minskad import av foder och livsmedel Minskad jordbearbetning? Marginell effekt i Sverige men minskad dieselförbrukning Lägre lustgasutsläpp Effektivare utnyttjande av kväve (OBS! P-status, ph) Swedish University of Agricultural Sciences Soil Water Environment

38 Tack för din uppmärksamhet! Foto: M Gerentz Swedish University of Agricultural Sciences Soil Water Environment

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Thomas Kätterer

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Thomas Kätterer Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark Thomas Kätterer Disposition Markens roll i den globala kolcykeln Hur mäter man kolinlagring Nedbrytning

Läs mer

Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel

Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel Thomas Kätterer Inst. för Disposition Mullens betydelse för bördigheten Nedbrytning och humifiering av organiskt material Mullbalansens beroende av växtföljder,

Läs mer

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande

Läs mer

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Thomas Kätterer

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Thomas Kätterer Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark Thomas Kätterer Disposition Markens roll i den globala kolcykeln Hur mäter man kolinlagring Nedbrytning

Läs mer

Nationell forskning om kolinlagring i mark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet

Nationell forskning om kolinlagring i mark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet Nationell forskning om kolinlagring i mark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet C% i marken 2,4 2,5 2,6 2,7 Kol % i marken 30% 40% 50% Andel vall Rel. ökning vallareal C% i marken 2015 2 3 4 Kol

Läs mer

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Kolinlagring i jordbruksmark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk och klimatet Nästan hälften av jordens bevuxna landareal består av åker- och betesmark Jordbruk och avskogning

Läs mer

Jordbruksmarken som kolkälla eller kolsänka vad är potentialen för ökad kolinlagring? Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet

Jordbruksmarken som kolkälla eller kolsänka vad är potentialen för ökad kolinlagring? Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet Jordbruksmarken som kolkälla eller kolsänka vad är potentialen för ökad kolinlagring? Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet C% i marken 2,4 2,5 2,6 2,7 Kol % i marken 30% 40% 50% Andel vall Rel.

Läs mer

Odlingssystemets effekt på mullförråd och kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet

Odlingssystemets effekt på mullförråd och kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet Odlingssystemets effekt på mullförråd och kolinlagring i jordbruksmark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet Disposition Markens roll i den globala kolcykeln Hur mäter man kolinlagring Kolbalanser

Läs mer

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Kolinlagring i jordbruksmark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk och klimatet Global perspektiv Cirka 40% av jordens bevuxna landareal består av åker och betesmark Jordbruk

Läs mer

Jordbrukets potential att öka kolinlagring i marken. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet

Jordbrukets potential att öka kolinlagring i marken. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet Jordbrukets potential att öka kolinlagring i marken Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet Disposition Markens roll i den globala kolcykeln Hur mäter man kolinlagring Nationell inventering av jordbruksmark

Läs mer

Hållbar intensifiering Anders Anderson Hook 2015-02-24

Hållbar intensifiering Anders Anderson Hook 2015-02-24 Hållbar intensifiering Anders Anderson Hook 2015-02-24 Mat till 9 miljarder människor 2050 2800 9,5 Världens befolkning 2600 8,5 Åkermark, m2 per person (på vänstra axeln) 7,5 Världens befolkning, miljarder

Läs mer

Hur påverkas marken av växtföljd, tillförsel av organiskt material och jordbearbetning. - förfruktseffekter - mullhalt - struktur - växthusgaser

Hur påverkas marken av växtföljd, tillförsel av organiskt material och jordbearbetning. - förfruktseffekter - mullhalt - struktur - växthusgaser Hur påverkas marken av växtföljd, tillförsel av organiskt material och jordbearbetning - förfruktseffekter - mullhalt - struktur - växthusgaser Thomas Kätterer Vad är en bördig jord? En bördig åkerjord

Läs mer

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark.

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Göte Bertilsson Greengard AB bertilsson@greengard.se www.greengard.se http://greengard.wordpress.com

Läs mer

Kvävegödsling till höstraps

Kvävegödsling till höstraps Kvävegödsling till höstraps Lena Engström, Börje Lindén och Knud Nissen Institutionen för Mark och Miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Finansierat av: Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning och Stiftelsen

Läs mer

Biobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan

Biobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan Biobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan Naturskyddsföreningen är: En ideell folkrörelse Politiskt och religiöst obunden 192 000 medlemmar i landet 6 000 i Dalarna Våra tre ben: naturkänsla konsumentmakt

Läs mer

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU Långliggande försök med rötslam R3-RAM-56 1 försök 1956 Ultuna L3-14 2 försök 1981 Igelösa, Petersborg R3-13 1 försök 1996

Läs mer

Sammanfattning Använd NPKS till vårkorn på kalkrika jordar med låga P-AL-tal Prioritera vårkorn när det gäller PK-gödsling

Sammanfattning Använd NPKS till vårkorn på kalkrika jordar med låga P-AL-tal Prioritera vårkorn när det gäller PK-gödsling NPKS till vårkorn på kalkrika jordar Försöks- och utvecklingsansvarig Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara E: post: anna-karin.krijger@hush.se Sammanfattning Använd NPKS till vårkorn på kalkrika

Läs mer

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013 Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013 Agenda Fodermedlens utsläpp av växthusgaser Kol i mark och gröda vilka

Läs mer

Ekologisk blandvall på Ulfsgården i Lidköping

Ekologisk blandvall på Ulfsgården i Lidköping OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se VALL OCH GROVFODER - och kaliumgödsling till ekologisk blandvall Våren 2015 utlades vallförsöken, - och kaliumgödsling till

Läs mer

Rening av vatten från jordbruksområden. Per Lindmark

Rening av vatten från jordbruksområden. Per Lindmark Rening av vatten från jordbruksområden Per Lindmark Övergödning åtgärder på all fronter Övergödning åtgärder på all fronter Åtgärder på åkern: Strukturkalka...etc Åtgärder i diket: Tvåstegsdika etc Åtgärder

Läs mer

Efterverkan av olika förfrukter

Efterverkan av olika förfrukter Efterverkan av olika förfrukter Inverkan på stråsädesgrödors avkastning och kvävetillgång Börje Lindén 17.01.2008 Kvävegödslingsmodell Optimal N-giva Behov av gödselkväve för uppnådd kärnskörd och proteinhalt

Läs mer

Köttguiden kloka köttval för miljön. Elin Röös

Köttguiden kloka köttval för miljön. Elin Röös Köttguiden kloka köttval för miljön Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens klimatpåverkan Ton CO 2 e per person och år Klimatutmaningen

Läs mer

Mull/kol balanser och hur de påverkas av odlingsåtgärder. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet

Mull/kol balanser och hur de påverkas av odlingsåtgärder. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet Mull/kol balanser och hur de påverkas av odlingsåtgärder Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet Disposition Allmänt och mullbildning, nedbrytning och mullbalanser Hur påverkas mullbalansen av växtrester,

Läs mer

Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning. Hur fungerar det och vad kan vi göra?

Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning. Hur fungerar det och vad kan vi göra? Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning Hur fungerar det och vad kan vi göra? Jordbrukets lustgasemissioner Svenska växthusgasemissioner (2016): Jordbruket 13% av totala växthusgasutsläppen, 51% av

Läs mer

Odlingssystemets effekt på mullförråd och kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet

Odlingssystemets effekt på mullförråd och kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet Odlingssystemets effekt på mullförråd och kolinlagring i jordbruksmark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet Disposition Markens roll i den globala kolcykeln Kolbalanser i svensk jordbruksmark

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är

Läs mer

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,

Läs mer

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences

Läs mer

Ser du marken för skogen?

Ser du marken för skogen? Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel

Läs mer

Vad händer med växtodlingen?

Vad händer med växtodlingen? Vad händer med växtodlingen? Växtodlingen och klimatet -sammanfattning Grödan Skadegörare och svampsjukdomar Koldioxid Temperatur Nederbörd Vattenåtgång/ tillväxtenhet. Kvaliteten på den angripna biomassan

Läs mer

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket Katarina Hedlund, Helena Hanson, Jordan Hristov, Johanna Alkan Olsson, Henrik Smith, Fredrik Wilhelmsson, Mark Brady, Per Göran Andersson, Fredrik Hansson

Läs mer

Klimatpåverkan från växtodling

Klimatpåverkan från växtodling Klimatpåverkan från växtodling Sammanfattning Utsläppen av växthusgaser från växtodling på friland domineras av emissioner från odling, produktion av mineralgödsel samt dieselanvändning. Användning av

Läs mer

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering

Läs mer

Mildare väder och god vattentillgång fick priserna att falla under veckan som gick.

Mildare väder och god vattentillgång fick priserna att falla under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 17 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Mildare väder och god vattentillgång fick priserna att falla under veckan som gick. Under veckan

Läs mer

Reglerbar dränering. Ingrid Wesström. Swedish University of Agricultural Sciences www.slu.se

Reglerbar dränering. Ingrid Wesström. Swedish University of Agricultural Sciences www.slu.se Reglerbar dränering Ingrid Wesström Månad (medel 1961-1990) 150 100 50 mm 0-50 -100-150 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Månad Överskott Underskott ET P SMHI, Halmstad Reglerbar dränering

Läs mer

Mullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter. Göte Bertilsson Greengard AB.

Mullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter. Göte Bertilsson Greengard AB. Mullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter Göte Bertilsson Greengard AB www.greengard.se bertilsson@greengard.se Blogg Jordbruk, miljö och framtid http://greengard.wordpress.com Kol och mull.

Läs mer

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling Mull och kol och liv i marken FramtidsOdling Grödan: 10 ton ts 4500 kg C ovan jord Rötter o rotzon 1500 kg C (mkt grödberoende Matjord 1,5%C 45 ton C Alv, inte onormalt med 20 ton C Mullhalt = kolhalt

Läs mer

Klimatkunskap PERSPEKTIV 1 KLIMATFÖRÄNDRING. Energikontor

Klimatkunskap PERSPEKTIV 1 KLIMATFÖRÄNDRING. Energikontor Ingen kan göra allt men alla kan göra något Klimatkunskap Anders Nylander Arkitekt och energiexpert Arbetar strategiskt med klimat, energieffektivisering och förnybar energi Sekreterare o författare i

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Landsbygdsprogrammet och ortolansparven möjligheter och begränsningar. Kapitel 1. Osådda områden på åkermark

Landsbygdsprogrammet och ortolansparven möjligheter och begränsningar. Kapitel 1. Osådda områden på åkermark Landsbygdsprogrammet och ortolansparven möjligheter och begränsningar Kapitel 1. Osådda områden på åkermark Petter Haldén, Hushållningssällskapet petter.halden@hush.se 0703/38 55 58 BIDRAGSKALKYL FODERKORN

Läs mer

Nyckeltal. Medborgarförvaltningen

Nyckeltal. Medborgarförvaltningen Nyckeltal Medborgarförvaltningen Sammanfattning MBF Kvalitet Resurser Slutsats Socialsekreterare >2 år i yrket Barn som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (ökar) Långvarigt ekonomiskt bistånd

Läs mer

Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07

Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07 Efterrötning vid låg mesofil Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07 Erik Nordell Tekniska Verken i Linköping AB (publ.) Avd. Svensk Biogas FoU Agenda Tekniska Verken

Läs mer

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen Agr. Anna Bjuréus Utmaningar i växtodlingen Klimatförändringar Mer regn höst-vår Skyfall oftare Färre år med tjäle Eftersatt dränering Täckdikning

Läs mer

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)

Läs mer

Delmål. Försurade sjöar och vattendrag Försurad skogsmark Utsläpp av svaveldioxid Utsläpp av kväveoxider. Bara naturlig försurning

Delmål. Försurade sjöar och vattendrag Försurad skogsmark Utsläpp av svaveldioxid Utsläpp av kväveoxider. Bara naturlig försurning Når vi miljömålet Bara naturlig försurning? Utvecklingen positiv, men år 2020 beräknas den kritiska belastningen ändå att överskridas på 12 % av sjöarealen Delmål Försurade sjöar och vattendrag Försurad

Läs mer

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Think Global Act Local Low carbon conference Xi an, 27 sep 2013 Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Upphandling24, 19 nov 2013 2 Ärtbältet

Läs mer

GOD KOHÄLSA GÖR SKILLNAD. 8 steg till riktigt bra mjölk

GOD KOHÄLSA GÖR SKILLNAD. 8 steg till riktigt bra mjölk GOD KOHÄLSA GÖR SKILLNAD 8 steg till riktigt bra mjölk MÅR KORNA BRA BLIR MJÖLKEN BRA Mjölk är en fantastisk naturprodukt. Den innehåller 18 av de 22 näringsämnen som är livsviktiga för människan och förutom

Läs mer

Delrapport 18 Försök med olika utsädesmängd vid sådd av rörflen. Delprojekt FoU: Produktion av åkerbränsle

Delrapport 18 Försök med olika utsädesmängd vid sådd av rörflen. Delprojekt FoU: Produktion av åkerbränsle Delrapport 18 Försök med olika utsädesmängd vid sådd av rörflen Genomförda i Röbäcksdalen och Djupliden, Skellefteå Delprojekt FoU: Produktion av åkerbränsle Rörflensskott med olika skottutveckling. Från

Läs mer

Prognoser om ökad kyla och begränsad nederbörd medförde prisökningar på den finansiella marknaden under veckan som gick.

Prognoser om ökad kyla och begränsad nederbörd medförde prisökningar på den finansiella marknaden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 2 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Prognoser om ökad kyla och begränsad nederbörd medförde prisökningar på den finansiella marknaden under

Läs mer

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder tas olika mikronäringsämnen upp och hur sker

Läs mer

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Innehåll Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder

Läs mer

150 000 arbetslösa står utan ersättning oroväckande hög ökning på fyra år

150 000 arbetslösa står utan ersättning oroväckande hög ökning på fyra år PRESSMEDDELANDE 150 000 arbetslösa står utan ersättning oroväckande hög ökning på fyra år 2012-11-14 Över 150 000 personer som är arbetslösa saknar ersättning från trygghetssystemen på arbetsmarknaden.

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2016

Gödslingsrekommendationer 2016 Februari 2016 Gödslingsrekommendationer 2016 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar

Läs mer

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet??

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet?? Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet?? Gustaf Egnell, Skogens ekologi och skötsel Biobränsle i energisystemet - dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar Stockholm 6 maj 2015 Mulet 15-20

Läs mer

Hur äter vi hållbart?

Hur äter vi hållbart? Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till

Läs mer

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Utvecklingsvägar för Europas energisystem Utvecklingsvägar för Europas energisystem Filip Johnsson Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96, Göteborg filip.johnsson@chalmers.se Chalmers energidag, 4 november, 2010 Stora investeringar

Läs mer

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström

Läs mer

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat? Hur påverkas lantbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-4-14 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 16 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 25,6 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Janne Bengtsson Institutionen för ekologi Framtidens lantbruk, SLU

Janne Bengtsson Institutionen för ekologi Framtidens lantbruk, SLU Framtidens jordbruk med vilket växtskydd? Janne Bengtsson Institutionen för ekologi Framtidens lantbruk, SLU FA utgångspunkt Framtidens matproduktion Tillräckligt med mat en mänsklig rättighet (FN artikel

Läs mer

Trygg på arbetsmarknaden?

Trygg på arbetsmarknaden? Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig

Läs mer

Vad händer med jordens klimat?

Vad händer med jordens klimat? Vad händer med jordens klimat? University of Reading, UK ISSI, Bern, Schweiz Week of March 11, 2012: 394. 3 ppm 1960-70: + 10 ppm 2000-10: + 20 ppm Radiation effect from human greenhouse gas emission 1979-2009

Läs mer

Andelen kvinnor av de företagsamma i Dalarna uppgår till 27,4 procent. Det är lite lägre än riksgenomsnittet (28,5 procent).

Andelen kvinnor av de företagsamma i Dalarna uppgår till 27,4 procent. Det är lite lägre än riksgenomsnittet (28,5 procent). Företagsamhetsmätning - Dalarnas län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Dalarnas län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very

Läs mer

Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg

Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Balanseringen inom pensionssystemet påverkar pensionärer med inkomstpension och tilläggspension. Balanseringen innebär

Läs mer

Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet. Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost: Hakan.Jonsson@slu.

Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet. Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost: Hakan.Jonsson@slu. Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost:, Mål för avfall och avlopp Regeringens proposition 2009/10:155: den resurs

Läs mer

Kängurun Matematikens hopp Benjamin 2006 A: B: C: D: E:

Kängurun Matematikens hopp Benjamin 2006 A: B: C: D: E: 3-poängsproblem : = + + Vilket tal ska frågetecknet ersättas med A: B: C: D: E: : Sex tal står skrivna på korten här intill. Vilket är det minsta tal man kan bilda genom att lägga korten efter varandra

Läs mer

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2007. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker

Hälsobarometern. Första kvartalet 2007. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Hälsobarometern Första kvartalet 2007 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Utgiven av Alecta maj 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Föräldrar

Läs mer

Resilienta mikroregioner

Resilienta mikroregioner Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB I en värld som allt mer karaktäriseras av

Läs mer

Skördesystem i vall. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Rådgivarna i Sjuhärad

Skördesystem i vall. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Rådgivarna i Sjuhärad Skördesystem i vall Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Rådgivarna i Sjuhärad Sammanfattning Att skörda en fröblandning med timotej, ängssvingel och rödklöver tre gånger per år ger en högre vallavkastning,

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 juni 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 juni 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 juni 2010 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008 - april 2010) Förändring över motsvarande period föregående

Läs mer

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Markanvändning och biodrivmedel 30 Andel förnybart i inhemsk transport [%] 25 20 15 10 5 EU 28 Sverige 0 2005 2010 2015 EU RED 2009/28/EC iluc-direktivet

Läs mer

Ungdomsarbetslösheten i Västernorrland

Ungdomsarbetslösheten i Västernorrland Ungdomsarbetslösheten i Västernorrland Tuva Hjelm Praktikant från Mittuniversitetet Statsvetenskapliga institutionen Rapport under praktikperiod VT 2012 Praktikrapporten Handlar om hur ungdomar i Västernorrland

Läs mer

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar

Läs mer

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Värdera metan ur klimatsynpunkt Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated

Läs mer

En gemensam bild av verkligheten

En gemensam bild av verkligheten En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?

Läs mer

Placering av slammet vid mottagande Direkt i spridningsutrustningen Åker Tätt utrymme Ant:

Placering av slammet vid mottagande Direkt i spridningsutrustningen Åker Tätt utrymme Ant: ANMÄLAN SPRIDNING AV SLAM STADSBYGGNAD Administrativa uppgifter Namn (fastighetsägaren) Org.nr/Pers.nr Fastighet slammet ska spridas på Utdelningsadress Postadress Namn (ansvarig för slamspridningen) Kontaktperson

Läs mer

Små- och medelstora företag ser potential med slopade handelshinder. Stockholm, december 2014

Små- och medelstora företag ser potential med slopade handelshinder. Stockholm, december 2014 Små- och medelstora företag ser potential med slopade handelshinder Stockholm, december 2014 Metodbeskrivning Bakgrund och syfte Ipsos har på uppdrag av Svenskt Näringsliv genomfört en undersökning bland

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

Ny miljövänligare anläggningscement. Arvid Hejll, Investering Gävle

Ny miljövänligare anläggningscement. Arvid Hejll, Investering Gävle Ny miljövänligare anläggningscement Arvid Hejll, Investering Gävle Bakgrund Betongtillverkning orsakar enormt stora CO 2 utsläpp. 5% av CO2- utsläppen härstammar från betong. Sverige har ett av världens

Läs mer

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens

Läs mer

Koldioxidmätningar i klassrummet

Koldioxidmätningar i klassrummet Koldioxidmätningar i klassrummet Enkla försök och demonstrationer där en koldioxidanalysator kan användas Det här arbetsmaterialet är en produkt av samarbetsprojektet mellan Platengymnasiet i Motala och

Läs mer

kvinnor (5,7 %) män (6,5 %) I april månad månaden. i april 2014. ling.

kvinnor (5,7 %) män (6,5 %) I april månad månaden. i april 2014. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad 9 maj 2014 Peter Nofors, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2014 9 295 (6,1 %) 4 220 5 075 2 022 kvinnor (5,7 %) män (6,5

Läs mer

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Anders Lindroth Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Lunds universitet anders.lindroth@nateko.lu.se www.lucci.lu.se

Läs mer

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för

Läs mer

Vägutformning och dimensionering av bärighetsobjekt i VM plan för drift, underhåll och bärighet 2004-15

Vägutformning och dimensionering av bärighetsobjekt i VM plan för drift, underhåll och bärighet 2004-15 RIKTLINJE Upphovsman Dokumentnummer Beteckning Willy Persson VMk VM LED 2004:001 AL 10 2004:1022 Dokumentansvarig Giltig fr o m Giltig t o m Version Senast ändrat HPA VM 2003-04-01 -- 1.0 2008-10-31 Vägutformning

Läs mer

Rapport 2013. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-02-06

Rapport 2013. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-02-06 Rapport 213 Undersökning -chefer för ambulansstationer Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 213-2-6 Bakgrund och syfte Hjärt- och Lungsjukas riksförbund vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården

Läs mer

Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016

Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016 Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016 Innehåll Möjlig utveckling av det nordiska energisystemet för att nå regionens klimatmål Hur

Läs mer

Kadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa. Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö

Kadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa. Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö Kadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö Rapport som sammanfattar kadmiumproblematiken http://håbo-tibble.se/dokument/pdf/mat21%20kadmium.pdf Kadmium i

Läs mer

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande 1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga

Läs mer

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Artur.Granstedt@jdb.se 31

Artur.Granstedt@jdb.se 31 Skulle de nya EU-länderna Estland, Lettland och Polen komma upp till våra näringsämnesförluster så skulle belastningen av kväve och fosfor öka till ännu högre nivåer enligt flera studier. Dagens allvarliga

Läs mer

Beräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC5

Beräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC5 SMED Rapport Nr 18 2007 Beräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC5 Slutrapport Helene Ejhed, IVL Milla Malander,IVL Mikael Olshammar, IVL Maria Roslund, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering:

Läs mer

Kallare väder driver upp priserna. Priserna steg i Sverige under veckan samtidigt som temperaturen var lägre än normalt för årstiden.

Kallare väder driver upp priserna. Priserna steg i Sverige under veckan samtidigt som temperaturen var lägre än normalt för årstiden. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 43 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet Kallare väder driver upp priserna. Priserna steg i Sverige under veckan samtidigt som temperaturen var

Läs mer

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning

Läs mer