Störningar i tågtrafiken 212-1 -- 217-7 217-8-28/ver2
Innehåll Sammanfattning Punktlighet och störningsorsaker under perioden från januari 212 t o m juli 217 i Skånetrafikens tågtrafik Aktuella prestandanyckeltal för Skånetrafikens tågtrafik Störningsorsakerna över en 24-månadersperiod Skånetrafikens krav Appendix 217-9-14 Internt 2
Sammanfattning Tydlig ökning av förseningstimmarna under 217 till största del p g a störningskod Infrastruktur som mer en dubblerades under perioden Q1 till Q2. Kapacitetsbegränsningar och störningar kopplade till spårbytesarbeten på Södra stambanan ledde till stora förseningar. Störningar i signalanläggningar står för 26% av orsakerna under 217 (jan-jul). Öresunds- och Pågatågen har lägsta punktlighetsnyckeltal under maj-217 med 78% respektive 86% (rt +3). Skånetrafiken har köpt ersättningstrafik (TEB) för ca 27 mkr mellan januari till juli samt betalt ut närmare 1 mkr i ersättning/resegaranti (jan-jul). Fortsätter trenden med infrastrukturproblem under 217 kommer kostnaderna fortsätta att öka. 217-9-14 Internt 3
Förseningstimmar Förseningstimmar Förseningstimmar och störningsorsaker 212 Q1-217 Q2 Öresundståg Pågatåg 16 16 14 14 12 12 1 Olyckor/Tillbud och Yttre Faktorer 1 Olyckor/Tillbud och Yttre Faktorer 8 Järnvägsföretag Infrastruktur 8 Järnvägsföretag Infrastruktur 6 Följdorsaker 6 Följdorsaker 4 Driftledning 4 Driftledning 2 2 Analys: Kraftig ökning av koden Infrastruktur för både Öresunds- och Pågatåg från Q 1 till Q 2 217. Orsak: Kapacitetsbegränsningar och störningar kopplade till spårbytesarbeten på Södra stambanan, sträckan Alvesta Hässleholm, i första hand. Tydlig ökning av Olyckor/Tillbud och Yttre Faktorer för Öresundstågen under Q4 215, Q1-Q2 216 och Q2 217 p g a gräns- och ID-kontrollerna. Den dominerade störningsorsaken för trafiken under 216 och 217 för trafiken är Infrastruktur (exkl. gräns- och ID-kontroller).
Förseningstimmar Förseningstimmar Förseningstimmar och störningsorsaker 212 Q1-217 Q2, rensat för gräns- och ID-kontroller Öresundståg Pågatåg 16 16 14 14 12 12 1 Olyckor/Tillbud och Yttre Faktorer 1 Olyckor/Tillbud och Yttre Faktorer 8 Järnvägsföretag Infrastruktur 8 Järnvägsföretag Infrastruktur 6 Följdorsaker 6 Följdorsaker 4 Driftledning 4 Driftledning 2 2 Analys: De införda gräns- och ID-kontrollerna ökade kraftigt antalet försenade tåg som slog hårdast mot Öresundstågen. Även Pågatågen drabbades via sekundära effekter som till ex. Följdorsaker. Utan dessa orsaker skulle förseningstimmarna för Q1-Q4 216 vara i paritet eller lägre med nivåerna under Q1-Q4 212 för Öresundstågens del. En positiv trend under 216 och Q1 217 bröts Q2 217 för både Öresunds- och Pågatåg p g a störningarna på Södra stambanan.
Ingen större variation av Utförandegraden genom året eller mellan trafiktyperna (2 till 6 turer av 1 blir inställda per månad). Aktuella prestandanyckeltal för tågtrafiken Punktlighet (rt +3 min) och Utförandegrad (körda tåg jmf planerade tåg) Öresundståg Pågatåg 1% 1% 95% 9% Mål 217 Punktlighet 95% 9% Mål 217 Punktlighet 85% 8% Punktlighet (3 min) Utförandegrad 85% 8% Punktlighet (3 min) Utförandegrad 75% 75% 7% 7% 65% jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 65% jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 Analys: Sämre punktlighet för Öresundstågen. Det satta målet för en punktlighet på 85% för 217 nåddes under Q1 217. Samma trend för Pågatågens punktlighet, dock från högre värden. Punktlighetsmålet nådes endast i januari. Sänkning av punktlighetsnyckeltalen från Q1 till 2 217 överensstämmer i tid med den kraftiga ökningen av störningsorsaken Infrastruktur.
Infrastrukturfel har ökat drastiskt antalet försenade tåg. 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Infrastruktur och delmängden 'Banarbete' Analys: Kraftig påverkan på antalet försenade tåg uppstår vid större banarbeten, men även oregelbundet i samband med anläggningsfel (räls, växlar, kontaktledningar, signal etc). Ökande trend sett till 24-månadersbasis, utan att ta hänsyn till trafikökningen. Antalet förseningar p g a Infrastruktur ökade med 25% mellan Q1 till Q2 217. Störningar i Signalanläggningar står för 26% av orsakerna under 217. Infrastruktur jan-jul 217 Banarbete/transport Bangårdsanlägg jan-jul 217 % 1% 26% % 24% 4% Banunderbyggnad Banöverbyggnad Elanläggningar Framkomlighet i spår pga. väder Signalanläggningar 36% Infrastruktur % % Tågledningssystem/Tele/öv riga
Redan försenade tåg påverkar alla andra tåg i systemet. 25 2 15 1 5 Följdorsaker Analys: Störningskategori som domineras av sekundära effekter från andra försenade tåg. Positiv trend på 24-månadersbasis, bättre orsakskodning? Skånes järnvägssystem är känsligt för störningar och många linjer har mycket högt kapacitetsutnyttjande och stråket Hässleholm-Malmö är överbelastningsförklarat. En störning fortplantar sig lättare i sådana system och dess negativa effekter avtar långsammare. Följdorsaker jan-jul 217 jan-jul 217 11% 3% 19% 86% Omlopp/inväntan Stört av annat tåg Tågföring Följdorsaker Totalen
Var femte tåg var försenat p g a av obehöriga i spåret. 4 35 3 25 2 15 1 5 Olyckor/Tillbud och Yttre Faktorer Analys: Klar påverkan av ID/gränskontroller (nov 215) och tidtabellsändringen (maj 216). Nästan samma antal i juli 217 som för juli 215 Störningskoden Sent till/från utland andel sjönk drastiskt under 216, från 75% under Q1 till 2% under Q3 till stor del pga tidtabellsanpassningen. Under 217 står Människa -> spårspring och olyckor för nästan hälften av förseningarna inom denna kategori. Olyckor/Tillbud jan-jul 217 Avsyning av bana/fordon Djur jan-jul 217 7% 8% 1% Människa 18% 28% 9% 47% Naturhändelser Sent till/från utlandet Olyckor. Totalen Tåg/arbetsrörelse
2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 TRV driftledning: Felaktig hantering och resursbrist ökar Driftledning Analys: Störningskategori med en tydligt negativ trend från september 216. Huvuddelen Personal orsakats av Trafikverkets driftledningspersonal i form av Felaktig hantering eller Resursbrist. Driftledning jan-jul 217 jan-jul 217 11% 5% 15% 3% 3% Misstänkt fel i körplan/felplanering Operativa stödsystem 14% 63% Ordergivning pga. tågföring Driftledning Totalen Personal
jul-15 sep-15 nov-15 jan-16 mar-16 maj-16 jul-16 sep-16 nov-16 jan-17 mar-17 maj-17 jul-17 Fel kopplade tåg och sent ut från utgångsstation bidra till förseningar orsakat av operatörerna. 14 12 1 8 6 4 2 Järnvägsföretag Öresundståg Pågatåg Analys: Konstant trend för sett till 24-månadersbasis för Pågatåg samt viss säsongsvariation för Öresundståg. Störst andel av störningarna för båda tågtyperna kan kopplas till Terminal/Plattform, som är ett samlingsbegrepp för sent ut från utgångsstation (49%). Fel kopplade till fordon eller fordonsunderhåll står för 23 % under 217 i denna störningskategori. 49% Järnvägsföretag jan-jul 217 1% 6% 23% 1% 8% Avvikande sammansättning Dragfordon/Motorvagn/Vagn Förarpersonal Ingen uppgift från JF Ombordpersonal Prioritering Sent från depå jan-jul 217 13% Järnvägsföretag Totalen % 1% 2% Stationär personal Terminal/Plattfor
Tågersättande buss (TEB) Kostnader i kr = 27mkr Från januari till juli har Skånetrafiken köpt ersättningstrafik för ca 27 mkr. Prognosen för planerat ersättningstrafik mellan augusti till december ligger på ca 17 mkr. Om trenden fortsätter och det blir stora infrastrukturproblem under sep-dec utgår Skånetrafiken att det behövs upp mot 5mkr för akut ersättningstrafik utöver redan planerade ersättningstrafik. Mellan 213-216 har Skånetrafiken köpt ersättningstrafik för sammanlagt 17 mkr. Adderas det 217 utfall har beloppet nästan kommit upp i 2 mkr för ersättningstrafik. Tågersättande buss avser planerade avstängningar p g a banarbete och akuta störningar dvs oplanerat ersättningstrafik.
Resegaranti/Ersättning Jan-Juli Kostnader per månad i kr Analys Skånetrafiken har utbetalt ca 1 mkr i ersättning mellan januari till juli. Maj och juni står för 45% av ersättningen under de första sju månaderna: tågstopp maj och juni (havererade omformastation, nedriven kontaktledning). Juli visar en normal månad med normal trafik. Normal ersättningsnivå skulle inte överskrida ca 6.8 mkr (jan-jul). Ökning p g a av infrastrukturproblem står för ca 3.2 mkr. (32%). Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul
Skånetrafikens krav Krav på Trafikverket om robust planering och trafikreduceringar vid planerade banarbeten - inte lösa dåligt planerad trafik operativt (TRV/JF). Krav på utvecklad störningshanteringsförmåga hos våra operatörer Transdev och Arriva förbättringar gjorda och ytterligare förstärkningar utlovade under 217. Upprättade störningsplaner ska användas och utvecklas av Trafikverket och järnvägsföretagen. Alla stora störningar ska utvärderas av Trafikverket och järnvägsföretagen förbättringsaktiviteter pekas ut och följas upp. 217-9-14 Internt 14
Appendix 217-9-14 Internt 15
Vilka är anledningarna till förseningarna? Antal försenade tåg, Pågatåg och Öresundståg i Skåne sammantaget Driftledning Järnvägsföretag Följdorsaker 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Olyckor/Tillbud och Yttre Faktorer 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Infrastruktur
Förutsättningar för analysen Huvuddelen av datamaterialet kommer från Trafikverkets LUPP-system. LUPP sammanställer trafikinformation i ett datalager - kan koppla en försening på ett specifikt tåg, plats på linjen samt orsak. Alla avvikelser som överstiger 3 min från den planerade tidtabellen registreras automatiskt via tågledningssystemet. Dessa är summerade till förseningstimmar i följande diagram. Trafikverkets driftcentral matar in övriga uppgifter manuellt, exempelvis störningens orsakskod Järnvägsföretagen har möjlighet att begära justering av orsakskoder 217-9-14 Internt 17
Förutsättningar för analysen (forts.) Koderna finns i flera nivåer: o o o Följdorsaker - Stört av annat tåg, Omlopp/invänta etc Infrastruktur - Banarbete, Signaanläggningar, Banöverbyggnad Järnvägsföretag - Vagn, Förarpersonal, Terminal/Platform etc o Olyckor/Tillbud och yttre faktorer - Människa, Avsyning av bana/fordon, Sent till/från utland etc o Driftledning - Felplanering, Prioritering, Personal etc 217-9-14 Internt 18
Definitioner Förseningstimmar motsvarar den tid som tågen avviker från sin ordinarie tidtabell med mer än 3.59 minuter. Punktlighet Realtidsmätning +3.59 min. Vid utgångsstation mäts avgångstiden i förhållande till tågets tidtabell. Undervägs och till slutstation mäts ankomsttiden i förhållande till tågets tidtabell. 217-9-14 Internt 19