Garanterad undervisningstid i GR Sammanställning av de öppna frågorna 1 Beskriv hur schemabrytande aktiviteter hanteras i förhållande till den garanterade undervisningstiden. Svar 1: Planerade aktiviteter räknas bort vid schemaläggningen, så att garanterad nettotid enligt tim/poängplan uppnås. Svar 2: De schemabrytande aktiviteterna för skolan finns till största delen med i planeringsförutsättningar och schemaläggning. I schemaläggningen kompenseras för bortfall för schemabrytande aktiviteter, schemat omfattar extra tid motsvarande knappt 5% för att kompensera för oplanerat bortfall. Svar 3: Det som är planerat vid terminsstarten tar vi hänsyn till genom att öka bruttotiden. Den räknas som del av undervisningen, kan vara föreläsningar, gemensam aktivitet för eleverna, redovisning av projektarbeten Svar 4: Planerad schemabrytande verksamhet läggs in i schemat och påverkar inte undervisningstiden. Övrig schemabrytande verksamhet ingår som ett naturligt inslag i respektive kurs. Svar 5: Schemabrytande aktiviteter planeras in i kalendariet från början av läsåret Det är lite olika, men vi har tre typfall. 1) Gemensamma prov/idrottsdagar. De läggs in som lektioner med resultat att provtid ingår i den totala undervisningstiden för kursen. 2) Aktiviteter som rör de övergripande målen, t ex gemensam droginformation, föreläsningar, biovisningar. Dessa schemaläggs inom den egna kursen Livskraft (ej betygsatt kurs) och timmarna redovisas där. 3) Andra arrangemang, t ex kulturdagar, SYV-information redovisas som studiehandledartid i schemat. Svar 6: Vi har som grundprincip att lägga aktiviteter som tillhör ett specifikt ämne, på ämnets schemalagda tid. När inte detta passar förlägger vi aktiviteter på den schemalagda läxläsningstiden. När inte ovannämnda fungerar kan vi ibland flytta utebliven lektion till läxläsningstid. Svar 7: Schemabrytande aktiviteter kan förekomma såväl utanför som inom schemalagd tid för elev. Aktivitetens innehåll är oftast knuten till någon kurs vilket innebär att garanterad undervisningstid kan tillgodoräknas eleven. I de fall den ej är knuten till någon kurs flyttas förlorad lektionstid till andra pass som då utökas i motsvarande grad elev förlorat tid. Svar 8: Schemat läggs i Novaschem, vårt schemaprogram, med nettotid. Det läggs in i schemat på specifik schemaposition t.ex. Ej v. 20, om eleven inte skall göra Nationellt prov i Matematik B och har en Buffertdag då. Lektionstiden ökas då i motsvarande grad så att undervisningstiden inte minskar. Svar 9: Skolan har resursdagar utlagda i kalendariet, på dessa görs studiebesök (Filmfestival, bokmässa mm), de nationella prov som berör stora delar av skolan, prövningar m.m. resursdagarna används också till att ta igen lektioner som gått bort pga. av sjukdom. Dessa är inte schemalagda och påverkar alltså inte den garanterade undervisningstiden. 1
Svar 10: Dessa läggs ut först i schemasystemet, därefter skapas lektionerna vilket innebär att den garanterade undervisningstiden vidmakthålls. Endast sent beslutade, schemabrytande aktiviteter inverkar således på den garanterade undervisningstiden. Dessa ska beslutas av rektor (senast fyra veckor före genomförandet). Svar 11: Schemabrytande aktiviteter tar vi hänsyn till när vi lägger schemat d.v.s. inga kurser eller annat blir av med timmar vid schemabrytande aktiviteter. Schemabrytande aktiviteter som t.ex Livskunskap som omfattar mål i flera kurser och läroplanen läggs till i den totala undervisningstiden. Den garanterade undervisningstiden innehålls nås innan schemabrytande aktiviteter läggs till. Svar 12: Frilufts-, upprops-, avslutnings- och planerade temadagar är frånräknade i schemamallen och påverkar alltså inte nettotiden. Mindre schemabrytande verksamheter såsom ett studiebesök, exkursion eller liknande försöker läggas på motsvarande ämnestimmar. Ibland förekommer byte av lektioner mellan lärare för att rättställa så att nettotiden inte tappas. Svar 13: Utgångspunkten är att planerade schemabrytande aktiviteter läggs ut som extra tid, inge tid tas från undervisningen utan den schemabrytande aktiviteten kommer utöver. Vid oplanerad eller med kort varsel "betalas" den schemabrytande aktiviteten av de kurser som redan ligger utlagda på schemat. Svar 14: Schemabrytande dagar såsom studiedagar och liknande räknas ej in i den planerade undervisningstiden. Mera hastigt påkomna aktiviteter riskerar att drabba den samlade undervisningstiden. Aktiviteter av denna art kan dock ofta ses som delar som skulle kunna tas upp i enskilda ämnen.ex ANT undervisning, politiker besök m.m. Svar 15: Schemabrytande aktiviteter räknas in i den kurs de tillhör alternativt räknas inte in alls. Ex Idrottsdagar räknas in i berörda Idrott och hälsa kursen (Id & H A respektive B), Nationella prov räknas in i respektive kurs. Temadagar räknas inte in i någon kurs. 2 Hur många lärartimmar per elev läggs ut som uppföljning av APU i snitt per elev på ingående program? Svar 1: Totalt på skolan läggs 0,75 tjänst ut för anskaffning, besök och uppföljning av APU Svar 2: En till två timmar per elev, beroende på program Svar 3: 1,5 h per APU-tillfälle, eleverna är ute vid 5 tillfällen och de allra flesta får besök av lärare eller annan personal på skolan, detta gäller djurvårdsprogrammet, floristerna är ute en dag i veckan och två sammanhängande perioder i tvåan och trean. Här gör lärarna APUbesök. Svar 4: 2-3 timmar reglerad arbetstid per elev och APU-period Svar 5: 3 timmar/elev och år eller mer Svar 6: 3,2 lärartimmar per elev och vecka. Svar 7: 4 lärartimmar per elev läggs ut. 2
Svar 8: Cirka 5 timmar per elev. Svar 9: 8 timmar per elev Svar 10: 10 tim / elev Svar 11: 10.5 timmar / elev under tre år Svar 12: Den arbetsförlagda utbildningen behandlas och följ upp som moment i flera kurser tex. Arbetsmiljö och säkerhet, Hantverksorientering, Försäljning och service delvis beroende på vilken APU-plats eleven haft. Varje elev får besök av sina undervisande lärare. Dessa besök genomförs inom den reglerade arbetstiden och motsvarar ca 5 tim/elev. Varje yrkeslärare har ca halva sin arbetstid förlagd till uppföljning. Det innebär ungefär 0,9 lärartimmar/elev/apu-vecka. Svar 13: Ca två heltids lärartjänster för uppföljning och planering av APU samt uppföljning av kursansvarig lärare Svar 14: Eftersom vi har semesteranställning är inte tid för APU schemalagd, utan varje mentor planerar själv den tid som behövs för uppdraget. Jag uppskattar att mentorerna lägger ca. 50 till 70 tim. på tre läsår. Svar 15: Yrkeslärarna har lägre del undervisning i sina tjänster jämfört med hur det var på usk-tiden, uppföljning av APU ingår i deras tjänster och är inte tidssatt Svar 16: Eleven följs upp kontinuerligt via besök på sin APU plats. Detta sker genom att läraren tilldelas tid enligt följande modell. Antal elever x antal veckor x 0,8 Svar 17: Vi lägger ut 0,1 timma per elev och dag för varje APU ansvarig lärare i tjänstefördelningen som en pott att disponera för anskaffning och uppföljning av APU. 3 Hur garanteras undervisningstiden för elever som inte får minst 15 veckors APU? Svar 1: Undervisningstiden anpassas efter antalet APU veckor som eleven är ute. Svar 2: För det fåtal elever som av olika anledningar inte genomför erbjuden APU anordnar skolan intern sådan. Denna interna APU innehåller moment som motsvarar de som erbjudits på en extern plats. Svar 3: Ingen elev får mindre än 15 veckors APU. Det normala är 32 veckor. Om eleven av någon anledning inte kan vara på en arbetsplats erbjuder skolan egna byggobjekt. Svar 4: Alla elever erbjuds 16 veckors APU, vid frånvaro får man ta igen på lov mm. Elever som inte fungerat på APU-platser har varit på skolan med andra uppgifter under APU:n. Svar 5: De (enstaka) elever som inte gör APU har studier med handledning av lärare på skolan 3
Svar 6: Ca 5 timmar/dag under ordinarie APU-period Läsåret i år tre inleds med metodkurs för PA 100. Därefter genomförs kontinuerligt handledning enskilt, samt i grupp för elever under processen. Svar 7: Det är endast på EC-programmet som det ibland kan vara problem med att få bra APU-platser. De elever som inte får 15 veckor ute i arbetslivet gör APU på skolan. Svar 8: Alla elever som ska ha 15 v APU får det. Tid tas ur kurser och läggs på APU. Svar 9: Eleverna får i sånt fall undervisning på skolan. Är än så länge mycket ovanligt, de flesta får sin APU på arbetsplats. 4 Om en kurs i timplanen genomförs som distansstudier, hur garanteras undervisningstiden för kursen? Svar 1: Ingen total kurs genomförs som distansstudie hos oss. Däremot kan moment i kurs genomföras på distans, vilket inte påverkar garanterad undervisningstid eftersom så väl lärare som elever disponerar egna, bärbara datorer (one to one koncept) där gemensam planering samt kommunikation möjliggörs oberoende av rum. Således innebär detta igen neddragning per definition av elevers garanterade undervisningstid. Svar 2: Förekommer mycket lite men kan förekomma i vissa moment. Läraren träffar eleven och ger uppgifter som sedan redovisas för läraren. Svar 3: I dagsläget erbjuder vi inte distansundervisning. Skulle inslag av detta förekomma reduceras timtalet för kursen. Svar 4: Ett system som vi för närvarande inte använder mer än i undantagsfall. 5 Beskriv gärna hur undervisningstiden läggs ut för projektarbete. Svar 1: Resursen fördelas dels till handledare och dels till seminarier. Tiden finns angiven på elevernas schema. Svar 2: Klassundervisning, lärarledd handledningstid samt självstudietid för eleven läggs ut motsvarande Projektarbetets 100 poäng. Svar 3: Under vårterminen i åk 2 och höstterminen i åk 3 schemaläggs en lektion per vecka där såväl kärn- som karaktärsämneslärare handleder. Svar 4: Eleverna har introduktion i tvåan, sedan får de en handledare under årskurs tre som är schemalagd ett tillfälle per vecka. De träffas ofta i början så att arbetet kommer igång, men efter en period gör handledaren och eleven upp om möten, då loggbok mm diskuteras. Svar 5: 60 minuter i veckan läggs ut på schemat för en hel grupp(16 elever). Övrig tid bokas med handledaren individuellt eller i grupp. Svar 6: Varje elev får en handledare som tillsammans med eleven planerar hur arbetet utöver den schemalagda tiden skall genomföras 4
Svar 7: Gemensamma (för klassen) tider läggs i schemat, liksom arbetstid för eleverna. Handledningstid läggs ut av resp. lärare. Svar 8: Projektarbete är ofta placerade som hel-, halvdagar eller veckovis med avbrott för ex moderna språk och eller individuellt val. Under projekttid koncentreras kursernas undervisningstid som ingår i projektet (ämnesövergripande). Efter avslutat projekt återhämtas förlorad kurstid för kurser som stått utanför projektet på positioner i schemat där de ämnesövergripande kurserna i projektet skulle förekommit. Projektperioder sker vanligen som samlad skoldag, vilket innebär avsteg och utökad elevtid från normalt schema. Svar 9: Läraren följer elevernas planering och genomförande av projektarbetet genom regelbundna träffar en gång i veckan. Redovisningarna sker vid en speciellt avsatt buffertdag på vårterminen. Svar 10: De olika programmen fördelar tiden olika. Några lägger ut tid för metodkurser, medan andra lägger ut mer tid för handledning. Beroende på olika arbetssätt, gruppindelningar mm kan det ibland vara svårt att härleda utlagd tid ner till individnivå. Svar 11: Tiden fördelas mellan svensklärarna och karaktärsämneslärarna på programmet. Svensklärarna står för handledning av utformning och metod kring källhänvisningar osv. Karaktärsämneslärarna handleder och utvärderar innehållet. Svar 12: Varje elev får en handledare samt en medbedömare. Handledaren träffare eleverna för genomgång, handledning och bedömning av deras arbete. Cirka 15 timmar per elev. Svar 13: Projektarbetet läggs inte ut på schemat, men 20 tim lärarledd gruppundervisning sker på elevtid. (12+8). Därutöver finns 3(ht)+1(vt) heldagar inlagda, där elev och handledare planerar innehållet. Svar 14: Det ser väldigt olika ut men generellt lägger vi ut 3 timmar/elev. Detta innebär att vi i princip lägger ut tid motsvarande en 100 poängs kurs/klass. I första hand görs projektarbetet i grupp vilket gör att handledningstillfällena blir fler för gruppen. Detta kan ske genom intensivveckor, tid inlagd på schemat, tid utanför schemat. Svar 15: Samtliga elever får 8 undervisningstimmar i helklass inför starten av projektarbetet. Därefter får enskild elev eller grupp handledning. Handledningstillfälle finns på schemat 60 min/vecka. Svar 16: En intensivvecka i år 3 kompletterat med en schemalagd tid då elever kan träffa sina handledare. Svar 17: Projekt arbete betraktas som vilken kurs som helst ur tidsaspekten. Beroende på önskemål kan tiden disponeras olika under läsåret då vi ofta har en deadline för när ett arbete skall lämnas in. Svar 18: Projektarbetstid tjänstefördelas enligt följande: Varje elev bidrar med 3,5 timmar till potten, varefter varje lärare schemaläggs. 5
6 Vilka rutiner finns för uppföljning av garanterad undervisningstid på er skola? Svar 1: Schemat läggs ut enligt gällande tim/poängplaner och nettotiden stäms av kurs för kurs. Vid eventuella schemaändringar under läsåret kollas att nettotiden stämmer enligt programplanen. Under läsåret kan även stickprov göras på nettotiden. Svar 2: I samband med uppdragsdialogen mellan chef och medarbetare diskuteras uppdraget och dess uppläggning. Efter avslutat läsår följs detta upp. Den garanterade undervisningstiden kan urskiljas i schemaprogrammets tidsammanställning. Svar 3: Vi vet att eleverna genom APU:n får mer tid i yrkeskurserna än vad poängplanen säger. Det innebär att vi kan avvika något för vissa kärnämnen och några karaktärsämnen. Vi kan kontrollera utfallet av tjänstfördelningen i skolplatsen. Svar 4: I Novascheme är det lätt att följa hur mycket undervisning som lagts ut för eleverna. Man kan se klassvis och individuellt. Svar 5: Uppföljning sker via GERDA Svar 6: Schemalagd tid kontrolleras av schemaläggare vid varje periods början (4 ggr/år) Svar 7: Garanterad undervisningstid tillgodoses i planeringen av varje läsår av skolledning och bevakas av schemaläggare. Svar 8: Den garanterade undervisningstiden följs upp genom statistik i schemaprogrammet och med hjälp av genomgång av schemat. Svar 9: Schemaläggaren stämmer av tiden vid terminsslut och vid schemaförändringar. Svar 10: Rektor informerar undervisande lärare om undervisningstiden. Rektor lämnar underlag på undervisningstiden till schemaläggare. Schemaläggaren ser till att undervisningstiden stämmer överens med schemafilen. Undervisande lärare lämnar, eventuellt, feedback på undervisningstiden till både rektorn och schemaläggaren Svar 11: I schemaprogrammet framgår hur mycket lektioner som lagts ut i varje kurs (dagar med schemabrytande aktiviteter räknas bort). Vi undersöker nu om man med hjälp av frånvarorapporteringsprogrammet skola 24 kan se differensen mellan lektioner som ställts in pga. sjukdom och ej tagits igen. Svar 12: Alla elevers individuella studieplan kan härledas in i schemat där den garanterade undervisningstiden (utlagda tiden) kan utläsas för varje enskild kurs. Uppföljning kan sedan göras via Skola24. Svar 13: Timplanerna ses över av rektor varje år. Timplanerna ligger som grund när rektor planerar lärarnas uppdrag. Schemaläggare och rektor planerar tillsammans inför ett läsår. Svar 14: En gång per termin görs utdrag av rapporteringsnivån från Skola 24. 6
Svar 15: Vi lägger ut tiden enligt timplanen på schemat minus 10%. Denna tid ges i form av individuell studietid 60 min / vecka, lässtund 30 min / vecka samt buffertdagar och temadagar. Vid sjukdom sätts vikarie in så snart möjlighet finns, ofta direkt från första dag. Vid planerad lärarfrånvaro ordnas alltid lektionstillfälle för klassen, i form av självstudier alt. med lärare. Svar 16: En kontroll görs mot timplan vid schemaläggning hur mycket tid som har lagts ut. 7