PLAN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK I KARLEBY 23. TOUKOKUUTA 2017 TJÄNSTER INOM SMÅBARNSPEDAGOGIK I KARLEBY

PLAN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK I KARLEBY 23. TOUKOKUUTA 2017 TJÄNSTER INOM SMÅBARNSPEDAGOGIK I KARLEBY

Innehåll 1. Planen för småbarnspedagogik i Karleby... 1 1.1 Strukturen i planen för småbarnspedagogik... 2 1.2. Barnets plan för småbarnspedagogik... 2 2. Ordnandet av småbarnspedagogik i Karleby... 3 2.1 Samarbete mellan enheterna för småbarnspedagogik... 3 2.2 Förfaringssätten vid övergångarna som en del av barnets växande och lärande... 4 2.3 Värdegrunden och synen på lärande inom småbarnspedagogiken... 4 3. Målen för att utveckla verksamhetskulturen och metoderna för att utvärdera den... 5 3.1 Lärmiljöer och metoderna för utvärdering av dem... 6 3.2 Mål och praxis för samarbete inom småbarnspedagogiken, med vårdnadshavarna och vid övergångarna... 6 3.3 Målen, strukturen och praxis för mångprofessionellt samarbete... 7 4. Planering och genomförande av den pedagogiska verksamheten inom småbarnspedagogiken... 7 4.1 Pedagogisk dokumentation och delaktighet... 7 4.2 Mångsidiga arbetssätt... 8 4.3 Leken som grund för utveckling, lärande och välbefinnande... 8 4.4 Lärområden... 10 4.5 Preciseringar gällande språk och kultur... 11 5. Principer för hur stödet för utveckling och lärande ordnas inom småbarnspedagogiken i Karleby... 11 5.1 Förfaranden vid bedömning av barnets behov av stöd... 11 5.2 Stödarrangemang på daghemmet och inom familjedagvården: pedagogiska och strukturella arrangemang och andra arrangemang som stödjer välbefinnandet... 12 5.3 Strukturen i barnets plan för småbarnspedagogik, på vilket sätt planen görs upp och utvärderas i samband med stöd... 12 5.4 Tillvägagångssätten för samarbetet med barnen och vårdnadshavarna i samband med stöd... 13 5.5 Det mångprofessionella samarbetet, ansvars- och arbetsfördelningen mellan olika aktörer när stöd ordnas och när effekten av stödet följs upp och utvärderas... 14 5.6 Åtgärder vid övergångar och praxis för överföring av information under den tid som barnet deltar i småbarnspedagogisk verksamhet och vid övergången till förskoleundervisning... 14 6. Småbarnspedagogik som baserar sig på en alternativ pedagogik eller en särskild åskådning... 17 7. Utvärdering och utveckling av verksamheten inom småbarnspedagogiken i Karleby... 17 7.1 Utvärdering som stöd för barnets välbefinnande, växande och lärande... 18 7.2 Pedagogisk dokumentation som en del av utvärderingen av verksamheten... 18 7.3 Personalens självvärdering samt respons från vårdnadshavarna... 19

1 1. Planen för småbarnspedagogik i Karleby Planen för småbarnspedagogik i Karleby gäller både för den finskspråkiga och svenskspråkiga småbarnspedagogiken. Stadens alla daghem, de engelsk- och svenskspråkiga språkbadsgrupperna, köptjänstedaghemmen, de privata daghemmen och familjedagvårdarna, den öppna småbarnspedagogiska verksamheten i staden samt familjedagvården följer planen för småbarnspedagogik. Planen finns i elektronisk form på stadens webbsidor. Inom familjedagvården och daghemsenheterna utarbetas egna verksamhetsplaner som grundar sig på planen för småbarnspedagogik i Karleby. Personalen inom småbarnspedagogiken har bjudits in till arbetsgrupper för att delta i utarbetandet av stadens kommunspecifika plan för småbarnspedagogik. Arbetsgrupperna har arbetet med enskilda delar av planen. Hela personalen inom småbarnspedagogiken har fått delta i processen genom olika metoder, diskussionsmöten och utbildningar. Arbetsgruppernas ordförande har dessutom hört till en kärngrupp som har haft i uppgift att behandla frågor som väckts under arbetet och dra upp mer omfattande riktlinjer. Innan den slutliga versionen utarbetades sändes utkastet till planen på en kommentarsrunda till personalen inom småbarnspedagogiken och intressentgrupper (experter inom den grundläggande utbildningen och social- och hälsovårdsväsendet samt andra branschövergripande samarbetsparter). Vårdnadshavarna har fått delta i utarbetandet av den lokala planen för småbarnspedagogik, bl.a. via en webbenkät. I enkäten kartlades vårdnadshavarnas synpunkter om bl.a. viktiga värden, önskemål och tankar kring småbarnspedagogiken. Vårdnadshavarnas och barnens åsikter (inklusive resultatet av enkäten) har också beaktas när enheternas egna verksamhetsplaner har utarbetats. Nedan finns ett diagram som beskriver de småbarnspedagogiska arbetsgrupperna och kärngruppen. Varje grupp har haft 5 8 medlemmar. 2.Småbarnspedagogikens uppdrag och allmänna mål 3.Småbarnspedagogikens verksamhetskultur 4.Planering, genomförande och utvärdering av den pedagogiska verksamheten 5.Stödet för utveckling och lärande 1. Lokala planer för småbarnspedagogik och deras centrala lösningar KÄRNGRUPP 6. Utvärdering och utveckling av verksamheten

2 Lokala planer och program kompletterar planen för småbarnspedagogik: förskoleundervisningens läroplan, läroplanen för den grundläggande utbildningen, välfärdsplanen för barn och unga, läkemedelsplanen för småbarnspedagogik, integrationsplanen samt planen för undervisning av finska/svenska som andra språk inom småbarnspedagogiken. Utvärderingsplanen för småbarnspedagogisk verksamhet styr utvärderingen av verksamheten och utgående från den ska verksamheten regelbundet utvärderas av barnen, personalen och vårdnadshavarna (kapitel 7). 1.1 Strukturen i planen för småbarnspedagogik Strukturen i planen för småbarnspedagogik i Karleby följer i stort sett strukturen i grunderna för planen för småbarnspedagogik. Det som skiljer det lokala dokumentet från strukturen i läroplansdokumentet är att målen för mångsidig kompetens anges i det lokala dokumentet i sidfoten på varje sida med siffror. I den lokala planen för småbarnspedagogik identifieras verksamhetssätt, metoder eller strukturer, d.v.s. sådan pedagogisk verksamhet som stärker barnens mångsidiga kompetens med siffrorna (1 5). Numrering av mångsidig kompetens: 1. Förmåga att tänka och lära sig 2. Kulturell och kommunikativ kompetens 3. Vardagskompetens 4. Multilitteracitet och digital kompetens 5. Förmåga att delta och påverka Syftet med att använda en sådan struktur är att ansluta målen för mångsidig kompetens till den pedagogiska verksamheten som beskrivs samt underlätta användningen av planen för småbarnspedagogik i fostran och undervisningen. 1.2. Barnets plan för småbarnspedagogik För varje barn på ett kommunalt daghem eller i familjedagvård ska barnets plan för småbarnspedagogik göras upp. I barnets plan för småbarnspedagogik ska följande anges: barnets styrkor när det gäller utveckling och lärande samt barnets intressen mål som stödjer barnets utveckling, lärande och välbefinnande, de åtgärder som behövs för att uppnå målen och en utvärdering av hur målen uppnåtts barnets eventuella behov av stöd en eventuell plan för läkemedelsbehandling barnens, personalens och vårdnadshavarnas gemensamma överenskommelser andra eventuella sakkunniga som varit med och utarbetat planen när planen har utarbetats, granskats och när den granskas nästa gång. Därtill: Barnets och vårdnadshavarnas synpunkter antecknas i barnets plan för småbarnspedagogik eller i annat material som kompletterar planen. 1,5 Barnet får med hänsyn till sin ålder delta i utarbetandet av planen för småbarnspedagogik och i alla utvärderingsfaser. 1,5 Personalen ansvarar för att varje barn involveras och att komma på ett sätt att få barnets åsikt. 1,5 Målen för den småbarnspedagogiska verksamheten ställs upp. Utvärderingen av barnets plan för småbarnspedagogik inriktas på bedömningen av verksamheten, arrangemang och pedagogiken. Genomförandet av barnets plan för småbarnspedagogik ska utvärderas och planen ska ses över minst en gång om året. Planen ska dock granskas alltid då barnets behov kräver det. Initiativet till att granska planen

3 kan komma från personalen, någon annan myndighet som man samarbetar med i frågor som gäller barnet eller från barnets vårdnadshavare. 2. Ordnandet av småbarnspedagogik i Karleby Småbarnspedagogiken är en del av bildningsväsendet i Karleby. Bildningsnämnden beslutar om småbarnspedagogisk verksamhet och förskoleundervisning. På lokal nivå har man delat in verksamheten i fem verksamhetsområden. Staden producerar majoriteten av den småbarnspedagogiska verksamheten som egen verksamhet på daghem, i familjedagvård som ordnas i hemmet, gruppfamiljedagvård och öppen småbarnspedagogik. Småbarnspedagogiken erbjuds både på finska och svenska. Språkbadsundervisningen ordnas i enheten vid Beckbruket (engelska, svenska). Tre daghem, Pajulintu i Kelviå, Kiviniityn päiväkoti och Svenska daghemmet, har förlängd verksamhetstid. Länsipuiston päiväkoti erbjuder skiftesvård. I enlighet med lagar och förordningar ska barngrupperna inom de olika verksamhetsformerna av och enheterna för småbarnspedagogik i staden bildas med hänsyn till lokalerna och barnens behov. I lagen om småbarnspedagogik fastställs personalstrukturen och behörighetsvillkoren inom småbarnspedagogisk verksamhet. De konsulterande specialbarnträdgårdslärarna är sakkunniga i frågor som gäller stödet för utveckling och lärande inom småbarnspedagogiken och stödjer den övriga personalen i deras arbete. Staden övervakar och styr privata producenter av småbarnspedagogik. I Karleby finns enheter för småbarnspedagogik som upprätthålls av föreningar och privata och också några privata familjedagvårdare. Då barnet vårdas av en privat dagvårdsproducent kan vårdnadshavarna ansöka om stödet för privat vård av barn för detta ändamål (mer information om stödet på www.fpa.fi). Mer information fås från småbarnspedagogiken i Karleby och verksamhetsenheterna. Information om bl.a. hur man ansöker om en plats inom småbarnspedagogiken finns på stadens webbsidor: www.kokkola.fi > tjänster > utbildning och fostran >småbarnspedagogik och dagvård. Blanketter finns i elektronisk form i portalen ekokkola.fi. 2.1 Samarbete mellan enheterna för småbarnspedagogik Samarbetet mellan enheterna samt tjänster som erbjuds till barn och familjer utvecklas genom servicehandledningen inom småbarnspedagogiken. Samarbetet genomförs lokalt och regionalt. Genom att samarbeta på lokal och regional nivå kan man utveckla högklassig småbarnspedagogik i olika verksamhetsmiljöer, bemöta barnens och familjernas behov och skapa flexibilitet. Genom bra planering bildas ett tätt och fungerande samarbete eller nätverkande mellan enheterna inom småbarnspedagogiken. Under verksamhetsperioden ordnas flera kultur- och motionsevenemang tillsammans 2,3. Personalens styrkor och kompetens utnyttjas över enhetsgränserna, t.ex. genom arbete i verkstäder. Också under bl.a. semestertiden är samarbetet mellan enheterna inom småbarnspedagogiken tydligt, eftersom verksamheten och personalen på olika enheter sammanslås på ett ändamålsenligt sätt på olika verksamhetsställen. För barn i familjedagvård anvisas en reservvårdsplats. Inom småbarnspedagogiken ska utvecklas hur enheterna kan dela god praxis och idéer. Enheterna inom småbarnspedagogiken har många andra samarbetspartner som ska antecknas i enheternas verksamhetsplaner.

4 2.2 Förfaringssätten vid övergångarna som en del av barnets växande och lärande Att börja i småbarnspedagogiken kan innebär en stor förändring för familjen och övergången från en bekant plats till annan kan väcka många känslor. I synnerhet i början av dagvården är det viktigt att familjens önskemål och barnets behov beaktas. Man kan komma överens om flera inskolningsbesök före den egentliga vården inleds. Under den inledande diskussionen får personalen viktig information om familjens värden och om barnet, och personalen kan samtidigt berätta om enhetens verksamhet och svara på de frågor som familjen har. I mån av möjlighet kan enheten se till att den person som varit närvarande under barnets inskolningsbesök också tar emot barnet på första vårddagen. Om familjens situation tillåter det kan barnet inleda vården med en mjukstart bl.a. genom kortare vårdtider. 2,3,5 Då barnet övergår från en grupp inom småbarnspedagogiken till en annan ska man säkerställa att all nödvändig information samt barnets plan för småbarnspedagogik överförs till den nya gruppen eller enheten. När det gäller barn som behöver intensifierat eller särskilt stöd kan det vara bra att ordna en gemensam diskussion med personalen från båda grupperna och barnets vårdnadshavare. Genom samarbetet mellan grupperna inom enheten kan man ordna så att barnen kan bekanta sig med den nya gruppen och gruppens lokaler. Barn som övergår till en annan enhet för småbarnspedagogik samt barnets vårdnadshavare ges samma möjligheter att bekanta sig med den nya platsen som barn som vårdats hemma har. Genom regelbundet samarbete och dagliga diskussioner med vårdnadshavarna kan man försäkra sig om att alla samverkar för barnets bästa. I synnerhet när barnet övergår från en enhet för småbarnspedagogik till en annan eller från småbarnspedagogiken till förskoleundervisningen ska de uppgifter som berör barnet överföras på det sätt som överenskommits med vårdnadshavarna. Målet är att övergångarna från hemmet till småbarnspedagogiken, inom småbarnspedagogiken samt vidare till förskolan och den grundläggande utbildningen sker smidigt och tryggt. 2.3 Värdegrunden och synen på lärande inom småbarnspedagogiken Lek > Leken är har stor betydelse för barnets lärande och i olika leksituationer kan barnen repetera, pröva på och lära sig nya saker. Personalens uppgift är att se till att barnen har möjligheter att leka ensamma och i grupp. Det är viktigt att det finns en mångsidig verksamhetsmiljö som uppmuntrar till lek och att man möjliggör lek samt att man inom enheten för småbarnspedagogik fäster uppmärksamhet vid detta. 1,2,3,4,5 Social gemenskap > Lärandet i småbarnspedagogiken sker i samspel mellan andra människor och omgivningen, genom att använda sig av olika uttrycksmedel. Samtidigt lär sig barnen att ta hand om sig själv, sina närmaste och omgivningen. Barnen får positiva upplevelser av lärande tack vare den handledning och stöd de får av personalen och de vill fortsätta att lära sig och pröva på nya saker. 1,2,3,4,5 Trygg lärmiljö > Fokusen i verksamheten inom småbarnspedagogiken ligger på barnets bästa och tryggandet av barnets välbefinnande. Fostrarna ansvarar för att trygga och främja barnets uppväxt och utveckling med hänsyn till barnets individuella färdigheter och verksamhetsförutsättningar. Alla barn ska garanteras likvärdiga möjligheter till småbarnspedagogik. Varje barn får uppleva sig vara viktig precis så som barnet är som individ. 3,5 Värdegrunden och tyngdpunkterna antecknas i enheternas verksamhetsplan. I planeringen betonas en helhetsskapande pedagogisk verksamhet där barnens behov och intressen beaktas. 2.4 Pedagogiskt inriktad helhet för fostran, undervisning och vård Fostran, undervisning och vård bildar en enhetlig helhet i den praktiska verksamheten inom småbarnspedagogiken där barnen, personalen och omgivningen är i kontinuerligt samspel med varandra. En pedagogisk,

5 planerad och målinriktad verksamhet förutsätter att personalen har yrkeskompetens, att de kontinuerligt observerar barnen, har förståelse för barnens tankar och känslor samt följer gemensamt överenskomna spelregeler. 3 Teamen ska tillsammans planera och genomföra verksamheten så att barnens välfärd och lärande förverkligas. I enheterna beslutas hur och när fostringspersonalen gör regelbunden planering och utvärdering både i team och individuellt. Det kan också vara bra att enheterna tänker ut hur barnen och vårdnadshavarna kan göra sin röst hörd i planeringen och utvärderingen av verksamheten och verksamhetsmiljöerna. 5 Inskolningen av personalen har stor betydelse för det praktiska arbetet. Vi ser till att varje dag är en bra dag både för barn och vuxna. Barnets ålder avgör delvis hur de olika delområdena prioriteras i den praktiska verksamheten. Att sörja för emotionella färdigheter och psykiskt välbefinnande är viktigt i alla åldrar. 3 Personalen ska tillsammans med barnen undersöka olika saker och fenomen som intresserar barnet. 1 Enhetens verksamhetsplan och blanketter som hör ihop med barnets plan för småbarnspedagogik används nu och ska styra verksamheten. Verksamhetsplanen och blanketterna bifogas till den lokala planen för småbarnspedagogik. Värdegrunden, synen på lärande och målen för mångsidig kompetens ska beaktas och fördjupas i de kapitel som beskriver verksamhetskulturen, planeringen, genomförandet och utvärderingen av den pedagogiska verksamheten samt stödet för utveckling och lärande. 3. Målen för att utveckla verksamhetskulturen och metoderna för att utvärdera den Verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken bygger på en barncentrerad, helhetsbetonad och mångsidig verksamhet. Verksamhetskulturen förändras ständigt och den ska utvärderas och utvecklas regelbundet. En förtroendeskapande dialog som präglas av delaktighet och respekt för varandra är viktig i utvecklingsarbetet. Barnets bästa ska utgöra utgångspunkten för allt utvecklingsarbete. Ledarskapet spelar en viktig roll för verksamhetskulturen och utvecklingen av den. Ledarskapet inom småbarnspedagogiken i Karleby är att utveckla verksamhetskulturen tillsammans med barnen, vårdnadshavarna och personalen. 5 Målet är att den gemensamma verksamhetsidén och målen för verksamheten syns i det praktiska arbetet. Chefen ska ansvara för att de gemensamma arbetssätten synliggörs och att de observeras och utvärderas regelbundet. I praktiken ska en enhetsspecifik verksamhetsplan utarbetas tillsammans med chefen före verksamhetsperioden inleds. I verksamhetsplanen ska synas de värden och den verksamhetsidé som styr enheten samt verksamhetsperiodens utvecklingsobjekt. Utgående från detta ska teamen utarbeta egna verksamhetsplaner där barnens delaktighet beaktas. 5 Vårdnadshavarna ska också få ta del av verksamhetsplanen. Verksamhetsplanen ska antecknas och dokumenteras och hela personalen förbinder sig att följa den. Teamen ska kvartalsvis utvärdera verksamhetskulturen, lärmiljön, barnens delaktighet och sina arbetssätt och anpassa dem efter gruppens då varande behov och intressen. I utvärderingen ingår också självvärdering. Resultaten av de utvärderingsenkäter som riktas till vårdnadshavarna och barnen ska i mån av möjlighet beaktas i den enhetsspecifika verksamhetsplanen. 1,5

6 3.1 Lärmiljöer och metoderna för utvärdering av dem Småbarnspedagogiken bildar en gemenskap, där barnen och personalen lär sig med och av varandra. 1,5 En positiv atmosfär där det finns rum för olika känslor och åsikter, är grunden för all verksamhet. 3 Smågruppsverksamhet är en viktig verksamhetsform som ska utnyttjas mångsidigt. Smågrupper kan bildas t.ex. enligt barnens utvecklingsmässiga behov, sociala färdigheter samt enligt barnens intressen och verksamheten. I en mindre grupp kan barnet och barnets åsikter beaktas bättre än i en större grupp. 1,2,5 Verksamheten i smågrupper främjar barncentrerad verksamhet. Syftet är att erbjuda mångsidiga aktiviteter och möjligheter att undersöka samt möjligheter till vila. 1,2,3 Målen för arbetet i smågrupper fastställs utgående från barnet och verksamheten ska alltid vara målinriktad och hela personalen ska förbinda sig till den. Småbarnspedagogiken i Karleby stad beaktar de nya rekommendationerna om fysisk aktivitet hos barn. Tillräcklig fysisk aktivitet är en förutsättning för normal tillväxt och utveckling. 1,3 Barnets fysiska färdigheter utvecklas mångsidigt när barnet får leka tillsammans med andra barn i olika verksamhetsmiljöer under olika årstider. 1,3 Detta möjliggörs genom vårdnadshavarnas delaktighet, en atmosfär som sporrar barnen att röra på sig, att det finns tillgång till mångsidiga motionsredskap och att barnen får använda dem samt att barnens motionsönskemål beaktas och iakttas. 3,5 Personalen ska undervisa barnen i hur de använder motionsredskapen både inomhus och utomhus och deltar i aktiviteterna tillsammans med barnen. Den närbelägna naturen och den byggda miljön erbjuder varierande lärmiljöer som torde utnyttjas i mån av möjlighet. Ett mångsidigt samarbete med lokala motions- och kulturaktörer berikar barnens lärmiljöer. 1,2 Det är viktigt att utnyttja de utmärkta motionsplatserna som finns i Karleby. Vårdnadshavaren uppmuntras att stödja utvecklingen av barnets fysiska färdigheter genom att röra på sig tillsammans med barnet. Målet inom småbarnspedagogiken i Karleby är att skapa en verksamhetskultur och lärmiljö som uppmuntrar till lek och där man inser lekens betydelse för barnets välbefinnande och lärande. Enhetens utrymmen utnyttjas på ett mångsidigt sätt i verksamheten och barnen ges möjligheter till lek i en föränderlig omgivning. Barnen ska ha tillgång till mångsidiga och anpassningsbara lekredskap, material och tillbehör. 4,5 Det är viktigt att personalen lägger märke till faktorer som begränsar leken och utvecklar arbetssätt och lärmiljöer som främjar lek. Barnen ska ges möjligheter till långvarig lek. Personalen ska också delta i barnens lek och stödja utvecklingen av barnens förmåga att leka. Barnen och personalen har således möjlighet att uppleva glädjen i att göra och leka tillsammans. 3.2 Mål och praxis för samarbete inom småbarnspedagogiken, med vårdnadshavarna och vid övergångarna Genom samarbete möjliggörs det att varje barn får ta del av fostran, undervisning och vård enligt sin egen utveckling och sina egna behov. Det viktigaste med tanke på barnet är samarbetet med vårdnadshavarna. Samarbetet bygger på tillit, ömsesidig respekt samt jämlikt bemötande. Ett gott och fungerande samarbete har en positiv inverkan på barnet eftersom det påverkar barnets välfärd och känsla av trygghet och säkerhet. 2,3 Det förenar barnet, barnets familj samt fostrarna i en gemensam erfarenhet. Samarbetet mellan personalen och vårdnadshavarna skapas redan före barnet börjar i småbarnspedagogiken. Det är viktigt att personalen är aktiv och förhåller sig positiv till familjen från allra första början av samarbetet. Detta ska fortgå genom hela vårdrelationen. Genom ömsesidig respekt och tillit mellan personalen och vårdnadshavarna är det möjligt att sätta mål för barnets lärande och utveckling i enlighet med barnets bästa. 2,3,5 Detta främjar tidigt förebyggande och att oron tas upp då det finns anledning till oro. En viktig samarbetsform mellan hemmet och småbarnspedagogiken är olika slags möten med vårdnadshavarna. Olika samarbetsformer med vårdnadshavarna är bl.a. de dagliga möten där man berättar vad som har hänt, får höra hur barnet själv har upplevt dagen samt ger annan sporrande och positiv respons. Kontakthäften, e-post, telefonsamtal, utvärderingssamtal, päikky-meddelanden och evenemang är andra exempel på samarbetsformer.

7 Vikten av samarbetet ökar vid övergångarna. Målet är att övergångarna från en grupp till en annan, från en enhet till en annan och från småbarnspedagogiken till förskoleundervisningen sker så smidigt som möjligt. Personalen ser till att viktig information går ut i realtid. Se kapitel 2. 3.3 Målen, strukturen och praxis för mångprofessionellt samarbete Samarbetet med aktörer inom olika verksamhetsområden såsom församlingen, undervisningsväsendet, ungdoms- och kulturväsendet, idrottsväsendet, familjetjänster och hälsovården är mångsidigt i Karleby. Samarbetsformerna och målen antecknas i den enhetsspecifika verksamhetsplanen. Samarbetet med rådgivningen, familjetjänster samt terapeuter är av största vikt med tanke på stödjandet barnets utvecklingen. 2,3 Vid rådgivningarna i Karleby används metoden Lene (neurologisk bedömning av barn i lekåldern) med hjälp av information som fås av vårdnadshavarna och personalen inom småbarnspedagogiken vid undersökning av 4-åriga barn. Syftet med Lene-undersökningen är att så tidigt som möjligt upptäcka sådana utvecklingsproblem som kan leda till inlärningssvårigheter i skolåldern. Materialet KEHU! för kartläggning av utvecklingen av ett 5-årigt barn är ett av arbetsredskapen som används av personalen inom småbarnspedagogiken. KEHU kartlägger barnets styrkor och de områden som fortfarande behöver stödjas. Inom enheterna används resultaten av utvärderingsenkäterna som riktas till vårdnadshavarna och barnen vid utvärderingen av samarbetsformerna. 4. Planering och genomförande av den pedagogiska verksamheten inom småbarnspedagogiken Den lokala planen för småbarnspedagogik i Karleby styr småbarnspedagogiken i hela staden (daghem, familjedagvård, köpta tjänster, privat verksamhet samt öppen småbarnspedagogik). Inom enheterna görs upp egna verksamhetsplaner i enlighet med planen för småbarnspedagogik i Karleby. Hela personalen deltar i utarbetandet av verksamhetsplanen och även barnen och vårdnadshavarna har möjlighet att delta i arbetet. 5 Daghemsföreståndaren ansvarar för att planen utarbetas på daghemmet och familjevårdsledaren för att den utarbetas inom familjedagvården. Verksamhetsplanen ska utvärderas årligen. Ansvaret för att verksamhetsplanen genomförs på barngruppsnivå samt att utvärderingen och utvecklingen sker kontinuerligt ligger på barnträdgårdsläraren på daghemmet och på dagvårdaren inom familjedagvården i samarbete med dagvårdsområdets team. I enlighet med värdegrunden i planen för småbarnspedagogik ska barnets rätt att lära sig genom lek, glädja sig över sitt lärande, bli hörd, växa och utvecklas som den unika individ barnet är i en rik och trygg lärmiljö synas i verksamhetsplanens pedagogik. 1,2,3,4,5 I verksamhetsplanen beaktas Karleby historia, natur och kultur, stadens lokala säregenheter samt tvåspråkigheten och kulturella mångfald ur ett perspektiv som tar hänsyn till barn i småbarnspedagogiken. 1,2,3,4,5 4.1 Pedagogisk dokumentation och delaktighet Småbarnspedagogiken i Karleby använder pedagogisk dokumentation som en central arbetsmetod. Med hjälp av kontinuerlig pedagogisk dokumentation fås mångsidig information om barnets liv och på så sätt blir barnet mer hörd och sedd. Barnens delaktighet ska beaktas i den pedagogiska dokumentationen. Under dagen ska barnet eller barngruppen observeras, t.ex. vid vård och omsorg, i lek, i inlärningssituationer och vid övergångar samt i kommunikationssituationer mellan barnen eller mellan barnet och fostraren. 1,2,3 Fostrarna utnyttjar den information de får och de observationer de gör om barnet i den pedagogiska doku-

8 mentationen. Den dokumentation som samlats in ska användas så att barnet själv kan följa sina framsteg. 1,2,3,4,5 Med hjälp av dokumenten blir barnets växande och lärande synligt för barnet och vårdnadshavaren. Varje enhet för småbarnspedagogik ska anteckna principerna och praxis för dokumentationen i verksamhetsplanen. Barnträdgårdsläraren ansvarar för dokumentationens pedagogiska mål. Hela teamet för småbarnspedagogik deltar i dokumentationen samt utvecklingen och utvärderingen av dokumentationen. Småbarnspedagogiken i Karleby uppmuntrar enheterna att i mån av enhetens resurser använda moderna och miljövänliga digitala dokumentationsmetoder. 4 Småbarnspedagogiken i Karleby betonar barnets delaktighet inom småbarnspedagogiken. I enhetens verksamhetsplan ska framgå på vilket sätt barnets och familjens delaktighet beaktas. 5 Pedagogik som kännetecknas av delaktighet sker kontinuerligt i vardagsdialogen mellan barnet och familjen samt mellan fostrarna. 5 Barnets plan för småbarnspedagogik ska stödja barnets och familjens delaktighet genom att betona barnets styrkor. 5 4.2 Mångsidiga arbetssätt Småbarnspedagogikens uppdrag och mål samt barnens ålder, behov, förutsättningar och intressen ska styra valet av arbetssätt. I Karleby framhävs aktiverande arbetssätt som främjar kreativitet och delaktighet och är naturliga sätt för barn att lära sig. 1,5 Informations- och kommunikationsteknik ska utnyttjas i verksamheten i mån av resurser och i samarbete med andra enheter. 4 Personalen handleder barnen att pröva på och använda olika arbetssätt både i mindre och större grupper och självständigt. Barnen uppmuntras att lösa problem genom att fråga, fundera och dra slutsatser då de arbetar tillsammans. 1,2,4 Personalen förutsätts ha sensitivitet att uppfatta pedagogiska möjligheter i olika situationer. Inom småbarnspedagogiken ska man förstå vikten av sensitiv närvaro som hjälper personalen att lär känna barnen och deras behov. När personalen känner barnen kan de bättre förstå kroppsliga och non-verbala signal. Barnen och de vuxna ska tillsammans öva dessa färdigheter. 2,4 Också i planeringen ska barnen stödjas och styras till delaktighet enligt sina förutsättningar. 1,5 Barnen får pröva olika arbetssätt i mångsidiga lärmiljöer. Barnen och de vuxna gläder sig över framgångar tillsammans och barnen uppmuntras samtidigt att inte låta sig nedslås av misslyckanden. 1,3 4.3 Leken som grund för utveckling, lärande och välbefinnande Inom småbarnspedagogiken i Karleby utformas en verksamhetskultur som stödjer leken. 1,2,3,4,5 Barn och vuxna tillsammans berikar olika former av och möjligheter till lek både inomhus och utomhus. Det finns tid för lek och barnen ges möjlighet att fortsätta med leken. De egenskaper hos leken som ger barnen glädje, nöje och välbehag lyfts fram och diskuteras tillsammans. 1,2,3,4,5 Lek som växer fram ur barnens intressen används i den pedagogiska planeringen och dokumenteras mångsidigt.

9 Karlebybarnens tankar: Hurdan lek är en bra lek? att leka tafatt att göra något roligt och intressant när man hjälpa de mindre positiv inställning och glad min är viktig leka hem, bestick, leksaker och i lilla rummet det behövs kompisar hela gruppen är med och leker med duplo legon man ska leka ordentligt man har kompisa det ska vara roligt man blir glad, det är roligt, man får röra på sig det ska vara lite spännande utomhus med kompisar Eino leker en bra lek med snögubbar Hurdan lek är en bra lek? lek med bra leksaker inget bus och bråk man får leka vad man vill babyn, med Aatos, pussel, brandbilar kurragömma med pappa alltid ute och i vattenpölar det är viktig att rita och lära sig den är gjord av glädje kompisen vill leka att få rita för sig själv i lugn och ro

10 4.4 Lärområden Lärområdena är indelade i fem helheter. Dessa helheter beskriver småbarnspedagogikens centrala mål och innehåll. Språkens rika värld Mina många uttrycksformer Jag och vår gemenskap Jag utforskar min omgivning Jag växer, rör på mig och utvecklas. Lärområdena ska inte genomföras som separata helheter, utan deras teman ska kombineras och anpassas mångsidigt utgående från barnens intressen och kompetens. De olika områdena kompletterar varandra dagligen i upplevelser av lärande, i leken och vardagen samt skapar pedagogik som stödjer barnets växande och utveckling. Lärområdena ska främja barnens mångsidiga kompetens. När det gäller målen och innehållen för lärområdena följer småbarnspedagogiken i Karleby de innehåll och mål som beskrivs i grunderna för småbarnspedagogik. Eventuella enhetsspecifika prioriteringar antecknas i enheternas verksamhetsplan. Lärområden Barnens intressen och kunskaper Jag växer, rör på mig och utvecklas Språkens rika värld Jag och vår gemenskap Mina många uttrycksformer Jag utforskar min omgivning

11 4.5 Preciseringar gällande språk och kultur Språkbad på svenska och engelska Småbarnspedagogiken i Karleby ordnar språkbad för 5-åriga barn på svenska och engelska i Pikiruukin päiväkoti. 2 Då vårdnadshavaren tar emot en plats som barnet beviljats i en språkbadsgrupp förbinder det barnet att fortsätta i språkbadet genom hela den grundläggande utbildningen. Barnen övergår från daghemmet till förskoleundervisningen som en egen grupp. Undervisningen ordnas på språkbadsspråket i Hollihaan koulu. Språkbadsgrupperna fortsätter tillsammans genom hela den grundläggande utbildningen. Småbarnspedagogik för barn med ett främmande språk som modersmål och flerspråkiga barn För alla barn som har ett annat modersmål än finska eller svenska utarbetas en individuell plan för finska eller svenska som andra språk. 1,2 Planen är en del av barnets plan för småbarnspedagogik. Undervisning i finska eller svenska ordnas för alla barn med ett främmande språk som modersmål och flerspråkiga barn. I undervisningen beaktas varje barns utgångsnivå. Planerad pedagogisk undervisning i finska eller svenska som ordnas regelbundet kan ges som undervisning i grupp, smågrupp eller som individuell undervisning. Syftet med planen för undervisning i finska eller svenska som andraspråk (S2) inom småbarnspedagogiken i Karleby är att skapa gemensamma riktlinjer för fostran, undervisning och vård av barn med invandrarbakgrund. Pärmar med material om mångkulturalitet (MONIKU) används inom småbarnspedagogiken i Karleby. I pärmarna finns information om olika kulturer och tolktjänster. En anställd inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen i Karleby arbetar som en av de sakkunniga i mångkulturellt arbete inom småbarnspedagogiken. 5. Principer för hur stödet för utveckling och lärande ordnas inom småbarnspedagogiken i Karleby Inom småbarnspedagogiken betonas förebyggande av barnets behov av stöd och ordnandet av stödet i ett tidigt stadium enligt barnets behov. Vårdnadshavarna ska kontaktas om personalen känner oro för barnets växande, utveckling eller lärande genast när personalen upptäcker något. Samarbetet inleds med kartläggning av barnets styrkor. 1,5 Samarbetet med den konsulterande specialbarnträdgårdsläraren börjar också redan i ett tidigt stadium. Principen om inkludering innebär att det stöd för utveckling och lärande som barnet behöver ska i allmänhet ordnas i barnets närdaghem eller hos närmaste familjedagvårdare. Blanketten för uppföljning av stödåtgärder används vid planering och utvärdering av stödåtgärder. 5.1 Förfaranden vid bedömning av barnets behov av stöd Bedömningen av barnets behov av stöd utgår från regelbunden observation och dokumentering av observationerna (bl.a. blankett för observationer, pärm för barnets växande). Observationer görs mångprofessionellt. Smågruppsverksamheten inom småbarnspedagogiken möjliggör noggrannare observationer och att verksamheten kan genomföras enligt barnens behov. Personalen ska diskutera observationerna med vårdnadshavarna och den konsulterande specialbarnträdgårdsläraren. Vårdnadshavarnas observationer är viktiga för bedömningen och planeringen av barnets behov av stöd. Barnet ska också stödjas till att bedöma sitt eget lärande med hänsyn till barnets ålder och utvecklingsnivå, t.ex. vad barnet kan och vad barnet övar på, och

12 barnets självkänsla och självförtroende ska stödjas. 1,2,3,5 Inom småbarnspedagogiken beaktas också bedömningar som gjorts av andra sakkunniga; barnet kan ha ett sakkunnigutlåtande om stödbehov redan då barnet kommer till småbarnspedagogiken. 5.2 Stödarrangemang på daghemmet och inom familjedagvården: pedagogiska och strukturella arrangemang och andra arrangemang som stödjer välbefinnandet Den första åtgärden som gruppens personal och chefen ska vidta då de upptäcker barnets behov av stöd är att granska gruppens arbetssätt och lärmiljö samt om den behöver utvecklas i samarbete med den konsulterande specialbarnträdgårdsläraren. Alternativa kommunikationsmetoder (bilder, stödtecken, föremål som kommunikationsstöd) används vid behov för att stödja kommunikationen med barnet och förtydliga verksamheten. 1,2,3,4,5 De konsulterande specialbarnträdgårdslärarna ansvarar för ordnandet av assistenttjänster i samarbete med cheferna för småbarnspedagogiken. Det administrativa beslutet fattas av den konsulterande specialbarnträdgårdsläraren som ansvarar för administrativa ärenden med stöd av delegering från direktören för småbarnspedagogik. I planen för assistenttjänster fastställs assistentens uppgifter, mål för arbetet samt metoder och verksamhetssätt. Behovet av assistent samt arbetsfördelningen ska utvärderas regelbundet. Om behovet av assistent uppstår under verksamhetsåret ska gruppens personal och chefen utarbeta en begäran om assistent av vilken ska framgå assistentbehovet och vilka stödåtgärder som har vidtagits. Behovet av hjälpmedel bedöms i samarbete med terapeuter och rehabiliteringshandledare. Tolkningstjänster ordnas närmast för teckenspråkiga barn. Stödet kan också ordnas genom att minska antalet barn i grupper eller genom att ändra på personaldimensioneringen eller personalstrukturen. Handledning och konsultation av sakkunniga inom social- och hälsovården eller andra sakkunniga kan utnyttjas då barnets stöd ska ordnas. 5.3 Strukturen i barnets plan för småbarnspedagogik, på vilket sätt planen görs upp och utvärderas i samband med stöd Allmänt stöd är småbarnspedagogik av hög kvalitet som skapar grunden för all stöd inom småbarnspedagogiken. Allmänt stöd ordnas också inom öppen småbarnspedagogik i enlighet med planen för småbarnspedagogik i Karleby. Stödformer för allmänt stöd i Karleby: o anpassad omgivning arrangemang som gäller personal, utrymmen och material o anpassad pedagogisk verksamhet stödja barnets välbefinnande samt utveckla kunskaper och färdigheter med hänsyn till barnets utvecklingsnivå; differentiering, individuellt arbete och arbete i smågrupper, arbetssätt och verksamhetskultur, verksamhetsinnehåll och -former anpassas, grundläggande färdigheter övas, en positiv jagbild och självkänsla stärks. 1,2,3 o rehabiliterande element tydlig struktur, t.ex. dygnsrytmen, god kommunikation barnen emellan samt mellan barnen och fostrarna (att bry sig om, omsorg, trygghet, positiv atmosfär, sättet att tala, miner, gester, att lyssna på barnet, psykisk närvaro), barnets egen verksamhet planeras och genomföras, barnets helhetsutveckling samt möjlighet att verka tillsammans med andra barn främjas, arbetsglädje. 1,2,3,5

13 o o samarbete mellan fostrarna, konsultation och stöd av konsulterande specialbarnträdgårdslärare mångprofessionellt/sektorsövergripande samarbete En plan för småbarnspedagogik utarbetas för varje barn på ett daghem eller i familjedagvård. Intensifierat och särskilt stöd ordnas bara på daghem och i familjedagvård. Personalen inom öppen småbarnspedagogik kan vid behov konsultera en specialbarnträdgårdslärare när behovet av stöd ska utredas. Intensifierat stöd Intensifierat stöd inleds på basis av en mångprofessionell bedömning som utarbetas av personalen, den konsulterande specialbarnträdgårdsläraren och andra sakkunniga i samarbete med barnets vårdnadshavare. Intensifierat stöd är systematiskt och långsiktigt stöd som består av flera olika stödformer. Stödformerna för intensifierat stöd är intensifierad användning av stödformerna för allmänt stöd, intensifierat fostringssamarbete med vårdnadshavarna, ökad konsultation och stöd av den konsulterande specialbarnträdgårdsläraren, ökad mångprofessionellt/sektorövergripande samarbete samt eventuella assistenttjänster som rekommenderas av teamet av konsulterande specialbarnträdgårdslärare. Intensifierat stöd antecknas i barnets plan för småbarnspedagogik och i planen för lärande när det gäller barn i förskolan. Daghemsgruppens barnträdgårdslärare eller handledaren för familjedagvården ska i samarbete med barnets vårdnadshavare, den konsulterande specialbarnträdgårdsläraren och eventuella andra sakkunniga ansvara för att planen utarbetas. Särskilt stöd Särskilt stöd inleds på basis av en mångprofessionell bedömning som utarbetas av personalen, den konsulterande specialbarnträdgårdsläraren och andra sakkunniga i samarbete med barnets vårdnadshavare. Särskilt stöd är individuellt och kontinuerligt stöd som ordnas på heltid. Det är möjligt att ansöka om förlängd läroplikt på basis av utlåtanden av en läkare/psykolog det år som barnet fyller 5 år eller senaste före läroplikten börjar. (Bilaga 2) Bildningsväsendets utvecklingschef eller svenska skoldirektören fattar det administrativa beslutet som den konsulterande specialbarnträdgårdsläraren bereder. Stödformer för särskilt stöd är att öka och stärka specialpedagogisk kompetens, minska gruppstorleken, assistenttjänster och intensifiera sakkunnigsamarbetet. Barnträdgårdsläraren ska med stöd av den konsulterande specialbarnträdgårdsläraren anteckna barnets behov av särskilt stöd i barnets plan för småbarnspedagogik. Särskilt stöd som ordnas för ett barn i förskolan antecknas i barnets individuella plan för anordnande av undervisning (IP). Barnets vårdnadshavare samt eventuella andra sakkunniga deltar i möten som gäller ordnandet av stöd. Hur stödet genomförs och målen nås ska utvärderas kontinuerligt, minst en gång per år. Uppnåendet av målen ska de antecknas i planen och målen ska ändras så att de motsvarar det nya behovet. Om behovet av stöd och stödåtgärderna har upphört ska detta antecknas i planen. 5.4 Tillvägagångssätten för samarbetet med barnen och vårdnadshavarna i samband med stöd Småbarnspedagogiken ska stödja förutsättningarna för ett så bestående förhållanden som möjligt för växelverkan mellan barnet och personalen inom småbarnspedagogiken. 2,3 Samarbetet med vårdnadshavarna är förtroendefullt och barnen kan delta i samarbetet på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med sin ålder och utveckling.

14 Det inledande mötet kan vid behov ordnas i barnets hem före dagvården inleds. Personalen ska komma överens med vårdnadshavarna om vilka parter som ska bjudas in till planerings- och /eller utvärderingsmötet. Vid behov används tolktjänster vid mötena. 5.5 Det mångprofessionella samarbetet, ansvars- och arbetsfördelningen mellan olika aktörer när stöd ordnas och när effekten av stödet följs upp och utvärderas Bestämmelser om överlämnande av uppgifter och sekretess ska följas i det mångprofessionella samarbetet. Syftet med det mångprofessionella samarbetet är att den småbarnspedagogiska verksamheten motsvarar barnens behov. De parter som har undersökt och rehabiliterat barnet kan med vårdnadshavarnas samtycke bjudas in till möten där ordnandet av barnets stöd planeras eller utvärderas. Verksamhetsmodellerna för mångprofessionellt samarbetet utvärderas och utvecklas regelbundet. Personalen inom småbarnspedagogiken samarbetar med rådgivningen. Före rådgivningsbesöket ska personalen anteckna sina iakttagelser av det 4-åriga barnet som ska på rådgivningsbesök på blanketten för överföring av uppgifter. Vårdnadshavarna hämtar blanketten till rådgivningen. Enheten för småbarnspedagogik tar en kopia av blanketten. Materialet KEHU! för kartläggning av utvecklingen hos ett 5-årigt barn är ett arbetsredskap som används av personalen inom småbarnspedagogiken. Man samarbetar vid behov med familjestödtjänster. Socialarbetaren som arbetar med familjen ska ansvara för att en eventuell samarbetsplan utarbetas mellan familjen, småbarnspedagogiken och barnskyddet. Iakttagelser och utvärderingar kan med vårdnadshavarnas samtycke överföras från småbarnspedagogiken till en undersökande/rehabiliterande enhet. Den undersökande parten kan vid behov begära mer information om ett barn som hänvisats till den specialiserade sjukvården för undersökningar. Enheten för småbarnspedagogik tar kopior av eventuella handlingar. 5.6 Åtgärder vid övergångar och praxis för överföring av information under den tid som barnet deltar i småbarnspedagogisk verksamhet och vid övergången till förskoleundervisning Då barnet flyttar från en enhet för småbarnspedagogik till en annan ska de uppgifter som berör barnet överföras med barnet. Om familjen flyttar till en annan ort ska barnets plan för småbarnspedagogik överföras genom vårdnadshavarna. Den ursprungliga planen arkiveras i Karleby. Vid övergången till förskoleundervisningen arkiveras planen för småbarnspedagogik vid enheten för småbarnspedagogik och personalen i samarbete med vårdnadshavarna ansvarar för att all nödvändig information överförs till förskolan. Barnträdgårdsläraren som ska ha hand om förskolegruppen bjuds in till informationsöverföringsmötet som ordnas vid behov på våren.

15 Bilaga 1 Stödformer inom småbarnspedagogik (jfr. trestegsstödet inom den grundläggande utbildningen) 1,2,3,4,5 GOD SMÅBARNSPEDAGOGIK: barncentrerad, trygg, mångsidig, uppmuntrar till lek, samarbete med vårdnadshavarna... PLAN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK Anpassad omgivning Anpssad pedagogisk verksamhet Rehabiliterande element Samarbete mellan fostrarna, konsultation och stöd av den konsulterande specialbarnträdgårdsläraren Mångprofessionellt/sektorövergipand e samarbete + individuell plan för anordnande av undervisning STÖDFORMER Intensifierade stödformer för allmänt stöd Intensifierat fostringssamarbete med vårdnadshavarna Ökad konsultation och ökat stöd av den konsulterande specialbarnträdgårdsläraren Ökat mångprofessionellt/sektorövergripande samarbete Eventuella assistenttjänster på rekommendation av teamet av konsulterande specialbarnträdgårdslärare, minskad gruppstorlek eller ändrad personaldimensionering/-struktur Ökad och stärkt specialpedagogisk kompetens Minskad gruppstorlek eller ändrad personaldimensionering/-struktur assistenttjänster Intensifierat sakkunnigsamarbete ORDNANDE AV STÖD: Blanketten för uppföljning av stödåtgärder utnyttjas

Bilaga 2 FÖRLÄNGD LÄROPLIKT 16 5 år 6 år 7 år 8 år ANSÖKAN OM FÖRLÄNGD LÄROPLIKT + BESLUT OM SÄRSKILT STÖD - ansöks det år barnet fyller 5 år eller senaste före läroplikten börjar - utlåtande av psykolog/läkare - ansökan lämnas in (den konsulterande barnträdgårdsläraren) till bildningsväsendet - administrativt beslut av utvecklingschefen/svenska skoldirektören MODEL L 1 Förskoleundervisning - avgiftsfri - kan ordnas i dagvårdsgruppen Förskoleundervisning/ första läropliktsåret - obligatoriskt att delta - avgiftsfri Grundläggande utbildning åk 1 9 (eventuell påbyggnadsundervisning, separat beslut) *IP *IP *IP MODELL 2 Förskoleundervisning/ första läropliktsåret - obligatoriskt att delta - avgiftsfri Grundläggande utbildning åk 1 9 (eventuell påbyggnadsundervisning, separat beslut) *IP *IP MODELL 3 Förskoleundervisning/ första läropliktsåret - obligatoriskt att delta - avgiftsfri Förskoleundervisning/ andra läropliktsåret - obligatoriskt att delta - avgiftsfri Grundläggande utbildning åk 1 9 *IP *IP *IP ANSÖKAN OM AVVIKELSE FRÅN INLEDANDE AV SKOLGÅNGEN - utvecklingschefens/s venska skoldirektörens beslut Karleby stad/specialdagvård -08/ P. Harjupatana, uppdaterad 2017

17 6. Småbarnspedagogik som baserar sig på en alternativ pedagogik eller en särskild åskådning I Karleby verkar ett privat, kristet gruppfamiljedaghem som drivs av Kokkolan kristillinen kasvatus ry. För närvarande ordnas inte annan småbarnspedagogik som baserar sig på en alternativ pedagogik eller en särskild åskådning. All småbarnspedagogisk verksamhet ska följa de allmänna mål och riktlinjer som fastställs i lagen, i överenskommelser och grunderna för planen för småbarnspedagogik. Dessa mål och riktlinjer gäller även småbarnspedagogisk verksamhet som baserar sig på en alternativ pedagogik eller en särskild åskådning. En verksamhetsplan som baserar sig på en alternativ pedagogik eller särskild åskådning kan ha sin egen särprägel men får inte stå i konflikt med lagstiftningen om småbarnspedagogik, grunderna för planen för småbarnspedagogik eller planen för småbarnspedagogik i Karleby. Anordnaren av småbarnspedagogik ska årligen lämna in verksamhetsplanen till direktören för småbarnspedagogik i Karleby. Utöver det som tidigare fastställs i grunderna för planen för småbarnspedagogik ska anordnaren av småbarnspedagogik i sin plan besluta och beskriva vilka aspekter inom den alternativa pedagogiken eller den särskilda åskådningen kompletterar småbarnspedagogikens värdegrund, pedagogiska principer och lösningar på vilket sätt dessa aspekter syns i verksamhetskulturen, i arbetssätten och i den pedagogiska verksamheten. 7. Utvärdering och utveckling av verksamheten inom småbarnspedagogiken i Karleby Utvärderingsplanen för småbarnspedagogik (bilaga) styr utvärderingen av verksamheten inom småbarnspedagogiken i Karleby och utgående från den ska barnen, personalen och vårdnadshavarna regelbundet utvärdera verksamheten samt hur planen för småbarnspedagogik genomförs. 5 Utvärderingen ska genomföras på alla nivåer för småbarnspedagogisk verksamhet. Utvärderingsplanen för småbarnspedagogik i Karleby utarbetas för fyra åt gången och den följer de föremål för utvärdering som fastställts i grunderna för småbarnspedagogik (2016). I utvärderingsplanen ska beskrivas vilken småbarnspedagogisk helhet utvärderas, när utvärderingen genomförs och vem som ska delta i utvärderingen (barnet/vårdnadshavarna/personalen). Utvärderingsgruppen för småbarnspedagogik ansvarar för att utarbeta utvärderingsplanen samt samordna genomförandet av utvärderingen. Direktören för småbarnspedagogik utser utvärderingsgruppen. Gruppens sammansättning kan ändras vid behov och det är möjligt att bjuda in sakkunniga till gruppen. Utvärderingsgruppen består av koordinatorn för småbarnspedagogisk verksamhet samt representanter för olika yrkesgrupper inom småbarnspedagogiken. Utvärderingsgruppen ger information om utvärderingsverksamheten samt går igenom och förmedlar resultaten av utvärderingen samt lyfter fram utvecklingsobjekt. En del av utvärderingen görs via ett elektroniskt system. I dessa ingår också utvärderingar som görs av barnen och vårdnadshavarna. 2,3 Kontinuerlig utvärdering genomförs också på enhets-, team- eller individnivå med hjälp av pedagogiska verktyg.

18 Chefen för daghemmet och familjedagvården ansvarar för att leda utvärderingsprocessen inom enheten, diskutera utvärderingsresultatet med enhetens personal, lyfta fram utvecklingsobjekt samt skapa strukturer för kontinuerlig utveckling. Utvärderingsresultaten ges också till vårdnadshavarna. Utvärderingen genomförs också i form av mångprofessionellt samarbete, t.ex. genom gemensamma diskussioner, planering av verksamheten och genom att ställa upp mål. Utvecklingen av gemensamma arbetsmetoder och verksamhetssätt är pedagogisk verksamhet som sker kontinuerligt och ska utvärderas. Utvärderingen på nationell nivå har som uppdrag att stödja anordnarna av småbarnspedagogik i frågor som rör utvärdering och kvalitetshantering. Resultatet av dessa utvärderingar lämnas in till bildningsnämnden för kännedom, 7.1 Utvärdering som stöd för barnets välbefinnande, växande och lärande Syftet med utvärderingen av verksamheten inom småbarnspedagogiken är att stödja barnets växande, lärande och utveckling. Barnträdgårdsläraren, daghemsföreståndare och chefen för familjedagvården har det pedagogiska ansvaret för att utvärdera lärmiljön och verksamhetskulturen. Utvärderingen ska i synnerhet beakta barnets synvinkel samt hurdan verksamhetsmiljö småbarnspedagogiken erbjuder barnet. I utvärderingen av lärmiljön och dess praxis ska man fästa uppmärksamhet vid hurdana möjligheter barnet har att leka, röra på sig, utforska och uttrycka sig genom konst inom småbarnspedagogiken och utveckla de verksamhetssätt som är utmärkande för barnet. 1,2,3,4,5, Utvärderingen omfattar hela den småbarnspedagogiska verksamheten inklusive lärmiljön, verksamhetskulturen och barnens och personalens självvärdering. Stödjandet av barnens intressen och styrkor styr uppställandet av de gemensamma målen och planeringen av verksamheten. Barnen ska handledas genom positiv och uppmuntrande respons. Personalen ska tillsammans med barnen öva att utvärdera verksamheten inom småbarnspedagogiken. 5 7.2 Pedagogisk dokumentation som en del av utvärderingen av verksamheten Barnens utveckling och lärande blir synliga genom den pedagogiska dokumentationen. 1,2 Dokumentationen har en framträdande roll i all verksamhet, bl.a. i form av barnens åsikter, erfarenheter och alster. 1,2,4,5 Det är också viktigt att barnen är delaktiga i arbetet med att dokumentera. 5 Mångsidig information som samlats in om barnets utveckling och lärande ska behandlas regelbundet med barnet och vårdnadshavarna. Det är viktigt att barnet själv lär sig känna igen sina styrkor och framsteg och att vårdnadshavarna stödjer sitt barn. 1 De möjligheter informations- och kommunikationstekniken erbjuder ska utnyttjas både i pedagogisk dokumentation och också för att synliggöra verksamheten för vårdnadshavarna. 4 Dokumentation som har samlats in under en längre tid är en viktig del av utvärderingen av den pedagogiska verksamheten och personalens självvärdering av verksamheten.