Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Första halvåret 2018

För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna nedan på statistik från betalningsbalansen. Varuhandelsstatistiken från betalningsbalansen följer en annan definition än den primärstatistik som återfinns i rapportens kapitel om varuhandel. Mer om definitionsbytet finns att läsa i rapportens inledande kapitel. Mdr SEK Förändring (%) Andel 2015 2016 2018 / 2016 18/ 17 2018 Världen Export Totalt 1 896 1 926 2 044 1 014 1 066 6,1 5,2 100 Varor 1 283 1 303 1 414 706 768 8,5 8,7 100 Tjänster 613 623 630 308 299 1,1-2,9 100 Import Totalt 1 689 1 730 1 887 925 1 011 9,1 9,3 100 Varor 1 169 1 201 1 308 644 726 8,9 12,6 100 Tjänster 520 529 580 280 285 9,6 1,7 100 Inre marknaden Export Totalt 1 330 1 352 1 445 720 758 6,9 5,3 71,1 1 Varor 926 942 1 018 510 554 8,1 8,6 72,2 Tjänster 404 410 427 210 204 4,1-2,6 68,4 Import Totalt 1 299 1 361 1 497 736 814 10,0 10,6 80,5 Varor 925 976 1 061 525 600 8,7 14,3 82,6 Tjänster 375 386 437 211 214 13,3 1,6 75,2 EU (28) Export Totalt 1 104 1 120 1 201 600 637 7,2 6,0 59,7 Varor 785 800 865 435 477 8,1 9,5 62,1 Tjänster 320 319 335 165 160 5,0-3,2 53,5 Import Totalt 1 163 1 222 1 349 660 733 10,3 11,0 72,5 Varor 826 875 955 472 539 9,1 14,2 74,2 Tjänster 337 347 394 189 195 13,5 3,1 68,3 Norden Export Totalt 488 505 542 265 273 7,4 2,9 25,6 Varor 323 327 357 175 183 9,1 4,6 23,9 Tjänster 166 177 185 90 89 4,3-0,5 29,9 Import Totalt 349 362 386 191 209 6,7 9,2 20,7 Varor 242 250 264 131 149 5,5 13,3 20,5 Tjänster 107 112 123 60 60 9,5 0,3 21,2 Östersjöländerna 2 Export Totalt 784 800 870 429 451 8,7 5,2 42,3 Varor 554 563 621 307 332 10,4 8,1 43,2 Tjänster 231 238 249 122 119 4,9-2,3 39,9 Import Totalt 749 781 849 418 462 8,8 10,6 45,8 Varor 571 599 645 320 362 7,7 13,2 49,9 Tjänster 179 182 204 98 100 12,2 2,3 35,2 1 EU, Island, Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland

Värde (Mdr SEK) Utrikeshandel 1 2015 2016 2018 Varor Export 1 282,5 1 303,1 1 413,8 706,3 767,6 Import 1 168,6 1 200,9 1 307,6 644,4 725,9 Nettohandel 113,9 102,2 106,2 61,9 41,7 Export till EU(28) 785,0 800,2 865,2 435,3 476,8 Import från EU(28) 826,2 875,4 954,7 471,7 538,8 Nettohandel (EU(28) -41,3-75,2-89,5-36,4-62,0 Förändring (%) Export 4,2 1,6 8,5 11,0 8,7 Import 5,2 2,8 8,9 10,6 12,6 Export till EU(28) 3,6 1,9 8,1 10,6 9,5 Import från EU(28) 6,1 6,0 9,1 10,7 14,2 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 613,1 623,3 630,2 307,6 298,7 Import 520,0 528,9 579,7 280,2 284,9 Nettohandel 93,1 94,4 50,5 27,4 13,8 Förändring (%) Export 16,2 1,7 1,1 4,3-2,9 Import 9,6 1,7 9,6 11,4 1,7 Flöden (Mdr SEK) Direktinvesteringar 2015 2016 2018 Svenska DI i utlandet 121,4 49,8 256,2 147,4 63,7 Utländska DI i Sverige 58,2 102,1 159,1 92,3 36,8 Tillgångar (Mdr SEK) 2015 2016 2018 Svenska DI i utlandet 3 118,1 3 379,4 3 348,1 3 581,5 Utländska DI i Sverige 2 633,0 2 725,4 2 775,8 2 775,4 1 Observerar att all statistik i denna tabell, inklusive handeln med varor, är från Betalningsbalansen.

Enheten för internationell 2018-09-19 Dnr: 2018/00448 handelsutveckling Sammanfattning första halvåret 2018 Bytesbalansen visade första halvåret 2018 ett överskott på 28 miljarder kronor, motsvarade 1,2 procent av BNP. Detta var en minskning av överskottet med 60 procent jämfört med första halvåret. Handelsutvecklingen första halvåret 2018 Enligt statistik från betalningsbalansen ökade exporten av varor och tjänster med 5,2 procent jämfört med motsvarande period. Importen av varor och tjänster ökade med 9,3 procent. Enligt primärstatistiken för varuhandel ökade varuexporten med 5,5 procent i volym och 9,2 procent i värde. Varuimporten ökade med 7,4 procent i volym och med 12 procent i värde. Det totala värdet på varuexporten uppgick till 713 miljarder kronor och värdet på varuimporten till 729 miljarder kronor. Handelsnettot var negativt och uppgick till -17 miljarder, vilket kan jämföras med ett positivt handelsnetto på 3,0 miljarder första halvåret. export efter handelspartner Europa som helhet tog emot 74 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Exporten ökade till samtliga världsdelar utom Afrika. Störst var exportökningen till Oceanien m.fl. och Asien, med 24 respektive 10 procent. import efter handelspartner 85 procent av Sveriges import kommer från Europa och 72 procent från EU. Importen ökade från samtliga världsdelar utom från Oceanien m.fl. Störst var ökningen från Afrika (91 procent), följt av EU (12 procent) och Övriga Europa (11 procent). export efter varugrupp Räknat i värde var det en positiv utveckling för samtliga varugrupper. Särskilt stark var värdeutvecklingen för Energivaror (20 procent) och Verkstadsvaror (10 procent). Volymutvecklingen var positiv för alla varugrupperna förutom Skogsvaror. Att exportökningen för energivaror mätt i volym (0,7 procent) var mycket svagare än den mätt i värde beror på en prisuppgång på energivaror under perioden. import efter varugrupp Importen ökade för samtliga varugrupper mätt i såväl värde som volym. I värde var utvecklingen särskilt stark för Energivaror, Mineralvaror och Skogsvaror. Sett till volym var det importen av Verkstadsvaror, Mineralvaror och Kemivaror som ökade mest. Tjänstehandeln Enligt statistik från betalningsbalansen minskade tjänsteexporten med 2,9 procent medan tjänsteimporten ökade med 1,7 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 299 miljarder och tjänsteimporten till 285 miljarder, vilket gav ett positivt tjänstehandelsnetto på 14 miljarder kronor. Tjänstehandeln domineras av näringarna: Övriga affärstjänster, Resor, Tele- dataoch informationstjänster och Transporter. export efter handelspartner Tjänsteexporten till EU utgjorde 54 procent av total tjänsteexport. Norge, Storbritannien och USA var de tre största mottagarna. import efter handelspartner Tjänsteimporten från EU utgjorde 68 procent av total tjänsteimport. Storbritannien, USA och Tyskland var de största leverantörerna. Utflödet av svenska direktinvesteringar i utlandet minskade från 147 till 64 miljarder kronor.

Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige minskade från 92 till 37 miljarder kronor. Direktinvesteringstillgångar Vid utgången av första halvåret 2018 uppgick de svenskägda direktinvesteringstillgångarna i utlandet till knappt 3 600 miljarder, en ökning med 7,0 procent. De utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick till ca 2 800 miljarder, vilket inte är någon större förändring jämfört med föregående år.

Innehåll 1. Om rapporten... 1 2. Varuhandeln fortsätter starkt... 1 2.1 Handelns utveckling andra kvartalet 2018... 1 2.2 Sveriges handel med USA högre tullar på vissa svenska varor.. 4 3. Bytesbalansen... 7 3.1 Bytesbalansen... 7 3.2 Handelsbalans... 7 4. Varuhandel... 8 4.1 Sveriges export och import av varor... 8 4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning... 8 4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp... 10 4.1.3 Nettoexport av varor... 13 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp... 13 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden... 17 4.2.1 Export... 17 4.2.2 Import... 20 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU... 23 4.3.1 Svensk export... 23 4.3.2 Svensk import... 27 5. Tjänstehandel... 32 6. Direktinvesteringar... 40 6.1 Direktinvesteringsflöden... 40 6.1.1 Utländska direktinvesteringar i Sverige... 41 6.1.2 Svenska direktinvesteringar i utlandet... 42 6.1.3 Direktinvesteringar efter bransch... 44 6.2 Direktinvesteringstillgångar... 45 6.2.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige... 46 6.2.2 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet... 50 Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-juni 2018, i löpande och fasta priser (SCB)

1. Om rapporten I denna rapport redovisas statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar för första halvåret 2018. Tidsserier inkluderas för att belysa utvecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser av specifika observationer. Syftet med rapporten är att tillhandahålla en samlad redovisning av aktuell statistik om Sveriges utrikeshandel och utländska direktinvesteringar. Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller procenttal. I samband med publiceringen av betalningsbalansen för de tre första kvartalen 2014 började statistiken rapporteras efter en ny manual (BPM6), som bland annat innebär att definitionerna för vad som är varuhandel respektive tjänstehandel ändrats. 2 En konsekvens av övergången till BPM6 är att den redovisade varu- och tjänstehandelsstatistiken som hämtas från betalningsbalansen, och den detaljerade varuhandelsstatistiken (primärstatistik) som används i kapitel fyra inte är jämförbara. För att räkna samman total handel av varor och tjänster, används statistik från betalningsbalansen. Eftersom betalningsbalansen inte redovisas efter handelspartner går det inte att räkna fram total handel för varor och tjänster för enskilda länder. Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln bygger på primärstatistik som finns disaggregerad på månad, handelspartner och detaljerad varugrupp. Även statistiken om utländska direktinvesteringar har reviderats och utgår nu från en ny manual (BMD4) som gäller från och med 2013. Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel det senaste kvartalet och ur ett internationellt perspektiv. Kapitlet innehåller även en fördjupning kring Sveriges handel med USA. Kapitel 3 presenterar bytesbalansens förändring. Kapitel 4 redogör för svensk varuhandel: export och import. Tjänstehandeln redovisas i kapitel 5. Kapitel 6 beskriver hur utländska direktinvesteringar har utvecklats. Bilaga 1 innehåller tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation Utrikeshandel, export och import av varor, där även det senaste kvartalets värdeutveckling av varuexporten och varuimporten för alla enskilda länder framgår. 2. Varuhandeln fortsätter starkt 2.1 Handelns utveckling andra kvartalet 2018 Enligt siffror från SCB:s utrikeshandelsstatistik växte värdet på Sveriges varuhandel 3 starkt andra kvartalet 2018 jämfört med motsvarande kvartal. Varuexporten ökade med 11 procent och varuimporten med 16 procent. Värdet på varuexporten uppgick andra kvartalet 2018 till 367 miljarder och för varuimporten 379 miljarder. Varuhandelsnettot uppgick därmed till -13 miljarder. 2 Läs mer om den nya manualen på SCB:s hemsida: http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/amnesovergripande-statistik/betalningsbalansen-bop/215212/implementering-av-nya-betalningsbalansmanualen/fragor-och-svar-om-bpm6/ 3 I kapitel 2 används varuhandelsstatistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges. 1

Diagram 2.1 25 Förändring i svensk varuexport (januari 2015 - juli 2018) Förändring över motsvarande peirod föregående år 20 15 10 5 0-5 -10 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv1 kv2 2015 2016 2018 Månadsvis Kvartalsvis Diagram 2.2 25 Förändring i svensk varuimport (januari 2015 - juli 2018) Förändring över motsvarande peirod föregående år 20 15 10 5 0-5 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv1 kv2 2015 2016 2018 Månadsvis Kvartalsvis Tillväxttakten för export och import varierar kraftigt från månad till månad men preliminära siffror från SCB pekar på en kraftig ökning i juli för både exporten och importen, jämfört med motsvarande månad. Medan ökningstakten över 12-månader ökade starkt för exporten, jämfört med den för juni, minskade den för importen. 2

Framåtblickande indikatorer pekar också på en fortsatt optimism kring utrikeshandeln. Exportchefsindex 4 uppgick tredje kvartalet 2018 till 59,9 vilket innebär att det är fler exportchefer i svenska företag som tror på en förstärkning än en försvagning av exporten. Samtidigt utgör nivån en klar försämring från andra kvartalet då index uppgick till toppnoteringen 66,3, den högsta nivå som uppmäts sedan 2010. Med en ökning på 11 procent hade Sverige en varuexportutveckling som var stark andra kvartalet 2018 i relation till andra jämförbara länder. Även USA:s varuexport ökade med 11 procent medan Finlands och Tysklands ökade med 6,7 respektive 5,1 procent. EU:s aggregerade varuexport med tredje land växte ytterligare något svagare, med 4,1 procent. Diagram 2.3 Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 25 20 15 10 5 0-5 -10 Varuexportuvecklingen i internationell jämförelse (2015-2 kv 2018) -15 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 2015 2016 2018 EU(Extern) Finland Tyskland USA Sverige Enligt betalningsbalansen minskade tjänsteexporten med 4,1 procent medan tjänsteimporten ökade med 0,6 procent andra kvartalet 2018 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Värdet på tjänsteexporten uppgick andra kvartalet 2018 till 157 miljarder och tjänsteimporten till 146 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 11 miljarder. Enligt siffror från SCB:s nationalräkenskaper ökade Sveriges BNP (löpande priser) med 5,4 procent det andra kvartalet 2018 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Om man vill analysera utrikeshandelns bidrag till BNP-utvecklingen är det vanligt att titta på den konsekutiva utvecklingen (dvs. jämfört med föregående kvartal) och utvecklingen i termer av volym, dvs. rensat för prisförändringar 5. I volymtermer ökade 4 Business Sweden, Exportchefsindex. Index speglar stämningsläget bland varu- och tjänsteexportörer. 5 Även kallat fasta priser. 3

då BNP med 1,0 procent. Sammantaget bidrog exportnettot till BNP-tillväxten med 0,2 procentenheter mellan första och andra kvartalen 2018. Enligt den definition som används i nationalräkenskaperna ökade exporten av varor och tjänster med 0,5 procent, mätt i volym, jämfört med det första kvartalet 2018; varuexporten ökade med 0,7 procent och tjänsteexporten med 0,1 procent. Importen minskade sammantaget med 0,1 procent; varuimporten ökade med 0,7 procent medan tjänsteimporten minskade med 2,1 procent. 2.2 Sveriges handel med USA högre tullar på vissa svenska varor Den 1 juni i år införde USA extratullar på import av stål (25 %) och aluminium (10 %) från bland annat EU. Den 22 juni svarade EU genom att införa en höjning på 25 procent på tullen för ett stort antal enskilda varor. I ett nästa steg hotar USA med att höja tullarna för person- och lastbilar samt bildelar med 25 procent. Sveriges handel med USA riskerar att påverkas negativt av den handelskonflikt som USA:s president Donald Trump har startat gentemot EU och resten av världen. 6 Som en följdeffekt riskerar även sysselsättning och tillväxt att påverkas om handelskonflikten drar ut på tiden. Nedan redogörs för hur Sveriges handel med USA ser ut, en redogörelse som har fokus på de varor som drabbats av tullar. Då tjänstehandeln inte omfattas av tullar berörs denna bara i förbigående. Eftersom de tullar som USA införde på stål och aluminium infördes först 1 juni i år går det ännu inte att se några effekter av handelskonflikten i befintlig statistik. Analysen nedan pekar snarare på hur viktigt USA är som marknad för de varor som påverkas samt hur beroende Sverige är av import av varor som omfattas av EU:s motåtgärder mot USA. Diagram 2.4 visar hur värdet och fördelningen av Sveriges export till USA har utvecklats mellan 1995 och. USA är en viktigare mottagare av export av varor från Sverige än som leverantör av varor till Sverige. utgjorde varuexporten till USA nästan sju procent av Sveriges totala varuexport men varuimporten därifrån enbart 2,5 procent av den totala varuimporten. För tjänstehandeln utgör USA en viktig handelspartner för såväl export som import. USA tog emot 8,8 procent av Sveriges tjänsteexport och levererade 11 procent av tjänsteimporten. 6 Mer information om USA:s stål- och aluminiumtullar och EU:s motåtgärder finns på Kommerskollegiums webbplats: https://www.kommers.se/verksamhetsomraden/handelspolitik/usa-staltullar/. 4

Diagram 2.4 120 Sveriges export till USA 1995-100 80 Miljarder SEK 60 40 20 0 Skogsvaror Mineralvaror Kemivaror Energivaror Verkstadsvaror Övriga varor De övergripande varugrupper som utgör störst del av exporten till USA är Verkstadsvaror och Kemivaror. utgjorde exporten av dessa varugrupper 62 respektive 16 procent av Sveriges totala export till USA. Samtidigt finns det flera andra varor där USA utgör en väldigt viktig marknad och står för en betydande andel av Sveriges totala export för respektive vara. Ett slående exempel på detta är varugruppen sprit och destillerade, alkoholhaltiga drycker; den står för 2,1 procent av Sveriges totala export till USA men USA tar emot 47 procent av Sveriges totala export av varugruppen. I varugruppen Verkstadsvaror ingår personbilar som en viktig del. utgjordes 18 procent av Sveriges export till USA av personbilar. USA utgör en viktig destination för Sveriges export av personbilar och gick 21 procent av personbilsexporten till USA. Exporten av personbilar riskerar att drabbas hårt om USA genomför nästa steg i handelskonflikten och höjer tullen även på motorfordon med 25 procent. Förutom att personbilsexporten till USA representerar ett betydande exportvärde (16 miljarder ) utgör fordonssektorn också en av de sektorer som understödjer ett stort antal sysselsatta, såväl direkt i de exporterande företagen som indirekt hos underleverantörer. Den övergripande varugruppen Mineralvaror där de tulldrabbade varugrupperna stålvaror och aluminiumvaror ingår stod för 8,2 procent av Sveriges totala export. Bland de stålvaror som omfattas av USA:s höjda tullar varierar USA:s andel av den totala exporten från 0 till 66 procent. 7 För alla stålvaror som omfattas utgjorde exporten till USA 8,9 procent av total svensk export av dessa varor. 7 För en fullständig lista över de stålvaror som omfattas av USA:s ökade tullar, se sidan 21 i det amerikanska handelsdepartementets rekommendationer till åtgärder. https://www.commerce.gov/sites/commerce.gov/files/the_effect_of_imports_of_steel_on_the_national_security_-_with_redactions_-_20180111.pdf 5

För de aluminiumvaror som omfattas av USA:s tullhöjning utgör USA-marknaden 4,3 procent av Sveriges totala export av varorna. Störst andel utgör USAmarknaden för Aluminiumfolie där 9,1 procent av exporten går till USA men även för Plåt och band av aluminium utgör exporten till USA en stor andel (8,1 procent). Diagram 2.5 60 Sveriges import från USA 1995-50 Miljarder SEK 40 30 20 10 0 Skogsvaror Mineralvaror Kemivaror Energivaror Verkstadsvaror Övriga varor EU:s motåtgärder mot USA:s tullar omfattar import av en stor variation av varor och har fokus på typiska Amerikanska varor som till exempel majs, fruktjuicer, jordnötssmör, bourbon, jeans, t-shirts och motorcyklar. 8 Diagram 2.5 visar hur värdet och fördelningen av Sveriges import från USA har utvecklats mellan 1995 och. Varor där USA utgör en stor importleverantör för Sverige och som omfattas av EU:s motåtgärder är bland annat långkornigt ris (67 %), bourbon-whisky (46 %), majs och majsprodukter (24 %) samt ögonkosmetika och produkter för manikyr och pedikyr (båda 17 %). Det totala värdet på den svenska importen av varor som omfattas av motåtgärderna utgör 1,3 procent av den totala importen från USA. Skulle USA gå vidare med hotet att införa tullar på 25 procent på bilar och lastbilar har EU meddelat att man kommer att svara med ytterligare motåtgärder på import från USA, motsvarande ett värde på 20 miljarder dollar. 9 Den 25 juli kom dock EU och USA överens om en tillfällig vapenvila i handelskonflikten och att istället inleda diskussioner om ett avtal om sänkta tullar. En arbetsgrupp ledd av EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström och USA:s handelsrepresentant Robert Lighthizer har bildats och hållit inledande samtal. 8 En fullständig lista över de varor som omfattas återfinns i Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/886: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/txt/pdf/?uri=celex:32018r0886&from=sv. 9 https://www.dn.se/ekonomi/cecilia-malmstrom-vi-ska-forklara-for-trump-att-eu-inte-ar-en-fiende/ 6

3. Bytesbalansen 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade ett överskott på 28 miljarder första halvåret 2018, motsvarade 1,2 procent av BNP. Jämfört med motsvarande period har överskottet i bytesbalansen minskat med 60 procent. Vad är bytesbalansen? Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) och löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av Sveriges export och import av varor. Tjänstebalansen är nettot av Sveriges tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen Sveriges totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. Diagram 3.1 9,0 Sveriges bytesbalans 2008-2018 8,0 7,0 Andel av BNP (%) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2018 3.2 Handelsbalans 10 Första halvåret 2018 uppgick Sveriges handelsbalans till 42 miljarder, vilket var 20 miljarder mindre än motsvarande period. Handelsbalansen uppgick till 1,7 procent av BNP, tjänstebalansen 0,6 procent och kapitalavkastningen 0,1 procent. 10 Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik (primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive nettohandel som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans för statistik från Betalningsbalansen och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 7

Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster 2008-2018 Handelsbalans Tjänstebalans Kapitalavkastning 6,0 5,0 Andel av BNP (%) 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2018 4. Varuhandel 11 4.1 Sveriges export och import av varor Första halvåret 2018 ökade Sveriges varuexport med 5,5 procent mätt i volym, och med 9,2 procent mätt i värde, jämfört med motsvarande period. Varuimporten ökade med 7,4 procent i volym och med 12 procent i värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser värdeförändring i löpande priser. Skillnaden på volym- och värdeförändringarna pekar på prisökningar mellan första halvåren respektive 2018. Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick för första halvåret 2018 till 713 miljarder kronor och varuimporten till 729 miljarder kronor. Handelsnettot var negativ och uppgick till -17 miljarder, vilket kan jämföras med ett positivt handelsnetto på 3,0 miljarder första halvåret. 4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom och utom EU för åren 2015- samt första halvåret respektive 2018. Diagram 4.1 och Diagram 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien 12, EU samt Övriga Europa. 11 I kapitel 4 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken). 12 Regionen Oceanien m.fl. är innefattar även regioner som inte passar in i någon annan region. Sådana kan t ex vara de fria haven och handel som lyder under militär sekretess. 8

Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr Förändring 2015 2016 2018 (%) Export 1 180,5 1 192,6 1 306,4 652,8 712,7 9,2 intra-eu(28) 690,3 705,1 772,7 386,2 423,4 9,6 extra-eu(28) 490,2 487,4 533,7 266,6 289,2 8,5 Import 1 167,0 1 207,6 1 313,9 649,8 729,3 12,2 intra-eu(28) 823,0 865,3 940,4 465,9 522,0 12,0 extra-eu(28) 344,1 342,3 373,5 183,9 207,3 12,7 Anm: Import enligt avsändningsland. Första halvåret 2018 gick 74 procent av den svenska exporten till Europa. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Asien och Amerika tog emot 13 respektive 9,3 procent av Sveriges export. Jämfört med första halvåret ökade exporten till samtliga världsdelar utom Afrika. Störst var exportökningen till Oceanien m.fl. och Asien, med 24 respektive 10 procent. Exporten till EU ökade med 10 procent och till övriga Europa med 12 procent. Exporten till Amerika ökade med 2,3 procent medan den till Afrika minskade med 2,3 procent. Svensk import kommer i huvudsak från Europa (85 procent av total import) och mer specifikt från EU-länderna (72 procent). Importen ökade från samtliga världsdelar förutom från Oceanen m.fl. Störst var ökningen från Afrika (91 procent), följt av EU (12 procent), Övriga Europa (11 procent), Asien (10 procent) och Amerika (5,2 procent). Minskningen av importen från gruppen Oceanien m.fl. (12 procent) handlar inte om en minskning till regionen Oceanien utan gäller s.k. ospecificerad världsdel (restpost). Diagram 4.1 70 Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 2018 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl 9

Diagram 4.2 80 Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 2018 70 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl 4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp Tabell 4.2 och Tabell 4.3 visar utrikeshandelns volym- och värdeutveckling fördelat efter varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa och papper), Mineralvaror (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel, plaster, gummivaror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex. maskiner, elektrovaror, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textil- och konfektion). Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om utvecklingen förklaras av prisförändringar, vilket är vanligt, till exempel, för energivaror och mineralvaror. Diagram 4.3 och Diagram 4.4 visar export- respektive importandel per varugrupp. 10

Diagram 4.3 50 Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 2018 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Exportandel 1 kv 2 kv 2018 1 kv 2 kv 2018 10,1 Skogsvaror 2,2-2,7-2,3-2,5 5,4 6,0 11,2 8,6 10,5 Mineralvaror 3,9 3,9-2,7 0,5 21,9 8,9 4,4 6,5 13,1 Kemivaror 4,6 5,7 3,9 4,8 7,4 4,3 5,4 4,8 6,9 Energivaror 2,2-1,9 3,5 0,7 25,9 5,6 37,7 20,4 45,6 Verkstadsvaror 7,9 11,1 8,6 9,8 8,4 10,4 10,5 10,4 13,8 Övriga varor -0,6-1,0 9,1 3,9 3,3-0,3 13,0 6,2 100 Totalt 4,9 5,6 5,3 5,5 9,5 7,1 11,2 9,2 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Första halvåret 2018 ökade Sveriges varuexport med 5,5 procent mätt i volym (dvs. rensat för prisförändringar) och med 9,2 procent mätt i värde, jämfört med motsvarande period. Räknat i värde var det en stark positiv utveckling för samtliga varuområden. Särskilt stark var värdeutvecklingen för Energivaror och Verkstadsvaror. Volymutvecklingen var positiv för alla varugrupperna förutom Skogsvaror. För Energivaror och Mineralvaror var dock uppgången enbart marginell mätt i volym. Att en svag, och som i detta fall t.o.m. negativ, volymutveckling infaller samtidigt som en positiv värdeutveckling tyder på en prisuppgång för varugruppen. Den försvagade kronan kan också ge sådana effekter. 11

Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Importandel 1 kv 2 kv 2018 1 kv 2 kv 2018 2,8 Skogsvaror 4,6 0,8 4,5 2,7 8,3 11,3 18,5 15,0 7,8 Mineralvaror 6,2 6,3 11,2 8,8 20,7 13,4 24,1 18,8 12,1 Kemivaror 2,9 6,4 8,3 7,4 6,9 8,2 12,3 10,3 10,1 Energivaror -0,2 0,2 1,0 0,6 23,0 11,4 38,9 24,6 44,3 Verkstadsvaror 6,2 9,4 10,7 10,1 7,5 9,8 13,8 11,9 22,9 Övriga varor 1,2 3,7 7,5 5,2 3,5 1,3 10,7 5,9 100 Totalt 4,0 6,2 8,6 7,4 8,8 8,1 16,3 12,2 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Första halvåret 2018 ökade varuimporten med 7,4 procent i volym och med 12,2 procent i värde jämfört med motsvarande period. Importen ökade för samtliga varugrupper mätt i såväl värde som volym. I värde var utvecklingen särskilt stark för Energivaror, Mineralvaror och Skogsvaror. Sett till volym var det importen av Verkstadsvaror, Mineralvaror och Kemivaror som ökade mest. Diagram 4.4 50 Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 2018 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt 12

4.1.3 Nettoexport av varor Diagram 4.5 Sveriges nettoexport Intra-EU28 Extra-EU28 Nettoexport 200 160 120 80 Mdr kr 40 0-40 -80-120 -160-200 Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt nettoexporten totalt för perioden 2002 till första halvåret 2018. Första halvåret 2018 uppvisade svensk utrikeshandel med varor ett exportunderskott på 17 miljarder. Motsvarande period föregående år var det ett exportöverskott på 3,0 miljarder. Det är i förhållande till andra EU-länder som Sverige har ett exportunderskott. Första halvåret i år var det 99 miljarder, vilket är ett 19 miljarder större underskott jämfört med motsvarande period. I förhållande till länder utanför EU hade Sverige däremot nettoexportintäkter på 82 miljarder. 13 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport efter varugrupp för första halvåren respektive 2018. Nettoexporten för varugrupperna Energi och Övrigt var negativ första halvåret i år, och underskottet har ökat jämfört med första halvåret. Nettoexporten var däremot positiv för varugrupperna Skogsvaror, Mineralvaror, Kemivaror och Verkstadsvaror. För skogsvaror, som gav det största exportöverskottet, har överskottet ökat något jämfört med första halvåret. För de tre övriga varugrupperna har överskottet minskat. Den sammanlagda förändringen för samtliga varugrupper resulterade i en ökning av Sveriges nettohandelsunderskott. 13 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart när den går via något annat EU-land. 13

Diagram 4.6 60 Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden 2018 40 20 Mdr kr 0-20 -40-60 -80 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr 2013 2014 2015 2016 2018 Skogsvaror 90,1 92,6 94,5 91,1 95,0 48,2 51,1 Mineralvaror 32,5 35,5 28,5 27,8 34,9 18,2 13,1 Järn och stål 13,5 16,0 16,7 14,0 13,0 7,6 4,6 Kemivaror 6,3-0,4 12,0 10,8 12,5 10,1 6,3 Läkemedel 25,9 28,5 37,2 31,7 36,1 20,8 22,3 Energivaror -57,8-52,1-35,9-35,6-41,7-21,7-28,9 Verkstadsvaror 55,8 29,3 21,7 7,7 12,9 8,7 5,5 Maskiner 67,3 62,5 64,0 59,4 61,6 31,2 30,3 Elektrovaror och telekom -32,8-36,6-47,8-55,0-59,0-26,7-35,3 Vägfordon 17,0 2,9 7,9 6,0 21,7 9,8 17,9 Övriga varor -82,1-89,0-107,3-116,8-121,2-60,5-63,8 Livsmedel -46,9-49,6-55,3-59,0-60,9-31,1-32,4 Total 44,8 16,0 13,4-15,0-7,5-3,0-16,6 4.1.4.1 Sveriges handel med personbilar Tabell 4.5 och Diagram 4.7 visar Sveriges export och import av personbilar. Den svenska exporten av personbilar uppgick första halvåret 2018 till 49 miljarder, medan importen uppgick till 42 miljarder. Detta ger ett exportöverskott på 6,9 miljarder, vilket kan jämföras med ett underskott på 3,2 miljarder motsvarande period. Exporten av personbilar till andra EU-länder uppgick till 28 miljarder, drygt hälften av 14

den totala personbilsexporten. Importen av personbilar från andra EU-länder uppgick till 38 miljarder första halvåret 2018, motsvarande 91 procent av den totala personbilsimporten. Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2013 35,4 47,7-12,3 17,9 42,0-24,1 2014 33,7 54,7-21,0 20,1 47,5-27,4 2015 53,1 64,2-11,0 29,5 59,1-29,6 2016 64,1 74,8-10,7 34,9 68,8-33,9 77,0 77,8-0,8 38,2 71,2-33,1 36,3 39,5-3,2 18,2 36,3-18,0 2018 49,1 42,3 6,9 27,8 38,3-10,5 Diagram 4.7 100 Sveriges handel med personbilar SITC 781.2 Personbilar Export Import Netto 80 60 Mdr kr 40 20 0-20 -40 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2018 4.1.4.2 Sveriges handel med läkemedel Tabell 4.6 och Diagram 4.8 visar Sveriges export och import av läkemedel. Första halvåret 2018 gav handeln med läkemedel till hela världen ett exportöverskott på 22 miljarder, en ökning av överskottet med 1,6 miljarder jämfört med motsvarande period. Handeln med läkemedel till enbart EU-länder svarade för 37 procent av exporten och 82 procent av importen. 15

Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2013 56,3 30,4 25,9 28,0 25,4 2,6 2014 59,2 30,7 28,5 30,3 26,3 4,0 2015 71,2 34,0 37,2 33,0 28,7 4,3 2016 69,4 37,7 31,7 31,2 31,4-0,2 74,1 38,0 36,1 28,7 31,3-2,7 39,7 18,9 20,8 15,6 16,0-0,4 2018 42,4 20,1 22,3 15,7 16,5-0,8 Diagram 4.8 Mdr kr 80 70 60 50 40 30 20 10 Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2018 4.1.4.3 Sveriges handel med livsmedelsvaror Tabell 4.7 och Diagram 4.9 visar Sveriges export och import av livsmedelsvaror. Första halvåret 2018 gav handeln med livsmedelsvaror ett nettounderskott på 32 miljarder kronor. Jämfört med första halvåret ökade exporten av livsmedelsvaror med 11 procent och importen med 7,9 procent. Den största andelen av handeln av livsmedel sker med andra EU-länder. Exporten till andra EU-länder uppgick till 34 miljarder och importen från EU till 45 miljarder, vilket gav ett nettounderskott gentemot övriga EU-länder på 11 miljarder första halvåret 2018. 16

Tabell 4.7 Sveriges export och import av livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4 Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2013 63,4 110,3-46,9 44,4 69,0-24,5 2014 68,4 118,0-49,6 49,1 73,9-24,8 2015 75,0 130,3-55,3 54,3 76,6-22,3 2016 82,7 141,7-59,0 62,0 80,3-18,3 83,7 144,6-60,9 61,7 85,0-23,3 40,7 71,8-31,1 30,0 42,2-12,2 2018 45,0 77,4-32,4 33,8 44,5-10,7 Diagram 4.9 Sveriges handel med livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4 Export Import Netto Mdr kr 160 140 120 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2018 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden 14 4.2.1 Export Nedan visas Sveriges export till EU:s medlemsländer för första halvåren respektive 2018. Diagram 4.10 visar exporten som andel av total svensk export till EU och i Diagram 4.11 som värde i miljarder kronor. Första halvåret 2018 uppgick exporten till EU till 423 miljarder, motsvarande 59 procent av den totala exporten på 713 miljarder. Tyskland, Finland, Danmark och Storbritannien var de största motta- 14 I vissa fall används termerna utförsel och införsel istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel. 17

garländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 215 miljarder, motsvarande 51 procent av total export till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde 70 procent av Sveriges totala export. Diagram 4.10 20 Svensk export till EU(28) Andelar av total export till EU 2018 18 16 14 Andel (%) 12 10 8 6 4 2 0 Diagram 4.11 90 Svensk export till EU(28) Värde för resp land 2018 Mdr kr 80 70 60 50 40 30 20 10 0 18

Tabell 4.8 visar Sveriges export till EU och den inre marknaden första halvåret 2018 samt värdeförändring från motsvarande period. Tabell 4.8 Sveriges export till EU och den inre marknaden 2018 Export till Exportvärde mdr kr Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från Tyskland 78,7 11,0 10,6 Finland 48,6 6,8 9,1 Danmark 48,0 6,7 9,9 Storbritannien 40,1 5,6-0,2 Nederländerna 39,6 5,6 12,8 Frankrike 30,7 4,3 7,0 Belgien 29,9 4,2-1,1 Polen 24,7 3,5 28,2 Italien 20,8 2,9 14,5 Spanien 14,8 2,1 18,9 Österrike 6,4 0,9 4,7 Estland 6,3 0,9 14,5 Tjeckien 6,1 0,9 14,2 Litauen 4,8 0,7 16,4 Portugal 3,7 0,5 3,4 Irland 3,3 0,5 26,3 Ungern 3,1 0,4 2,8 Lettland 2,2 0,3 22,2 Slovakien 2,2 0,3 21,8 Rumänien 1,9 0,3 25,5 Grekland 1,7 0,2-6,2 Slovenien 0,8 0,1 0,6 Bulgarien 0,8 0,1 6,2 Luxemburg 0,5 0,1-22,6 Kroatien 0,5 0,1 2,2 Cypern 0,4 0,1 175,1 Ospec i EU 2,4 0,3 0,5 EU Totalt 423,4 59,4 9,6 Norge 73,9 10,4 13,9 Island 1,9 0,3 19,0 Norden 172,4 24,2 11,5 Liechtenstein 0,0 0,0 125,8 Inre marknaden 499,3 70,1 10,3 Övriga länder 213,4 29,9 6,7 Export Totalt 712,7 100,0 9,2 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 19

4.2.2 Import Nedan redovisas Sveriges import från EU:s medlemsländer. I Diagram 4.12 visas importen som andel av total svensk import från EU och i Diagram 4.13 som värde i miljarder kronor. Första halvåret 2018 uppgick den svenska importen från EU till 522 miljarder, vilket motsvarade 72 procent av den totala importen på 729 miljarder. Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerat mest. Tillsammans svarade dessa länder för 56 procent av importen från EU. Importen från hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och Norge, uppgick första halvåret 2018 till 580 miljarder och utgjorde 80 procent av Sveriges totala import. 20

Diagram 4.12 30 Svensk import från EU(28) Andelar av total import från EU 2018 25 20 Andel (%) 15 10 5 0 Diagram 4.13 160 Svensk import från EU(28) Värde för resp avsändningsland 2018 140 120 Mdr kr 100 80 60 40 20 0 21

Tabell 4.9 Sveriges import från EU och den inre marknaden 2018 Import från Importvärde mdr kr Importandel i % av total import Värdeförändring i % från Tyskland 137,0 18,8 11,5 Nederländerna 67,0 9,2 18,7 Danmark 51,9 7,1 8,1 Storbritannien 37,1 5,1 7,4 Belgien 34,0 4,7 3,4 Finland 33,7 4,6 13,2 Polen 29,1 4,0 17,0 Frankrike 28,2 3,9 14,0 Italien 24,6 3,4 16,1 Spanien 11,3 1,5 19,1 Tjeckien 11,1 1,5 14,5 Österrike 8,8 1,2 2,0 Ungern 7,7 1,1 28,0 Estland 7,7 1,0-3,5 Irland 6,9 0,9 14,3 Litauen 6,4 0,9 8,3 Slovakien 4,6 0,6 4,5 Lettland 4,3 0,6 23,5 Portugal 2,7 0,4 26,7 Rumänien 2,1 0,3 18,4 Luxemburg 1,6 0,2 6,6 Slovenien 1,5 0,2 10,2 Bulgarien 1,1 0,1 10,2 Grekland 0,9 0,1 23,5 Kroatien 0,5 0,1 24,5 Malta 0,3 0,0 223,3 Cypern 0,3 0,0 13,3 Ospec i EU 0,0 0,0 - EU Totalt 522,0 71,6 12,0 Norge 57,8 7,9 8,0 Island 0,1 0,0 2,0 Norden 143,5 19,7 9,2 Liechtenstein 0,0 0,0-21,4 Inre marknaden 580,0 79,5 11,6 Övriga länder 149,3 20,5 14,7 Import Totalt 729,3 100,0 12,2 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 22

4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU, även kallad för tredje land, svarade första halvåret 2018 för 41 procent av det totala exportvärdet och 28 procent av den totala importen, efter avsändarland. 4.3.1 Svensk export Diagram 4.14 visar den regionala fördelningen av svensk export. Förutom EU var regionen Övriga Europa, dvs. europeiska länder som inte är medlemmar i EU, den grupp som tog emot störst andel av den svenska exporten (15 procent), följt av Asien (13 procent) och Amerika (9,3 procent). Diagram 4.14 Regional fördelning av svensk export Andel av total export 2018 EU(28) 59,4% Oceanien m fl 1,7% Övriga Europa 14,8% Asien 12,9% Afrika Amerika 1,9% 9,3% Varuexporten till Övriga Europa uppgick första halvåret 2018 till 105 miljarder kronor. Tabell 4.10 visar vilka länder inom denna grupp som var mottagare av störst exportvärde från Sverige. Norge är det land som Sverige i särklass exporterar mest till, 10 procent av Sveriges totala exportvärde. Därefter exporterar Sverige mest till Ryssland, Schweiz och Turkiet, de tar emot omkring en procent vardera av den totala svenska exporten. Sveriges handelsutveckling med Norge sedan 2008 illustreras i Diagram 4.15. 23

Tabell 4.10 Svensk exportutveckling till Övriga Europa (ej EU-länder) Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde 2018 Andel (%) 2018 Värdeförändring (%) Övriga Europa 94,0 105,2 14,4 14,8 12,0 varav: Norge 64,8 73,9 9,9 10,4 13,9 Ryssland 9,3 10,2 1,4 1,4 10,1 Schweiz 7,4 7,8 1,1 1,1 5,1 Turkiet 7,0 7,2 1,1 1,0 2,7 Diagram 4.15 Sveriges handel med Norge 2008-2018 Export Import (ursprungsland) 140 120 100 Mdr kr 80 60 40 20 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2018 Tabell 4.11 redovisar svensk exportutveckling i Afrika. Värdet av svensk export till Afrika uppgick första halvåret 2018 till 13 miljarder, en minskning med 2,3 procent jämfört med motsvarande period. Andelen av exporten som gick till Afrika uppgick till 1,9 procent första halvåret 2018, vilket är 0,2 procentenheter mindre än motsvarande period. 24

Tabell 4.11 Svensk exportutveckling till Afrika Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde 2018 Andel (%) 2018 Värdeförändring (%) Nordafrika 7,0 6,7 1,1 0,9-4,4 varav: Egypten 1,0 1,5 0,2 0,2 54,3 Marocko 2,9 2,7 0,4 0,4-7,6 Algeriet 2,4 1,9 0,4 0,3-23,0 Västafrika 1,7 1,4 0,3 0,2-17,5 Centr., Östra o. Södra Afrika varav: 5,1 5,4 0,8 0,8 5,7 Sydafrika 3,6 3,7 0,5 0,5 3,6 Totalt 13,8 13,5 2,1 1,9-2,3 Tabell 4.12 redovisar svensk exportutveckling i Amerika. Exporten till Amerika uppgick till 66 miljarder kronor första halvåret 2018, vilket är en ökning med 2,3 procent jämfört med motsvarande period föregående år. USA är Amerikas största mottagare av svensk export och tog emot 6,6 procent av den totala svenska exporten. Diagram 4.16 illustrerar Sveriges handel med USA sedan 2008. Medan exporten till USA ökade i värde, minskade den något som andel av den totala exporten, jämfört med första halvåret. Kanada är den näst största amerikanska exportmarknaden. Exporten till Kanada minskade med 3,6 procent första halvåret i år jämfört med motsvarande period. Exporten till Kanada utgjorde 0,7 procent av total svensk export, vilket är en marginell minskning jämfört med motsvarande period. Tabell 4.12 Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde 2018 Andel (%) 2018 Värdeförändring (%) Nordamerika 51,1 53,1 7,8 7,4 3,8 varav: Kanada 5,5 5,3 0,8 0,7-3,6 USA 45,3 47,3 6,9 6,6 4,5 Central- och Sydamerika 13,7 13,3 2,1 1,9-3,4 varav: Brasilien 3,4 4,0 0,5 0,6 17,8 Chile 1,4 1,7 0,2 0,2 24,0 Mexiko 3,2 3,1 0,5 0,4-5,6 Totalt 64,9 66,3 9,9 9,3 2,3 25

Diagram 4.16 Sveriges handel med USA 2008-2018 Export Import (ursprungsland) 100 90 80 70 Mdr kr 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2018 Tabell 4.13 visar svensk exportutveckling till Asien. Sammantaget ökade exporten till Asien med 10 procent. De största asiatiska mottagarländerna var Kina, Japan, Sydkorea och Indien. Diagram 4.17 visar Sveriges handel med Kina sedan 2008. Kina tog första halvåret 2018 emot svensk export till ett värde av 35 miljarder, en ökning med 16 procent jämfört med motsvarande period. Exporten till Kina motsvarade 4,8 procent av total svensk export. Diagram 4.17 Sveriges handel med Kina 2008-2018 Export Import (ursprungsland) Mdr kr 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2018 26

Tabell 4.13 Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export Värde 2018 Andel (%) 2018 Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 14,0 14,6 2,1 2,0 4,2 varav: Förenade Arabemiraten 3,2 2,7 0,5 0,4-15,2 Iran 1,6 2,5 0,2 0,3 58,7 Israel 1,7 1,6 0,3 0,2-2,1 Oman 0,6 1,0 0,1 0,1 85,9 Saudiarabien 4,0 3,9 0,6 0,5-1,8 Övriga Asien 69,1 77,2 10,6 10,8 11,7 varav: Hongkong 2,2 1,6 0,3 0,2-27,1 Indien 5,4 6,4 0,8 0,9 18,3 Indonesien 1,9 2,1 0,3 0,3 11,0 Japan 10,6 10,6 1,6 1,5 0,5 Kina 29,8 34,5 4,6 4,8 15,8 Malaysia 1,4 1,5 0,2 0,2 8,3 Pakistan 1,2 2,0 0,2 0,3 74,5 Singapore 3,1 4,2 0,5 0,6 35,2 Sydkorea 6,1 6,8 0,9 1,0 12,7 Taiwan 2,2 2,4 0,3 0,3 5,7 Thailand 2,2 2,0 0,3 0,3-8,3 Totalt 83,1 91,8 12,7 12,9 10,5 4.3.2 Svensk import Diagram 4.18 visar den regionala fördelningen av svensk import. Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, var den region som Sverige importerade mest från utanför EU. Importen därifrån utgjorde 13 procent av Sveriges totala import. Importen från Asien och Amerika utgjorde 9,8 respektive 3,6 procent av total import. 27

Diagram 4.18 Regional fördelning av svensk import Andel av total import 2018 EU(28) 71,6% Oceanien m fl 0,2% Asien 9,8% Amerika 3,6% Afrika 1,8% Övriga Europa 13,0% Värdet på importen från Övriga Europa ökade med 11 procent första halvåret 2018 jämfört med motsvarande period föregående år. I denna grupp var Norge den största leverantören med ett importvärde på 58 miljarder, motsvarande 7,9 procent av den totala importen. Importen från Norge ökade med 8,0 procent jämfört med första halvåret. Importen från Ryssland, det näst största leverantörslandet, ökade med 27 procent och uppgick till 24 miljarder. Importen av råolja utgör en betydande del av den totala importen från både Norge (13 procent) och framför allt Ryssland (65 procent). Värdet av importerad råolja från Norge ökade med 1,0 procent och med 37 procent från Ryssland jämfört med första halvåret. Mätt i ton minskade kvantiteten importerad råolja från Norge med 18 procent. Från Ryssland ökade importen även mätt i volym, med 6,4 procent, vilket alltså är en betydligare svagare uppgång än den mätt i värde. Att importvärdet för råoljan ökar kraftigt medan den importerade volymen ökar mindre, eller till och med minskar som i fallet med Norge, pekar på en prisökning av råolja mellan de två jämförda perioderna. 15 15 Tillsammans stod Norge och Ryssland för 57 procent av Sveriges totala råoljeimport under helåret. Medan Ryssland stod för 35 procent utgjorde Norges andel 22 procent av råoljeimporten. För mer statistik om detta, se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Norge respektive Ryssland, www.kommers.se/statistikblad. 28

Tabell 4.14 Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Ursprungsland Värde 2018 Andel 2018 Värdeförändring (%) Värde 2018 Övriga Europa 85,6 94,9 13,2 13,0 10,9 81,6 92,3 varav Norge 53,5 57,8 8,2 7,9 8,0 50,3 55,5 Ryssland 18,7 23,7 2,9 3,2 26,8 19,3 23,9 Schweiz 4,6 5,4 0,7 0,7 16,6 4,3 4,8 Turkiet 6,9 5,9 1,1 0,8-14,2 5,8 6,0 Tabell 4.15 visar Sveriges import från Afrika. Jämfört med första halvåret ökade importen från Afrika med 91 procent och uppgick första halvåret 2018 till 13 miljarder. Nigeria är det största Afrikanska leverantörslandet för svensk import och står för 63 procent av importen från Afrika. Importen från Libyen och Nigeria ökade första halvåret 2018 mycket kraftigt. Importen består nästan uteslutande av råolja 16. Övriga afrikanska länder är relativt små importleverantörer. Tabell 4.15 Svensk importutveckling från Afrika Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Ursprungsland Värde 2018 Andel 2018 Värdeförändring (%) Värde 2018 Nordafrika 1,5 3,3 0,2 0,4 115,1 1,6 3,3 varav Libyen 0,6 2,4 0,1 0,3 300,5 0,6 2,4 Västafrika 3,7 8,2 0,6 1,1 121,4 3,7 8,2 varav Nigeria 3,7 8,2 0,6 1,1 123,4 3,7 8,2 Centr.- Öst- och Södra Afrika 1,6 1,5 0,2 0,2-2,9 1,6 1,5 Totalt 6,8 13,0 1,0 1,8 91,4 6,9 13,0 Första halvåret 2018 var ökade Sveriges import från Amerika med 5,2 procent jämfört med motsvarande period. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och stod för 2,3 procent av Sveriges totala importvärde. Importen från USA ökade med 1,8 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Importen från det största leverantörslandet i Central- och Sydamerika, Brasilien, ökade med 27 procent. 16 Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Nigeria och Libyen: http://statistikblad.kommers.se/?code=ng&period=201806&type=html&langid=1 och http://statistikblad.kommers.se/?code=ly&period=201806&type=html&langid=1 29

Tabell 4.16 Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import Värde Avsändningsland 2018 Andel 2018 Värdeförändring (%) Ursprungsland Värde 2018 Nordamerika 18,3 18,9 2,8 2,6 3,3 19,4 19,7 varav USA 16,8 17,1 2,6 2,3 1,8 17,7 17,8 Central- och Sydamerika varav 6,7 7,4 1,0 1,0 10,2 7,0 7,4 Venezuela 2,2 2,8 0,3 0,4 27,5 2,2 2,9 Brasilien 2,2 2,8 0,3 0,4 27,5 2,2 2,9 Totalt 25,0 26,3 3,9 3,6 5,2 26,3 27,1 Första halvåret 2018 ökade importvärdet från Asien med 10 procent. Importen från När- och Mellanöstern bidrog mest till detta och ökade med 73 procent. Importen från Övriga Asien ökade med 7,9 procent. Tabell 4.17 visar importen från de läder Sverige importerat mest ifrån. Kina är det största leverantörslandet i Asien, med ett importvärde på 30 miljarder första halvåret 2018, vilket motsvarar 41 procent av den totala importen från Asien och 4,1 procent av total import från alla länder. Det kan noteras att Hongkong fungerar som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige. Detta medför att importvärdet med Hongkong som avsändningsland vanligtvis är markant högre än motsvarande mätt utifrån ursprungsland. 30

Tabell 4.17 Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Ursprungsland Värde 2018 Andel 2018 Värdeförändring (%) Värde 2018 När- och Mellanöstern 2,5 4,3 0,4 0,6 72,7 3,7 4,4 varav Irak 0,3 1,1 0,0 0,2 274,9 1,4 1,1 Qatar 0,4 1,1 0,1 0,1 166,3 0,5 1,2 Övriga Asien 62,6 67,5 9,6 9,3 7,9 68,0 72,5 varav Bangladesh 2,0 2,2 0,3 0,3 8,5 2,0 2,2 Hongkong 4,2 4,3 0,6 0,6 2,1 1,2 1,6 Indien 3,1 3,4 0,5 0,5 8,0 3,2 3,4 Japan 5,1 7,2 0,8 1,0 40,8 7,1 8,7 Kina 28,9 29,8 4,5 4,1 2,9 34,7 35,4 Malaysia 1,6 1,6 0,2 0,2 2,8 1,8 1,9 Singapore 0,9 1,1 0,1 0,1 21,7 0,6 0,9 Sydkorea 4,0 4,4 0,6 0,6 11,9 3,9 4,5 Taiwan 3,2 3,1 0,5 0,4-3,6 3,4 3,2 Thailand 2,2 2,2 0,3 0,3-2,8 2,3 2,1 Vietnam 4,7 5,7 0,7 0,8 20,5 4,8 5,8 Totalt 65,1 71,8 10,0 9,8 10,4 71,7 76,9 31