#2 2017 ETT NYHETSBREV FÖR DIG SOM BOR I HALMSTAD FRÅN HÖGANÄS AB KRÖNIKA Inte en droppe till spillo DET ÄR DAGS IGEN för ett nummer av Insikt, Höganäs AB:s nyhetsbrev om vår verksamhet här i Halmstad. Sedan sist har du kanske läst eller hört nyhetsrapporter om vårt Atomiseringsverk. I en tid av vattenbrist riktas blickarna mot oss som en storförbrukare av vatten i Halmstad kommun. Vi har sedan flera år åtskilliga initiativ på plats för att i möjligaste mån återvinna och återanvända det vatten vi använder i produktionen. Därför var vi också glada över att bli omnämnda som ett gott exempel på hur företag kan arbeta proaktivt med sin vattenförbrukning. Under maj och juni inträffade tre incidenter i vår verksamhet. Våra kunniga medarbetare följde säkerhetsrutinerna till punkt och pricka och samarbetade som alltid väl med räddningstjänsten. Ingen människa kom till skada vid händelserna, men inte desto mindre tar vi dem på stort allvar. Till exempel genomför vi rotorsaksanalyser för att ta reda på vad som startade händelseförloppen. Endast på så sätt kan vi lära och göra våra arbetssätt ännu säkrare. I det här numret av Insikt möter du både en familj som jobbat på verket i fyra generationer, och några av våra ambitiösa unga sommarjobbare, som testar yrkeslivet hos oss. Trevlig läsning! Charlie Wedell Platschef, Atomiseringsverket Blod är tjockare än stål Hos familjen Svensson-Isaksson flyter stålet i ådrorna. I fyra generationer har de jobbat som smältare på atomiseringsverket. Ugnsansvarig en het arbetsuppgift SIDORNA 6 7 SIDORNA 4 5 Sommarjobb en försmak av arbetslivet SIDORNA 2 3
Sommarjobbaren Claudia Nicoletti på sin arbetsplats vid godsmottagningen på atomiseringsverket i Halmstad. En sommar på atomiseringsverket Tolv feriearbetare har i sommar fått möjlighet att jobba på atomiseringsverket i Halmstad. En av dem är Claudia Nicoletti, som ser till att allt råmaterial hamnar på rätt plats innan det lyfts in i stålverket. TEXT GÖRREL ESPELUND FOTO ANDREAS KARLSSON På lagerplatsen utanför atomiseringsverket ligger stora berg av återvunnen metall och skrot. Varje dag rullar lastbilar in på godsmottagningen där Claudia Nicoletti arbetar under sommaren. Innan den återvunna metallen lastas av behöver den vägas. Det gäller att allting hamnar på rätt ställe, annars kan det bli fel när metallen ska vidare in för att smältas i stålverket, säger Claudia. Det är hennes tredje sommar på anläggningen i Halmstad. De två tidigare åren arbetade hon i förrådet med bland annat inventering. I år lär Patrik Holmgren upp henne för att kunna ta över godsmottagningen de veckor han är på semester. I början var det lite nervöst, två gånger gjorde jag fel så att vi fick flytta om det som lastats av. Men man lär sig av sina misstag och jag har lärt mig mycket av Patrik och hur han sköter allting här, säger Claudia. EN LASTBIL FRÅN Elia Express kör in med metallskrot från Stena Recycling. Chauffören Benny Lindelöv går in på godsmottagningen med sina fraktsedlar för att få veta vart han ska köra lasten. Det finns särskilt avgränsade avlastningsfickor för olika kvaliteter och råmaterial. Claudia visar runt på området och pekar ut var kylskåp, hög mangan, löst skrot och galvbunt det vill säga hoppressade restdelar av galvaniserad plåt har sina platser. Den största leverantören av galvbunt är Volvofabriken i Oskarström. Arbetskamraterna på atomiseringsverket är den främsta anledningen till att jag trivs så bra. Pappa arbetar som elektriker här och jag visste 2 HÖGANÄS INSIKT HALMSTAD #2/2017
Claudia Nicoletti i samtal med lastbilschauffören Benny Lindelöv, från Elia Express, som ofta kommer med leveranser. Emil Strand studerar till civilingenjör på KTH i Stockholm. Den här sommaren har han jobbat på labbet på atomiseringsverket. På sin arbetsplats vid godsmottagningen ser Claudia Nicoletti till att allting hamnar på rätt plats, för att underlätta vid smältningen. Emil Strand kontrollerar sorteringen av det atomiserade järnpulvret. att han jobbade på ett stålverk, men jag visste inte att Höganäs gör metallpulver av återvunnet skrot. Detta är helt klart ett annorlunda sommarjobb och även om jag förklarar för mina vänner så förstår de inte riktigt vad jag gör. Det ju en ganska komplicerad industri, säger Claudia. I BAKGRUNDEN HÖRS stålverkets dova muller. Claudia visar oss vägen genom de olika gångarna som leder oss in i anläggningens hjärta. Den gigantiska ljusbågsugnen där metallskroten smälts står tyst och stilla när vi tar hissen upp till Emil Strand, en annan av årets feriearbetare. Emil är 23 år och kommer från Stockholm där han studerar till civilingenjör på KTH. Min inriktning är materialdesign och jag gör min magister om teknisk materialvetenskap inriktat på metall. Att få jobba här en sommar är en bra erfarenhet att ha med sig från branschen, säger han. Emil jobbar på labbet inne på stålverket och det är många olika uppgifter som fyller hans dagar. Varje morgon börjar jag med att göra en kontroll för att se så att maskinen som mäter smältornas sammansättning fungerar som den ska. Under dagen får jag sedan upp burkar med pulver från atomiseringen. Pulvret ska vägas och etiketteras för att sedan skickas på analys till Höganäs. OM HAN UPPTÄCKER att några värden inte stämmer är det Emils uppgift att kontrollera linjerna och se till så att det inte är någon siktduk som blivit igensatt under natten. Det har varit mycket att lära innan de ordinarie anställda skulle gå på semester. Men det finns alltid någon att fråga här och det är roligt att få mycket ansvar, säger Emil. Första dagarna fick han mest gå runt i produktionen för att lära sig hur processen från skrot till färdigt pulver går till. Det var väldigt häftigt. Jag har ju läst mycket teori, men det är en helt annan sak att komma ut i verkligheten och se hur operatörerna arbetar på riktigt. Hur de byter gjutlåda, öppnar och tömmer en skänk. HAN TYCKER ATT arbetsuppgifterna är varierande och dagarna går fort när det finns mycket att göra. Den arbetslivserfarenhet jag får här tror jag kan vara till stor nytta för mig i framtiden. Det är första gången jag arbetar inom industrin och det är väldigt roligt, säger han. Han tar på sig sin hjälm och utrustad med en ficklampa åker han hissen upp till de stora siktarna som sorterar det atomiserade järnpulvret. Emil öppnar en liten lucka och riktar en fin ljusstråle ner i mörkret. Golvet vibrerar av siktarnas rörelser och nere på verkstadsgolvet förbereder personalen ljusbågsugnen för en ny smälta. HÖGANÄS INSIKT HALMSTAD #2/2017 3
4 HÖGANÄS INSIKT HALMSTAD #2/2017
En familj med stål i blodådrorna Det finns anställda som förblir Höganäs AB trogna genom hela arbetslivet. Och så finns det anställda som dessutom låter yrket gå i arv. Familjen Svensson-Isaksson i Halmstad är nu inne på fjärde generationen smältare vid Atomiseringsverket. TEXT HANNA JOHANSSON FOTO ANDERS ANDERSSON N är Jörgen Svensson började sommarjobba vid Halmstads Järnverk 1979 tänkte han: Här kan man stanna ett litet tag. Han borde kanske ha vetat bättre. Både pappa Rolf och farfar Hilding vigde merparten av sina yrkesliv åt att smälta järn här. Jörgen Svensson tar av sig gulduret på handleden och läser på insidan: 1927 1971. Det var under de åren som min farfar arbetade på Halmstads Järnverk. Han fick guldklockan ett år innan han dog, sedan ärvde jag den. Stannar jag i tio år till har familjen arbetat här i hundra år. Chansen är stor att det blir så, säger Jörgen Svensson. Han har nu jobbat på verket under hela sitt arbetsliv började som hjälpsmältare, avancerade till smältare, eller ugnsoperatör, och är sedan ett par år numera försteman med personalansvar för tio anställda. För att vara inom industrin är det här ett väldigt fritt arbete där man inte är bunden till en särskild maskin. Många har jobbat här länge, och gemenskapen är stark, säger han om drivkrafterna till att han har varit Höganäs AB trogen genom åren. Familjen Smältare 1927 började farfarsfar Hilding Svensson arbeta på Halmstads järnverk. 1961 följde farfar Rolf efter. Pappa Jörgens sommarjobb övergick 1979 till en anställning. Farbror Tommy, som i dag ansvarar för ugnarna, började 2000. 2001 gjorde Oscar Isaksson debut som familjens fjärde generation smältare. Så var det för hans pappa Rolf som idag är 77 år och bor i Simlångsdalen. När han började på Halmstads Järnverk 1961 kom han från måleribranschen. Där tjänade han 750 kronor i månaden. På järnverken var lönen den dubbla, 1500 kronor i månaden. Sommaren 2001 gjorde den fjärde generationen i familjen debut vid smältugnen. Då började Jörgens son Oscar Isaksson feriearbeta här. Med undantag för tre års tjänstledighet för studier och föräldraledighet har han arbetat här sedan dess. Det har hänt att far och son har jobbat sida vid sida men i dag går de på olika skift. Liksom sin pappa värderar Oscar friheten högt. Det är ingen som går in och övervakar eller styr, man jobbar fritt. Men det krävs nog en viss typ av personlighet för att man ska trivas. Miljön är speciell, det är bullrigt och varmt, säger han. GENOM ÅREN HAR DE BÅDA FÅTT HÖRA många historier om hur det kunde gå till på järnverken förr i tiden. Hilding Svensson Jörgens farfar, Oscars farfarsfar var fackordförande och hade som sådan även ansvar för anställda som blev sjuka. På den tiden fanns det ingen försäkringskassa. Farsan (Rolf, reds anm), som ju var barn då, har berättat hur det brukade komma anställda och knacka på hemma hos dem på kvällarna. Då gick farfar och hämtade en liten kassa med pengar som han delade med sig av, säger Jörgen. NÄR HAN BÖRJADE HETTE DET FORTFARANDE Halmstads Järnverk, i slutet av 80-talet bytte det namn till Fundia och 1991 köpte Höganäs AB stålverket och smältugnen. Många av de som var anställda på Fundia följde med till Höganäs AB. Då liksom nu är många på arbetsplatsen släkt med varandra. Har man föräldrar som är anställda får man förtur till sommarjobben och det är så de flesta kommer in. Förr i tiden var det svårt att få in rätt arbetskraft, vilket innebar att man också kunde locka med höga löner, berättar Jörgen Svensson. ATT BÅDE JÖRGEN OCH OSCAR har följt sina manliga släktingar i fotspåren ser de inte som något självändamål. Att börja sommarjobba i smältverket var främst ett sätt att ta sig in på arbetsmarknaden, och sedan blev de kvar. Om det blir ytterligare generationer smältare ur familjen Svensson- Isaksson är ännu för tidigt att säga. Oscar blev pappa till en dotter för ett och ett halvt år sedan men han har svårt att se henne på Atomiseringsverket framöver. Däremot finns det andra släktingar på plats redan nu. Min brorsa Tommy! Han sitter på kontoret mitt emot mig, säger Jörgen. HÖGANÄS INSIKT HALMSTAD #2/2017 5
Varm i kläderna 1 650 grader. Det är temperaturen som en ugn måste uppnå för att kunna omvandla metall från fast till flytande form. Vi har talat med teknikern Tommy Svensson, som har arbetat med atomiseringsverkets ugnar i över 17 år. TEXT JIMMY HÅKANSSON FOTO ANDERS ANDERSSON A tt smälta skrot till flytande metall kräver enorma krafter och ett säkerhetstänk utöver det vanliga. I 17 år har teknikern Tommy Svensson arbetat med de metallsmältande ugnarna i Halmstad, de senaste två åren har han varit ansvarig för dem. Min huvudsakliga uppgift är att jobba med rutinerna för driften och se till att alla skiftlag arbetar likadant. Tydliga arbetsrutiner utan överraskningar är viktigt när man jobbar med material som hettas upp till 1 650 grader. Men hur går det egentligen till när solitt skrot blir flytande metall? Till att börja med lastas två korgar med 25 ton skrot vardera. För att göra det använder vi en materialhanterare som ser ut ungefär som en grävmaskin. Innehållet i den ena korgen matas in i den första ugnen, ljusbågsugnen. Operatören slår därefter på strömmen som hettar upp ljusbågarna i ugnen tills de blir tillräckligt varma för att smälta materialet, förklarar Tommy. Sedan fyller vi på med innehållet ur den andra korgen och smälter det också. DET TAR OMKRING 60 MINUTER att smälta 50 ton skrot i ljusbågsugnen. Efter att stålet har tappats ur ugnen ska det in i nästa. En kran som hänger från taket, en så kallad travers, lyfter upp skänken och fraktar den vidare till skänkugnen. I den här ugnen är det lite mer finlir. Här kan vi justera smältans kemiska kvalitet, jämna ut temperaturen och mängden legering. I dag arbetar omkring 20 personer med smältprocessen i Halmstad. 15 av dem är verksamma i driften, medan resten sköter förebyggande underhåll, säkerhet och processutveckling bland mycket annat. 6 HÖGANÄS INSIKT HALMSTAD #2/2017
RETUREN Slagg ger starka rondeller Tommy räknar med att de dagligen smälter 17 stycken 50-tonslass sammanlagt 850 ton och av ett sådant lass blir det omkring 48 ton metallpulver. Pulvret siktas och det som inte går vidare till produktion återvänder till ugnen för att smältas om. Uppskattningsvis smälter de omkring 200 000 ton metall på ett år. Men är det inte farligt att jobba med ugnar som värms upp till över 1 600 grader? Att jobba med ugnarna är inte alls lika farligt som det var förr. Förr i tiden tog man prover på det flytande stålet genom att öppna en lucka i ugnen och sticka in en tre meter lång pinne med en skopa i ena änden. När vi talar om sådana krafter kan det flamma ut eldslågor eller stänka stål. Numera använder vi robotar för att ta sådana prover, säger han. EN AV TOMMYS VIKTIGASTE ARBETSUPPGIFTER är att se över säkerhetsrutinerna. Det är ett konstant utvecklingsarbete. Ambitionen framöver är att flytta driften från golvet till ett kontrollrum där operatören övervakar smältningen snarare än att vara direkt delaktig i den. Enkelt kan man säga att maskiner tar över de farliga arbetsmomenten medan personalen gör allt som kräver snabba beslut, erfarenhet och god planering. Mycket har hänt med smältprocessen genom åren. Tekniken har gjort arbetet säkrare och mer resurseffektivt. Men hettan, den borde väl ändå vara densamma? Ugnen är såklart varm, men den är klädd med plåtar och kyls ner med vatten. Det är inte så varmt som man tror. På vintern kan man faktiskt gå här och frysa, avslutar Tommy Svensson. FÖR VARJE TON JÄRNPULVER som Höganäs AB producerar skapas också 300 kilo restprodukter. Att hitta nya användningsområden för dessa ingår i Höganäs AB:s hållbarhetsarbete. Gör man ingenting med det blir det avfall, det vill vi inte. Det är en viktig resurshushållning att vi kan återanvända våra restprodukter, säger Björn Haase, chef för restprodukter på Höganäs AB. En av de vanligaste resterna som uppstår i järnpulverproduktionen är slagg, som är en blandning av olika mineraler som återfinns i naturen. Ett Tre incidenter i Halmstad UNDER MAJ OCH JUNI månad inträffade tre incidenter vid atomiseringsverket i Halmstad. Den första rörde en slaggpotta på 12 13 ton som lyftes upp på en lastbil för att transporteras ut ur verket. Under lastningen hakade en av krokarna ur och pottan vred sig. De två andra incidenterna inträffade vid skänkugnen. Vid båda tillfällena fick en skänk, som innehöll 50 ton smält stål, ett genombrott i botten. Ingen medarbetare skadades vid någon av händelserna. praktiskt användningsområde för slaggen är i samband med vägkonstruktion. I Halmstad finns det flera rondeller där man har använt sig av materialet i asfalten. Slaggasfalten har visat sig ha en bättre hållfasthet än vanlig asfalt och är särskilt fördelaktig till vägar som trafikeras av tunga fordon. En annan fördel med slagg är att det absorb erar ljud och vibrationer bättre än vanlig asfalt. Man har gjort tester med slaggasfalt i områden där man har velat sänka ljudnivåerna och har fått goda resultat, säger Björn Haase. Även om ett stålverk är en riskfylld verksamhet per definition är det ovanligt att allvarliga incidenter uppstår så nära inpå varandra. Det viktigaste är att ingen blev skadad i någon av situationerna. Vi jobbar mycket med förebygg ande säkerhetsarbete och i samtliga fall agerade våra medarbetare exemplariskt, säger platschefen Charlie Wedell och tillägger: Grundorsaksanalyserna är genomförda och förbättringar ska ytterligare minska riskerna för liknande händelser. HÖGANÄS INSIKT HALMSTAD #2/2017 7
AVSÄNDARE: HÖGANÄS AB BRUKSGATAN 35 263 83 HÖGANÄS Varför sommarjobbar du på Atomiseringsverket i Halmstad? Linn Sandgren, 22 år, från Laholm. Läser personalvetenskap i Karlstad. Jag jobbar på kontoret, det är min femte sommar här. Arbetsuppgifterna är bra och varje sommar lär jag mig något nytt så jag utvecklas hela tiden. Det jag lär mig har jag nytta av i utbildningen. Christopher Andersson, 18 år, från Malmö. Läser el- och energiprogrammet på gymnasiet. Min morbror jobbar här så han hjälpte mig att söka. Det är riktigt bra meriter att ha den här arbetslivserfarenheten. Jag trivs bra, arbetskamraterna är trevliga och det är sköna arbetsuppgifter. Lukas Ekström, 24 år, från Linköping. Läser kemiteknik på Uppsala universitet. Detta är rätt bransch för min utbildning och Höganäs är ett intressant bolag. De sysslar med spännande saker, 3D-printing till exempel. Det är kul att vara i produktionen och se hur allt funkar. Linus Lidman, 21 år, från Halmstad. Läser teknisk nanovetenskap i Lund. Jag kände att det kan vara meriterande för utbildningen att arbeta här, och en bra merit om jag vill göra examensarbetet på Höganäs. Den första veckan fick vi internutbildning och talade mycket om säkerhet. David Thorstensson, 21 år, från Höganäs. Läser miljövetenskap i Halmstad. Höganäs har ett bra tänk vad gäller hållbar utveckling och det ligger i linje med min utbildning. Jag gjorde mitt gymnasiearbete här och blev intresserad av verksamheten. Hör gärna av dig med dina idéer till oss! TEXT: GÖRREL ESPELUND FOTO: ANDREAS KARLSSON Mer läsning på webben www.hoganas.com/insikt Du har väl inte glömt att kika in på Insikts webbsida? Här finns nyheter och information om Höganäs AB, allt från närmiljö och produktion till företagets verksamhet i stort. Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få nyheterna direkt i din mejl. Har du frågor kan du höra av dig till: insikt@hoganas.com FÖLJ MED I ARBETET De senaste nyheterna kring Höganäs miljöarbete läggs ut löpande. Det gäller också dokument som ingår i företagets miljöprövning. SÄG VAD DU TYCKER! Vi vill gärna höra vad du tycker om Höganäs. För fram din åsikt i artiklarnas kommentarsfält. NYHETERNA DIREKT I MEJLEN Starta en prenumeration på vårt nyhetsbrev. Det är ett säkert sätt att hålla sig upp daterad om Höganäs verksamhet. ETT NYHETSBREV FÖR DIG SOM BOR I HALMSTAD FRÅN HÖGANÄS AB NUMMER 2/2017 Ansvarig utgivare: Melker Jernberg, vd Höganäs AB. Redaktör: Ulrika Rask-Lindholm, Corporate Communications. Kontakta oss gärna via e-post insikt@hoganas.com, webbplatsen www.hoganas.com/insikt eller telefon 042-33 80 00. Redaktionell produktion: Spoon, Göteborg, www.spoon.se. Projektledare: Jimmy Håkansson. Formgivning: Justus Hultgren. Tryck: Elanders, Falköping. Höganäs AB, september 2017. 2018HOGSE