Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2016 UDDEVALLA KOMMUN APRIL 2017 SAMMANSTÄLLD AV ENKÄTFABRIKEN
Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Uddevalla kommun Datum: 13/04/2017 Uddevalla Lupp 2016 2
Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner...4 Om undersökningen...6 A. Bakgrundsfrågor...8 B. Fritid...12 C. Skola...19 D. Politik och samhälle...31 RAPPORTEN ÄR FÄRGKOORDINERAD! Hitta den del du vill läsa om genom att titta på färgen i avsnittens högra kant E. Trygghet...38 F. Hälsa...43 G. Arbete...53 H. Framtid...56 I. Slutsatser och rekommendationer...61 Uddevalla Lupp 2016 3
Sammanfattande reflektioner Under 2014 beslutade riksdagen om en ny ungdomspolitik. De nya målen för ungdomspolitiken är att alla ungdomar (mellan 13 och 25 år) ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Alla beslut som tas och insatser som genomförs rörande unga ska utgå från dessa perspektiv Tre prioriterade områden har även tagits fram i det ungdomspolitiska handlingsprogrammet och dessa är: ungdomars inflytande, egen försörjning och psykisk hälsa. 1 Vi rekommenderar att man läser hela rapporten för att få en mer heltäckande bild av ungdomarnas livssituation i Uddevalla kommun, några sammanfattade reflektioner över resultatet som även rör kommunens prioriterade områden presenteras dock i denna del. INFLYTANDE, POLITIK OCH SAMHÄLLE I Uddevalla har området inflytande varit ett prioriterat område att följa upp i Luppundersökningen. Det framgår att en hög andel, 47 % av högstadieungdomarna och 50 % av gymnasieungdomarna, vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen. Andelen som vill påverka har ökat sedan föregående Lupp-mätning år 2013. Då svarade 42 % bland högstadieungdomarna och 37 % av gymnasieungdomarna att de ville påverka. Andelen som intresserar sig för politik har också ökat. Däremot är andelen som tror att de har möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer på liknande nivå som år 2013. En relativt låg andel, 16 % av högstadieungdomarna och 20 % av gymnasieungdomarna i Uddevalla, svarar i år att de anser sig ha mycket stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter. En intressant fråga är därav hur man i kommunen kan ta tillvara på det ökade intresset och arbeta för att fler som vill påverka ser att de har möjligheter. Vad gäller synen på inflytande i skolan så framgår det att det finns en stor differens mellan andelen unga som vill påverka och andelen som upplever att de får påverka. Det framgår också att tjejer i högre grad än killar vill påverka om olika saker i skolan. Andelen killar som upplever att de får påverka är däremot högre än andelen tjejer. Genom sambandsanalyser går att se att de elever som upplever att de har inflytande i skolan även är klart nöjdare med skolan och utbildningen totalt sett. 1 Regeringens proposition 2013/14:191 TRYGGHET Området trygghet har även varit ett prioriterat område för Uddevalla att följa upp. Dock har de flesta frågor inom detta område omformulerats sedan undersökningen sist genomfördes, vilket gör att det är svårt att jämföra resultaten mellan åren. En klar majoritet känner sig alltid eller oftast trygga i hemmet, i skolan och i bostadsområdet. Andelen som oftast eller alltid känner sig trygga på stan samt i kollektivtrafiken är dock lägre. På alla ställen, undantaget skolan, känner sig tjejer i lägre utsträckning trygga än vad killar gör. Vad som också framgår är att det finns ganska stora skillnader i upplevd trygghet beroende på var i kommunen unga bor. Se mer i avsnitt E. En relativt hög andel, 22 % av killarna årskurs 8, svarar att våld förekommer på skolan. Vidare svarar en andel om 8 % av killar i årskurs 8 att de blivit utsatta för misshandel det senaste halvåret. Cirka 30 % av tjejerna, både på högstadiet och gymnasiet, anger att de under det senaste halvåret utsatts för mobbning enstaka eller flera gånger. HÄLSA Det finns fortsatt stora skillnader i hälsa mellan killar och tjejer. Detta är inget som är unikt för Uddevalla, utan skillnaderna ses även nationellt. Unga tjejer mår sämre än unga killar och rapporterar i högre grad att de har problem med besvär så som stress och nedstämdhet. I Uddevalla svarar 83 % av högstadieungdomarna och 70 % av gymnasieungdomarna att de har en mycket eller ganska bra hälsa. Tjejer, i synnerhet gymnasietjejer, svarar i klart lägre grad att de har en ganska eller mycket bra hälsa. 40 % av gymnasietjejerna och 29 % känner sig regelbundet (flera gånger i veckan eller oftare) nedstämda eller deppiga. 60 % av gymnasietjejerna och 46 % av högstadietjejerna svarar också att de är stressade flera gånger i veckan eller oftare. Stressen bland gymnasietjejer har ökat jämfört med resultatet år 2013. Då svarade 51 % att de var stressade flera gånger i veckan eller oftare. I årets resultat svarar 60 % detsamma. Däremot tenderar andelen som regelbundet upplever besvär med huvudvärk, ont i magen, sömnproblem att ha minskat något inom alla grupper, vilket såklart är väldigt positivt. Uddevalla Lupp 2016 4
Sammanfattande reflektioner Utöver kön så framgår det att ekonomi även samvarierar med hälsa. De ungdomar som är oroliga för sina föräldrars ekonomi svarar även att de mår sämre och upplever oftare än andra att de känner sig stressade, nedstämda, har huvudvärk m.m. SKOLA OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING Vad gäller frågorna om hur ungdomarna ser på skolan framgår det att det finns ganska stora skillnader i resultatet beroende på vilken skola ungdomarna går på. I en del frågor är dock nöjdheten hög och jämn, bland annat avseende undervisningen och lärarna. Nöjdheten bland eleverna i årskurs 2 varierar dock mycket, speciellt avseende skolbiblioteket, skolmaten, och möjligheten att få extra hjälp och stöd. I årskurs 8 på högstadiet finns tydliga skillnader i nöjdheten mellan skolorna avseende skolbiblioteket, skolmaten och elevhälsan. Även vad gäller frågorna som rör elevrådet, om skolan agerar vid mobbning, om lärare behandlar tjejer och killar lika samt om mobbning och rasism förekommer i skolan, varierar resultatet väldigt mycket mellan skolorna. Gymnasietjejer tror att de kommer läsa vidare (direkt eller senare) i klart högre grad än killar. 46 % av killarna och 63 % av tjejer tror de kommer läsa vidare. Könsskillnaden avseende planer på vidare studier finns både bland de som läser yrkesförberedande och studieförberedande program. Denna skillnad diskuteras vidare i avsnittet om framtid (H) och även i sista avsnittet som rör slutsatser och rekommendationer (L). Det framgår det att andelen gymnasieungdomar som har ett extrajobb och som haft ett sommarjobb tydligt har ökat jämfört med resultatet år 2013. Även andelen högstadieungdomar som svarar att de haft ett sommarjobb i somras är högre i årets resultat. Det är såklart väldigt positivt att fler ungdomar i kommunen har/haft extrajobb och sommarjobb som troligtvis leder till värdefulla erfarenheter och kontakter inför framtiden. Däremot ser vi också att de ungdomar som har en utomeuropeisk bakgrund inte hunnit få en lika stark koppling till arbetslivet som övriga. Bland gymnasieungdomarna ser vi att det finns en fortsatt positiv syn på eget företagande. Ingen svarar att de inte skulle kunna tänka sig att starta företag. 60 % är positiva, 20 % svarar att de redan har startat ett företag och 20 % svarar vet inte. Uddevalla Lupp 2016 5
Om undersökningen Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, MUCF:s (tidigare Ungdomsstyrelsen) Lupp-undersökning har 2016 genomförts i Uddevalla kommun på högstadiet i årskurs 8 samt på gymnasiet i årskurs 2. Det är 3:e gången som denna Lupp-undersökning genomförs i kommunen. Undersökningen genomfördes under hösten 2016 och insamlingen gjordes genom en webbenkät på skolorna. Insamlingen har skötts av kommunen med hjälp av MUCF och analysen och sammanställningen har gjorts av Enkätfabriken på uppdrag av Uddevalla kommun. OM LUPP Lupp står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och startades av MUCF år 2001. Lupp är en enkät för att kommuner, stadsdelar eller regioner ska få kunskap om ungas situation. MUCF erbjuder enkäten för att stötta kommuner i utvecklingen av ungdomspolitiken. Meningen är att beslut som berör unga i kommuner ska bygga på aktuell kunskap om ungas situation, erfarenheter och åsikter. Lupp-enkäten erbjuds inom tre åldersgrupper: högstadiet 13-16 år, gymnasiet 16-19 år och unga vuxna 19-25 år. SVARSFREKVENS Totalt har 471 elever svarat på undersökningen på högstadiet i årskurs 8 1. Svarsfrekvensen på högstadiet är således 87%. På gymnasiet har 709 elever i årskurs 2 svarat på enkäten 2, vilket ger en svarsfrekvens om 78%. Svarsfrekvensen är genomgående tillräckligt hög för att underlaget ska bedömas som representativt. I den här typen av skolundersökningar beror bortfallet på att hela klasser inte har haft möjlighet att delta i enkäten eller att elever varit sjuka. BORTFALLSANALYS För vissa frågor finns det internt bortfall, dvs. att ungdomar på grund av olika anledningar valt att inte besvara en viss fråga i enkäten. Det rör sig oftast om några få procent, men varierar något mellan frågorna. Det kan exempelvis vara så att elever bedömt frågan som irrelevant eller att det rört sig om känsliga frågor. Detta är dock vanligt förekommande i undersökningar likt denna. 1 På högstadiet i årskurs 8 finns cirka 543 elever totalt i de skolor som deltog 2 På gymnasiet i årskurs 2 finns cirka 904 elever totalt i de skolor som deltog ANALYS Enkätfabriken har analyserat och sammanställt resultaten för att i denna rapport ge en bild av ungdomars upplevelser i Uddevalla. Rapporten innefattar först och främst statistik uppdelat på ålder (högstadiet årskurs 8 och gymnasiet årskurs 2) samt kön. Jämförelser, inte bara för kön, utan även avseende andra faktorer möjliggör en större förståelse för huruvida alla ungdomar har lika villkor och möjligheter i samhället. Denna kunskap är viktig för att kunna arbeta vidare med förändring och för att anpassa insatserna. Regeringens proposition för den nya ungdomspolitiken betonar även vikten av resultatskillnader mellan ålder och kön, men även om möjligt, skillnader vad gäller andra bakgrundsfaktorer. MUCF menar vidare att könsuppdelad statistik synliggör skillnader mellan killar och tjejer, vilket är ett första steg i processen mot ett förankrat jämställdhetsarbetet i ungdomsfrågor. Jämförelser görs även med Lupp-resultaten i Uddevalla från tidigare år, för att kunna mäta utvecklingen över tid 3. Fokus i jämförelserna ligger på år 2013. Dessa värden redovisas på vissa ställen i den löpande texten eller i tabeller. Avseende jämförelser till tidigare år bör även noteras att en mer omfattande omarbetning av Lupp-enkäten gjorts av MUCF under 2015, vilket innebär att jämförelser till tidigare mätningar inte är möjligt på relativt många ställen. Observera även att år 2013 var det årskurs 1 på gymnasiet som svarade på Lupp-enkäten, medan det i år var årskurs 2 som svarade. Jämförelserna som görs på gymnasiet vad gäller detta års och tidigare års resultat bör därför tolkas med viss försiktighet. I vissa delar görs jämförelser till rikssnittet för Lupp 2016. Notera dock att detta resultat egentligen inte är ett nationellt genomsnitt, utan att genomsnitt bland de kommuner som genomförde Lupp 2016. JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV Uddevalla kommun har i år beslutat att Lupp-resultatet ska presenteras med ett särskilt fokus på jämställdhet. I Sverige finns ett nationellt jämställdhetspolitiskt mål som är att är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet antogs 2006 utifrån propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv nya mål i jämställdhetspolitiken 4. 3 Uddevalla har genomfört Lupp-under 4 Proposition 2005/06:155 Uddevalla Lupp 2016 6
Om undersökningen Till detta övergripande mål finns sex delmål. Dessa är, förkortade 5 : En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. vi till MUCF:s Lupp-portal. Notera även att maskinella avrundningar kan förekomma i rapporten. Det handlar då om enstaka procent. STATISTISK SAMBANDSANALYS Vissa områden i rapporten innehåller en fördjupad analys. Som en del i denna fördjupade analys används statistisk sambandsanalys. Ett statistiskt samband anger att två eller flera variabler samvarierar. Något orsaksförhållande behöver dock inte råda. Det är alltså svårt att bevisa att en variabel orsakar en annan, utan endast att variablerna samvarierar. Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Flera av de nationella delmålen rör både vuxna och ungdomar. För att arbeta enligt de nationella målen och mot ett jämställt samhälle behövs tillgång till information om skillnader mellan könen. Genom att redovisa och analysera könsuppdelad statistik synliggörs tjejers och killars förutsättningar, livsvillkor och behov som är väldigt viktigt för att arbeta vidare med jämställdhet. I rapporten presenteras skillnader och likheter mellan killar och tjejer löpande. I det avslutande kapitlet, slutsatser och rekommendationer, presenteras några områden som rör skillnaderna. LÄSANVISNINGAR Siffrorna och diagrammen i rapporten ger uppfattningar om tendenserna som råder för ungdomarna och deras upplevelser i Uddevalla. Alla frågor redovisas inte nedbrutet på både årskurs och kön. För att göra materialet mer överskådligt tas de mest relevanta jämförelserna och nedbrytningarna fram. Vad som även kan vara viktigt att uppmärksamma är att i en del fall har några av svarsalternativen uteslutits i redovisningen. Detta har gjorts för att göra resultatet mer överskådligt. För fullständig redovisning av alla frågorna hänvisar 5 http://www.regeringen.se/artiklar/2017/01/mer-om-jamstalldhetspolitikens-mal/ Uddevalla Lupp 2016 7
A. Bakgrundsfrågor BAKGRUNDSFRÅGOR Inledningsvis redovisas ett antal frågor om ungdomarnas bakgrund och familjesituation. Könsfördelningen är relativt jämn på de båda årskurserna, se diagram A3. Eftersom få angett annan könsidentitet redovisas inte denna grupps resultat på grund av anonymitetsskäl. Eftersom resultatet för de som inte identifierar sig som tjej eller kille åskådliggörs på samma sätt som övriga könsidentiteter kan det vara extra viktigt att se över så denna grupp inte förbises i utvecklingsarbetet som rör ungdomsfrågor och jämställdhet. A3. Vad stämmer bäst in på dig? A4. Vilken är din sexuella läggning? 10 85% 86% 75% 5 10 75% 5 52% 51% 46% 48% 3% 5% 1% 2% 4% 3% Heterosexuell Bisexuell Homosexuell Osäker på min sexuella läggning/vet inte 1% Annat 7% 1% 3% Vill inte definiera A5. Har du någon sjukdom eller någon nedsatt funktion? 1% 2% Tjej Kille Annan könsidentitet Deltagande skolor i Uddevalla 10 75% 88% 86% 84% 84% 8 79% åk 8 tjej åk 8 kille åk 2 tjej åk 2 kille Högstadieskolor Gymnasieskolor 5 Fridaskolan Agneberg Linnéaskolan Akademi Sinclair Norgårdenskolan Margretegärde Ramnerödsskolan Thorén Innovation School Sommarhemsskolan Östrabo 1 Stenbackesskolan Östrabo Y Västerskolan 17% 15% 12% 1 8% 6% 6% 5% 6% 5% 4% 4% Ja Nej Vill inte svara Uddevalla Lupp 2016 8
A. Bakgrundsfrågor BAKGRUND OCH FÖRÄLDRARS SYSSELSÄTTNING Vidare ställdes även några frågor om deras egna samt föräldrarnas bakgrund och gällande föräldrarnas sysselsättning. 89 % av ungdomarna är själva födda i Sverige. 7 % svarar att de själva är födda utanför Europa. Bland de som inte är födda i Sverige svarar 40 % av högstadieungdomarna och 21 % av gymnasieungdomarna att de bott i Sverige i 0-3 år. I diagram A7 redovisas föräldrarnas sysselsättning. A6. Var är du och dina föräldrar födda? Sverige Norden Europa Utanför Europa Du själv 89% 2% 3% 7% Förälder a 81% 3% 6% 11% Förälder b 8 3% 6% 12% A6b. Om du inte är född i Sverige hur länge har du bott här? 10 åk 8 tjej åk 8 kille 75% åk 2 tjej åk 2 kille 56% 51% 52% 5 43% 4 37% 37% 32% 33% 3 31% 27% 28% 29% 2 21% 19% 13% 10 år eller längre 4-9 år 0-3 år A7. Vad gör din/dina föräldrar huvudsakligen? Förälder a Förälder b Arbetar 9 83% Studerar 3% 3% Föräldraledig 1% 1% Arbetslös 1% 3% Långtidssjukskriven/sjukpensionär 2% 3% Ålderspensionär 1% 1% Annat 1% 2% Vet inte 2% 4% Uddevalla Lupp 2016 9
A. Bakgrundsfrågor EKONOMI I området som handlar om ungdomarnas bakgrund ställdes även ett antal frågor gällande deras ekonomiska situation. En andel om 9 % av högstadieungdomarna och 13 % av gymnasieungdomarna svarar att de är mycket eller ganska oroliga för sina föräldrars ekonomi. Tjejer svarar i något högre grad än killar att de är ganska oroliga. Vad gäller könsskillnader framgår det vidare att killar i klart högre grad än tjejer svarat att de inte alls är oroliga för sina föräldrars ekonomi. En del studier har visat att tjejer oroar sig mer än killar för bland annat framtiden, relationer, skolarbetet utseende och kroppsvikt. 1,2,3 Om tjejer oroar sig mer för saker som framtiden och relationer, skulle det möjligtvis kunna vara en del i förklaringen till könsskillnaderna i denna fråga. En andel om 8 % av högstadieungdomarna och 10 % av gymnasieungdomarna anger att det flera gånger hänt att de inte kunnat köpa eller göra något som många andra i deras ålder gör eller köper, för att familjen inte haft råd. Vad som framgår gällande årskurs 2 är att tjejer i något lägre grad än killar svarar att detta inte hänt under det senaste halvåret. I övrigt är det en relativt jämn andel som svarat att det inte hänt. A8. I vilken utsträckning är du orolig för dina föräldrars ekonomi? 10 75% 5 6 49% 72% 56% 46% 66% 32% 42% 21% 31% 38% 13% 7% 9% 1 8% 5% 2% 1% 2% 3% 3% 2% Inte alls orolig Inte särskilt orolig Ganska orolig Mycket orolig åk 8 tjej åk 8 kille åk 2 tjej åk 2 kille A9. Under de senaste sex månaderna, har det hänt att du inte kunnat göra något eller inte kunnat köpa något, som många andra i din ålder gör eller köper för att din familj inte haft råd? 10 75% 82% 78% 78% 79% 78% 75% åk 8 tjej åk 8 kille åk 2 tjej åk 2 kille 5 1 Mentor & ungdomar.se 2016: Unga röster 2016 2 Statens Folkhälsoinstitut 2009: Varför drabbas kvinnor oftare av oro, ångest och depression 3 MUCF 2015: När livet känns fel: Ungas upplevelser av psykisk ohälsa 15% 11% 13% 12% 8% 9% 1 1 1 8% 8% 1 Ja, flera gånger Ja, en gång Nej Uddevalla Lupp 2016 10
A. Bakgrundsfrågor NÖJDHET MED LIVETS OLIKA DELAR Ungdomarna fick ta ställning till hur nöjda de är avseende olika aspekter i livet; familjen, kompisar, livet i sin helhet, arbete, utbildning, skola, ekonomi och fritid. Familje- och kompisrelationer samt andra sociala nätverk är bestämningsfaktorer som även påverkar en individs hälsa. Hur individen ser på livet som helhet är en fråga som ofta, med lite olika formuleringar, även används för att avspegla psykisk hälsa. 1 En väldigt stor andel av ungdomarna i Uddevalla är ganska eller mycket nöjda med familjen, med kompisarna, med fritiden och med livet i sin helhet. 90 % av högstadieungdomarna och 85 % av gymnasieungdomarna svarar att de är mycket eller ganska nöjda med livet i sin helhet. När det handlar om nöjdheten med skolan framgår det att 85 % av högstadieungdomarna och 86 % av gymnasieungdomar är mycket eller ganska nöjda. I avsnittet om skolan så tittat vi mer på denna fråga, se avsnitt C. Vad gäller könsskillnader så framgår det att killar, både på årskurs 8 och årskurs 2, är nöjdare med sin fritid än vad tjejer är. Fler fritidsfrågor och skillnader mellan kön redovisas i nästa avsnitt (B). Vad som även framgår är att killarna också är nöjdare med livet i sin helhet. Som ovan nämnt är detta en fråga som i forskning ofta används för att avspegla psykisk hälsa. Som vi kommer se i avsnittet om hälsa (F) svarar tjejer i klart högre grad än killar att de regelbundet är nedstämda. Tjejer svarar också i lägre grad än killar att de upplever att deras hälsa är mycket eller ganska bra. Dessa aspekter diskuteras mer djupgående senare i rapporten, med det kan vara bra att notera att det finns en viss koppling mellan nöjdhet med livet och hälsa. A10. Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv när det handlar om följande? Andel ganska nöjd + mycket nöjd Livet i sin helhet Fritiden Dina pengar Familjen Kompisar Utbildningen Skolan 87% 84% 85% 94% 87% 9 89% 86% 87% 92% 92% 92% 78% 77% 77% 87% 9 88% 91% 91% 91% 98% 95% 96% 94% 92% 93% 95% 97% 96% 89% 9 9 87% 86% 86% 83% 87% 85% 5 75% 10 åk 2 kille åk 2 tjej åk 8 kille åk 8 tjej 1 Forte 2015: Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Uddevalla Lupp 2016 11
B. Fritid Inom området fritid ställs frågor om hur ungdomarna uppfattar sin fritid, hur mycket det finns att göra på fritiden i kommunen samt hur ofta de deltar i olika typer av kulturoch fritidssysselsättningar. Fritiden är en betydelsefull del i ungas liv. Tillgången till meningsfulla kultur- och fritidssysselsättningar har stor betydelse för ungdomars sociala utveckling, psykiska hälsa och informella lärande 1. I forskning konstateras det bland annat att strukturerade fritidsaktiviteter har flera positiva effekter, som exempelvis social kompetens, bättre självförtroende och problemlösningsförmåga. Kommunens eller samhällets ansvar handlar dels om att erbjuda ett utbud med många olika möjligheter för olika åldrar och intresseinriktningar, dels att bevaka tillgängligheten och se till att ingen utestängs från en stimulerande och meningsfull fritid. 2 Många fritidsverksamheter gör idag mer eller mindre omedvetna prioriteringar som gynnar vissa grupper och stänger ute andra 3. Könsnormer och föreställningar om hur killar och tjejer är eller ska vara styr också valen av fritidsaktiviteter som unga gör. Föreställningarna får konsekvenser för vem som gör vad, vem som kan bestämma vad, hur vi uppfattar oss själva och varandra. Problemet med ojämställdhet i fritiden (men även generellt) är att könsnormer ofta verkar begränsande och hindrar unga från att utveckla deras personligheter samt egenskaper och färdigheter. Det finns forskning som visar att fritiden idag är den viktigaste arenan för ungdomars identitetsskapande, en process där genus och normer spelar en stor roll. 4 HUR MYCKET DET FINNS ATT GÖRA I Lupp-enkäten ställs en fråga om hur mycket ungdomarna anser att det finns att göra på fritiden. I diagram B1 framgår det att 71 % av högstadieungdomarna och 60 % av gymnasieungdomarna svarar att det finns väldigt eller ganska mycket att göra. Killar har i klart högre grad än tjejer svarat att det finns väldigt mycket att göra. Högstadiekillarna framstår som nöjdast med fritidsutbudet, medan gymnasietjejerna är de som är minst nöjda. Som det framgick tidigare i diagram A10 på sida 11, är killarna något nöjdare med sin fritid än tjejer även generellt. 1 MUCF 2007: Ungdomar, fritid och hälsa 2 MUCF 2007: Ungdomar, fritid och hälsa 3 MUCF 2011: Öppna verksamheten! 4 Länsstyrelsen Västerbotten 2015: Idrott och normer 86 % av gymnasietjejerna svarar att de är mycket eller ganska nöjda med fritiden generellt (Se sida 11 diagram A10). Däremot anser cirka 50 % att det finns ganska lite eller mycket lite att göra i kommunen på fritiden. Hur dessa resultat hänger ihop är en svårare fråga och det kan vara bra att kommunen undersöker detta lite närmare vid utformning och planering av nya fritidsaktiviteter. Vid en analys av fritextsvaren från gymnasietjejerna på frågan om vad som saknas, framgår det att önskemålen om fritidsaktiviteter är liknande som de övriga gruppernas önskemål. Tjejer i årskurs 2 efterfrågar inte fotbollsplaner i lika hög utsträckning som killarna, men däremot nämner de dans, musik och teater, simhall och klubb/disco oftare än de andra grupperna. Se ordmoln på frågan Vad är det för fritidsaktiviteter du saknar? på sida 17. Andelen högstadieungdomar som anser att det finns mycket eller ganska mycket att göra är på en liknande nivå i år som år 2013, se tabellen på följande sida. Andelen gymnasieungdomar som svarar detsamma har däremot gått från 65 % år 2013 till 60 % i årets resultat. B1. Hur mycket tycker du att det finns att göra på fritiden? 10 75% 5 21% 31% 19% 12% 27% 49% 46% 44% 41% 41% 41% 41% 27% 21% 34% 26% 6% 6% 5% 4% 4% 3% Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ ingenting åk 8 tjej åk 8 kille åk 2 tjej åk 2 kille Uddevalla Lupp 2016 12
B. Fritid Om man jämför årets resultat i Uddevalla med rikssnittet för Lupp 2016 1 så framgår det att resultatet är väldigt likt. I rikssnittet svarar 72 % av högstadieungdomarna att de tycker det finns ganska eller väldigt mycket att göra på fritiden. Vad som däremot bör noteras är att det inte säkert att endast elever i årskurs 8 svarat på enkäten i övriga kommuner, och att detta kan påverka jämförbarheten. Andelen gymnasieungdomar som är nöjda med fritidsutbudet är i Uddevalla (60 %) även på en liknande nivå som i rikssnittet (57%) dock något högre. 1 Rikssnittet för Lupp är inte ett nationellt genomsnitt, utan ett snitt bland de kommuner som under 2016 genomförde Lupp-enkäten. B1. Hur mycket tycker du att det finns att göra på fritiden? 2016 2013 åk 8 tjej åk 8 kille åk 8 total åk 8 tjej åk 8 kille Väldigt mycket 21% 32% 26% 17% 37% Ganska mycket 46% 49% 44% 44% 49% 38% Ganska lite 27% 21% 24% 28% 19% Väldigt lite/ingenting 4% 4% 3% 6% 6% 6% 2016 2013 åk 2 tjej åk 2 kille åk 1 total åk 1 tjej åk 1 kille Väldigt mycket 19% 12% 27% 24% 23% Ganska mycket 41% 41% 41% 41% 38% 45% Ganska lite 34% 42% 26% 27% 3 Väldigt lite/ingenting 6% 6% 5% 8% 1 5% Uddevalla Lupp 2016 13
B. Fritid ORSAKER ATT AVSTÅ FRÅN FRITIDSAKTIVITETER Ungdomarna fick även ta ställning till ett antal påståenden om fritidsutbudet, se tabell B2 nedan. Resultaten utifrån dessa frågor kan hjälpa att avgöra huruvida det finns några hinder som begränsar ungdomarnas fritid. En relativt jämn andel uppger ekonomiska hinder och hinder som har med geografiska avstånd eller kollektivtrafik att göra. Totalt svarar 9 % av högstadieungdomarna och 10 % av gymnasieungdomarna att ekonomi utgör ett hinder. Vad gäller hinder som begränsar fritiden syns endast små variationer mellan tjejer och killar. Däremot framträder en skillnad i frågan om ekonomiska hinder vad gäller ungas bakgrund. Unga med utomeuropeisk bakgrund svarar i högre utsträckning än övriga att det finns saker att göra men att de kostar för mycket, 15 % svarar att det stämmer helt medan 9 % svarar detsamma bland de med helt svensk bakgrund. Vidare framgår det att 11 % av högstadieungdomarna och 8 % av gymnasieungdomarna svarar att det finns saker men att det som finns inte intresserar dem. B2. Hur stämmer dessa påståenden in på dig? Det finns saker att göra men inget som intresserar mig åk 8 tjej åk 8 kille åk 2 tjej åk 2 kille Stämmer inte alls 3 3 32% 37% 35% 38% Stämmer delvis 59% 58% 6 56% 59% 53% Stämmer helt 11% 12% 8% 8% 6% 9% Det finns saker att göra men min familj säger nej åk 8 tjej åk 8 kille åk 2 tjej åk 2 kille Stämmer inte alls 69% 67% 71% 88% 89% 88% Stämmer delvis 28% 29% 26% 9% 9% 1 Stämmer helt 4% 4% 3% 2% 2% 2% Det finns saker att göra men jag kan inte ta mig dit åk 8 tjej åk 8 kille åk 2 tjej åk 2 kille Stämmer inte alls 55% 52% 57% 52% 48% 58% Stämmer delvis 39% 4 37% 4 44% 35% Stämmer helt 7% 8% 6% 8% 8% 7% Det finns saker att göra men det kostar för mycket åk 8 tjej åk 8 kille åk 2 tjej åk 2 kille Stämmer inte alls 53% 5 57% 54% 51% 57% Stämmer delvis 38% 41% 34% 37% 39% 34% Stämmer helt 9% 9% 8% 1 1 9% Uddevalla Lupp 2016 14
B. Fritid VAD GÖR UNGDOMAR OCH HUR OFTA Forskning visar att fritidsaktiviteter kan vara ett sätt att skapa relationer, få fler kamrater och bygga sociala nätverk. Unga som deltar i fritidsaktiviteter har fler kompisar än de som inte deltar. 5 Kulturutövande ses även ha positiva effekter som bättre hälsa och skolresultat 6. I tabellen till höger redovisas hur stor andel av ungdomarna som regelbundet, en gång i veckan eller oftare, gör de listade aktiviteterna. 82 % av högstadieungdomarna och 66 % av gymnasieungdomarna tränar en eller flera gånger i veckan. Det är även en relativt stor andel ungdomar som regelbundet spelar online- data- eller tv-spel samt som vistas ute i naturen. Vidare framgår det att det finns tydliga skillnader mellan kön vad gäller fritidsaktiviteterna. Killar spelar data- eller tv-spel i klart högre grad än tjejer. Tjejer spelar däremot teater/gör musik/dansar samt håller på med foto/film/tecknar/målar/skriver/ pysslar i klart högre grad än killar. Tjejer läser också regelbundet i högre grad än killar. I tabellerna längst ner redovisas en lista över de aktiviteter som högst andel anger att de aldrig gör på fritiden. Vid en jämförelse till rikssnittet framgår det att gymnasieungdomarna i Uddevalla tränar regelbundet i något lägre utsträckning. I rikssnittet svarar 80 % av högstadieungdomarna och 71 % av gymnasieungdomarna att de tränar eller idrottar minst en gång i veckan. I övrigt är resultatet om vad ungdomarna gör på fritiden relativt likt rikssnittet. Exempelvis ses samma könsskillnader i rikssnittet vad gäller att spela online- data eller tv-spel, läsa och hålla på med foto/film m.m.. B3. Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Regelbunden aktivitet (en gång i veckan eller oftare) åk 8 tjej åk 8 kille åk 2 tjej åk 2 kille Tränar/idrottar 82% 8 85% 66% 68% 65% Spelar teater, gör musik eller dansar Håller på med foto, film, tecknar, målar, skriver, pysslar, syr eller liknande Spela online-, data- eller tv-spel Läser böcker, tidningar, artiklar, bloggar eller liknande 26% 35% 16% 22% 3 14% 28% 37% 18% 26% 33% 18% 59% 32% 9 43% 17% 71% 48% 53% 42% 53% 63% 43% Besöker bibliotek 4% 4% 5% 5% 5% 5% Är ute i naturen 55% 55% 57% 54% 53% 56% Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 14% 12% 16% 6% 3% 8% Går på konsert 1% 2% 1% 2% Går på teater, musikal eller dansuppvisning Går på museum eller utställning Går på match eller annat idrottsevenemang 1% 1% 1% 1% 2% 1% 1% 1% 2% 24% 22% 27% 13% 9% 17% Annat 5 52% 47% 51% 49% 52% VAR UNGDOMAR TRÄFFAS En majoritet av ungdomarna, totalt 81-82 %, träffas oftast hemma hos varandra på fritiden, se tabell B4 på nästa sida. En relativt stor andel svarar också att de träffar sina vänner på sociala medier på internet. Det framgår vidare att det finns ganska stora skillnader i var killar respektive tjejer väljer att träffa sina kompisar. 5 MUCF 2007: Ungdomar, fritid, hälsa 6 MUCF 2011: När var hur om ungas kultur B3: Topplista, andel som aldrig gör: Uddevalla Lupp 2016 15 Årskurs 8 1. Går på teater, musikal eller dansuppvisning 2. Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande andel 62% 6 3. Går på konsert 52% 4. Spelar teater, gör musik eller dansar 5 5. Går på museum eller utställning 48% Årskurs 2 1. Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 2. Går på teater, musikal eller dansuppvisning 3. Spelar teater, gör musik eller dansar andel 81% 59% 55% 4. Går på museum eller utställning 49% 5. Besöker bibliotek 47%
B. Fritid Killar träffas i högre grad än tjejer utomhus, på ställen i samband med idrott (exempelvis idrottshall), samt på fritidsgårdar. Tjejer träffar sina kompisar i högre grad hemma, på galleria/köpcentrum eller på café. Vid en jämförelse med rikssnittet framgår det att högstadieungdomarna i Uddevalla i lägre grad träffas utomhus och på fritidsgårdar. I rikssnittet svarar 40 % av högstadieungdomarna att de träffas utomhus, motsvarande siffra i Uddevalla är 29 %. I rikssnittet svarar 15 % att de träffas på fritidsgårdar, motsvarande siffra i Uddevalla är 10 %. Gymnasieungdomarnas svar är dock liknande som rikssnittet. DET SOM SAKNAS Ungdomarna fick även svara på en fråga om de saknas fritidsaktiviteter där de bor. 32 % av ungdomarna på högstadiet och 37 % av ungdomarna på gymnasiet svarar ja. Detta är en liknande nivå som i rikssnittet för Lupp 2016, där 30 % av högstadieungdomarna och 37 % av gymnasieungdomarna svarar ja. Gymnasietjejer svarar i högre grad än övriga grupper att de saknar aktiviteter. På följande sida redovisas ett ordmoln av de kommentarer som inkom på frågan om vilka aktiviteter som saknas. Kommentarerna har kategoriserats och utifrån denna kategorisering är ordmolnet sedan skapat. Fotbollsplan, badhus/simhall och dans/musik/teater är populära önskemål, tillsammans med disco/klubb för minderåriga och ett ungdomshus. Aktiviteter utanför centrum är också efterfrågat. Ofta efterfrågas en lokal för ungdomar som inte är en fritidsgård, men som samtidigt fyller en fritidsgårds funktion, vilket kan tyda på ett missnöje med befintliga fritidsgårdar. Detta önskemål går igen för alla kön och alla åldrar. B5. Tycker du att det saknas fritidsaktiviteter där du bor? 10 75% 5 46% 42% 43% 41% 37% 38% 36% 37% 32% 31% 31% 32% 32% 3 27% 26% 24% 15% Ja Nej Vet inte åk 8 tjej åk 8 kille åk 2 tjej åk 2 kille B4. När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då vara? åk 8 tjej åk 8 kille åk 2 tjej åk 2 kille Hemma hos varandra 81% 92% 69% 82% 9 74% På sociala medier på internet 39% 38% 39% 3 24% 35% På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 1 7% 14% 5% 2% 8% I en föreningslokal 2% 1% 2% I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott 31% 38% 23% 2 27% På ett café 8% 12% 4% 2 33% 6% På en restaurang, pub, bar eller liknande 11% 12% 11% I galleria eller i köpcentrum 26% 4 1 42% 7% I centrum/på stan 29% 33% 24% 28% 28% 3 Utomhus 29% 22% 39% 34% 45% Någon annanstans 9% 6% 11% 7% 4% 1 Uddevalla Lupp 2016 16
B. Fritid B5b. Vad är det för fritidsaktiviteter du saknar? Uddevalla Lupp 2016 17
B. Fritid MEDLEMSKAP I FÖRENINGAR I Sverige har andelen unga som är medlemmar i en förening eller anger att de har ett intresse för ett föreningsmedlemskap minskat de senaste åren. Föreningslivet i Sverige når inte en lika stor andel unga som det gjort tidigare och unga är även i lägre utsträckning med i flera föreningar. Ju äldre undersökningsgruppen är bland 10 19 åringar, i desto högre grad gäller detta. 1 64 % av högstadieungdomarna och 51 % av gymnasieungdomarna i Uddevalla anger att de är medlemmar i en förening. Jämnåriga killar och tjejer är föreningsmedlemmar i ungefär lika stor utsträckning. B6. Är du medlem i någon förening? 10 75% 64% 66% 64% 51% 52% 49% 5 5 5 48% åk 8 tjej åk 8 kille åk 2 tjej åk 2 kille Vid en jämförelse till rikssnittet för Lupp 2016 framgår det att andelen föreningsmedlemmar i Uddevalla är på en liknande nivå som i snittet. I rikssnittet svarar 62 % av högstadieungdomarna och 50 % av gymnasieungdomarna att de är medlemmar i någon förening. 36% 36% 34% Nej Ja, jag är medlem i en förening 1 MUCF 2014: Fokus 14: Ungas fritid och organisering Uddevalla Lupp 2016 18
C. Skola Enligt en forskningssammanställning av Skolinspektionens bygger framgångar i skolan och undervisningen bland annat på ett tydligt pedagogiskt ledarskap från lärarens sida, goda relationer mellan lärare och elever, samt att själva lärandemiljön i skolan är trygg och stödjande för eleverna. 1 De tar också upp att det behöver finnas tilltro till varje elevs förmåga samt att skolan måste anpassar undervisningen efter varje elev. I Lupp-enkäten ställs en rad frågor om hur ungdomarna ser på sin skola hur de trivs, hur de ser på undervisningen och skolmiljön samt övriga aspekter. Luppresultatet ger således värdefull information om elevernas syn på vissa aspekter, även om frågorna inte är heltäckande. I detta avsnitt presenteras resultatet på flera frågor även nedbrutet per skola. En viktigt aspekt i läroplanerna för skolan är att utbildningen ska vara likvärdig, framförallt i termer av möjligheter och förutsättningar. Det är såklart orimligt att alla skolor skulle vara exakt likvärdiga, och undervisningen måste även anpassas till ungdomars individuella behov. Men eftersom vi genom Lupp-enkäten kan se resultat för varje skola finns det möjlighet att upptäcka större variationer bland skolorna som kan kräva vidare analys och eventuella åtgärder. JÄMSTÄLLD SKOLA Jämställdhet i skolan handlar om att varje elev ska kunna utvecklas efter sina förutsättningar och intressen, utan att begränsas av stereotypa eller traditionella föreställningar om kön och genus. I Sverige har jämställdhet i skolan (och generellt) varit ett politiskt mål sedan länge. I skolans läroplan står det att skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. i skolan. 3 Däremot finns det även stora skillnader i skolprestationer beroende på socioekonomisk bakgrund, som inte får förbises. CENTRALA SKOLASPEKTER Inledningsvis i detta område ska vi titta på några centrala frågor om skolan (total nöjdhet, hur man trivs med stämningen, nöjdhet med skolmiljön, lärare och undervisningen). Dessa frågor redovisas per skola och kön. Som det framgår av diagrammet nedan är nöjdheten med skolan totalt sett relativt jämn, med några undantag. På Fridaskolan och Norgårdenskolan är killar mindre nöjda än tjejer. På Västerskolan är däremot killar totalt sett nöjdare än tjejer. A10. Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv när det handlar om skolan? Östrabo 1 (åk 2) Margretegärde (åk 2) Östrabo Y (åk 2) Fridaskolan (åk 8) 10 8 6 4 2 Linnéaskolan (åk 8) Norgårdenskolan (åk 8) Ramnerödsskolan (åk 8) tjej kille Det finns dock en hel del utmaningar kvar inom detta område. I skolan finns betydande skillnader i prestationer, upplevelser och preferenser mellan flickor och pojkar i tonåren. Bland annat får pojkar sämre betyg (presterar i genomsnitt sämre än flickor), programvalen till gymnasiet är fortfarande könsstereotypa, flickor mår sämre, har en sämre självkänsla och är mer stressade i skolan. Pojkar framstår även som mer aktiva än flickor när det gäller att behandla andra illa (mobbning, kränkningar) 2. Det finns även forskning som visar att killar och tjejer får olika handlingsutrymme 1 Skolinspektionen 2010: Framgång i undervisningen 2 SOU 2009:64 Flickor och pojkar i skolan - hur jämställt är det? Akademi Sinclair (åk 2) Agneberg (åk 2) 3 MUCF 2013: Fokus 13: Unga och jämställdhet Västerskolan (åk 8) Sommarhemsskolan (åk 8) Uddevalla Lupp 2016 19
C. Skola Vad gäller påståendet Jag trivs med stämningen i min skola framgår det dels att elever på Magaretegärde instämmer i klart lägre grad än i övriga i påståendet. För Margretegärde kan det således vara viktigt att undersöka närmare vad detta kan bero på. Dels framgår det att tjejer, på alla skolor, trivs mindre bra än killar med stämningen i skolan. På Norgårdenskolan finns det en tydligare skillnad i nöjdhet mellan killar och tjejer. Könsskillnaderna avseende stämningen på skolan kommer diskuteras mer på sida 23. Vad gäller nöjdheten med skolmiljön är runt 70-80 % av eleverna mycket eller ganska nöjda. Elever på Margretegärde är något mindre nöjda med skolmiljön än elever på övriga skolor. C3. Jag trivs med stämningen i min skola C4. Vad tycker du om skolmiljön? Östrabo Y (åk 2) Fridaskolan (åk 8) 10 8 Linnéaskolan (åk 8) tjej kille Östrabo Y (åk 2) Fridaskolan (åk 8) 10 8 Linnéaskolan (åk 8) tjej kille 6 6 Östrabo 1 (åk 2) 4 Norgårdenskolan (åk 8) Östrabo 1 (åk 2) 4 Norgårdenskolan (åk 8) 2 2 Margretegärde (åk 2) Ramnerödsskolan (åk 8) Margretegärde (åk 2) Ramnerödsskolan (åk 8) Akademi Sinclair (åk 2) Sommarhemsskolan (åk 8) Akademi Sinclair (åk 2) Sommarhemsskolan (åk 8) Agneberg (åk 2) Västerskolan (åk 8) Agneberg (åk 2) Västerskolan (åk 8) Uddevalla Lupp 2016 20
C. Skola De allra flesta eleverna är mycket eller ganska nöjda med undervisningen, se diagrammet nedan. På Västerskolan är däremot killarna klart nöjdare än tjejerna med undervisningen. I de övriga diagrammen som redovisats på sidorna 19-21 framgår det generellt att tjejerna är något mindre nöjda än killarna på Västerskolan. Det kan således vara bra att se över vad denna skillnad i nöjdhet kan bero på. Vad gäller nöjdheten med lärarna finns det också en del tydliga skillnader mellan skolorna. På Akademi Sinclair är eleverna (både tjejer och killar) väldigt nöjda. Däremot är eleverna på Linnéaskolan mindre nöjda än elever på övriga skolor. Det framgår vidare att tjejer på Västerskolan och Margretegärde är mindre nöjda än killarna med undervisningen. C4. Vad tycker du om undervisningen? C4. Vad tycker du om lärarna? Östrabo Y (åk 2) Fridaskolan (åk 8) 10 8 Linnéaskolan (åk 8) tjej kille Östrabo Y (åk 2) Fridaskolan (åk 8) 10 8 Linnéaskolan (åk 8) tjej kille 6 6 Östrabo 1 (åk 2) 4 Norgårdenskolan (åk 8) Östrabo 1 (åk 2) 4 Norgårdenskolan (åk 8) 2 2 Margretegärde (åk 2) Ramnerödsskolan (åk 8) Margretegärde (åk 2) Ramnerödsskolan (åk 8) Akademi Sinclair (åk 2) Sommarhemsskolan (åk 8) Akademi Sinclair (åk 2) Sommarhemsskolan (åk 8) Agneberg (åk 2) Västerskolan (åk 8) Agneberg (åk 2) Västerskolan (åk 8) Uddevalla Lupp 2016 21
C. Skola PROGRAMINRIKTNING I diagrammet nedan redovisas gymnasieelevernas programinriktning. Vad som framgår är att 35 % av tjejerna går på ett yrkesförberedande program medan 63 % går på ett studieförberedande program. Bland killarna är det en mer jämn fördelning, 47 % går på ett yrkesförberedande program medan 50 % går på studieförberedande. En aspekt som inte undersöks i Lupp-enkäten, men som forskning i Sverige pekar på är att valen av program är väldigt könsstereotypa, speciellt inom de yrkesförberedande programmen. Det är tydligt att unga kvinnor väljer program som är traditionellt kvinnligt kodade och männen program som är manligt kodade. 1 Detta har konsekvenser för könsbalansen i olika sektorer i arbetslivet, men framför allt är det begränsande för unga. Därav är det viktigt att försöka bryta föreställningarna om hur pojkar och flickor ska vara, vad de är bra på m.m. Det finns ingen anledning att tro att flickor och pojkar skulle välja så könssegregerat om inte det fanns föreställningar om vad flickor och pojkar borde välja. Det som vidare konstateras i forskning idag är att ungdomar från lägre samhällsklasser i högre grad väljer yrkesprogram än de från högre samhällsklasser. Detta är också en faktor som påverkar hur statistiken ser ut. 2 Kön och klass spelar alltså stor roll för utbildningsvalen, och utbildningsvalen spelar i sin tur såklart en väldigt stor roll för hur arbetsmarknaden kommer se ut. C1. Vilken inriktning har ditt gymnasieprogram? 10 75% åk 2 tjej 63% åk 2 kille 57% 5 41% 35% 47% 5 3% 2% 2% Yrkesförberedande Studieförberedande Annan inriktning 1 Nationella Sekretariatet för genusforskning: Kunskapsöversikt om utbildningsval 2 Nationella Sekretariatet för genusforskning: Kunskapsöversikt om utbildningsval Uddevalla Lupp 2016 22
C. Skola TRIVSEL OCH STÄMNING Hur elever trivs i skolan har ett nära samband med hur de upplever skolmiljön, men det har också ett samband med deras allmänna välbefinnande samt psykosomatiska hälsa 1. Andelen som instämmer i påståendena är generellt högre på gymnasiet jämfört med högstadiet. Andelen som instämmer i att de trivs med stämningen på skolan är 84 % på gymnasiet och 76 % på högstadiet. Vad gäller frågorna om skolan agerar vid mobbning, om skolan agerar om en elev kränks samt vad gäller frågan om lärarna behandlar tjejer och killar lika framgår det att ungdomar i årskurs 8 i tydligt lägre än elever i årskurs 2 grad instämmer. Vidare framgår det att gymnasiekillarna instämmer i klart högre grad än övriga grupper i påståendet att skolans personal lyssnar på elevrådet och tar dem på allvar. Könsskillnaderna är tydligare inom vissa frågor som rör skolan. Killar från båda årskurser trivs bättre med stämningen på skolan än vad tjejer gör. De anser också att skolan agerar vid mobbning och att elever och lärare bemöter varandra med respekt i högre grad än tjejer. Killar upplever i högre grad än tjejer att skolans personal lyssnar på elevrådet samt att de har fått information om vad de ska ha inflytande över i skolan. Vad gäller könsskillnaderna i frågan om man trivs med stämningen på skolan ser vi att det finns ett tydligt samband mellan mobbning på skolan och trivselfrågan. Det gäller för både tjejer och killar, men det är speciellt tydligt bland tjejerna. Bland tjejerna som anser att det stämmer helt att mobbning förekommer på skolan är det 15 % som svarar stämmer helt på frågan om de trivs med stämningen på skolan. Bland de som inte tycker att det stämmer att det finns mobbning är samma siffra 46 %. Tjejer har i högre grad än killar, som vi kommer se i avsnitt E om trygghet, rapporterat utsatthet för mobbning under det senaste halvåret. Det är heller inte konstigt att utsatthet och trivsel hänger ihop. C2. Här följer några påståenden om skolan. Hur tycker du att det stämmer in på hur det är på din skola? Andel stämmer till stor del + stämmer helt Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren säger och tar dem Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/ska kunna påverka i Mina lärare behandlar killar och tjejer lika Min skola agerar om en lärare kränker en elev Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev Jag trivs med stämningen i min skola 52% 43% 47% 75% 62% 68% 6 55% 57% 71% 59% 65% 63% 56% 6 8 81% 8 62% 59% 6 74% 64% 68% 64% 56% 59% 85% 76% 8 69% 59% 64% 78% 7 73% 61% 48% 53% 89% 8 84% 81% 71% 76% 5 75% 10 * Andelen som svarat "vet ej" är borträknad i diagram C2A för att ge en mer rättvis bild av instämmandegraden. åk 2 kille åk 2 tjej åk 8 kille åk 8 tjej På följande sida redovisas alla påståenden uppdelat på skola. Det finns ett flertal frågor där variationen i resultatet mellan skolorna är stor. Vad gäller påståendet om skolan agerar om en elev mobbar en annan elev varierar instämmandegraden från 44-73% i årskurs 8 och mellan 47-76 % i årskurs 2. Det kan således vara viktigt för skolorna att analysera och tolka resultaten utifrån sina erfarenheter. 1 Folkhälsomyndigheten: Skolbarns hälsovanor 2013-2014 Uddevalla Lupp 2016 23
C. Skola TRIVSEL OCH STÄMNING C2. Hur tycker du att det stämmer in på hur det är på din skola? Andel stämmer till stor del + stämmer helt Högstadiet* Fridaskolan (åk 8) Linnéaskolan (åk 8) Norgårdenskolan (åk 8) Ramnerödsskolan (åk 8) Sommarhemsskolan (åk 8) Västerskolan (åk 8) Jag trivs med stämningen i min skola 82% 89% 89% 67% 67% 82% Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev 73% 47% 47% 44% 44% 66% Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola 72% 51% 51% 57% 57% 71% Min skola agerar om en lärare kränker en elev 71% 56% 56% 47% 47% 72% Mina lärare bahandlar killar och tjejer lika 75% 35% 35% 46% 46% 77% Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/ska kunna påverka i skolan Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren säger och tar dem på allvar 77% 38% 38% 49% 49% 79% 69% 39% 39% 45% 45% 68% Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd 59% 34% 34% 64% C2. Hur tycker du att det stämmer in på hur det är på din skola? Andel stämmer till stor del + stämmer helt Gymnasiet* Agneberg (åk 2) Akademi Sinclair (åk 2) Margretegärde (åk 2) Thorén Innovation School (åk 2) Östrabo 1 (åk 2) Östrabo Y (åk 2) Jag trivs med stämningen i min skola 82% 73% 73% 74% 74% 81% Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev 66% 53% 53% 47% 47% 76% Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola 71% 68% 68% 63% 63% 77% Min skola agerar om en lärare kränker en elev 72% 66% 66% 53% 53% 69% Mina lärare bahandlar killar och tjejer lika 77% 58% 58% 7 7 77% Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/ska kunna påverka i skolan Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren säger och tar dem på allvar 79% 58% 58% 59% 59% 59% 68% 69% 69% 53% 53% 65% Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd 64% 55% 55% 45% 45% - Andelen som svarat "vet ej" är borträknad i tabellerna C2 för att ge en mer rättvis bild av instämmandegraden. Uddevalla Lupp 2016 24
C. Skola PROBLEM I SKOLAN Ungdomarna fick även ta ställning till huruvida rasism, våld, mobbning eller sexuella trakasserier är problem som förekommer på skolan. 23 % av högstadieungdomarna och 13 % av gymnasieungdomarna instämmer helt eller till stor del i påståendet att mobbning förekommer. 25 % av högstadieungdomarna och 20 % av gymnasieungdomarna instämmer vidare i att rasism förekommer. Vidare framgår det att cirka var femte tjej i åk 8 svarar att sexuella trakasserier förekommer på skolan. Killar på högstadiet svarar i klart högre grad än tjejer på högstadiet och ungdomar på gymnasiet att våld förekommer. Totalt instämmer 22 % av killarna i årskurs 8 i att våld sker på skolan. MUCF har i tidigare publikationer konstaterat att attityder till jämställdhet och maskulinitet tycks påverka benägenheten att använda våld. Exempelvis att för killar mellan 16 25 år är det 3,2 gånger så stor risk att ha utövat en våldsam eller kränkande handling bland de som instämmer i stereotypa påståenden om könsroller, maskulinitet och femininitet jämfört med de killar som inte gör det. 1 På följande sida redovisas instämmandegraden per skola. Det framgår att det även här finns stora skillnader mellan skolorna. Andelen elever som instämmer (helt eller till stor del) i att våld förekommer varierar exempelvis från 4-33 %. Mobbning och rasism tenderar också att vara ett större problem på vissa skolor än på andra. C2b. Problem i skolan: hur tycker du att det stämmer in på hur det är på din skola? Andel stämmer till stor del + stämmer helt Mobbning förekommer i min skola Rasism förekommer i min skola Sexuella trakasserier förekommer i min skola Våld förekommer i min skola 3% 6% 1 8% 12% 16% 13% 13% 17% 14% 15% 17% 14% 19% 18% 24% 22% 23% 21% 2 21% 27% 22% 5 75% 10 åk 2 kille åk 2 tjej åk 8 kille åk 8 tjej Det är viktigt för skolorna att aktivt motverka denna typ av problem. Mobbning och kränkningar påverka hälsan och självförtroendet hos de utsatta, och detta påverkar i sin tur möjligheterna till kunskapsutveckling i skolan. 2 I en rapport från Skolverket diskuteras vilken grundläggande betydelse skolans och lärarnas förhållningssätt till normalt och onormalt har för elevernas förhållningssätt och varande i skolan. Lärare som inte problematiserar och reflekterar över vad som anses normalt skapar lätt ett klimat där de som skiljer sig från det normala pekas ut, och kan då förlöjligas. Diskussioner och reflektioner kring normalt och onormalt är således en viktigt del av arbetet för att skapa ett bra klimat bra klimat i klassrummet och skolan. 3 Mobbning och olika former av kränkningar kommer även diskuteras mer i avsnittet om trygghet (avsnitt E). 1 MUCF 2013: Fokus 13: Unga och jämställdhet 2 Nationella Sekretariatet för genusforskning: Kunskapsöversikt om kränkningar 3 Skolverket 2009: Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Uddevalla Lupp 2016 25