Ny på jobbet. En säker tillväxt. Färre risker med ny teknik. Atomiseringsverket vann miljöpris #1 2018

Transkript

1 # ETT NYHETSBREV FÖR DIG SOM BOR I HALMSTAD FRÅN HÖGANÄS AB KRÖNIKA En säker tillväxt DEN SENASTE TIDEN har präglats av stora händelser för oss på Höganäs AB. På kort tid har vi köpt tre (3!) företag och i ett slag fått runt 450 nya medarbetare. Omkring 400 av dem följer med ett tyskt bolag, med två stora produktionsenheter för metallpulver som man använder till 3D-printing och ytbeläggning. Drygt 40 stycken kommer från ett företag i Schweiz, som tillverkar verktyg till pressar för metallpulver. Och resten från startup-företaget Metasphere Technology i Luleå. Vore det inte för alla hängivna och skickliga medarbetare i produktionen skulle inget av detta vara möjligt. Här på Atomiseringsverket i Halmstad ser vi dessutom en stor efterfrågan på våra produkter, vilket gör att vi behöver anställa fler medarbetare. Men att jobba i ett stålverk innebär stort ansvar, inte bara för produktkvaliteten, utan också för säkerheten. Därför lägger vi stor vikt vid att handleda nya medarbetare. I det här numret kan du läsa om hur det går till. Sedan vill vi ta tillfället i akt och skryta lite. Vi tilldelades nämligen näringslivsgalans miljöpris för vårt arbete med att leverera fjärrvärme och det är vi förstås mäkta stolta över. På nästa uppslag berättar Martin Tagesson mer om det. Trevlig läsning! Charlie Wedell Platschef, Atomiseringsverket Ny på jobbet Det var läge för något nytt, säger Peter Andersson, ett av flera nytillskott på Atomiseringsverket. SIDORNA 4-5 Atomiseringsverket vann miljöpris Färre risker med ny teknik SIDAN 2 SIDAN 6

2 RETUREN Betongblock med slaggballast Motiveringen till miljöpriset Fjärrvärmen tog priset På Halmstads näringslivsgala 2017 tilldelades Atomiseringsverket förstaplats i kategorin miljö. Bakom framgångarna står ett gediget miljöarbete. Återvinner och uppgraderar metallskrot till en industriell marknad för metallpulver som ger möjlighet till effektiva lösningar inom många applikationer. Samtidigt levereras överskottsvärme från produktionen som tas till vara i Halmstads fjärrvärmenät. Överskottet ersätter uppvärmning för motsvarande 500 villor vilket minskar utsläpp av CO₂ med 266 ton varje år jämfört med om fossilt bränsle använts. Hela produktionsprocessen visar på ett miljötänk där de från råvara till leverans driver miljöarbetet medvetet för att möta kundernas och samhällets ökande krav. FOTO: HÖGANÄS AB TEXT: JIMMY HÅKANSSON FOTO: ANDERS ANDERSSON A tt miljötänket genomsyrar Atomiseringsverket i Halmstad är känt sedan länge. Det är trots allt en verksamhet som bygger på återanvändning av skrot. Men när verket plockade hem ett prestigefyllt miljöpris i fjol var det framförallt satsningen på fjärrvärmen som lyftes fram som ett gott exempel. Vad är det ni har gjort? Vi har tagit vara på rökgaserna som bildas i vår ljusbågsugn. Ti2 digare kyldes dessa rökgaser med öppna kyltorn och därmed släppte vi ut vattenånga i luften, säger Martin Tagesson, projektledare för fjärrvärmeprojektet, och tillägger: Nu har vi byggt om så att vi kan omvandla energin till fjärrvärme som vi levererar till Halmstads Energi och Miljö AB. Vi har gjort det tidigare i Höganäs kommun, där har vi levererat fjärrvärme i omkring tio år. Det är kul att vi nu gör detsamma i Vilka utmaningar har ni stött på? Problemet med ljusbågsugnens energitillförsel är att den är oregelbunden. Två gånger i timmen behöver vi lasta den med skrot, och i samband med det går energin ner till noll. Om vi ska leverera fjärrvärme måste leveransen vara jämnt fördelad. Därför har vi byggt en ackumulatortank som innebär att vi sänker topparna och höjer dalarna och jämnar ut värmeleveransen till Halmstads Energi och Miljö. När vi lastar skrotet levererar vi noll megawatt till ackumulatorn, men under den tiden tar vi värmeenergi från ackumulatorn i stället. Hur många hus i Halmstad använder sig av er fjärrvärme? Det beror på hur mycket vi producerar. I runda slängar levererar vi mellan 10 och 15 gigawattimmar om året, det motsvarar värmebehovet för omkring 700 villor. Vad gör ni för att vinna ännu fler miljöpriser i framtiden? Tja, vad gäller fjärrvärmen undersöker vi möjligheten att ta hand om det övriga kylvattnet som vi kyler genom kyltorn. Framåt kan en värmeväxlare som sänker temperaturen på rökgaserna bli intressant, med det skulle vi kunna förbättra miljön i våra egna arbetsutrymmen och även producera mer fjärrvärme. Det vi tänker göra i år är att höja kylvattentemperaturen med fem grader, vilket gör att vi kan minska belastningen på våra kyltorn och samtidigt bättre utnyttja energin som vi delvis använder i vårt interna tilluftssystem, säger Martin Tagesson. F örra sommaren lät Höganäs AB tillverka 500 betongblock för att underlätta materialhanteringen på Atomiseringsverket. Legoblocken, som de kallas inom byggbranschen, innehöll den egentillverkade restprodukten Petrit E som ballast i stället för sten och grus. Det här är inte en produkt som vi säljer, vi tillverkade dem internt till vår materialhantering, säger Björn Haase, chef för restprodukter på Höganäs AB. På Atomiseringsverket har vi olika sorters råmaterial som vi behöver hålla isär. Dessa betongblock som vi har gjort med våra restprodukter fungerar som avdelare, dessutom kan vi enkelt flytta runt dem vid behov. Blocken har än så länge tillverkats för eget bruk, men Björn Haase utesluter inte att de kan ingå i Höganäs AB:s produktportfölj i framtiden. Även om vi inte säljer produkten är det här ett sätt att visa att slagget är ett fullgott alternativ till traditionellt grus- och stenmaterial som ballast i betong. 3

3 Atomiseringsverket i Halmstad På Atomiseringsverket produceras omkring 43 ton järnpulver i timmen, totalt 17 skänkar per dygn. Stålet består av restmaterial och smälts först ned i en ljusbågsugn, där det hettas upp till omkring 1600 grader. Efter analys och provtagning, går stålet vidare till atomiseringen. Här sönderdelas stålet till pulver. Processen sker i enorma skänkar som sammanlagt väger cirka 77 ton varav 50 ton är flytande stål. Skänken töms i botten. Först kommer det ut sand, därefter själva stålet. Vattnet tas bort och därefter torkas pulvret som slutligen siktas innan det skickas vidare till Höganäs för vidareförädling. Verksamheten vid atomiseringen drivs av fem skiftlag. Jobbsnack med arbetsledaren Jörgen Svensson. vad som ska smältas den dagen, det är ofta flera olika produkter med olika specifikationer, berättar han. DAGENS PASS BÖRJAR med att smältugnen I början är allt en utmaning Efter 16 år på samma arbetsplats ville Peter Andersson göra något nytt. Via släkt och vänner hade han hört mycket gott om Atomiseringsverket och sökte sig hit. Det är ett fritt jobb med bra arbetskamrater och många utmaningar, främst nu i början när det är mycket nytt att lära sig, säger han. E fter sexton år på ett fryslager kände Peter Andersson att det var läge för något nytt. I höstas anställdes han som operatör på Atomiseringsverket. Min pappa jobbar på Höganäs och när jag var yngre kom jag ofta hit och hälsade på. Sedan har jag vänner som också jobbar på Höganäs och det lockade mig, berättar han. Pensionsavgångar och utökad verksamhet gör att Atomiseringsverket är inne i en rekryteringsperiod. I höstas började två nya hjälpsmältare utöver Peter Andersson, sedan dess har ytterligare tre personer anställts och i en kom4 TEXT: HANNA JOHANSSON FOTO: ANDERS ANDERSSON mande omgång blir det fyra till. En av anledningarna till utökningen är faktiskt att vi bättre ska kunna ta hand om våra nyanställda, säger Jörgen Svensson, försteman och arbetsledare för Peter Anderssons skiftlag. Han berättar att varje nyanställd börjar med att gå ett introduktionsprogram på sex månader. UNDER DEN tiden går man kurser och lärs upp av en annan medarbetare på skiftet. Tanken är, i den bästa av världar, att man ska gå bredvid under ett helt halvår, men ibland händer det att man får hoppa in och ta eget ansvar tidigare än så, beroende på hur bemanningen ser ut. Peter Andersson hade truckkort sedan tidigare, men behövde uppdatera sig för att få behörighet för maskinerna som körs på Atomi- Andersson hjälpsmältare. Med traversen lastar han in skrot i ljusbågsugnen, där det smälts i omkring 1650 grader. DEN HÄR DAGEN började Peter Anderssons skift klockan 14, men han var på plats redan tjugo minuter tidigare för att hinna göra en överlämning med förra skiftlaget. Inför varje arbetsdag görs ett schema för seringsverket. Han har även gått en traverskurs, en kurs i miljö och energi och Heta arbeten hos Räddningstjänsten sedan han påbörjade anställningen i höstas. Introduktionsprogrammet ger trygghet, särskilt i början. Då var det väldigt bra att få gå bredvid en annan anställd. Men nu är det skönt att ha blivit mer självständig, det kan bli lite stressande att hela tiden ha någon som går bakom en, säger han. PÅ ATOMISERINGSVERKET SMÄLTS skrot ned och finfördelas till järnpulver för att sedan användas inom exempelvis bilindustrin. Varje skiftlag består av tio anställda: hjälpsmältare, smältare, skänkugnsoperatörer, atomiserare, skänkskötare och två skiftreserver. Som nyanställd är Peter Peter Andersson är ny operatör på Atomiseringsverket. står still. Man har upptäckt en spricka i en balk under ugnen och nu måste det sprutas in betong i området för att stabilisera innan arbetet kan återupptas. Peter Andersson får i uppgift att byta en av tre elektroder det är de som får skrotet att smältas i ugnen. När materialet har smält tar vi några prover, där vi bland annat mäter olika halter av kol, mangan, krom och fosfor. Ibland behöver vi tillföra råkalk för att fånga upp slaggprodukter i smältan. Slutligen tappas järnet i en skänk som rymmer 50 ton. Processen ser i princip likadan ut varje dag, förutom att det är olika kvalitet på järnet. Jag är fortfarande i det stadiet att jag lär mig en ny sak i taget. Tanken är att jag i kommande steg ska bli skänkugnsoperatör och så småningom smältare. Det är mitt mål, så att jag kan hoppa mer mellan stationerna. Svårast hittills har varit att lära sig köra traversen så snabbt som möjligt utan att den får svaj, berättar han. I början är allt en utmaning. Bara att hinna bli klar med allt inom utsatt tid till exempel. Men också att vänja sig vid skiftarbetet att växla mellan morgon, eftermiddag och kväll och veta hur och när man ska äta magen är ju i sovläge på natten. Men jag lär mig mycket av de andra. Peter Andersson ser flera fördelar med sitt nya jobb. Att inte bli stillasittande, utan att få röra på sig mycket, är en sak. Den sociala biten är en annan. Det är nog främst det, arbetskamraterna. Att vi umgås mycket med varandra. Som nyanställd operatör börjar man som hjälpsmältare. I början är det mycket nytt att lära sig, säger Peter Andersson. 5

4 Från Halmstad till världen Säkra steg framåt En ambition är att fler arbetsuppgifter ska kunna utföras från kontrollrum. I Atomiseringsverket i Halmstad tillverkas olika sorters metallpulver, som exporteras ut i vida världen där de hamnar i allt från italienska bilar till taiwanesiska borrmaskiner. Här är några av våra mest världsvana produkter. HALMSTAD/ATOMISERINGSVERKET USA För att metallpulvret Astaloy CrA ska bli extra starkt är det legerat med krom och sedan blandat med nickel och grafitpulver. Tack vare sin utmärkta hållfasthet används Astaloy CrA i synkroniseringsnav i manuella växellådor som tillverkas i USA. KOREA Från metallskrot tillverkas det rena järnpulvret AW Det hamnar i sin tur i Korea där pulvret blir fyllnadsmaterial i rörtråd som används till svetsning. SPANIEN TYSKLAND ITALIEN TAIWAN Astaloy 85 Mo är ett förlegerat metallpulver som får en nypa molybden i smältan och blandas ut med nickel och grafit. Just denna pulvermix används i oljepumphjul i bilmotorer som tillverkas i Spanien. Somaloy 700 är ett ytbelagt järnpulver med mjukmagnetiska egenskaper. I Tyskland pressas det till komponenter som kontrollerar bränsleinsprutningen och tändningen i bilar. Genom att atomisera metallskrot tillverkas järnpulvret ASC vilket blandas med koppar och grafitpulver. Används bland annat till remhjul och -skiva mellan vevaxel och vattenpump i italienska bilar. Jämfört med förlegerade motsvarigheter är det diffusionslegerade järnpulvret Distaloy AB lättare att pressa till färdiga komponenter. Just Distaloy AB skeppas bland annat till Taiwan där det pressas till snedkugghjul som finns i borrmaskiner. Tommie Edeblom och Charlie Wedell driver på säkerhetsfrågan i Med ny teknik och standardiserade arbetssätt ska Atomiseringsverket bygga bort riskmomenten. H ur hanterar man flytande stål med en temperatur på över 1600 grader på ett säkert sätt? Det är en fråga som de flesta stålverk behöver ställa sig, Atomiseringsverket i Halmstad är inget undantag. På många arbetsplatser av den här typen finns det en djupt rotad övertygelse om att produktionen inte får stanna av. Det kan skapa stress, vilket i sin tur kan leda till olyckor, säger Tommie Edeblom, områdesansvarig för atomisering och skänkhantering. FÖR ATT HANTERA detta har de tagit fram ett standardiserat arbetssätt. Med gemensamma arbetsmetoder är ambitionen att minska antalet 6 TEXT: JIMMY HÅKANSSON FOTO: ANDERS ANDERSSON oönskade överraskningar göra innan man fyller och göra det lättare att dem med flytande stål identifiera dem när de stod på för länge. uppstår. För ett tag sedan DET FÖREBYGGANDE hade vi en situation säkerhetsarbetet går med skänkar som det framför allt ut på att gick hål i botten på. minska antalet riskmoeftersom de bär på flytande Charlie Wedell ment för operatörerna. stål som är 1600 grader Tommie Edeblom berättar varmt är det en allvarlig att operatören förut situation. Att vi hade behövde gå fram och standardiserat vårt manuellt stoppa det arbete hjälpte oss att flytande stålflödet hitta rotorsaken till från gjutlådan med problemet. en kopparplugg, men Genom att söka med dagens teknik sig bakåt i arbetsflödet kan man göra det på kunde de hitta var proble- Tommie Edeblom säkert avstånd med en matiken uppstod. Det visade sig maskin. Det handlar inte om att att en brännare som förvärmde ersätta arbetsuppgifter, förklarar skänkarna vilket man behöver Tommie Edeblom, utan att göra dem så säkra som möjligt. Charlie Wedell, personalansvarig på Atomiseringsverket, instämmer: Nu senast installerade vi en travers som vi använder för att tillsätta smältråvara till ugnen. Den nya investeringen möjliggör semiautomatik och fjärrstyrning, till skillnad från tidigare utrustning. Målet är att hjälpsmältaren ska utföra en större del av sina arbetsuppgifter från ett kontrollrum. Vad är nästa steg mot ett ännu säkrare stålverk? Ett stort arbete framöver är att kunna hantera slaggpottorna framför ugnen antingen automatiskt eller med fjärrstyrning. När vi lyckas med det så har vi tagit ett jättekliv framåt, säger Charlie Wedell. 7

5 AVSÄNDARE: HÖGANÄS AB BRUKSGATAN HÖGANÄS Ny på jobbet! Vad tycker du är roligast med att komma till en ny arbetsplats? Insikt skickade ut en reporter för att fånga några åsikter på stan. Yasemin Adal, Jag är arbetsledare på Goda Livet, det är mitt allra första jobb och jag började här för tre år sedan. För mig var det viktigt för självförtroendet med en anställning. Som invandrarkvinna får man kämpa. Jag vill vara en bra förebild som visar att det går. Jennie Henrysson, Jag har varit bibliotekarie på Andersbergs bibliotek i drygt sju år. Att komma till ett nytt jobb är bra för att man får nya utmaningar. Shemsi Grajevci, Att komma till ett nytt jobb innebär ovisshet. Det tycker jag är en positiv grej. Även om man har kunskapen som krävs för att utföra jobbet så är allting ändå nytt, vilket innebär att man får lära sig nya saker. Björn Johnsson, Det är roligt att få ny kompetens och att få möta nya människor. Det inspirerar och ger energi. Malin Busch, Förändringen i sig. Att få nya kollegor och en ny arbetsplats är roligt och ger mycket energi. TEXT: HANNA JOHANSSON FOTO: ANDERS ANDERSSON Hör gärna av dig med dina idéer till oss! Mer läsning på webben Du har väl inte glömt att kika in på Insikts webbsida? Här finns nyheter och information om Höganäs AB, allt från närmiljö och produktion till företagets verksamhet i stort. Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få nyheterna direkt i din mejl. Har du frågor kan du höra av dig till: insikt@hoganas.com FÖLJ MED I ARBETET De senaste nyheterna kring Höganäs miljöarbete läggs ut löpande. Det gäller också dokument som ingår i företagets miljöprövning. SÄG VAD DU TYCKER! Vi vill gärna höra vad du tycker om Höganäs. För fram din åsikt i artiklarnas kommentarsfält. NYHETERNA DIREKT I MEJLEN Starta en prenumeration på vårt nyhetsbrev. Det är ett säkert sätt att hålla sig upp daterad om Höganäs verksamhet. ETT NYHETSBREV FÖR DIG SOM BOR I HALMSTAD FRÅN HÖGANÄS AB NUMMER 1/2018 Ansvarig utgivare: Fredrik Emilson, vd Höganäs AB. Redaktör: Ulrika Rask-Lindholm, Corporate Communications. Kontakta oss gärna via e-post insikt@hoganas.com, webbplatsen eller telefon Redaktionell produktion: Spoon, Göteborg, Projektledare: Jimmy Håkansson. Formgivning: Justus Hultgren. Tryck: Elanders, Falköping. Höganäs AB, april HOGSE facebook.com/hoganas linkedin.com/company/hoganas-ab