2018-04-25 Version Verksamhetsberättelse 2017 Specialitetsrådet i allmänmedicin Robert Sarkadi Kristiansson - chefsläkare Ordförande
2 (5) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under året...3 2. Aktiviteter under året...3 3. Framtidsspaning...5
3 (5) 1. Möten under året Rådet har träffats fyra gånger under det gångna året. Deltagare är Sven Röstlund Örebro ordförande, Margareta Ehnebom Västmanland, Robert S Kristiansson Uppsala, Marie Portström Södermanland, Tommy Lundmark Gävleborg, Bengt Hansson Värmland och Ulf Börjesson/Roger S Larsson Dalarna 2. Aktiviteter under året 1. Implementering av nationellt och regionalt framtagna riktlinjer: Flera nationella riktlinjer tas fram eller uppdateras årligen. Vi ser nu att detta arbete delvis har fått mer struktur då den nationella kunskapsstyrningen tar allt mer plats. Utöver det arbetet har inte rådet handlagt några specifika riktlinjer. 2. Arbete med vårdprogram och gemensamma indikationer för utredning och behandling: Områden för samverkan har identifierats och fokus har legat på hjärtsviktsprocess, vårdorsakat läkemedelsberoende samt digitala vårdmöten. 3. Arbete med införande av nya evidensbaserade metoder, omprövande av gamla samt rationell läkemedelshantering: Arbete med att sprida framgångsrika arbetsmodeller, initial diskussion om Västmanlands arbete med att minska vårdorsakat läkemedelsberoende. 4. Främjande av patientnära klinisk forskning: Vi har initierat diskussioner om samarbete inom klinisk forskning mellan Dalarna och Uppsala avseende analyser av återinskrivningar i slutenvården in om 30 dagar från utskrivning vilket kan vara ett viktigt ämne då nya riktlinjer tas fram i och med den nya lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Vi har även diskuterat satsningar kring akademiska primärvårdscentrum. 5. Åtgärder för att kort- och långsiktigt säkra en god kompetensförsörjning inom specialiteten: Löpande diskussion och kunskapsdelning kring effektiva sätt att rekrytera och bi-behålla personal. 6. Gemensam kvalitets- och resultatuppföljning. Här anges eventuell benchmarking och på vilket sätt råden arbetat med resultat från kvalitetsregister och Öppna jämförelser: Öppna jämförelser diskuteras, några benchmarking aktiviteter mellan sjukvårdsregionenens
4 (5) landsting/regioner har inte skett vilket är en framtida uppgift för rådet att initiera via sina respektive huvudmän. Fortsatt är mycket av jämförande siffror/indikatorer gamla. Verktyget primärvårdskvalitet har införts i regionerna under året och ett initialt kunskapsutbyte sker. 7. Övriga aktiviteter inklusive eventuella särskilda uppdrag som rådet har haft under året: En viktig och fördjupad diskussion kring digitalisering har skett. Rådet ser mycket positivt på utvecklingen mot digitala lösningar där patienten själv kan välja på vilket sätt de vill träffa en läkare eller annan personalkategori i vården. Vi konstaterar att det är av stor vikt att alla landsting och regioner följer kvalitetsparametrar och uppföljning av läkemedelsförskrivning och följsamhet till nationella riktlinjer. Rådet tycker att lösningar som premierar kontinuitet skall prioriteras, detta då de svenska allmänmedicinska organisationerna har pekat på att kontinuitet är en mycket viktig kvalitetsfaktor. Rådet tror att det finns stora fördelar med att ha möjlighet till digitala möten inom det egna hälso- och sjukvårdssystemet fr.a. baserat på kontinuitet och bättre möjligheter till uppföljning. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv är det av vikt att ha en tät uppföljning och kontroll av såväl externa som interna vårdgivare. Vidare har vi under året delat de olika angreppssätt som våra regioner/landsting har visavi kunskapsstöd och framtida kunskapsstyrning. Vi har aktivt deltagit i nomineringen av ledamöter till regionala och nationella programråd.
5 (5) 3. Framtidsspaning 1. Vilka är de (max fem) viktigaste händelserna som påverkar ditt område under 2018 och 2019? a. Samordnad utveckling för god och nära vård som leds av Anna Nergårdh har stor påverkan på varje regions sjukvårdsutveckling. Det kommer att innebära ett skifte av resurser från slutenvården till en mer patientnära vård vilket ställer stora krav på alla ingående delar i sjukvårdsorganisationen. Det ställer stora krav på vår specialitet då vi kan komma att tydligt behöva visa på att vården är minst lika god som tidigare fast den bedrivs utanför sjukhus. b. Införandet av nationell kunskapsstyrning med 18 programområden, där Allmänmedicin skall vara ett område som ligger i matris, det vill säga kan komma att ingå som en del i alla programområden. Det ställer stora krav på oss som organisation att vara med och bidra med kunskap och säkerställa att samtliga programområden har ett personcentrerat och allmänmedicinskt perspektiv. 2. Vilka är de (max fem) viktigaste utmaningarna inom ditt område under 2018 och 2019? a. Digitalisering i form av externa leverantörer av web-baserade möten är en utmaning såtillvida att de inte sker inom den egna organisationen. Det kommer att krävas fördjupade analyser så att vi förstår vilken nytta digitala vårdmöten innebär för systemet, och hur vi tillsammans skall bygga en verksamhet som drar nytta av tekniken. 3. Vilka behov (max fem) av samverkan och kraftsamling ser du under 2018 och 2019? a. Nationell och regional kraftsamling kring digitala vårdmöten samt hur vi skall arbeta med kunskapsstyrning och kunskapsstöd för att maximera nyttan av våra insatser. Vi ser att det är viktigt att den nationella kunskapsstyrningen går hand i hand med NKK, det nationella kliniska kunskapsstöd som nu införs i primärvården. 4. Vilka behov (max fem) av den statliga kunskapsstyrningen ser du under 2018 och 2019? a. Vi ser en utmaning i att det kan komma att bli mycket dubbelarbete för enskilda individer om det inte följs av en tydlig planering och en utrangering av gamla arbetssätt. b. Vi ser ett behov av ökade kunskaper hos ledare och medarbetare vad processtyrd verksamhet innebär c. Vi ser behov av löpande utvärderingar av såväl arbetssätt som resultat i sjukvårdsregionen för att maximera lärande och minimera risken för ojämlik vård mellan regioner/landsting.