Finansiell samordning Introduktionsutbildning underlag HANDBOKEN
Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas. (Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114)
Varför finansiell samordning? Grunderna och idéerna bakom den finansiella samordningen. Genomgång av centrala delar i lagen om Finansiell samordning. Hur arbetar man i ett samordningsförbund och vilka roller har styrelsen, tjänstmän i förbundet, chefer och medarbetare i de samverkande myndigheterna? Projekt eller långsiktig verksamhet och strukturella insatser eller operativa Olika former av operativa verksamheter Resultat av samverkan
Varför Samordningsförbund? Organiseringen av välfärden är sektoriell Individer behöver ibland helhetslösningar Oklart ansvar Saknas gemensamma metoder Olika mål för myndigheter Brister i informationsöverföringen Avsaknad av ekonomiska incitament
Samverkan är svårt - Varför är det så? (Forskning) Det krävs stora investeringar i tid och energi, både för att etablera samverkan och för att hålla den vid liv. Samverkan kostar innan den lönar sig Det är svårt att organisera och leda samverkan. Det finns många hinder för samverkan.
Vilka Hinder finns? (Forskning) Existerande administrativa gränser: olika budgetar och ansvarsområden Olika lagar och regelsystem. Olika professionella och organisatoriska kulturer, olika språkbruk etc. Olika värderingar, attityder och engagemang för samverkan. Revirtänkande och revirbevakning.
Framgångsfaktorer Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens ). Kunskap om och förståelse för varandras uppdrag och professionella kompetens. Ömsesidigt förtroende och respekt. Ett stödjande och altruistiskt ledarskap.
Vad händer i landet? Lagen kom 1 jan 2004 560 milj att fördela 2015 80 förbund i 240 kommuner av landets 290 780 aktiviteter 35 000 deltagare
Behovet av samverkan 300 000 individer vid lagens tillkomst Ca 5 % av den arbetsföra befolkningen
Målgrupp Målgruppen identifieras lokalt och ges möjlighet till tidigt stöd, även förebyggande åtgärder. Målgruppen utgörs av personer i förvärvsaktiv ålder (vanligen 20 64 år). Arbetslinjen är mycket tydlig och innebörden av begreppet arbetsförmåga är viktig för synen på rehabilitering. De individer som behöver samordnad rehabilitering kan både ha fysiska, psykiska, sociala och arbetsmässiga behov.
Det saknas en helhetssyn på individens behov och helhetsinriktade insatser - jmfr stenhuggaren
Lagen om Finansiell samordning Syfte effektivare resursanvändning. Uppnå eller förbättra förmåga till förvärvsarbete Parter Alla fyra parter med, kommundel eller kommuner Samordningsförbund en unik och egen juridisk person som fattar beslut i eget namn
Lagen om Finansiell samordning Regeringen bestämmer den totala resursnivån samt modell När resurserna är överförda äger förbundet medlen Riktiga pengar skall föras över inte personal
Lagen om Finansiell samordning Ledamöter har rätt till ersättning Från fullmäktige eller anställd i Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen Väljs för fyra år Rätt till ledighet för uppdraget och andra möten Styrelsen utser ordförande och vice Finns jävsregler obs delikatessjäv
Lagen om Finansiell samordning Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen Hur medlen skall användas Områden som bör prioriteras
Lagen om Finansiell samordning Stödja samverkan mellan samverkansparterna Samverkan ett mål för förbundet Skapa struktur för samarbete och samverkan strukturinsatser Gemensamma inventeringar och behovsanalyser
Lagen om Finansiell samordning Finansiera sådana insatser som avses i 2 och som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde Alla insatser som finns inom det samlade ansvarsområdet även upphandlade Myndigheter fattar beslut förbundet betalar
Lagen om Finansiell samordning Besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas Styrelsen ansvar att det sker en tillfredsställande beredning Stöd av tjänsteman
Lagen om Finansiell samordning Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna Jmfr. med Intern kontroll kontroll och ändamålsenlighet på ekonomi och verksamhet Utvärdering värdera insatserna inte finansiell samordning Uppföljning via SUS
Lagen om Finansiell samordning Upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen Budgeten skall tala om vad som skall göras Budgeten är styrelsens tydligaste styrinstrument I årsredovisningen framgår hur styrelsen har lyckats
Lagen om Finansiell samordning Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen Hur medlen skall användas Områden som bör prioriteras
Lagen om Finansiell samordning Stödja samverkan mellan samverkansparterna Samverkan ett mål för förbundet Skapa struktur för samarbete och samverkan strukturinsatser Gemensamma inventeringar och behovsanalyser
Ledamöter i styrelsen De skall kunna anlägga en helhetssyn på de frågor samordningsförbundet har att ta ställning till. De måste ha förmåga att höja sig över ett sektoriserat tankesätt och se till de syften och motiv som ligger bakom den finansiella samordningen.
Organisation och Organisering Arbetsförmedlingen Kommun Landsting Försäkringskassa Samordningsförbund Styrgrupper Operativa Förbundschef Beredningsgrupp Strukturell Samordnare Aktiviteter Samordnare Aktiviteter Samordnare Aktiviteter Samordnare Aktiviteter
Lagen om Finansiell samordning Ger förutsättningar att lösa problemen och undanröja hindren Är en struktur för att hantera samverkan Har två medel som ger legitimitet för samverkan - Gemensam Styrelse - Gemensamma Resurser
Lagen om Finansiell samordning Kommun/er 25% Landsting 25 % Försäkringskassan 50%, inklusive Arbetsförmedlingn
Lagen om Finansiell samordning Förbundsordning som fastställs av medlemmarna Här kan medlemmarna utöva styrning av förbundet Innhåller bland annat beslutsformer och styrelsens sammansättning, hur förbundet upplöses
Lagen om Finansiell samordning Varje förbundsmedlem skall vara representerad Lika många ersättare Möjlighet till delegation till ledamot, ersättare eller tjänsteman hos förbundet (uppdragsavtal) Allt kan inte delegeras se 10 (Kl 6kap 34) Styrelsen helhetssyn på verksamheten och inte en sektorssyn
Lagen om Finansiell samordning Ekonomi i Balans sk Balanskravet synnerliga skäl använd samrådet Öppet budgetmöte Budget senast 30 november Ägarsamråd Revision betalas av förbundet om inget annat bestäms i förbundsordning Revisorer från Fullmäktige och upphandlas av Försäkringskassan
Ett gemensamt välfärdsarbete Reguljär verksamhet Centralt styrt Sektoriellt organiserad Lokalt styrd Gemensamt organiserad Helhetssyn
Samverkan är svårt Men det går Förutsätter struktur, process kultur Och vad betyder det?
Kultur Begrepp Symboler Bilder av varandra Ceremonier ritualer Uppförande
Process Arbetssätt Nya metoder Samlokalisering Gemensam handlingsplan Kollektiva minnen Gemensam beredning Gemensam utvärdering Processtödjare Altruism dvs se helheten
Lagen om Finansiell samordning Ger förutsättningar att lösa problemen och undanröja hindren Är en struktur för att hantera samverkan Har två medel som ger legitimitet för samverkan - Gemensam Styrelse - Gemensamma Resurser
Lagen om Finansiell samordning Syfte effektivare resursanvändning. Uppnå eller förbättra förmåga till förvärvsarbete Parter Alla fyra parter med, kommundel eller kommuner Samordningsförbund en unik och egen juridisk person som fattar beslut i eget namn
Vad är Förbundschefens roll? Har ansvar för beredning av ärenden till samordningsförbundet Ansvarar för verkställande av beslut Är sammankallande i beredningsgruppen Företräda samordningsförbundet på tjänstemannanivå
Vad är beredningsgruppens roll? Utgör ett stöd för Förbundschefen Återför information från samordningsförbundet och beredningsgruppen till den egna organisationen Bidra till att utveckla samverkan mellan de samverkande parterna på olika nivåer Stödjer samverkan på strukturell nivå Vara ett stöd vid utveckling och prioritering av verksamheter
Samordningsförbundets verksamhet Möjliga insatser skall ligga inom myndigheternas ansvarsområde Kompletterande insatser utöver de ordinarie uppgifter som myndigheterna/parterna ansvarar för Kan beröra två eller flera parter. Det innebär alltså inte att alla fyra samverkande parter alltid måste vara berörda Villkoret är att individen har behov av samordnade insatser från flera rehabiliteringsaktörer.
Samordningsförbundets verksamhet Styrelsen avgör: Former för insatser kan vara strukturella eller operativa eller både och. Finansieringsformer kan vara korta eller långa Olika former av samverkan Permanent, integrerad, projekt, hela eller delar av en verksamhet
Kunskaper före aktivitet Vad är problemet? På vad sätt har det att göra med FINSAM? Behov eller mål
Operativt - strukturellt Extra personalresurser, rehabiliteringssamordnare vid försäkringskassan, arbetsterapeut vid arbetsförmedlingen eller kurator vid vårdcentralen. Arbetsträningsverksamheter för långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna genom samlokalisera personalresurser samt anställa projektledare Uppföljning och utvärdering av genomförda åtgärder Utveckling och implementering av metoden gemensam individuell handlingsplan. Kartläggning och analys av behov, problem och flaskhalsar i de olika systemen Utbildnings- och informationsinsatser som förbättra samarbetet mellan myndigheter samt klarlägga aktörs uppdrag och ansvar.
Strukturpåverkan Mjuka strukturer - Kunskaper - Kommunikation - Ledarskap - Bemötande - Synsätt - Värdegrund - Förtroende - Revir och makt - Lojalitet - Organisering Hårda strukturer - Lagar, regleringsbrev - Myndighetsmål - Ekonomistyrning, budget, redovisning, kontoplan - Styrmodeller NPM, Mål - resultat - Organisation - ansvar - Resurser tid/kompetens
Projekt versus Långsiktighet Projekt Avgränsat i tid Tydlig organisation Tillfällig finansiering Underlättar testa och pröva Högre frihetsgrad Implementeringsproblematik Långsiktighet Långsiktigt finansiellt åtagande Finns så länge behovet kvarstår Samverkan behöver ofta långsiktighet Ordinarie verksamhet
Samverkansformer enligt Runo Axelsson Case Management Personligt ombud Partnerskap Formella avtal mellan organisationer Autonomi Fusion Konsultation Informationsutbyte Gränsöverskridande möten, team eller grupper Samlokalisering Gemensam budget
DELTA-arenan Integrerad Samverkan mellan Myndigheter - team TSR, A-torget Utredande och rehabiliterande team/profession ViCan, MMR Resursförstärkning till individen Insatser i grupp eller enskilt av professionella Unga Vuxna, MSBH, DISA Hälsodisken, Jobbcentralen Resursförstärkning till handläggare Köp av medicinska tjänster, Noll-klassade Utvecklingsarenor/Mötesplatser DELTA-dagar, Samordnarmöten, ASIutbildning, Kompletterande arbetsmarknad, Uppföljning, Utvärdering, Värdegrunden
Principer för medel Testa och pröva nya professioner/tjänster, arbetssätt/metoder och organiseringar som inte finns idag. Kostnader som möjliggör och bidrar till att samverkan kan utvecklas ex lokaler, samordnare, administration osv. Tjänster som innebär att det finns en samverkanskostnad i förhållande till ordinarie verksamhet.
Implementeringsalternativ Fullständig implementering Det första alternativet innebär att en aktivitet i sin helhet tas över av den ordinarie organisationen både vad gäller ansvar och finansieringen. Delad implementering Det andra innebär att hemmaorganisationerna tar över ansvar och finansiering till vissa delar av aktiviteten medan resterande del av aktiviteten bibehålls med fortsatt finansiell samordning.
Implementeringsalternativ Strukturell implementering Det tredje innebär att bibehåller aktiviteten i nuvarande form och fullt ut fortsätta en gemensam finansiell samordning. Professionell implementering Det fjärde innebär att nya arbetsmetoder och förhållningssätt som är applicerbara på övrig verksamhet. I dessa fall innebär implementeringen att kunskaperna kan spridas till liknande verksamheter i berörda organisationer.
Organisation och Organisering Arbetsförmedlingen Kommun Landsting Försäkringskassa Samordningsförbund Styrgrupper Operativa Förbundschef Beredningsgrupp Strukturell Samordnare Aktiviteter Samordnare Aktiviteter Samordnare Aktiviteter Samordnare Aktiviteter
Vad är Förbundschefens roll? Har ansvar för beredning av ärenden till samordningsförbundet Ansvarar för verkställande av beslut Är sammankallande i beredningsgruppen Företräda samordningsförbundet på tjänstemannanivå
Vad är beredningsgruppens roll? Utgör ett stöd för den ansvarige tjänstemannen Återför information från samordningsförbundet och beredningsgruppen till den egna organisationen Skapar förutsättningar för samarbete mellan handläggare där samverkan behövs Identifierar behov av samverkansinsatser Skapar förutsättningar för implementering i den egna organisationen
Principer för medel Testa och pröva nya professioner/tjänster, arbetssätt/metoder och organiseringar som inte finns idag. Kostnader som möjliggör och bidrar till att samverkan kan utvecklas ex lokaler, samordnare, administration osv. Tjänster som innebär att det finns en samverkanskostnad i förhållande till ordinarie verksamhet.
Ett gemensamt välfärdsarbete Reguljär verksamhet Centralt styrt Sektoriellt organiserad Lokalt styrd Gemensamt organiserad
Arbetsför Fysisk, social, psykisk/ intellektuell förmåga Traditionellt Samarbeta Job ready DELTA Anställningsbar Yrkeskomp, språk, Social komp, ålder
Helhetssyn Förmåga att se individens samlade behov Förmåga att se den egna myndighetens insatser i förhållande till andras Förmåga att förstå egna arbetsuppgifter i förhållande till andras Förmåga att uppleva ett meningsfullt sammanhang
Uppföljning - Utvärdering Uppföljning Följa upp verksamheten för att veta vad resurserna har använts till jmf Intern kontroll Underlag för dialog SUS ett nationellt system för uppföljning Styrelsens ansvar
Uppföljning - Utvärdering Utvärdering (fritt efter Runo Axelsson) Perspektiv Aspekter Struktur Process Resultat Chefer Personal Samverkan Brukare
Från utvärderingar För individen - respektfullt bemötande - adekvata åtgärder - delaktighet i rehabiliteringen Personalen - meningsfullhet - minskad frustration - kompetensutveckling Samhället - förkortad rehabiliteringsprocess - minskade väntetider - tydligare ansvarsgränser
Uppföljning - Utvärdering Utvärdering (fritt efter Runo Axelsson) Perspektiv Aspekter Struktur Process Resultat Chefer Personal Samverkan Brukare
Hur stödja processen? Relation Stödjande Ledarens roll Coach Delegerande Instruktör Organisationens mognad Uppgift
Kunskaps- DELTA Åtgärds-DELTA Arbetssätt Organisering Organisation Finansiering Ordinarie verksamhet Implementering Förstå Kunna Vilja Subjekt och Subjekt
Varför finansiell samordning? Grunderna och idéerna bakom den finansiella samordningen. Genomgång av centrala delar i lagen om Finansiell samordning. Hur arbetar man i ett samordningsförbund och vilka roller har styrelsen, tjänstmän i förbundet, chefer och medarbetare i de samverkande myndigheterna? Projekt eller långsiktig verksamhet och strukturella insatser eller operativa Olika former av operativa verksamheter Resultat av samverkan
Medicieffekten skapas med hjälp av en explosion av banbrytande idéer och fantastiska innovationer. Idéer uppstår i skärningspunkten där olika kulturer, områden och discipliner möts i en enda punkt. Antingen fysiskt i en miljö och eller i vår hjärna. I skärningspunkten kopplas kulturer, områden och discipliner samman och etablerade idéer stöts och blöts mot varandra. I sinom tid kan det ge upphov till ett stort antal nya, banbrytande idéer. Denna explosion kan leda till fantastiska innovationer och det är detta fenomen som kallas för Medicieffekten.