Barn- och utbildningsnämnden Budget 2016 Verksamhetsplan 2016-2018
Bild på framsidan Fotograf: Mariel Nurisalo Motiv: Tivedstorp Bilden är beskuren 2
Innehållsförteckning Beslut i barn- och utbildningsnämnden... 4 1.1 Uppdrag... 5 1.2 Uppdrag till BUN... 5 2 Barn- och utbildningsnämndens... 6 organisation... 6 2.1 Organisationsschema... 6 3 Laxå kommuns styrning... 7 3.1 Styrmodell... 7 3.2 Europa 2020-strategin... 9 3.3 Vision... 10 3.4 Övergripande mål riktade till barn- och utbildningsnämnden... 10 4 Budget 2016 och ekonomisk plan 2017-2018... 12 4.1 Budget... 13 4.2 Enhetsbudget 2016... 13 5 Investeringsbudget 2016... 14 3
Beslut i barn- och utbildningsnämnden 4
1.1 Uppdrag På uppdrag från kommunstyrelsen har Projekt Laxå 2020 genomförts under år 2014. Syftet med projektet var att ta fram underlag för beslut om förändringar och mål som leder till att Laxå kommun har en långsiktigt hållbar ekonomi och verksamhet, senast år 2020. Med detta mål som utgångspunkt har kommunfullmäktige gett följande uppdrag till barn- och utbildningsnämnden: 1.2 Uppdrag till BUN Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att bemanna förskolorna utifrån erhållen standardkostnad * erbjuda intressenter att driva förskolorna i Hasselfors och Tived i alternativt regi utreda sammanslagning av fritidshemmen i Laxå tätort. *Med standardkostnad menas den kostnad förskolan bör klara utifrån antal barn och strukturen i kommunen. utreda och eventuellt förbereda för en återstart av åk 4-6 (delvis eller helt) i Finnerödja skola utreda att utöka med förskoleklass i Hasselfors. 5
2 Barn- och utbildningsnämndens organisation 2.1 Organisationsschema Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetschef förskola, skola, kost, fritid, bibliotek, kultur Kultur- och fritidschef Rektorsområde 1 Saltängsskolan F-3 förskola, fritidshem Hasselfors förskola, fritidshem Rektorsområde 2 Lindåsens skola F-3 Fritidshem Finnerödja skola F-3 Finnerödja förskola Tiveds förskola Förskolan Lindåsen Rektorsområde 3 Centralskolan 4-9 Elevhälsoteam 1 specialpedagog 1 kurator 1 skolsköterska 6
3 Laxå kommuns styrning 3.1 Styrmodell Laxå kommuns styrmodell har som syfte att producera verksamhet med högsta kvalitet utifrån de resurser som finns till förfogande. Med styrning i Laxå kommun menas alla åtgärder som vidtas för att påverka agerandet i en viss riktning. Syftet med styrningen är att verksamheten ska utvecklas mot högsta möjliga kvalitet med tillgängliga resurser. Styrningen utgår från kommunens vision, gällande lagstiftning och nationella mål. Kommunfullmäktige styr genom fastställda övergripande mål. De ekonomiska ramarna är medel för att nå målen. Det ska gå att följa kommunfullmäktiges övergripande mål till den enskilda arbetsplatsen eller enheten. Det är respektive nämnd/verksamhet som är ansvarig att ta fram detaljerade mål med tillhörande plan med aktiviteter som gör att nämnden/verksamheten når kommunfullmäktiges övergripande mål. Övergripande mål och andra underliggande mål ska i möjligaste mån vara tydliga, mätbara, tidssatta och realistiska. Övergripande mål kan sättas på längre sikt än ett år. Kommunens vision och kommunfullmäktiges mål ska vara kända av alla medarbetare. Laxå kommuns verksamhetsplan innehåller kommunens mål och budget för nästkommande år. I budgeten ges verksamheterna sina ekonomiska ramar. Laxå kommuns styrmodell för systematiskt förbättringsarbete. 7
Mål på olika nivåer Laxå kommuns styrmodell bygger på fyra olika nivåer: 1. Laxå kommuns vision 2. Kommunfullmäktiges övergripande mål 3. Mål för respektive nämnd/verksamhet 4. Planer med aktiviteter för att nå nämndernas mål Laxå kommuns vision Visionen pekar ut riktningen för Laxå kommun. Alla mål sätts för att nå visionen. Kommunfullmäktiges övergripande mål Kommunfullmäktiges mål antas i samband med verksamhetsplanen. De är övergripande och sätts över flera år. De övergripande målen bör tydligt kopplas till kärnverksamheten, till exempel skolresultat. Antalet mål bör begränsas. Nämndmål Varje nämnd antar mål som leder till att kommunfullmäktiges övergripande mål nås. De ska vara mätbara och tidssatta, men kan sättas på kortare tid, till exempel ett år. Nämndmålen kan vara fler än KF:s övergripande mål för verksamheten. Planer På nämndnivå fastställs planer för att nå nämndmålen. Varje plan innehåller en eller flera aktiviteter som tillsammans leder till att nämndmålet nås. 8
3.2 Europa 2020-strategin Europa 2020 är EU:s tillväxtstrategi. Med stöd av tillväxtstrategin ska EU bli en smart och hållbar ekonomi för alla. Strategin ska hjälpa EU och medlemsländerna att uppnå hög sysselsättning, god produktivitet och stor social sammanhållning. Utvecklingsstrategin för Örebroregionen (RUS) är en gemensam vägvisare för regionens framtidsarbete och den tar sitt avstamp ur Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft som i sin tur ansluter till Europa 2020- strategin. Utvecklingsstrategin fokuserar på fyra utvecklingsområden: På samma sätt ansluter Laxå kommuns verksamhetsplan till Utvecklingsstrategin för Örebroregionen och EU:s tillväxtstrategi. Flera av verksamhetsplanens övergripande målen är direkt kopplade till mål i dessa strategidokument. Därför finns det en röd tråd, från Europa 2020-strategin till aktiviteter i våra verksamheter. Aktiviteter som gör att vi når våra mål men också bidrar till att vi når EU:s mål. 9
3.3 Vision Laxå kommun ska vara ett attraktivt boendealternativ med goda kommunikationer och ha ett offensivt näringsliv, ett attraktivt föreningsliv och en professionell kommunal organisation i dynamisk samverkan till nytta för medborgarna. Visionen ska genomsyra alla kommunens verksamheter och de övergripande målen leder till att vi på sikt når visionen. 3.4 Övergripande mål riktade till barn- och utbildningsnämnden Mål 1 100% av eleverna ska ha behörighet till ett nationellt gymnasieprogram och meritvärdet i skolår 9 ska senast 2018 vara lägst 216. Vid senaste läsårsslut juni 2015 var 81 % av eleverna i skolår 9 behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Meritvärdet i skolår 9 var i juni 2015 214 för elever som har vistats i Sverige och gått i skolan minst 4 år. Beräknat på samtliga elever var värdet 163,5. Nämndens delmål 1 1. Alla förskolor ska arbeta språkutvecklande. 2. Alla förskolor ska arbeta med matematik och naturvetenskap 3. Alla elever i årskurs 1 ska ha knäckt läskoden. 4. Alla elever ska klara nationella proven i årskurs 3. 5. Alla elever i årskurs 6 ska klara nationella prov och ha minst E i samtliga ämnen. 6. Resultaten av gymnasiebehörigheten ska vara 100% under kommande fyraårs period för elever som har vistats i Sverige och gått i skolan minst 4 år. 10
Nämndens delmål 7. Minst ett samarbetstillfälle per år mellan förskola, grundskola, fritidshem med föreningar och näringsliv. Nämndens delmål 8. Alla elever i behov av särskilt stöd ska ges adekvat insats. Nämndens delmål 9. Öka förståelsen hos personal, elever och föräldrar, för styrdokument och mål i verksamhetsplan och läroplan. Mål 2 Minst 100 % av eleverna i grundskolan och samtliga vårdnadshavare i förskolan ska senast år 2018 känna sig trygga. Vid senaste mätningen 2014 kände sig 97 % av eleverna i skolår 5 sig trygga och 94 % av eleverna i skolår 8. Samtliga vårdnadshavare i förskolan kände sig trygga vid den senaste mätningen. Nämndens delmål 1. Från 2015 ska andelen vårdnadshavare i förskolan som känner sig trygga, årligen öka, för att vara 100 % år 2018. Nämndens delmål 2. Från 2015 ska andelen elever i skolan som känner sig trygga, årligen öka, för att vara 100 % år 2018. Mål kultur och fritid Minst 75 % av kommunens invånare är nöjda eller mycket nöjda med utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter i kommunen. Kommuninvånarna ska ha tillgång till ett brett spektra av kultur- och fritidsaktiviteter av god kvalitet. Laxå kommun är en direktleverantör av kultur- och fritidsaktiviteter till exempel genom biblioteket och våra bad. Men minst lika viktigt är det samarbete kommunen har med föreningar som verkar i Laxå kommun och som också levererar kultur- och fritidsaktiviteter. Samarbetet består bland annat av ekonomiskt stöd. Genom att via enkät mäta kommuninvånarnas upplevelse av, och utbudet av, kultur- och fritidsaktiviteter ges en bild av nuläget men också en möjlighet att kartlägga brister. Nämndens delmål Att utifrån utgångsläge i enkät öka nöjdhetsgraden till 75% eller bibehålla om den redan visar 75% nöjdhet. 11
4 Budget 2016 och ekonomisk plan 2017-2018 Modell för fördelning av budgeten Resursfördelningen inom nämnden bygger på de standardkostnader som finns för respektive verksamhetsområde. Utifrån den av kommunfullmäktige beslutade budgetramen reserveras medel för övergripande kostnader på kommunstyrelsenivå och den gemensamma verksamheten under verksamhetschefen för barn- och utbildning. Kvarvarande del fördelas till områdescheferna för barnomsorg, skola, kultur och fritid utifrån verksamhetsområdenas standardkostnad. Varje chef har rätt att fritt disponera sin budgetram för att på bästa sätt lösa uppdraget, men ska förhålla sig till den strikta budgetstyrningen. Budget 2016 och ekonomisk plan för 2017 och 2018 är baserad på de standardkostnader som anges i utjämningssystemet. Fördelningen till nämnderna bygger på ett prognostiserat invånarantal och detta bygger också denna budget på. Principen för löneökningar är samma som 2015, vilket innebär att en pott som motsvarar 100 % av de förväntade volymerna för löneökningarna för respektive år 2016-2018 har lyfts bort från nämndernas ramar för vidare fördelning när de faktiska löneökningarna är kända. Kostnader för vikarier ska rymmas i tilldelad ram och de verksamheter som har behov av vikarier ska också budgetera för det i sin kommande internbudget. 12
Standardkostnadsfördelning Utfall Budget Budget Plan Plan Belopp i tkr 2014 2014 2015 2016 2017 Förskolan 21 861 22 507 Fritidshem 4 813 4 928 Förskoleklass 1 956 2 796 Grundskolan 35 715 45 355 Grundsärskolan 1 280 1 275 Kultur och fritid 9 279 8 946 Övrigt 5 145-4 405 Nämndens budget 0 0 80 049 81 402 82 560 4.1 Budget Ramen för barn- och utbildningsnämnden 2016 är 81 402 tkr. Då verksamheterna sett över sina behov, konstaterar de att behovet är högre än budgetramen. Med en extra tilldelning från kommunstyrelsen på 1 500 tkr och ett bidrag från Skolverket på 3 182 tkr så anser verksamheten att budgeten 2016 kommer att klaras inom ram. 4.2 Enhetsbudget 2016 Här redovisas budgetfördelningen till respektive chef. Fördelning utgår ifrån de tidigare angivna förutsättningarna och fördelningarna (antal invånare och standardkostnad). Driftbudget Utfall Budget Budget Tilldelning Plan Belopp i tkr 2014 2015 2016 Standardkost 2017 Skolchef/kost -11 508-10 110-7 998-10 399 Barn och Utbildningsnämd -453-535 -450-450 Omr.chef Saltängen-H-fors -18 712-19 648-17 744-18 904 Omr.chef Lind/Fdja/Tived -19 457-21 588-22 969-18 286 Omr.chef Centralskolan -20 234-21 651-23 671-23 293 Kultur -8 374-8 147-8 570-8 570 Summa verksamhet -78 738-81 677-81 402-79 902-82 560 Planeringsreserv 0 0 Nämndens budget -78 738-81 677-81 402-79 902-82 560 Kommunfullmäktige har beslutat att alla nämnder ska ha en planeringsreserv om en procent av budgetramen. Planeringsreserven ska användas om extraordinära behov uppstår som inte gått att förutsäga eller planera för. Volymreserven är till för att jämna ut förändringar i barn eller elevantalet som varierar under året. 13
5 Investeringsbudget 2016 En investering är anskaffningar som uppgår till mer än ett prisbasbelopp på 44 300 kr och om det anskaffade har en livslängd på 3 år eller mer. Övriga inköp finansieras ur driftsbudgeten. Internräntan har till 2016 sänkts till 3,5 % (från 4 %) eftersom kommunens räntekostnader sjunkit. Internräntan ger upphov till kapitalkostnader för genomförda investeringar. Avskrivningarna börjar tertialvis efter att investeringen har skett. Investeringar (i tkr) Investering 2016 Investering 2017 Byte av armatur, elljusspår 156 Möbler, förskolan Saltängen 150 Smartboards, ter st 120 Klassrumsmöbler 150 Procapita, tilläggsmodul 54 Utbyggnad trådlöst system 60 Digitala verktyg årskurs 4-9 40 st 210 Totala investeringar 900 0 Investeringar (i tkr) Investering 2016 Investering 2017 Investering 2018 Datorer 500 500 500 IT-investeringar 500 500 1 500 Ekonomisystem 1 500 500 Ärendehanteringssystem 700 Gator - ny toppbeläggning 1 000 1 000 1 000 Lekplatser 200 200 200 Bilar 200 200 200 Gång/Cykel väg längs G:a Tivägen "Othzens stig" 300 Väg mellan Idrottsvägen/Fabrikgatan - breda 200 Barn- & Utbildningsnämnden 900 500 500 Social- och Omsorgsnämnden 200 200 200 Läsplattor till förtrodendevalda 200 Till KF förfogande 500 300 500 Till KS förfogande 400 300 400 Totala investeringar 5 500 5 500 5 500 14