Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi definierar beteendet som ett problem, när det är ett problem för oss - Det är det oftast när vi inte har rätt metod Denna definition innebär att vi kan undvika en del maktlöshet

Attributionsteori Vi kan förlägga orsaken till beteende olika Bernhard Weiner

Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Bernhard Weiner om attributionsteori

Men Om vi inte har rätt metod försöker vi ibland bli av med ansvaret tlll - Anhöriga - Politiker och ledning - Personen med beteendet

Ansvarsprincipen Man kan lägga ansvar på personen genom att tycka att hon är - Envis - Omotiverad - Kravavvisande - Trotsig - Olydig

Ansvarsprincipen Eller genom - Vädjande - Straff och konsekvenser - Belöning

Synvändan Ross Greene pratar om en synvända - Greene säger att det handlar om huruvida vi anser att personen gör det med flit eller gör sitt bästa

Synvändan McGregor beskrev i 1960 två grundläggande syn på människor som färgar våra metoder - X - Att människor är lata och måste motiveras, kontrolleras och övervakas - Y - Att människor är autonoma och gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar

Synvändan Vi vet kanske inte helt än vad synvändan är Men vi vet precis när den händer - Diagnos brukade leda till den Kanske handlar synvändan om flera faktorer vi kommer att ta upp Helt klart är dock att det handlar om attribution

Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga

Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Vi jobbar i en bilverkstad - Och har såklart både de vanliga verktygen och alla specialverktyg vi någonsin kan komma att behöva

Parkeringsvakten Attributionsteoretisk exempel Får man en parkeringsbot kan man ta två utgångspunkter - Jag ställde bilen fel. Det var dumt - Parkeringsvakten är en idiot - Tar man sista utgångspunkten ställer man bilen likadant dan efter - Och får en ny parkeringsbot - Och blir bekräftat: Parkeringsvakter är idioter - Vilket innebär att man inte lär sig någonting

Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Mekanikern får inte ha metoder som riskerar skada bilen!

Människor som kan uppföra sig gör det Ross W. Greene

Annars kan man kanske inte leva upp till krav och förväntningar kring - Att förstå konsekvenser av eget handlande - Flexibilitet - Uthållighet - Impulskontroll - Sociala förmågor - Stresstålighet - Kommunikationsförmåga - Följsamhet

Människor som kan uppföra sig gör det Ross W. Greene

Konflikter Konflikter handlar ofta om ett lösningarnas växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem for en annan, som hen löser - På ett sätt som blir ett problem för mig, som jag löser... Man kan enbart lösa denna sortens konflikter genom att hitta en lösning som inte är ett problem för den andra

Medstånd i stället för motstånd

Lösningar Vi vill helst lära dem vi jobbar med att använda sig av lösningar som inte är ett problem för oss Det er mer logiskt att vi hittar lösningar som inte är ett problem för andra Det handlar om attribution! Då slipper vi maktlösheten det innebär att uppleva att man inte har kontroll

Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna samarbeta

Kontrollprincipen Att förlora kontrollen är läskigt Då blir det - Våldsam ångest - Slag - Sparkar - Bett - Skadegörelse - Våldsam självskada

Kontrollprincipen Därför har man olika lösningar och strategier för att behålla kontrollen - Att vägra

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Affektreglering Ingen kontroll Självkontroll Affektintensitet Affektutlösare Tid

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Strategier - Att vägra - Att ljuga - Att rymma - Spottas eller slåss - Självskade - Rus - Hot - Glåpord Ingen kontroll Självkontroll Tid

Moral pop-out effect Ana Gantmans forskning visar att vi bearbetar moralisk information snabbare än annan information Det betyder att vi har en tendens att se andras beteende med moraliserande glasögon Det betyder att vi attribuerar fel

Moral pop-out effect Vi lägger gärna ett moraliskt filter över strategisk beteende Vilket betyder att vi oftare fördömer än förstår Kanske är synvändan att vi börjar undertrycka popouteffekten Då blir synvändan även beroende av stress

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Strategier - Att vägra - Att ljuga - Att rymma - Spottas eller slåss - Självskade - Rus - Hot - Glåpord Ingen kontroll Självkontroll Tid

Kontrollprincipen Därför måste allt vårt arbete ha som mål att personen det handlar om har kontrollen över sig själv Och vårt mål i varje svår situation måste vara att hen snabbast möjligt uppnår självkontroll igen Och vi måste använda oss av metoder som gör det lätt för hen att lämna över kontroll till oss

Metod Man får särskilda insatser när det vanliga inte funkar Så vi ska titta på metod som inte är som vi själva blev fostrade

Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor Det gör vi genom såkallade spegelcellsfunktioner Vi speglar varandras muskelspänningar

Affektsmitta Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Vissa barn har svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter lika bra som andra Vid psykos, demens och hjärnskada förlorar man den

Metod: Låg-affektiva strategier Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Lågaffektiv metod Dämpa känslouttrycken Undvik dominerande ögonkontakt Prata lugnt utan att höja rösten och utan käkspänningar Få personen att tänka på annat - avleda

Lågaffektiv metod Respektera det personliga utrymmet - Varje gång någon går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges - Gå baklänges vid kravsättning - Placera dig inte mitt emot någon

Lågaffektiv metod

Lågaffektiv metod Sätt dig när någon blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på väg hem från stan en mörk lördagskväll! Undvik att smittas av andras oro Se till att smitta med ditt lugn

Stress och affektreglering Kinner et al visade att vi har svårare att bromsa affektsmitta om vi är stressade Det samspelar med the moral pop-out effect så att vi lättare trillar dit vid stress

Stress och affektreglering Roelofs et al visade att vi fokuserar på hotfulla uttryck när vi är stressade Om vi samtidigt har svårare att värja oss för affektsmitta och lägger ett moraliskt filter på beteendet är vi ganska rökta i att upprätthålla ett bra bemötande

Metod: Vid kaos Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Lågaffektiv metod - vid kaos Vänta - oftast räcker det Få ut andra så det blir utrymme och lugn Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om någon tar tag i dig

Lågaffektiv metod - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag

Principer för fysiska interventioner Effektiva Ingen risk för skada Ingen smärta Okomplicerade rörelser Socialt acceptabla Måste skapa självkontroll, inte kontroll

Lågaffektiv metod - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag - Följ personens rörelse, håll inte fast, det ökar adrenalinet - Släpp aktivt efter några sekunder

Metod: Landa Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Lågaffektiv metod Lugn Vänta ut Återgå till vardagsaktiviteter Städa upp Avleda vidare

Metod: Vardag igen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

När något inte funkar är det något som är fel

Vardagen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Vad hände innan situationen utvecklades? - Vad förväntade vi att personen kunde? - Fanns det Kaos tillräckliga strukturer för att hjälpa personen att Ingen kunna kontroll det vi förväntade oss? Självkontroll - Vilken var den utlösande faktorn? - Var vårt beteende den utlösande faktorn för personens affektutbrott? - Hur kan Tid vi se till att det inte händer igen?

Upptrappningsfasen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Vilka strategier försökte personen sig på? - Var personens strategier egentligen okej? - Fick personen möjlighet att samla sig och behålla kontrollen? - Använde vi lösningar som skapade problem för personen, som han i sin tur var tvungen att hitta lösningar på? - Ökade vi kraven på personen i eskaleringsfasen? Kaos - Använde vi strategier för Ingen att hjälpa kontroll personen att behålla självkontrollen i Självkontroll eskaleringsfasen? - Använde vi i stället ett kroppsspråk och röstläge som minskade personens möjligheter för att behålla kontrollen? - Använde vi avledande strategier för att aktivt hjälpa personen att behålla självkontrollen? Tid

Kaosfasen - utvärdering Affektintensitet - Var det en farlig situation? - Om det var en farlig situation: Kaos - Avbröt vi den på ett kort och effektivt sätt utan att öka konfliktnivån? - Om Affektutlösare det inte var en farlig situation: Ingen kontroll Självkontroll - Kunde vi låta bli att ingripa? - Minskade eller ökade vi kaoset genom vårt beteende? Tid

Nedtrappningsfasen - utvärdering Affektintensitet - Fick personen den nödvändiga plats och det lugn och ro så att hen Kaos kunde landa på ett bra Affektutlösare sätt? - Gjorde vi något som fick situationen att eskalera igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid

Vardag igen - utvärdering Affektintensitet - Vilka strukturer måste förändras för att Kaos det inte ska hända igen? - Har Affektutlösare vi en handlingsplan som man tror kommer att fungera om samma situation uppstår igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid

Appen Lågaffektivt bemötande

Metod: Vardagen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Verktyg Stöd - Förändring av den fysiska miljön - Sinnesmässig anpassning - Trygghetsanpassning - Pedagogisk utformning

Verktyg Stöd - Förändring av den fysiska miljön - Tydliggörande - Förutsägbarhet - Begripliga aktiviteter - Lågaffektivt bemötande i vardagen Öka delaktigheten Träning av färdigheter Träna bra vardagsstrategier - Sociala berättelser Behandling av det som går att behandla

Och... Resten är medståndet - Kommunikation - Begriplighetsstöd - Validering - Promtar - Färdigt - Skapa överblick - Skapa val - Vänta ut - Snooza - Motiverande handlingar

Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem www.hejlskov.se Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog