Rapport 2014:9 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Fyrbodal Tillväxt och utveckling i Fyrbodal ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling i Västra Götalands fyra delregioner. I rapporterna redovisas utvecklingen inom befolkning, arbetsmarknad, näringsliv, utbildning och regional ekonomi. Befolkningsutveckling Befolkningen har ökat svagt i Fyrbodal sedan början av 2000-talet, från 258 000 år 2004 till 262 000 år 2013. Utvecklingen har varierat år till år, med tillväxt vissa år och minskande befolkning andra år. Under de år då befolkningen minskat har invandringsöverskotten varit lägre än genomsnittet och födelsenettot varit särskilt negativt. Generellt kan konstateras att Fyrbodal under hela 2000-talet haft ett negativt födelsenetto och under de senaste åren dessutom ett negativt inrikes flyttnetto. Detta uppvägs dock av ett högt invandringsöverskott som resulterar i att befolkningen ökat under de fyra sista åren. År 2013 ökade befolkningen med 1 780 personer vilket är det högsta ökningstalet för delregionen under 2000-talet. Samtidigt hade Fyrbodal ett negativt födelsenetto på -168 personer och ett negativt inrikes flyttnetto på -96 personer. Ökningen beror på ett stort utrikes flyttnettot om 2 044 personer, vilket tydliggör betydelsen av just denna komponent i befolkningsutvecklingen. Födelsenettot påverkas i hög grad av befolkningssammansättningen, flyttnettot är istället beroende av andra faktorer så som möjligheterna till arbete, studier och ett gott liv i regionen. Befolkningsökning Befolkning
Arbetsmarknad Fyrbodal har påverkats starkt av lågkonjunkturen 2008-2009 och de stora neddragningar som skett inom industrisektorn. Arbetslösheten är framförallt hög i Trollhättan där SAAB:s konkurs medfört att många friställts både inom SAAB:s egen tillverkning, men också hos företagets underleverantörer. Utvecklingen har dock varit positiv se senaste året. Arbetslösheten i Fyrbodal är lägst i kustkommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs och Orust som alla har en arbetslöshet på under 6 % av arbetskraften. I kontrast står Trollhättans kommun där 15,8 % av arbetskraften står utan arbete. Arbetslösa som andel av arbetskraften, 16-64 år, år 2013 Källa: Arbetsförmedlingen I ett längre tidsperspektiv har sysselsättningen i Fyrbodal, i likhet med andra delar av Västra Götaland, utvecklats positivt sedan år 1999. Tillsammans med Skaraborg har dock Fyrbodal haft en sämre utveckling de senaste åren än Sjuhärad och Göteborgsregionen. Sysselsättningen i Fyrbodal och Skaraborg låg år 2012 i paritet med nivån inför den ekonomiska krisen år 2008. I Sjuhärad och Göteborgsregionen däremot deltar betydligt fler i arbetslivet jämfört med år 2008. 2
Strukturomvandling Neddragningar och personalförstärkningar sker ofta parallellt men inte sällan inom olika näringsgrenar. Under det senaste årtiondet har det skett en förskjutning av sysselsättningen från tillverkningsindustrin till den privata tjänstesektorn. Andelen sysselsatta inom tillverkningsindustrin (inklusive utvinning) i Fyrbodal har nästan halverats mellan åren 1999 och 2012. Andelen sysselsatta inom den offentliga sektorn i Fyrbodal har under perioden 1999-2012 varit i stort sett oförändrad, med en liten ökning de senaste två åren. Andelarna sysselsatta inom jordbruk, skog och fiske är relativt oförändrade. En viss ökning har dock skett av sysselsättningen inom Fyrbodals byggsektor. * * År 2011 ändrade SCB hur de mäter antalet personer mellan 65 och 74 år som bedriver näringsverksamhet. Detta resulterade i en ökad andel sysselsatta inom jordbruk, skogsbruk och fiske i statistiken. Trots den minskade sysselsättningen inom tillverkningssektorn visar beräkningar som Västra Götalandsregionen låtit göra att industrin fortfarande har en avgörande betydelse för Västra Götalands sysselsättning och tillväxt. Om man ser på hur många sysselsättningstillfällen industrin skapar direkt inom industrin och indirekt inom tjänstesektorn tyder analysen på att industrins genererade fler jobb i Västra Götaland 2007 än den gjorde 1985. Samtidigt har produktivitetstillväxten sedan mitten av 80-talet varit snabbare än i riket, Stockholms län och Skåne. Detta kan förklaras av att industrin i Västra Götaland i hög grad är koncentrerad till branscher som uppvisat en hög internationell konkurrenskraft. 3
Nyföretagande Antalet nystartade företag har för Fyrbodal som helhet ökat under de senaste åren från 9,9 per 1000 invånare år 2010 till 10,1 år 2013. Studerar man etableringsfrekvensen fördelat på kommunnivå framgår att det finns tydliga skillnader mellan kommunerna i Fyrbodal. Etableringsfrekvensen är särskilt hög längs kusten och norska gränsen, exempelvis i Strömstad (15,2) där man har den högsta andelen nyföretagande i hela Västra Götaland. Betydligt lägre är nyföretagandet i kommunerna längs Vänern och i den södra delen av Fyrbodal, till exempel Dals-Ed (5,1). Antal nystartade företag per 1000 invånare, år 2013 Källa: Tillväxtanalys Andel företagare av de sysselsatta 20 64 år 2012 Exklusive jord- och skogsbruk Män Kvinnor Totalt Fyrbodal 11,4 4,8 8,2 Göteborgsregionen 10,6 4,8 7,7 Sjuhärad 10,7 4,5 7,7 Skaraborg 9,6 4,8 7,3 Västra Götaland 10,4 4,7 7,6 Källa: Västdatabasen/SCB Källa: Tillväxtanalys Fyrbodal har den högsta andelen företagare bland den sysselsatta befolkningen i Västra Götaland. Samtidigt är skillnaderna mellan andelen män och kvinnors företagande störst i Fyrbodal. Detta beror på att det är en hög andel företagare som är män aktiva i Fyrbodal, samtidigt som företagandet bland kvinnor är närmare genomsnittet i Västra Götaland. 4
Utbildningsnivå Det är stora skillnader i utbildningsnivå mellan Göteborgsregionen och de övriga delregionerna i Västra Götaland. Detta förklaras framför allt av att utbildningsnivån generellt är högre i storstadsområden. I Fyrbodal har andelen högutbildade, det vill säga personer med eftergymnasial utbildning, ökat under 2000-talet. Denna andel av befolkningen i åldern 25-64 år har ökat från 24 % år 2001 till 31,7 % år 2013. Eftersom utbildningsnivån samtidigt ökat i övriga delar av Västra Götaland ligger Fyrbodal, trots den snabba utvecklingen, fortsatt under regionsnittet vad gäller andelen högutbildade. Regional ekonomi Bruttoregionalprodukt (BRP) är den regionala motsvarigheten till BNP, det vill säga det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras i regionen under ett år. Av diagrammet nedan framgår att BRP-utvecklingen sedan år 2001 har varierat mellan delregionerna i Västra Götaland. Sjuhärad har haft en betydligt högre BRP per capita ökning än Västra Götaland som helhet, medan Fyrbodal har haft en sämre utveckling. Den låga tillväxten i Fyrbodal kan delvis förklaras av en näringslivsstruktur som tappat i internationell konkurrenskraft. Av diagrammet ovan framgår att BRP per capita är högst i Göteborgsregionen och lägst i Fyrbodal och Skaraborg. Fyrbodal har näst lägst BRP per capita av Västra Götalands delregioner (285 406kr år 2011), klyftan i BRP per capita har samtidigt ökat mellan Göteborgsregionen och de båda delregionerna Fyrbodal och Skaraborg under den jämförda tioårs perioden. 5
Ett annat mått på den ekonomiska välfärden är lönesumman. I Göteborgsregionen är lönesumman per sysselsatt betydligt högre än i de tre övriga delregionerna. Inom Fyrbodal är lönesumman högst i de södra kommunerna och framförallt i Trollhättan (301 700kr) och Lysekil (276 200kr), jämfört med exempelvis Mellerud (215 200kr) där lönesumman per sysselsatt år 2011 var lägst i Västra Götaland. Lönesumma per sysselsatt, år 2011 Källa: SCB Sammanfattning Befolkningen i Fyrbodal har under de senaste tio åren ökat svagt, från 258 000 år 2004 till 262 000 år 2013. Ett positivt invandringsöverskott har balanserats av ett negativt födselnetto och flyttnetto. Det senaste årets positiva befolkningsökning beror både på ökad invandring och att det negativa födselnettot och flyttnettot minskat. Arbetsmarknaden i Fyrbodal präglas väldigt starkt av en förskjutning från tillverkningsindustri till privat tjänstesektor och har påverkats både av strukturomvandling och vikande konjunktur. Offentlig tjänstesektor är alltjämt en stor arbetsgivare i Fyrbodal. Sedan början på 2000-talet har sysselsättningen i Fyrbodal utvecklats positivt och är numera på nivåer att jämföra med de innan finanskrisen 2008. Nyföretagandet i Fyrbodal har totalt sett ökat något sedan år 2010, men var som högst år 2012. Nyföretagandet är särskilt högt i kommunerna längs kusten och vid norska gränsen. I Fyrbodal har andelen högutbildade, det vill säga personer med eftergymnasial utbildning, ökat konstant under 2000-talet. Men trots den positiva utvecklingen, ligger Fyrbodal fortsatt under regionsnittet vad gäller andelen högutbildade. Den ekonomiska tillväxten i Fyrbodal har varit sämre än utvecklingen i Västra Götaland som helhet. Den låga tillväxten i Fyrbodal kan delvis förklaras av en kombination av avfolkning i glesbygdskommuner samt en näringslivsstruktur som tappat i internationell konkurrenskraft. Fyrbodal har sämst BRP per capita utveckling av Västra Götalands delregioner. Författare: Jon Josefsson 6