Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet

Relevanta dokument
8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

9F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

8B Ma: Procent och bråk

8E Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Ma7-Åsa: Procent och bråk

Ma7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.

9A Ma: Statistik och Sannolikhetslära

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

7E Ma Planering v45-51: Algebra

8F Ma Planering v45-51: Algebra

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Ma7-Åsa: Statistik och Sannolikhetslära

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

7F Ma Planering v2-7: Geometri

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att...

7G,H och D matematik planering Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

8C Ma: Bråk och Procent

Kursplan Grundläggande matematik

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Arbetsområde: Jag får spel

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

8D Ma:bråk och procent VT 2018

Ur kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

9D Ma VT Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

"Procent och sannolikhet 6D"

7C Ma: VT 2018 Bråk och Procent/ statistik och sannolikhet Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Kursplanen i matematik grundskolan

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

TALSYSTEMET. Syfte Lgr 11

_ kraven i matematik åk k 6

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

Planering Matematik åk 8 Algebra, vecka Centralt innehåll

Förslag den 25 september Matematik

9D Ma: Geometri VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Planering Matematik åk 8 Samband, vecka

Matematik - Åk 9 Funktioner och algebra Centralt innehåll

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK ÅK 9 TAL. Matematik - Måldokument Lena Folkebrant

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Pedagogisk planering i matematik

Lokal pedagogisk planering för årskurs 7 i ämnet Matematik

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Såhär kommer vi att arbeta mot målen: Genomgångar, räkna i aktuellt kapitel, jobba med arbetsblad, läxor, muntliga redovisningar

Algebra och Ekvationer År 7

Pedagogiskt café. Problemlösning

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Extramaterial till Matematik Y

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON

Extramaterial till Matematik X

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

Extramaterial till Matematik X

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Extramaterial till Matematik X

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Matematik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: HT 2015

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11

Statens skolverks författningssamling

Extramaterial till Matematik X

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

Transkript:

Under veckorna 34-43 arbetar vi med hur man skriver och räknar med tal på olika sätt. Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, - använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp Läsårsplanering Höstterminen v34-43 Aritmetik v45-51 Algebra Vårterminen v2-7 Geometri v8-14 Bråk och procent v16-21 Repetition - välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, - föra och följa matematiska resonemang, och - använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Centralt innehåll i undervisningen: - Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer. - Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. Metoder för beräkningar som använts i olika historiska och kulturella sammanhang. - Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer. - Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden. - Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder. - Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.

Arbetsformer under veckan Måndagar: Arbete i hemgrupper med problemlösningsuppgift. (P,K,R) Redovisning i helklass eller tvärgrupper. (P,K,R) LÄXA till torsdagar: Arbeta vidare med nya läxproblemet (20-30 min) Tisdagar: Genomgång av gemensamma och nya svårigheter. (B,M) Arbete i hemgrupper med mål. (B,M,K) Träna på målen i läroboken/digilär. (B,M) LÄXA till fredagar: Läsa på anteckningar och öva på måluppgifterna (20-30 min) Torsdagar: Träna på olika typer av problemlösningsuppgifter. (P) Individuellt arbete med problemlösning utifrån en mall (se nedan). (P,K,R) Fredagar: Test (B,M)

Förmågor: Problemlösning (P) Vad? Beskriva och lösa problem. Hitta och värdera olika lösningar. Välja lösning och motivera valet. Hur? Problemlösning med hjälp av en mall. Begrepp (B) Vad? Känna till, beskriva och använda matteord. Använda olika sätt att förklara hur matteorden hänger ihop. Hur? Arbete med mål och göra tester i egen takt. Återkoppling på efter varje test. Lära av varandra. Beskriva hur begreppen hänger ihop. Metoder (M) Vad? Känna till, använda och välja olika sätt att göra beräkningar på. Hur? Arbete med kunskapskrav och göra tester i egen takt. Återkoppling på lapp efter varje test. Lära av varandra. Resonemang (R) Vad? Framföra och bemöta argument så att man kommer vidare i diskussioner. Hur? Del av problemlösning (mallen). När man förklarar begrepp och metoder för andra. Kommunikation (K) Vad? Berätta om och diskutera olika sätt att göra beräkningar på och lösa problem på. Använda och välja olika sätt att göra detta på. Hur? Del av problemlösning (mallen). Redovisning av problemlösning i tvärgrupper. Frågar om eller förklarar begrepp och metoder för andra.

Källor/resurser Matematikbokens kapitel 1. Se även kapitlet Verktygslådan. Utvärderingsform Tester på förmågorna metoder och begrepp en gång i veckan (oftast fredagar). Observationer under övning av förmågorna resonemang och kommunikation flera gånger varje vecka. Ett prov för bedömning av problemlösningsförmågan i slutet av arbetsområdet. Kunskapskrav (se följande sidor) Först kommer en matris som visar betygskriterierna för de fem förmågorna i läroplanen. Därefter kommer en matris som visar vad man behöver minst behöver kunna för betyget E, C och A i förmågorna Begrepp och Metoder. För att nå respektive betygsnivå bör du sikta på att lära dig följande begrepp och metoder under respektive vecka: Betygsmål Vecka 35-36 Vecka 37-38 Vecka 39-40 Vecka 41 Vecka 42 Vecka 43 E B1-B4 M1-M2 B5, B7 M3-M4 B6 M5-M7 C B1-B7 (E-nivå) B1-B7 (C-nivå) M4-M7 (C-nivå) PROV Begrepp PROV M1-M4 (E-nivå) M4-M7 (E-nivå) & Metoder Problemlösning M1-M3 (C-nivå) Rester A B1-B7 E-nivå M1-M7 E-nivå B1-B7 C-nivå M1-M7 C-nivå B1-B7 A-nivå M1-M7 A-nivå

Matematik: Förmågor, kunskapskrav och betyg Förmågor Kunskapskrav Betyget E Betyget C Betyget A Problemlösning: Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. Du löser problem på ett i huvudsak fungerande sätt. Du väljer metoder med viss anpassning till problemet. Du löser problem på ett relativt väl fungerande sätt. Du väljer metoder med förhållandevis god anpassning Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativt tillvägagångssätt. Du bidrar till att formulera modeller som kan tillämpas. Du för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och svarets rimlighet. Du bidrar till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. till problemet. Du formulerar modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas. Du för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och svarets rimlighet. Du ger något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Du löser problem på ett väl fungerande sätt. Du väljer metoder med god anpassning till problemet. Du formulerar modeller som kan tillämpas. Du för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och svarets rimlighet. Du ger olika förslag på alternativa tillvägagångssätt. Begrepp: Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Eleven har kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i sammanhang på ett fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Du har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp. Du använder begreppen i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Du beskriver olika begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Du växlar mellan olika uttrycksformer och för enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Du har goda kunskaper om matematiska begrepp. Du använder begreppen i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Du beskriver olika begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Du växlar mellan olika uttrycksformer och för utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Du har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp. Du använder begreppen i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Du beskriver olika begrepp på ett väl fungerande sätt. Du växlar mellan olika uttrycksformer och för välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Förmågor Kunskapskrav Betyget E Betyget C Betyget A Metoder: Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. Du använder i huvudsak fungerande matematiska metoder. Du använder ändamålsenliga matematiska metoder. Eleven kan välja och använda matematiska metoder med anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring. Du väljer matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget. Du gör beräkningar och löser rutinuppgifter med tillfredsställande resultat. Du väljer matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget. Du gör beräkningar och löser rutinuppgifter med gott resultat. Du använder ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder. Du väljer matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget. Du gör beräkningar och löser rutinuppgifter med mycket gott resultat. Resonemang: Föra och följa matematiska resonemang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. Du framför och bemöter matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. Du framför och bemöter matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. Du framför och bemöter matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. Kommunikation: Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med anpassning till syfte och sammanhang. Du redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt. Du använder olika matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Du redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt. Du använder olika matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Du redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Du använder olika matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.

Mål för åk7 Begrepp Aritmetik Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Kunskapskrav Betyget E åk7 Betyget C åk7 Betyget A åk7 Du har kunskaper om Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer. matematiska begrepp B1. Skriv bråket två tredjedelar med siffror och rita en bild som visar bråket. B1. Skriv 4 i blandad form och 3 rita en bild som visar bråket. B1. Skriv 2 3 i bråkform och 4 rita en bild som visar bråket. B2. Vilket av bråken är störst? a: 3 4 eller 2 4 b: 2 4 eller 2 3 B3. a: Skriv bråket 8/100 i decimalform. b: Skriv talet 0,24 i bråkform. B4. Skriv talen i storleksordning med det minsta först. 2,4 2,23 2,324 2,36 2,3 B2. Vilket av bråken nedan är närmast a: noll? b: ett? 23/47 23/56 23/24 23/67 2/34 B3. a: Förläng bråket 2/25 till hundradelar och skriv det sedan i decimalform. b: Skriv 0,24 i bråkform och förkorta det sedan till enklaste bråkform. B4. Skriv talen i storleksordning med det minsta först. 1,5-1,5 1,15 0-2,5 B2. Vilket av bråken nedan är närmast en halv? 23/47 23/56 23/24 23/67 2/34 B3. Skriv bråket 4 7 i decimalform med hjälp av kort division och avrunda sedan svaret till två decimaler. B4. Skriv talen i storleksordning med det minsta först. 3 2 7 9 4 4 Potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix. B5. Skriv prefixens namn och B5. Skriv prefixens namn och B5. Skriv prefixen som tiopotenser. talen dom motsvarar med siffror. talen dom motsvarar med siffror. T G M k h k h d c m T G M µ d c m µ Du använder matematiska begrepp i sammanhang på ett fungerande sätt. Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer. B6. Vilka av de åtta talen är delbara med tre? 510 530 546 559 567 574 585 595 B6. Vilka av de åtta talen är delbara med a: två? b: fem? c: tio? 510 530 546 559 567 574 585 595 B7. Omvandla till meter, gram eller liter. a: 2,3 km b: 230 hg c: 23 dl Potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix. B7. Omvandla till meter, gram eller liter. a: 230 cl b: 23 mg B6. Vilka av de åtta talen är delbara med sex? 510 530 546 559 567 574 585 595 B7. Skriv i tiopotensform. a: 2000 b: 0,03 Skriv talen i vanlig form. 2 3 c: 3 10 d: 2 10

Mål för åk7 Metoder Aritmetik Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. Kunskapskrav Betyget E åk7 Betyget C åk7 Betyget A åk7 Du gör beräkningar och löser rutinuppgifter inom Centrala metoder för beräkningar med tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer. aritmetik. M1. Multiplikationstest. M1. Multiplikationstest. M1. Multiplikationstest. M2. Beräkna med skriftlig huvudräkning. Skriv hur du tänker. a: 234 + 567 b: 234-56 c: 4 203 d: 128 / 4 M3. Räkna ut exakt med skriftliga metoder. a: Summan av 23,4 och 5,67 b: Produkten av 234 och 56 c: Differensen av 5,6 och 2,34 d: Kvoten av 624 och 3 M4. Avrunda 7254,638 till a: hundratal b: tiotal c: ental Gör en överslagsräkning. Skriv hur du avrundar. d: 23,4 + 56,7 e: 23,4-6,5 M5. Skriv endast svar. a: 100 2,3 b: 2,3 / 10 M6. Skriv endast svar. a: 2-8 b: -8 + 2 c: -8-2 d: -2 + 8 M2. Beräkna med skriftlig huvudräkning. Skriv hur du tänker. 4 392 M3. Räkna ut exakt med skriftliga metoder. a: 2,34 5,6 b: 234 / 5 M4. Avrunda 7254,638 till a: tiondel b: hundradel Gör en överslagsräkning. Skriv hur du avrundar. c: 2,3 45,6 d: 234,5 / 6,7 M5. Skriv endast svar. a: 0,1 23 b: 0,01 0,23 M6. Skriv endast svar. a: 8 + (-2) b: 2 + (-8) c: (-8) + (-2) d: 8 (-2) e: (-8) 2 f: (-24) / 8 M2. Beräkna med skriftlig huvudräkning. Skriv hur du tänker. 392 / 4 M3. Räkna ut exakt med skriftliga metoder. Svara i tiopotensform. a: 4 10 3 3 10 5 b: 3 10 8 4 10 5 M4. Talen som man utgår ifrån är inte exakta. Räkna först ut svaret och avrunda sedan svaret till ett lämpligt antal decimaler eller gällande siffror. a: 21 + 5,6 b: 21,0-5,60 M5. Skriv endast svar. a: 0,2 0,08 b: 20 0,03 c: 3 / 0,5 d: 80 / 0,2 M6. Skriv endast svar. a: (-8) - (-2) b: 8 - (-2) c: (-2) - (-8) M7. Beräkna 2 + 3 4 M7. Beräkna (2 + 3) 4 M7. Beräkna 8 - (5-1)/2