Klimatförändringar och städers vatten: Samhällsbyggnadens återkomst eller!?

Relevanta dokument
Hållbarhetsindex 2014

Tillståndet i VA-Sverige

Resultatrapport för hållbarhetsindex 2014 mars Resultatrapport för hållbarhetsindex 2014

Tillståndet för kommunala vatten- och avloppstjänster i Sverige. Vattenstämman i Sundsvall 20 maj 2015 Svenskt Vatten

Tillståndet i VA-Sverige. Är bra vatten och avlopp enbart för stora och rika kommuner?

Svenskt vattens organisationsseminarium Stockholm Sammanställning av diskussion

SP Urban Water Management, Gilbert Svensson PÅGÅENDE SVU-PROJEKT I VÄRMLAND UTVECKLINGS- OCH SAMVERKANSMÖJLIGHETER MED HBI

VERKSAMHETSSTRATEGI FÖR HÄSSLEHOLMS VATTEN AB

Vägen mot hållbara VAsystem. Anna Linusson, VD Svenskt Vatten

Bilaga: Intervjufrågor inkl. summering av svar på ja- och nej-frågor

Vattenplan för Ystads kommun. Del 2: VA-policy. Remissversion Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX

VA-policy. Beslutad av Kommunfullmäktige , 114

Rapport Nr Organisering och styrning av kommunal VA-verksamhet En studie av förmågor, brister och förbättringspotential

VA-plan Kortversion

VASS med VA web i planeringsarbetet

Förstudie: förnyelse. Krokoms kommun. Johan Lidström. Januari 2013

Hållbarhetsindex. Hur kan hållbarhetsindex underlätta dialogen mellan politiker och verksamhetsansvariga?

Förnyelseplanering för vattenledningsnätet i Umeå kommun. Petter Walan, Vatten och Avfallskompetens i Norr

Budget 2016 med plan Vatten och avlopp

Verksamhetsstrategi

Hur ser det ut med ledningsförnyelse i Sverige?

VA-verksamheten rutiner och uppföljning

RESULTATRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSINDEX 2017 Januari Resultatrapport för hållbarhetsindex 2017

IT-säkerhet och sårbarhet Hur ser kommunernas krisplanering ut? ANNA THOMASSON

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

Kristianstads kommun

/WA i i/wy. B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad.

Lekmannarevisionsrapport, Orsa Vatten och Avfall AB, långsiktig finansiell analys

Infrastruktur och samverkan

Nördseminarium på Exploatering. Ekonomiska konsekvenser. Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund

Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning

VA-strategi för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)

RESULTATRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSINDEX 2015 Januari Resultatrapport för hållbarhetsindex 2015

Skellefteå Resultat inventering av enskilda avlopp och vattenbrunnar samt inbjudan till informationsmöte

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB

Kommunal välfärd. när resurserna inte räcker för att uppfylla lagkraven

Ägardirektiv för Ulricehamns Energi AB (UEAB)

(Komponent-)avskrivningar inom VA. Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

Uppföljning av tidigare genomförd. kommunens fastighetsunderhåll

Gästrike Vatten kulturen och samverkan med kommunerna. Lena Blad, Gästrike Vatten

Vatten Avlopp Kretslopp

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

Faktorer som styr VA-planeringen

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

Handlingsprogram Rädda Östersjön

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB

Mål för Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Ekonomisk hållbarhet FÖR MÄLARENERGI BETYDER EKONOMISK HÅLLBARHET ATT:

Nyckeltal 2008 VA verksamheten Tierps kommun

RESULTATRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSINDEX 2018 Januari Resultatrapport för hållbarhetsindex 2018

Benchmarking VA-verksamhet 2007

Kursrapport Hållbar organisering och styrning inom vård och omsorg 7,5hp hösten 2017.

Remisskonferens om Dricksvattenutredningen. Välkomna till SKL 24 augusti 2016

Förslag till höjning av VA-taxan 2017

Va-policy Emmaboda kommun

Yttrande över revisorernas granskningsrapport om intern kontroll avseende investeringsprojekt. Ärendebeskrivning LULEÅ KOMMUN

VA-chefsträff Bjärsjölagård

Sveriges vatten ochavloppsavgifter

Rapport - Investeringsplan. Föreslagen prioriteringsordning

Strategisk planering hos dricksvattenproducenten

Nördseminarium på temat aktiv redovisning av materiella anläggningstillgångar

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

Nyköpings kommuns VA-policy

Svenskt Vatten. Svenskt Vattens perspektiv på att skydda och spara vårt vatten Birger Wallsten VAK i Halmstad

VA-teknik Södra. prövar ny teknik för hållbar avloppshantering. Karin Jönsson (VA-teknik, LTH)

Välkomna till Örebro, Klimatkommunernas nätverksträff 25 nov. Foto: Fredrik Kellén

Detta ägardirektiv gäller tillsammans med den av fullmäktige beslutade Ägarpolicy för Eslövs kommun och dess bolag.

Bilaga 1. Åtgärdsprogram VA

SUNDSVALL HÄRNÖSAND AIRPORT

VA-PLAN. Del 2. VA-policy GRANSKNINGSHANDLING

Stefan Johansson, avd. chef vatten & avfall, Skellefteå kommun

Dorotea kommun. VA-särredovisning Fastställd av kommunfullmäktige [datum],

Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB

Investeringsanmälan - Gator och vägar utanför exploateringsområden

Ålands Vatten Ab är ett kommunalägt aktiebolag som producerar och levererar dricksvatten av hög kvalitet till ca 75 % av Ålands befolkning.

Granskningsredogörelse Fler flygresenärer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum. Plats och tid Sammanträdesrummet, Wallhamn, kl

Agenda. Små avlopp i den kommunala vattenplaneringen. Därför vill miljöenheten ha va-plan. Helena Segervall

POLICY VATTEN OCH AVLOPP

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

RESULTATRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSINDEX 2016 December Resultatrapport för hållbarhetsindex 2016

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB

Bensinstationer i Stockholms stad Tillsynskampanj 2008

Ramböll VA-Process. VA-Mässan 2016 FRAMGÅNGSRIK UPPHANDLING AV VA-PROJEKT

KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik

Budget 2020 övergripande Status: Påbörjad Rapportperiod: Organisation: Vatten och avlopp

Välfärdens processer för myndighetsutövning inom IFO/FH

Hållbarhetsindex och nyckeltal

Effektiv VA-verksamhet för kunder och miljö - med stöd av hållbarhetsindex och prioriterade nyckeltal

Underlag samverkan enligt MBL ( :580)

Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009

Affärsplan. Affärsplan AB Industristaden AB Industristaden

Välkommen till informationsmöte om förslag till vatten- och avloppsplan. Varsågod att hämta fika innan du sätter dig!

Organisation och ledarskap. Materialet ägs av Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa (SMFR) 1

Dagvatten - Ansvar och roller

Vad gör Livsmedelsverket? Christina Nordensten Rådgivare och VAKAs projektledare

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi!

Transkript:

Klimatförändringar och städers vatten: Samhällsbyggnadens återkomst eller!? Robert Jonsson, Biträdande lektor i företagsekonomi med placering vid Centrum för Kommunstrategiska Studier (CKS)

Föreläsningen bygger på följande studie Styrning och organisering av kommunal VAverksamhet En pågående studie avseende förmågor, brister, strategier och förbättringspotential Studien handlar om långsiktighet och i detta ingår hur kommuner arbetar strategiskt för att hantera demografi, miljö och klimat.

Styrning och organisering av kommunal VA verksamhet Bakgrund Många kommunala VA organisationer har en väl fungerande drift. Samtidigt framkommer brister vad gäller de kommunala VA organisationernas förmåga att utveckla långsiktiga planer, strategier och processer. (Svenskt Vatten: Hållbarhetsindex) Varför är det så och vad kan göras för att organisera och styra långsiktigt hållbara kommunala VA organisationer?

Styrning och organisering av kommunal VA verksamhet Syfte Beskriva vilka förmågor/brister som kommunerna uppvisar avseende att utveckla långsiktiga planer, strategier och processer för sin VA organisation, förklara vilka orsaker som ligger bakom dessa förmågor/brister, samt presentera kommunernas förbättringspotential på detta område.

Fallen visar ett tudelat Sverige! Även Sören Häggroth (presentation vid CKS kommundag i Vadstena den 17/11 2016)

En relativt stor stad med god ekonomi, befolkningstillväxt och förvaltningsformen En utveckling från en organisation som misskött förvaltandet under en lång tid till en organisation som sedan några år bygger samhälle och arbetar ifatt eftersatt underhåll. Förmågor: Stark soliditet samt tillförsel av medel, god tillgång till högskoleutbildad personal, bl a projektledare, många näsor åt samma håll och en närhet via förvaltningsformen.

En relativt stor stad forts! Tidigare brister: En allt för anorektisk personalstyrka utan förmåga att agera strategiskt och långsiktigt.. Ny vision, tillförsel av medel och kompetens samt en stor VA kris förändrade inriktningen! Förbättringspotential: Ett pågående organiseringspussel att fortsätta organisera och styra för en långsiktigt hållbar VA verksamhet?

En relativt stor stad säkert vatten, miljö och klimat! Dagvattenstrategin och Vattenvisionen (Svenskt Vatten) är tillsammans med kommunens vision våra viktigaste dokument som vi sedan några år tillbaka arbetar utifrån. Minska läckage från ledningsnätet arbetar ifatt och därmed minskad energiförbrukning. Ett omtag vid investeringen i ett nytt vattenverk frågor avseende förändrat klimat som vi inte kunde svara på! Reningsverken här är el, styr och maskin viktiga områden. Många verk är små och äldre och det stora är också gammalt. Det finns reinvesteringsplaner

En relativt stor stad säkert vatten, miljö och klimat! Sammanfattningsvis ett talande citat! När det gäller miljö och klimatanpassning har kommunen numera en hög svansföring alla näsor åt ett håll.

En mindre kommun med låg soliditet, vikande befolkningsunderlag och ett kommunalt VA bolag En utveckling som sedan tidigt 2000 tal inneburit ett stort mått av självbestämmande hos bolagen. VA bolaget har årligen klarat driften (åtminstone nästan) tack vara en trogen personal som kan anläggningarna på sina fem fingrar

En mindre kommun forts! Förmågor: En trogen och kunnig driftpersonal. Brister: Anläggningarna är sämre än vad vi vill tro vi har lappat och lagat i många år, men snart fungerar det inte (nära systemkollaps). Inga resurser till strategisk planering i bolaget eller kommunen och det finns inte heller någon dokumentation. Förbättringspotential: Väldigt mycket kan förbättras, men varifrån ska resurser tas?

En mindre kommun säkert vatten, miljö och klimat! Få klagomål på vattensidan (dokumenteras) egentligen märkligt med tanke på anläggningarnas status. Det finns ingen nödvattenplanering/beredskapsplan en brist (Verksamheten bygger en hel del på tyst kunskap.) Saknas en VA plan, finns dock en vattenförsörjningsplan. Svårt för bolaget att upprätta en VA plan krävs ett samspel med kommunen. Det lyser rött när det gäller klimatanpassning och översvämningssäkerhet (Allt mer omfattande regn).

En mindre kommun säkert vatten, miljö och klimat! Omfattande regn i slutet av 1980 talet då byggdes dagvattensystemet ut, men vi har inte klarat av att underhålla. Reningsverket har kapacitet att ta emot mer.. Ingen beredskapsplan vid kriser istället tyst kunskap. Vi borde arbete med systematiskt uppströmsarbete men känsligt i en kommun med vikande befolkningsunderlag. Investeringsplaner på cirka två år bygger på bolagets känsla och ej på djuplodad analys.

Ett driftsbolag med sex olikartade ägarkommuner När bolaget började för fem år sedan var det framför allt i de mindre kommunerna som stora delar av anläggningstillgångarna var riktigt nergångna. Vi fick börja med att ta tag i alla surdegar. Nu när vi har gjort det, är statusen ungefär lika bra i alla våra ägarkommuner. En utveckling som på några år medfört ökad kvalité, specialistkompetenser och det finns en strategisk förmåga.

Ett driftsbolag forts! Förmågor: Hög grad av professionalism avseende VAfrågor gynnar alla, men framför allt de mindre kommunerna. Brister/Förbättringspotential: Det mesta har blivit bättre, men en viktigt fråga där det finns förbättringspotential är hur driftsbolaget blir en strategisk part vid samhällsbyggnad (Olikartade kommuner olika förutsättningar för samhällsbyggnad.)

Ett driftsbolag säkert vatten, miljö och klimat! Organisationen bildades för några år sedan för att klara av framtida utmaningar (statusen på anläggningar, personal och miljö/klimat) Blivit en kompetensorganisation kommunerna lyssnar till och agerar utifrån. En puckel att arbeta ifatt (eftersatt underhåll och reinvesteringar) Genomfört många åtgärder för att säkra säkert vatten men i vissa fall för höga kostnader i relation till risken. (teknisk kontra ekonomisk livslängd) Finns en gedigen nödvattenplanering men problem i verkligheten svårt att realisera (ex tankbilar)!

Ett driftsbolag säkert vatten, miljö och klimat! Ett forskningsbolag i samverkan med andra VA organisationer för att ligga i framkant! Vi har många delplaner (landsbyggdsstrategi, dricksvattenplan etc..) Fördel det går fortare att få dem förankrade! Vi har långsiktiga planer, men vi gör inte val utifrån ett 50 års perspektiv. Klimatanpassning här har vi kommit en bit då vi börjat med kustkommunerna (mer komplicerade). Reningsverken här återstår arbete! (Svårt i mindre kommuner med för kommunen viktiga företag.)

Summering av fallen säkert vatten, miljö och klimat! Samhällsbyggnadens återkomst som en garanti för säkert vatten, miljömässig hållbarhet och proaktivt agerande i relation till förväntat framtida klimat!? Svaret är ja, men också att Sverige är tudelat! Eller gör jag en tolkning som inte känns igen?

Tack för visat intresse! Robert.jonsson@liu.se