2006-03-15 Dnr: ESV 60-214/2006 2006:10 Statsbudgetens utfall
Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall 2006-03-15 ESV 2006:10 Dnr 64-179/2006 Statsbudgetens utfall Denna publikation är utgiven av: Ekonomistyrningsverket Box 45316 104 30 STOCKHOLM Telefon: 08-690 43 00 Fax: 08-690 43 50 ESV:s webbplats: www.esv.se Frågor kan ställas till avdelningen Statsredovisning vid Ekonomistyrningsverket. ISSN 0280-2139 2 (76)
Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall Innehåll Statsbudgetens utfall... 2 1 Statsbudgetens saldo... 6 2 Statsbudgeten 2004 och... 7 3 Utgiftstak för staten... 8 4 Skillnadsanalys... 9 4.1 Makroekonomiska förutsättningar... 10 4.2 Beslut... 11 4.3 Övrigt... 11 5 Underliggande saldo... 13 5.1 Underliggande saldo 1990... 13 5.2 Engångseffekter... 14 6 Statsbudgetens inkomster...16 6.1 Skatter m.m... 17 6.2 Övriga inkomster... 26 7 Statsbudgetens utgifter... 34 7.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse... 45 7.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning... 45 7.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution... 47 7.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet... 47 7.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan... 49 7.6 Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet... 49 7.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd... 50 7.8 Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar... 51 7.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg... 52 7.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp... 53 7.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom... 54 7.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn... 55 7.13 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad... 56 7.14 Utgiftsområde 14 Arbetsliv... 57 7.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd... 57 7.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning... 58 7.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid... 59 7.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande... 60 7.19 Utgiftsområde 19 Regional utveckling... 61 7.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård... 62 7.21 Utgiftsområde 21 Energi... 62 7.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer... 63 7.23 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar... 64 7.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv... 65 7.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner... 66 7.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.... 67 7.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen... 69 7.28 Minskning av anslagsbehållningar... 69 7.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning... 71 7.30 Kassamässig korrigering... 73 7.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten... 75 Tabellförteckning Tabell 1 Statsbudgetens utfall... 6 Tabell 2 Statsbudgetens utfall 2004-... 7 Tabell 3 Takbegränsade utgifter...8 Tabell 4 Skillnader mellan utfall och statsbudget för... 9 3 (76)
Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall Tabell 5 Makroekonomiska förutsättningar för... 10 Tabell 6 Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo åren 1990... 13 Tabell 7 Vissa engångsposters påverkan på statsbudgetens saldo och 2004... 15 Tabell 8 Statsbudgetens inkomster... 16 Tabell 9 Skatter m.m... 18 Tabell 10 Övriga inkomstskatter... 20 Tabell 11 Socialavgifter och löneskatter... 21 Tabell 12 Skatt på egendom... 22 Tabell 13 Skatt på varor och tjänster... 23 Tabell 14 Betalningsdifferenser, skattekonto... 25 Tabell 15 Nedsättning av skatter... 26 Tabell 16 Övriga inkomster, sammanfattning... 26 Tabell 17 Inkomster av statens verksamhet, översikt... 27 Tabell 18 Rörelseöverskott... 28 Tabell 19 Ränteinkomster... 28 Tabell 20 Aktieutdelning 2004 och... 29 Tabell 21 Inkomster av försåld egendom... 31 Tabell 22 Återbetalning av lån... 31 Tabell 23 Kalkylmässiga inkomster...32 Tabell 24 Statliga pensionsavgifter... 32 Tabell 25 Bidrag m.m. från EU... 33 Tabell 26 Statsbudgetens utgifter m.m.... 34 Tabell 27 Indragningar... 36 Tabell 28 Medgivna överskridanden... 36 Tabell 29 Statsbudgeten fördelad på politikområden... 38 Tabell 30 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten... 40 Tabell 31 Statsbudgetens utgiftsområden realekonomiskt fördelade... 44 Tabell 32 UO 1 Rikets styrelse... 45 Tabell 33 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning... 46 Tabell 34 UO 3 Skatt, tull och exekution... 47 Tabell 35 UO 4 Rättsväsendet... 47 Tabell 36 UO 5 Internationell samverkan... 49 Tabell 37 UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet... 49 Tabell 38 UO 7 Internationellt bistånd... 50 Tabell 39 UO 8 Invandrare och flyktingar... 51 Tabell 40 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg... 52 Tabell 41 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp... 53 Tabell 42 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom... 54 Tabell 43 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn... 55 Tabell 44 UO 13 Arbetsmarknad... 56 Tabell 45 UO 14 Arbetsliv... 57 Tabell 46 UO 15 Studiestöd... 58 Tabell 47 UO 16 Utbildning och universitetsforskning... 58 Tabell 48 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid... 59 Tabell 49 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande... 60 Tabell 50 UO 19 Regional utveckling... 61 Tabell 51 UO 20 Allmän miljö- och naturvård... 62 Tabell 52 UO 21 Energi... 62 Tabell 53 UO 22 Kommunikationer... 63 Tabell 54 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar... 64 Tabell 55 UO 24 Näringsliv... 65 Tabell 56 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner... 66 Tabell 57 UO 26 Statsskuldsräntor m.m.... 67 Tabell 58 Räntor på statsskulden... 68 Tabell 59 Räntor och valutakurser 2000 årsgenomsnitt... 68 Tabell 60 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen... 69 4 (76)
Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall Tabell 61 Minskning av anslagsbehållningar 1)... 70 Tabell 62 Specifikation av anslag med anslagsbehållning > 1000 miljoner kronor... 70 Tabell 63 Riksgäldskontorets nettoutlåning... 71 Tabell 64 Kassamässig korrigering...74 Tabell 65 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten... 75 Bilagor Bilaga 1 Specifikation av statsbudgetens inkomster för budgetåret Bilaga 2 Specifikation av statsbudgetens utgifter för budgetåret Bilaga 3 Månadsfördelade inkomster Bilaga 4 Månadsfördelade utgifter 5 (76)
Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall 1 Statsbudgetens saldo Statsbudgeten skall omfatta alla inkomster och utgifter, med vissa specificerade undantag, samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov enligt 16 lagen (1996:1059) om statsbudgeten. Statsbudgetens saldo är därmed detsamma som statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna. Budgetsaldot uppgick till 14 054 miljoner kronor. I statsbudgeten beräknades budgetsaldot till -38 442 miljoner kronor. Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2004, exklusive tilläggsbudget. Skillnaden mellan utfallet och statsbudgeten blev därmed 52 496 miljoner kronor. Tabell 1 Statsbudgetens utfall Skillnad Stats- Tilläggs- mot statsbudget 1 budget budget Inkomster 712 286 745 825 33 539 Skatter m.m. 640 143 682 268 42 125 Övriga inkomster 72 144 63 557-8 586 Utgifter 750 728 1 991 731 771-18 957 Utgiftsområde 1-25 och 27 699 228 1 991 692 299-6 930 Statsskuldsräntor m.m. (UO 26) 38 770 0 32 657-6 113 Riksgäldskontorets nettoutlåning 14 621 0 10 084-4 537 Kassamässig korrigering -1 891 0-3 269-1 378 Budgetsaldo -38 442-1 991 14 054 52 496 1 Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2004, exkl. tilläggsbudget. 6 (76)
Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall 2 Statsbudgeten 2004 och I tabellen nedan redovisas statsbudgetens utfall för 2004 och. Enligt Statsbudgetens utfall 2004 blev statsbudgetens saldo ett underskott på 53 343 miljoner kronor. I juni justerade Riksgäldskontoret lånebehovet för 2004 till 50 513 miljoner kronor (Budgetpropositionen för 2006, volym 1 s. 109). Jämfört med det justerade utfallet för 2004 har således statsbudgetens saldo förändrats med 64 567 miljoner kronor. Statsbudgetens inkomster ökade med 51 407 miljoner kronor (7,4 procent) mellan 2004 och. Skatter m.m. ökade med 45 267 miljoner kronor. Av detta belopp avser 9 735 miljoner kronor Fysiska personer inkomstskatt och 28 663 miljoner kronor Juridiska personers inkomstskatt. Socialavgifter och löneskatter ökade med 5 375 miljoner kronor och Mervärdesskatt med 15 227 miljoner kronor. Inkomsttiteln Utjämningsavgift för kommuner och landsting upphörde vid utgången av 2004. et för 2004 uppgick till 25 754 miljoner kronor. Den tidigare inkomstutjämningen och det generella statsbidraget avskaffades och ett nytt statligt utjämningsbidrag infördes (avsnitt 6.1 Skatter m.m. Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt och avsnitt 7.25 Allmänna bidrag till kommuner). Övriga inkomster ökade med 6 141 miljoner kronor och det beror främst på TeliaSoneras och Nordeas återköp av aktier. Statsbudgetens utgifter minskade med 13 160 miljoner kronor (1,8 procent) mellan 2004 och. Utgifterna för utgiftsområden exklusive Statsskuldsräntor m.m. ökade med 4 293 miljoner kronor. Utgifterna för utgiftsområde Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar ökade med 5 190 miljoner kronor. Utgifterna för utgiftsområdena Internationellt bistånd, Arbetsmarknad, och Kommunikationer ökade med över 2 000 miljoner kronor vardera. Allmänna bidrag till kommuner minskade med 12 509 bl.a. till följd av den nämnda förändringen av inkomstutjämningen mellan kommunerna. Räntor på statsskulden m.m. minskade med 20 061 miljoner kronor. Tabell 2 Statsbudgetens utfall 2004-2004 Skillnad mot 2004 Inkomster 745 825 694 418 51 407 Skatter m.m. 682 268 637 001 45 267 Övriga inkomster 63 557 57 416 6 141 Utgifter 731 771 744 931-13 160 Utgiftsområde 1-25 och 27 692 299 688 005 4 293 Statsskuldsräntor m.m. (UO 26) 32 657 52 718-20 061 Kassamässig korrigering -3 269-6 098 2 829 Riksgäldskontorets nettoutlåning 10 084 10 305-221 Budgetsaldo 14 054-50 513 64 567 7 (76)
Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall 3 Utgiftstak för staten Det statliga utgiftstaket för fastställdes i statsbudgeten till 870 000 miljoner kronor av riksdagen. Samtliga utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas av utgiftstaket. I de takbegränsade utgifterna ingår även utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 864 332 miljoner kronor. Det innebär att det statliga utgiftstaket underskreds med 5 668 miljoner kronor. År 2004 underskreds taket med 2 454 miljoner kronor. Tabell 3 Takbegränsade utgifter Skillnad 2004 Utgiftsområden exklusive statsskuldsräntor m.m. 699 228 692 299-6 930 688 005 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 170 552 172 033 1 481 167 541 Takbegränsade utgifter 869 780 864 332-5 449 855 546 Marginal till utgiftstaket 220 5 668 5 449 2 454 Utgiftstak för staten 870 000 870 000 858 000 8 (76)
Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall 4 Skillnadsanalys I detta avsnitt görs en analys av orsakerna till skillnaderna mellan utfallet och statsbudgeten för. Syftet är att särskilja de skillnader som beror på den makroekonomiska utvecklingen och de som beror på beslut (propositioner, regerings- och EU-beslut). Resterande del av skillnaderna beror på andra faktorer, t.ex. företagens vinstutveckling, utvecklingen av antalet sjukdagar m.m. De redovisas under Övrigt. Statsbudgetens saldo visade ett överskott på 14 054 miljoner kronor. Det är 52 496 miljoner kronor bättre än det i statsbudgeten beräknade underskottet. Framför allt är det kategorin Övrigt som bidragit till det förbättrade saldot. Av tabellen framgår skillnader för utgifter, inkomster och saldo i förhållande till statsbudgeten. Efter tabellen kommenteras kortfattat kategorierna Makroekonomiska förutsättningar och Beslut. Där framgår bl.a. vilka större utgifts- respektive inkomstposter som ingår i dessa kategorier. Under kategorin Övrigt redovisas slutligen några av de större resterande posterna. Tabell 4 Skillnader mellan utfall och statsbudget för Total varav skillnad Beslut Makroförutsättn. Totalt Prop./ Reg. EUbeslut Övrigt Utgifter -18 957-4 738 9 188 10 386-1 198-23 407 Utgiftsområden, exklusive räntor 1-6 930 101 3 350 4 548-1 198-10 380 Statsskuldsräntor m.m. -6 113-5 039 0 0 0-1 074 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK 2-5 915 200 5 838 5 838 0-11 953 Inkomster 33 539 2 582-8 854-8 854 0 39 810 Budgetsaldo 52 496 7 320-18 041-19 240 1 198 63 217 1 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. 9 (76)
Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall 4.1 Makroekonomiska förutsättningar Förändrade makroekonomiska förutsättningar påverkade statsbudgetens saldo positivt med 7 320 miljoner kronor. I första hand var det utgifterna för statsskuldsräntor som blev lägre än beräknat till följd av lägre räntenivåer. Tabell 5 Makroekonomiska förutsättningar för Diff. fr. 2004 Procentuell förändring från föregående år: BNP (fp) 3,0 2,7-0,3 3,7 Utbetald lönesumma (lp), skatteunderlag 4,4 3,9-0,5 2,5 Hushållens konsumtionsutgifter (lp) 4,3 3,5-0,8 3,2 Hushållens konsumtionsutgifter (fp) 2,7 2,4-0,3 1,8 KPI (index) 1,4 0,5-0,9 0,4 Antal sysselsatta 0,8 0,7-0,1-0,5 Nivåer: Öppen arbetslöshet, procent 1 5,5 5,9 0,4 6,0 Arbetsmarknadspolitiska program, procent 2,5 2,7 0,2 2,4 6-mån ränta, procent 3,0 1,8-1,2 2,2 5-års ränta, procent 4,5 2,8-1,7 3,8 TCW-index 124,2 128,3 4,1 126,0 Prisbasbelopp, tkr 39,4 39,4 0,0 39,3 fp=fasta priser, lp=löpande priser, =Statsbudget. 1 Enligt nya AKU. Prognosen i statsbudgeten är omräknad från 5,1 procent. Utgiftsområden exklusive räntor blev 101 miljoner kronor högre till följd av en annan makroekonomisk utveckling än vad som antogs i statsbudgeten. Högre arbetslöshet medförde att utgifterna för arbetslöshetsersättning blev 1 144 miljoner kronor högre än beräknat. En lägre lönesumma än väntat medförde att utgifterna för sjukpenning blev 267 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Utgifterna för statsskuldsräntor blev 5 039 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten till följd av en annan utveckling av de ekonomiska förutsättningarna. De genomsnittliga räntenivåerna blev betydligt lägre än beräknat medan en något svagare krona verkade åt motsatt håll. Inkomsterna blev 2 582 miljoner kronor högre än i statsbudgeten som ett resultat av den makroekonomiska utvecklingen. En starkare ökning av konsumtionen av momsbelagda varor och tjänster tillsammans med en högre förbrukning i företag utan avdragsrätt för moms ledde till 5 466 miljoner kronor högre inkomster av moms än beräknat. Den momsbelagda konsumtionen steg kraftigare än hushållens totala konsumtionsutgifter. Inkomsterna av socialavgifter och löneskatter samt fysiska personers inkomstskatt blev till följd av lönesummans svagare utveckling i stället lägre än i statsbudgeten (-1 750 respektive -750 miljoner kronor). De högre företagsskatteinkomster och realisationsvinster som den ekonomiska utvecklingen fört med sig under hänförs inte till kategorin Makro. Utvecklingen av dessa inkomster kan inte på ett enkelt sätt förklaras av någon enskild makroförutsättning. Därför redovisas skillnaderna i stället under Övrigt. 10 (76)
Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall 4.2 Beslut Skillnader till följd av beslut påverkade budgetsaldot negativt med 18 041 miljoner kronor. Utgiftsområden exklusive statsskuldsräntor blev 3 350 miljoner kronor högre än beräknat. De högre utgifterna hänför sig främst till området Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar (2 588 miljoner kronor), vilket i huvudsak beror på att vissa utbetalningar av djurbidrag och landsbygdsstöd senarelades från 2004 till januari. Under kategorin Beslut ryms såväl effekterna av års utgiftsbegränsningar som tidigareläggningar av utgifter från 2006. I stor utsträckning tog dessa beslut ut varandra. Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning har till följd av beslut ökat med 6 949 miljoner kronor och den kassamässiga korrigeringsposten minskat med 1 111 miljoner kronor. Detta bidrar således till att försvaga budgetsaldot med 5 838 miljoner kronor. När det gäller nettoutlåningen beror skillnaden främst på att RGK övertagit finansieringen av de s.k. storstadspaketen i Stockholm och Göteborg (6 838 miljoner kronor). Se vidare avsnitt 7.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning och 7.30 Kassamässig korrigering. Inkomsterna blev 8 854 miljoner kronor lägre till följd av beslut. Regeringen räknade i statsbudgeten med att inkomsterna av försåld egendom skulle uppgå till 15 000 miljoner kronor. I stället uppgick dessa till 6 508 miljoner kronor. Således överskattades försäljningsinkomsterna med 8 492 miljoner kronor. Energiskatten blev 5 950 miljoner högre till följd av att medel från kompetensutvecklingskontot i Riksgäldskontoret fördes tillbaka till inkomsttiteln i april. Övriga inkomster av statens verksamhet blev i stället 5 574 miljoner kronor lägre beroende på en reglering av den så kallade kommunkontoskulden. Pengarna fördes till Riksgäldskontoret. Dessa båda transaktioner hade dock ingen effekt på budgetsaldot eftersom nettoutlåningen påverkades åt motsatt håll. 4.3 Övrigt Skillnader inom kategorin Övrigt påverkade budgetsaldot positivt med 63 217 miljoner kronor. Nedan presenteras de största skillnaderna. För detaljerade förklaringar till skillnaderna hänvisas till respektive område. De totala utgifterna blev 23 407 miljoner kronor lägre än beräknat till följd av faktorer som varken kan hänföras till makroförutsättningar eller beslut. Utgiftsområden exklusive räntor blev 10 380 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Den enskilt största förklaringen är att utgifterna för sjukpenning och rehabilitering blivit lägre (-2 052 miljoner), vilket beror på en större nedgång av antalet sjukpenningdagar än vad som antagits i statsbudgeten. Dessutom blev RGK:s nettoutlåning 12 483 miljoner kronor lägre än beräknat. Den främsta förklaringen är lägre utlåning än beräknat för infrastruktur och studielån (-1 500 respektive -1 757 miljoner kronor) samt till vissa andra myndigheter och statliga bolag. Vidare har inlåningen blivit högre bl.a. från Exportkreditnämnden, framför allt till följd av förtida återbetalning av skulder från Polen. Inkomsterna blev 39 810 miljoner kronor högre än beräknat till följd av faktorer som hänförs till kategorin Övrigt. Juridiska personers inkomstskatt blev 29 844 miljoner kronor högre än i statsbudgeten. Det beror bl.a. på en ökad upplösning av periodiseringsfonder, som en följd av räntebeläggningen av dessa fonder vid årsskiftet (14 000 miljoner kronor), och en starkare vinstutveckling i företagen än väntat. Ytterligare en stor avvikelse mellan utfallet och statsbudgeten finns på inkomsttitel 1631 Betalningsdifferenser, övriga. et uppgick till 8 159 miljoner kronor att jämföra med statsbudgetens prognos på 64 miljoner kronor. En förklaring till det höga utfallet kan vara att vissa hushåll gjort stora kompletteringsinbetalningar i slutet av året till följd av höga reavinster. 11 (76)
Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall Företagsskatter och realisationsvinster påverkas i hög grad av konjunktur- och börsutvecklingen. Utvecklingen av dessa inkomster kan emellertid inte på ett enkelt sätt förklaras av någon enskild makroförutsättning. Därför redovisas skillnaderna i stället under Övrigt. 12 (76)
Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall 5 Underliggande saldo 5.1 Underliggande saldo 1990 Statsfinanserna påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser, således transaktioner av extraordinär karaktär. Förekomsten av dessa poster försvårar analysen över tiden. Genom att exkludera dem får man ett mått på den underliggande utvecklingen. I detta avsnitt identifieras större poster av denna typ för åren och 2004 1 (se tabell) och de största engångseffekterna för kommenteras. I diagrammet nedan visas faktiskt och underliggande saldo för perioden 1990. Justeringar har även gjorts för vissa ändrade redovisningsprinciper för att få jämförbarhet mellan åren. Miljarder kronor 150 100 50 0-50 -100-150 -200-250 -300 Diagram 1 Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990 1990 1993 1996 1999 2002 Miljarder kronor 150 100 50 0-50 -100-150 -200-250 -300 Underliggande saldo Faktiskt saldo Det faktiska saldot vände till överskott till skillnad från det underliggande saldot som fortfarande visade underskott. Det underliggande underskottet har dock minskat betydligt i förhållande till de närmast föregående åren och uppgår till 9 776 miljoner kronor. Tabell 6 Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo åren 1990 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Faktiskt saldo 1-19 420-81 405-161 066-249 955-184 869-138 552-21 002-6 228 Underliggande saldo -19 875-77 709-155 276-228 057-208 342-165 369-109 481-59 093 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Faktiskt saldo 9 662 81 956 101 932 38 747 3 489-46 552-50 513 14 054 Underliggande saldo -19 955 9 937 5 708 2 054-25 907-64 953-57 608-9 776 1 Fr.o.m. 1997 löper statsbudgeten per kalenderår. Vidare tillämpas ett nytt saldobegrepp som är identiskt med statens lånebehov. För tidigare år redovisas här därför statens lånebehov per kalenderår. Detta har dessutom justerats för åren 1990-1993 i enlighet med dess nuvarande definition. 1 Engångsposterna fr.o.m. 1995 specificeras i et av statsbudgeten 2004, tidsserier. Posterna 1990 1994 framgår av ett Temaavsnitt i ESV:s Budgetprognos 1999:3. Se www.esv.se under rubrikerna Statens finanser, Officiell statistik (tab. 27) respektive Arkiv, Temaavsnitt. 13 (76)
Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall 5.2 Engångseffekter Engångseffekterna beräknas netto påverka saldot positivt med 23 830 miljoner kronor, vilket innebär att de var större än föregående år men mindre än genomsnittet för de senaste tio åren (46 000 miljoner kronor). Engångseffekterna har varit positiva sedan 1994. Större poster under kommenteras i detta avsnitt. Till följd av riksdagens beslut att räntebelägga företagens periodiseringsfonder från har sådana fonder i stor utsträckning upplösts i samband med bokslutet för 2004. Skatteeffekten av detta beräknas kassamässigt till 14 000 miljoner kronor. Två statliga bolag har sedan början på 1990-talet tagit lån på marknaden för infrastruktursatsningar i Stockholm och Göteborg. Avsikten var att avgiftsfinansiera satsningarna men eftersom så inte blev fallet finns inte längre någon anledning att förvalta lånen vid sidan av statens ordinarie upplåning. Riksdagen har därför beslutat att Riksgäldskontoret (RGK) ska överta finansieringen av dessa s.k. storstadspaket. Statens lånebehov ökar därmed under ett antal år i den takt lånen förfaller och ersätts med lån i RGK. Påverkan var som störst under, 6 838 miljoner kronor. Statsskulden ökade emellertid direkt med hela beloppet, cirka 12 000 miljoner kronor, eftersom RGK gick in som låntagare och införlivade de återstående lånen i sin ordinarie skuldförvaltning. TeliaSonera har under återköpt aktier vilket inbringade 4 660 miljoner kronor till staten. Vidare har staten sålt aktier i Nordea AB för 1 840 miljoner kronor. För att säkerställa att utgiftstaket skulle klaras 2004 senarelade Jordbruksverket utbetalningar av djurbidrag och landsbygdsstöd från slutet av 2004 till början av. Dessutom tidigarelades delar av jordbruksstödet från början av 2006 till december. Därmed belastades med onormalt stora utbetalningar av stöd. Den negativa engångseffekt som uppstod beräknas till 1 908 miljoner kronor och motsvarar tidigareläggningen till. Ett försök med trängselskatt genomförs i Stockholm från den 3 januari till 31 juli 2006. Staten finansierar kostnaderna från ett tillfälligt anslag under Utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning. Belastningen på detta anslag blev 1 265 miljoner kronor. Inkomsterna av trängselskatt 2006 redovisas på statsbudgetens inkomstsida. En betydande del av engångseffekterna fr.o.m. 2001 förklaras av den lånebehovspåverkan som uppkom till följd av överföringen från AP-fonden till staten vilken gjordes som en del i reformeringen av ålderspensionssystemet. Överföringen bestod delvis av bostadsobligationer som förvaltades av Riksgäldskontoret (RGK) tills de förföll (t.o.m. ) och påverkade då lånebehovet. Denna påverkan, som ingår i den kassamässiga korrigeringen, uppgick till 2 043 miljoner kronor. Utbetalningarna av premiepensionsmedel under uppgick till 23 081 miljoner kronor, medan inbetalningarna blev 25 225 miljoner kronor. En positiv nettoeffekt på 2 144 miljoner kronor uppstod därmed, vilket är naturligt eftersom utbetalningen för insättning på individuella pensionskonton görs först andra året efter inkomståret, när pensionsrätten fastställts. Medlen förvaltas under tiden tillfälligt av RGK. Stockholms stad inbetalade i maj, enligt avtal, i förväg sin del av finansieringen av vägprojektet Norra Länken i Stockholm, cirka 1 800 miljoner kronor, till Vägverkets konto i RGK. Bidraget kommer att förbrukas under perioden -2007. Den totala effekten blev att nettoutlåningen reducerades med 1 569 miljoner kronor. Den kommer sammanlagt att bli lika mycket högre de följande två åren. 14 (76)
Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall Polen förtidsinlöste hela sin utestående skuld till Exportkreditnämnden. Till myndighetens konto i RGK inbetalades då 1 825 miljoner kronor. I december gjordes en reglering av underskotten på de s.k. kommunkontona på 5 574 miljoner kronor. Medel fördes från statsbudgetens inkomstsida (inkomsttitel 2811) till Skatteverkets konton för kommunmoms i RGK. Transaktionen påverkar inte budgetsaldot, men statsbudgetens inkomster och utgifter reduceras med samma belopp. I posten Övrigt, netto ingår förändrad nettoutlåning till övriga myndigheter, bolag och affärsverk. Under ingår främst minskade lån i RGK för FMV, PPM (exklusive premiepensionsmedlen), Jernhusen AB och Luftfartsverket. Tabell 7 Vissa engångsposters påverkan på statsbudgetens saldo och 2004 Poster 2004 Anslag: Djurbidrag och landsbygdsstöd -1 908 2 413 EU-avgift, senareläggning -2 535 Försök med trängselskatt i Stockholm -1 265 Inkomsttitlar: Statens fastighetsverk, inleverans av statskapital 710 Exportkreditnämnden, återbetalning av räntekompensation 1 434 Retroaktiv justering ålderspensionssystemet 1 600 TeliaSonera, kapitalåterföring 4 660 Nordea, aktieförsäljning 1 840 Upplösning periodiseringsfonder, skatteeffekt 14 000 Reglering av underskott på kommunkontona -5 574 Summa anslag och inkomsttitlar 12 463 2 912 Kassamässig korrigering: Överföring från AP-fonden 2 043 3 975 EU-avgift, senareläggning 2 535 RGK:s nettoutlåning: Premiepensionsmedel, inbetalning 25 225 21 414 Premiepensionsmedel, utbetalning -23 081-22 167 PPM, ändrat statsobligationsinnehav 930 35 Kärnavfallsfonden -305-690 Bankinsättningsgarantin -312 156 Omstrukturering av statliga bolag, extra utdelningar m m 641 58 Omstrukturering av statliga bolag, kapitaltillskott -600-300 Statens fastighetsverk, lån för Försäkringskassans fastigheter -814 Omfinansiering av infrastrukturlån Stockholm/Göteborg -6 838 Bidrag till Vägverket för Norra Länken, Stockholm 1 569 Exportkreditnämnden, förtidsåterbetalning från Polen 1 825 Reglering av underskott på kommunkontona 5 574 Övrigt, netto (främst övriga bolag/affärsverk) 5 510-833 Summa kassamässig korrigering och RGK:s nettoutlåning 11 367 4 183 Totala engångseffekter m.m. 23 830 7 095 15 (76)
Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall 6 Statsbudgetens inkomster Tabell 8 Statsbudgetens inkomster Statsbudget Nettoinkomst/ Skillnad mot Inkomster Inkomster Utgifter nettoutgift statsbudget 1000 Skatter m.m. 640 143 1 793 615 1 111 347 682 268 42 125 1100 Skatt på inkomst 55 807 613 614 528 356 85 257 29 450 1111 Fysiska personers inkomstskatt, netto -15 102 511 231 528 356-17 126-2 024 1121 Juridiska personers inkomstskatt, netto 65 989 95 833 0 95 833 29 844 1123 Beskattning av tjänstegruppliv 1 417 1 037 0 1 037-380 1200 Socialavgifter och löneskatter 276 410 473 889 202 473 271 415-4 994 1300 Skatt på egendom 37 672 37 780 0 37 780 108 1400 Skatt på varor och tjänster 325 984 329 934-5 950 335 884 9 900 1411 Mervärdesskatt, netto 222 928 228 468 0 228 468 5 540 1424 Tobaksskatt 8 419 8 056 0 8 056-363 1425 Alkoholskatt 10 836 10 064 0 10 064-771 1428 Energiskatt 65 132 63 570-5 950 69 520 4 388 1461 Fordonsskatt 9 392 10 297 0 10 297 905 1471 Tullmedel 3 770 4 307 0 4 307 538 1500 Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt -33 453 1 533 34 246-32 714 739 1600 Betalningsdifferenser, skattekonto -6 511 335 0 335 6 846 1700 Nedsättning av skatter -15 766 1 15 690-15 689 77 2000 Inkomster av statens verksamhet 35 426 38 759 5 574 33 185-2 241 2131 Riksbankens inlevererade överskott 6 300 6 700 0 6 700 400 2153 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel 3 400 3 634 0 3 634 234 2400 Aktieutdelning 9 851 12 143 0 12 143 2 293 2500 Offentligrättsliga avgifter 6 552 6 657-1 6 659 107 3000 Inkomster av försåld egendom 15 000 6 689 0 6 689-8 311 4000 Återbetalning av lån 2 387 2 303 0 2 303-84 5000 Kalkylmässiga inkomster 7 559 8 788 0 8 788 1 229 5200 Statliga pensionsavgifter 6 987 7 542 0 7 542 555 6000 Bidrag m.m. från EU 11 771 12 592 0 12 592 821 6100 Bidrag från EG:s jordbruksfond 8 464 8 946 0 8 946 482 Summa inkomster 712 286 1 862 746 1 116 921 745 825 33 539 Statsbudgetens inkomster uppgick till 745 825 miljoner kronor och blev därmed 33 539 miljoner kronor (4,7 procent) högre än beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten. Skatt på inkomst uppgick till 85 257 miljoner kronor, vilket är 29 450 miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Det är främst Juridiska personers inkomstskatt som ökade. Nettoutfallet uppgick till 95 833 miljoner kronor, vilket är 29 844 miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Det beror dels på företagens ökade vinster, dels på införandet av räntebeläggning av periodiseringsfonder. Fysiska personers inkomstskatt, netto blev -17 126 miljoner kronor, vilket är 2 024 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Denna minskning beror delvis på lägre ökningstakt av lönesumman än vad som förutsattes vid beräkningen till statsbudgeten. Socialavgifter och löneskatter uppgick till 271 415 miljoner kronor. Det är 4 994 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten och beror delvis på lägre ökningstakt av lönesumman. et för Skatt på varor och tjänster blev 335 884 miljoner kronor under, vilket är 9 900 miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Mervärdesskatten och 16 (76)
Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall Energiskatten blev 5 540 miljoner kronor respektive 4 388 miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Under återfördes 5 950 miljoner kronor, som varit avsatta för individuell kompetensutveckling, från Riksgäldskontoret till inkomsttiteln Energiskatt. et för Betalningsdifferenser, skattekonto uppgick till 335 miljoner kronor. I statsbudgeten togs Betalningsdifferens, skattekonto upp med -6 511 miljoner kronor. et blev således 6 846 miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Det avser bl.a. kompletteringsbetalningar av skatt i slutet av (positiv differens) och underskott i samband med slutskatteberäkningen i månadsskiftet november/december, som inte betalats vid årsskiftet (negativ differens). Inkomster i statens verksamhet uppgick till 33 185 miljoner kronor under. Det är 2 241 miljoner kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Det beror främst på regleringen av kommunkontoskulden (-5 574 miljoner kronor). Riksgäldskontorets nettoutlåning på statsbudgetens utgiftssida påverkades med samma belopp. et för Aktieutdelning blev 12 143 miljoner kronor, vilket är 2 293 miljoner kronor högre än beräknat. Det avser utdelning på statens aktier för verksamhetsåret 2004. Inkomster av försåld egendom uppgick till 6 689 miljoner kronor. I statsbudgeten ingick schablonmässigt 15 000 miljoner kronor som försäljningsinkomst. Av utfallet avser 6 500 miljoner kronor inkomster till staten till följd av TeliaSoneras och Nordeas återköp av aktier. 6.1 Skatter m.m. 1000 Skatter m.m. Inkomsttypen Skatter m.m. utgörs främst av skatter och socialavgifter. Skattekontosystemet infördes inkomståret 1998. Den 1 juli 2001 infogades arvs- och gåvoskatt i detta system. Från och med 2003 ingår även punktskatterna. Det medför att debiterade belopp, inte inbetalda belopp, redovisas på följande inkomsttitlar: 1111 Fysiska personers inkomstskatt 1121 Juridiska personers inkomstskatt 1200 Socialavgifter och löneskatter 1331 Arvsskatt 1332 Gåvoskatt 1400 Skatt på varor och tjänster (Mervärdesskatt och punktskatter) Skillnaden mellan inbetalda och debiterade belopp för dessa skatter redovisas löpande under inkomsttiteln 1691 Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna, netto. I det följande kommenteras endast de inkomsttitlar som har större skillnader mellan utfall och statsbudget. En fullständig redovisning av statsbudgetens samtliga inkomsttitlar finns i bilaga 1. 17 (76)
Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall Tabell 9 Skatter m.m. - 2004 1100 Skatt på inkomst 55 807 85 257 29 450 45 706 1111 Fysiska personers inkomstskatt, netto -15 102-17 126-2 024-26 861 1121 Juridiska personers inkomstskatt, netto 65 989 95 833 29 844 67 170 1200 Socialavgifter och löneskatter 276 410 271 415-4 994 266 040 1300 Skatt på egendom 37 672 37 780 108 37 126 1400 Skatt på varor och tjänster 325 984 335 884 9 900 308 876 1411 Mervärdesskatt, netto 222 928 228 468 5 540 213 240 1511 Utjämningsavgift för kommuner och landsting 25 754 1512 Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting -35 053-34 246 806-32 512 1600 Betalningsdifferenser, skattekonto -6 511 335 6 846-5 458 1700 Nedsättning av skatter -15 766-15 689 77-9 513 1000 Skatter m.m. 640 143 682 268 42 125 637 001 1100 Skatt på inkomst Skatt på inkomst utgörs till största delen av fysiska och juridiska personers inkomstskatt. Dessutom redovisas kupongskatt och lotteriskatt under denna inkomsthuvudgrupp. 1111 Fysiska personers inkomstskatt Fysiska personers inkomstskatt utgörs av statlig inkomstskatt på beskattningsbar förvärvsinkomst och på kapitalinkomst. Kommunal inkomstskatt uppbärs av staten och betalas sedan ut till kommunerna från denna inkomsttitel. Även uppbörden av andra skatter och avgifter redovisas på denna inkomsttitel. Det gäller bl.a. fastighetsskatt, förmögenhetsskatt och allmän pensionsavgift. Dessa omförs sedan till respektive inkomsttitel på statsbudgeten. Fysiska personers inkomstskatt beror i hög grad på löner, pensioner och andra transfereringar, ränteinkomster och ränteutgifter samt realisationsvinster. I statsbudgeten beräknades Fysiska personers inkomstskatt, netto uppgå till -15 102 miljoner kronor. Skattereduktion och avdrag för den allmänna pensionsavgiften medför att nettoinkomsten på inkomsttiteln blir negativ. Nettoinkomsterna uppgick till -17 126 miljoner kronor under. Det innebär därmed en minskning med 2 024 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten. Denna minskning beror delvis på lägre ökningstakt av lönesumman. I statsbudgeten beräknades lönesumman öka 4,4 procent mellan 2004 och. Preliminärt beräknas ökningen av lönesumman ha varit 3,9 procent. Bruttoinkomsterna på inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt uppgick till 511 231 miljoner kronor. Utgifterna på inkomsttiteln uppgick till 528 356 miljoner kronor varav 431 423 miljoner kronor betalades ut till kommuner och landsting. et för Fysiska personers inkomstskatt, netto blev 9 735 miljoner kronor (36,2 procent) högre än 2004. Det beror främst på slutregleringarna av utbetalningar till kommunerna i januari respektive år. Slutregleringen (inkomståret 2003) var 5 931 miljoner kronor, vilket innebär återbetalning av förskott. För 2004 var slutregleringen (inkomståret 2002) -3 819 miljoner kronor, vilket innebär att förskotten varit för låga. 1121 Juridiska personers inkomstskatt Juridiska personers inkomstskatt utgörs av statlig inkomstskatt som betalas av aktiebolag och andra juridiska personer. På inkomsttiteln redovisas även avkastningsskatt på pensions- 18 (76)
Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall medel. Juridiska personers inkomstskatt beror i hög grad på företagens vinster. Storleken på skatten påverkas också av företagens bokslutsdispositioner. Juridiska personers inkomstskatt, netto uppgick till 95 833 miljoner kronor och var därmed 29 844 miljoner kronor (45,2 procent) högre än beräkningen i statsbudgeten. Det beror dels på företagens ökade vinster, dels på införandet av räntebeläggning av periodiseringsfonder. Enligt inkomstskattelagen (1999:1229) 30 kap. 6 a skall juridisk person som har gjort avdrag för avsättning till en periodiseringsfond ta upp en schablonintäkt. Denna skall beräknas till 72 procent av statslåneräntan. Till följd därav har en del företag löst upp sina periodiseringsfonder, vilket medförde ökade skatteinkomster i samband med upplösningen. Den preliminära skatten för äldre år uppgick till 6 699 miljoner kronor i mars, varav huvuddelen avser skatt till följd av upplösning av periodiseringsfonder. För bedöms 14 000 miljoner kronor vara hänförliga till upplösta periodiseringsfonder. Nettoinkomsterna under blev 28 663 miljoner kronor (42,7 procent) högre än utfallet för 2004. Ökningen beror på ökade vinster och upplösta periodiseringsfonder. 19 (76)
Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall Övriga inkomstskatter Under inkomsthuvudgruppen Skatt på inkomst redovisas också några mindre inkomsttitlar. et för Ofördelbara inkomstskatter uppgick till 1 492 miljoner kronor, vilket är 1 309 miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Av utfallet avser 1 073 miljoner kronor tillkommande skatt för juridiska personer före 1998. et för Kupongskatt blev 2 819 miljoner kronor. Det är 757 miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten och beror på ökad utdelning på aktier till i utlandet bosatta. Tabell 10 Övriga inkomstskatter - 2004 1123 Beskattning av tjänstegruppliv 1 417 1 037-380 1 350 1131 Ofördelbara inkomstskatter 183 1 492 1 309 357 1141 Kupongskatt 2 061 2 819 757 2 480 1144 Lotteriskatt 1 259 1 202-57 1 210 1200 Socialavgifter och löneskatter Socialavgifterna utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter som betalas av egenföretagare. I inkomsthuvudgruppen ingår även allmän pensionsavgift samt särskild löneskatt på förvärvsinkomster och på pensionskostnader. År tillkom den särskilda sjukförsäkringsavgiften. Ålderspensionsavgiften och den allmänna pensionsavgiften nettoredovisas på statsbudgeten. Avgifterna betalas till Skatteverket men redovisas på statsbudgeten av Försäkringskassan. Nettoinkomsterna under inkomsthuvudgruppen Socialavgifter och löneskatter blev 271 415 miljoner kronor och var därmed 4 994 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än beräkningen i statsbudgeten. Underlaget för arbetsgivaravgifterna är främst utbetalda löner. Den totala avgiftssatsen var 32,46 procent av underlaget. Lönesumman för beräknas ha ökat med 4,1 procent jämfört med 2004. Det är 0,5 procentenheter lägre än vad som förutsattes i statsbudgeten. Detta medförde att arbetsgivaravgifterna minskade i förhållande till statsbudgeten. et för Ålderspensionsavgift, netto blev 11 664 miljoner kronor, vilket är 192 miljoner kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Ålderspensionsavgiften fördelas procentuellt mellan AP-fonderna, premiepensionssystemet och statsbudgeten. Den andel, som förs till statsbudgeten, skall motsvara den del av ålderspensionsavgiften som inte är pensionsgrundande och som därför betraktas som en skatt. Denna andel var 11,4 procent för. Till AP-fonderna fördes 103 905 miljoner kronor och till Riksgäldskontoret fördes 23 805 miljoner kronor inkl. statlig ålderspensionsavgift. Fördelning av ålderspensionsavgift (procent): 2000 2001 2002 2003 2004 AP-fonderna 72,5 71,3 70,4 70,7 70,6 70,0 Riksgäldskontoret (premiepension) 18,5 18,6 19,2 18,2 18,4 18,6 Statsbudgeten 9,0 10,1 10,4 11,1 11,0 11,4 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 20 (76)
Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall Den Särskilda löneskatten uppgick till 27 750 miljoner kronor under. Det är 816 miljoner kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Särskild löneskatt på pensionskostnader uppgick till 23 792 miljoner kronor och Särskild löneskatt på förvärvsinkomster uppgick till 3 959 miljoner kronor. Den särskilda löneskatten uppbärs till största delen i samband med fysiska och juridiska personers inkomstskatt och omförs andra året efter inkomståret till inkomsttiteln Särskild löneskatt. et för den Särskilda sjukförsäkringsavgiften blev 1 380 miljoner kronor, vilket är 921 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Avgiftsunderlaget är utbetalningar av hel sjukpenning med vissa begränsningar. Under blev nettoinkomsterna av Socialavgifter och löneskatter 5 375 miljoner kronor (2,0 procent) högre än 2004. Det beror främst på ökningen av lönesumman. Slutregleringarna av fördelningen av Ålderspensionsavgiften begränsar ökningen av nettoinkomsterna mellan åren. Regleringen 2004 var 879 miljoner kronor och -997 miljoner kronor. Tabell 11 Socialavgifter och löneskatter - 2004 1212 Efterlevandepensionsavgift 18 297 18 164-133 17 577 1221 Sjukförsäkringsavgift 109 024 108 961-62 113 083 1222 Föräldraförsäkringsavgift 23 679 23 504-175 22 738 1251 Ålderspensionsavgift, netto 11 855 11 664-192 12 781 1253 Arbetsskadeavgift 7 319 7 266-53 7 246 1254 Arbetsmarknadsavgift 42 169 39 809-2 360 31 968 1281 Allmän löneavgift 33 200 32 918-282 32 295 1291 Särskild löneskatt 28 566 27 750-816 28 353 1295 Särskild sjukförsäkringsavgift 2 301 1 380-921 1299 Avräkning socialavgifter 0 0 0 1200 Socialavgifter och löneskatter 276 410 271 415-4 994 266 040 21 (76)
Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall 1300 Skatt på egendom Under inkomsthuvudgruppen redovisas fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt samt stämpelskatt. Fastighetsskatt och förmögenhetsskatt omförs från fysiska och juridiska personers inkomstskatt och redovisas på respektive inkomsttitel två år efter inkomståret. Inkomsterna under denna inkomsthuvudgrupp blev 37 780 miljoner kronor och var därmed 108 miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Fastighetsskatten uppgick till 23 964 miljoner kronor, vilket är 629 miljoner kronor lägre än beräknat. Det är fastighetsskatten för inkomståret 2003 som under omfördes till denna inkomsttitel. Inkomsterna från Stämpelskatt blev 7 828 miljoner kronor, vilket är 493 miljoner kronor högre än beräknat. Det förklaras av högre pris på fastigheter. Under har inkomsterna för denna inkomsthuvudgrupp ökat med 654 miljoner kronor (1,8 procent). Arvs- och gåvoskatt upphörde den 1 januari. Arvsskatten minskade från 2 074 miljoner kronor till 870 miljoner kronor och gåvoskatten minskade från 478 miljoner kronor till 223 miljoner kronor mellan 2004 och. Fysiska personers förmögenhetsskatt uppgick till 4 767 miljoner kronor, vilket är en ökning med 948 miljoner kronor (24,8 procent). Tabell 12 Skatt på egendom - 2004 1312 Fastighetsskatt 24 592 23 964-629 23 522 1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt 4 785 4 767-18 3 818 1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt 118 130 12 116 1331 Arvsskatt 842 870 28 2 074 1332 Gåvoskatt 0 223 223 478 1341 Stämpelskatt 7 335 7 828 493 7 118 1300 Skatt på egendom 37 672 37 780 108 37 126 22 (76)
Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall 1400 Skatt på varor och tjänster Under inkomsthuvudgruppen redovisas mervärdesskatt och andra skatter på varor och tjänster, bl.a. tobaksskatt, alkoholskatt, energiskatt, fordonsskatt och tullmedel. Nettoinkomsterna av Skatt på varor och tjänster blev 335 884 miljoner kronor och var därmed 9 900 miljoner kronor (3,0 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Av skillnaden hänför sig 5 540 miljoner kronor till Mervärdesskatt, 4 388 miljoner kronor till Energiskatt och 905 miljoner kronor till Fordonskatt. Tabell 13 Skatt på varor och tjänster - 2004 1411 Mervärdesskatt, netto 222 928 228 468 5 540 213 240 1423 Försäljningsskatt på motorfordon 2 2 0 1424 Tobaksskatt 8 419 8 056-363 8 181 1425 Alkoholskatt 10 836 10 064-771 10 247 1428 Energiskatt 65 132 69 520 4 388 60 515 1431 Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk 1 863 1 804-60 1 860 1435 Särskild skatt mot försurning 52 55 4 53 1436 Skatt på avfall 700 635-65 765 1437 Skatt på bekämpnings- och gödselmedel. 321 406 85 370 1452 Skatt på annonser och reklam 951 875-76 821 1454 Skatt på spel 33 30-4 31 1461 Fordonsskatt 9 392 10 297 905 8 062 1462 Vägavgifter 630 722 92 720 1471 Tullmedel 3 770 4 307 538 3 504 1472 Övriga skatter m.m. på import 3 2-1 3 1473 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter 284 340 56 281 1481 Övriga skatter på varor och tjänster 216 300 84 223 1400 Skatt på varor och tjänster 325 984 335 884 9 900 308 876 1411 Mervärdesskatt På inkomsttiteln Mervärdesskatt redovisas ett netto av inkomster och utgifter. Inkomsterna består till största delen av debiterad mervärdesskatt för företag, för vilka den utgående mervärdesskatten överstiger den ingående. Utgifterna består främst av debiterad mervärdesskatt att återbetala till företag där den ingående mervärdesskatten överstiger den utgående. Det senare är aktuellt t.ex. vid export, eftersom mervärdesskatt inte tas ut vid försäljning av varor till andra länder. Inkomsterna av Mervärdesskatt uppgick till 228 468 miljoner kronor och var därmed 5 540 miljoner kronor (2,5 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Hushållens konsumtionsutgifter i löpande priser beräknas ha ökat med 3,5 procent mellan 2004 och, vilket är 0,8 procentenheter lägre än vad som förutsattes vid beräkningen till statsbudgeten. Konsumtionen av varor belagda med mervärdesskatt och förbrukningen av varor i företag utan avdragsrätt för mervärdesskatt ökade emellertid mer än vad som förutsattes vid beräkningen till statsbudgeten. Under ökade nettoinkomsterna av mervärdesskatt med 15 227 miljoner kronor (7,1 procent) jämfört med 2004. 23 (76)
Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall 1424 Tobaksskatt Inkomsterna på inkomsttiteln Tobaksskatt blev 8 056 miljoner kronor och var därmed 363 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Jämfört med 2004 har inkomsterna för denna titel minskat med 125 miljoner kronor (1,5 procent). 1425 Alkoholskatt Under inkomsttiteln Alkoholskatt redovisas skatt på etylalkohol, vin och andra jästa drycker, mellanklassprodukter och öl. et uppgick till 10 064 miljoner kronor och var därmed 771 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Under minskade inkomsterna med 183 miljoner kronor (1,8 procent). 1428 Energiskatt Inkomsterna på inkomsttiteln Energiskatt uppgick till 69 520 miljoner kronor och var därmed 4 388 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Under återfördes 5 950 miljoner kronor, som varit avsatta för individuell kompetensutveckling, från Riksgäldskontoret till inkomsttiteln Energiskatt (regeringsbeslut -04-07). Under har inkomsterna Energiskatt ökat med 9 005 miljoner kronor (14,9 procent) jämfört med 2004. 1461 Fordonsskatt Inkomsterna på inkomsttiteln Fordonsskatt uppgick till 10 297 miljoner kronor och var därmed 905 miljoner kronor (9,6 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Under ökade inkomsterna med 2 236 miljoner kronor (27,7 procent) jämfört med 2004. 1471 Tullmedel Inkomsterna på inkomsttiteln Tullmedel uppgick till 4 307 miljoner kronor och var därmed 538 miljoner kronor (14,3 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Ökningen beror dels på att tredjelandshandeln har ökat, dels på att importen av varor med högre tullsats har ökat. Under ökade inkomsterna med 803 miljoner kronor (22,9 procent) jämfört med 2004. 1500 Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting och utjämningsavgift för LSS-kostnader. Kompensation för mervärdesskatt skall kompensera för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet och utjämningsavgift för LSS-kostnader skall bidra till att stöd och service till vissa funktionshindrade utjämnas mellan kommunerna. Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting blev -34 246 miljoner kronor. et för blev 1 735 miljoner kronor (5,3 procent) lägre än 2004. Utjämningsavgift för LSS-kostnader blev 1 533 miljoner kronor, vilket är 67 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. et för blev 550 miljoner kronor (56,0 procent) högre än 2004. Inkomsttiteln Utjämningsavgift för kommuner och landsting upphörde vid utgången av 2004. et för 2004 uppgick till 25 754 miljoner kronor. Den tidigare inkomstutjämningen och det generella statsbidraget avskaffades och ett nytt statligt utjämningsbidrag infördes (se även avsnitt 7.25 Allmänna bidrag till kommuner). 24 (76)
Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall 1600 Betalningsdifferenser, skattekonto I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. skillnaden mellan inbetalningar på skattekontot och debiteringar enligt skattedeklarationerna, som främst avser mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt m.m. Uppbördsförluster medför en negativ betalningsdifferens. Kompletteringsbetalningar medför en positiv betalningsdifferens vid betalningstillfället. Vid debiteringen av den slutliga skatten uppstår en motsvarande negativ betalningsdifferens. Om det uppstår underskott vid den slutliga beräkningen av skatten medför detta en negativ betalningsdifferens tills betalning sker. et för Betalningsdifferenser, skattekonto uppgick till 335 miljoner kronor. Det innebär således att inbetalningarna till skattekontot översteg debiterade belopp. et avser bl.a. kompletteringsbetalningar av skatt i slutet av och underskott, som ännu inte betalats, i samband med slutskatteberäkningen i månadsskiftet november/december. I statsbudgeten togs Betalningsdifferens, skattekonto upp med -6 511 miljoner kronor. et blev således 6 846 miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Löpande redovisas ingen uppdelning av betalningsdifferenserna på uppbördsförluster och övriga betalningsdifferenser. I bokslutet gör Skatteverket en sådan uppdelning. För blev utfallet för uppbördsförluster -7 603 miljoner kronor, vilket är en ökning av förlusterna med 1 225 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten. I förhållande till 2004 ökade uppbördsförlusterna med 1 698 miljoner kronor. et för inkomsttiteln Betalningsdifferenser, övriga blev 8 159 miljoner kronor. Det är 8 095 miljoner kronor högre än beloppet i statsbudgeten. Det beror främst på kompletteringsbetalningar i slutet av. Dessa avser främst skatt på kapitalvinster, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt avseende inkomståret. För blev utfallet för inkomsthuvudgruppen Betalningsdifferenser, skattekonto 335 miljoner kronor. För 2004 blev utfallet -5 458 miljoner kronor. Tabell 14 Betalningsdifferenser, skattekonto - 2004 1611 Betalningsdifferenser, anstånd, netto -197-222 -25 9 1621 Uppbördsförluster, netto, fysiska personers inkomstskatt -2 021-2 407-386 -1 970 1622 Uppbördsförluster, netto, juridiska personers inkomstskatt -649-836 -188-667 1623 Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter -1 032-1 130-98 -951 1624 Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt -1 591-1 807-216 -1 467 1625 Uppbördsförluster, netto, räntor m.m. -1 086-1 422-337 -850 1631 Betalningsdifferenser, övriga 64 8 159 8 095 438 1691 Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna, netto 0 0 0 1692 Indrivna medel, kronofogdemyndigheterna, netto 0 0 0 1600 Betalningsdifferenser, skattekonto -6 511 335 6 846-5 458 1700 Nedsättning av skatter Inkomsthuvudgruppen Nedsättning av skatter infördes 2001. Under inkomsthuvudgruppen redovisas nedsättning för anställningsstöd, bredbandsinstallation, sjöfart År 2003 tillkom nedsättning för sysselsättningsstöd till kommuner och landsting samt skattelättnad för vissa byggtjänster. År 2004 infördes nedsättning för stöd till anställning av långtidssjukskrivna och stöd till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare. År upphörde nedsättning för kompetensutveckling och nedsättning för investeringar i källsorteringslokaler tillkom 25 (76)