Child Parent Psychotherapy - CPP ERICASTIFTELSEN
Child-Parent Psychotherapy (CPP) (Lieberman & Van Horn, 2005; Lieberman, Ghosh Ippen & Van Horn, 2015) En psykoterapeutisk metod för psykiskt traumatiserade barn 0-6 år och deras omsorgspersoner Relationsbaserad intervention i huvudsak dyadiska behandlingstillfällen Utvecklad av Alicia Lieberman, Patricia Van Horn och Chandra Ghosh Ippen Child Trauma Research Program, University of California San Francisco, San Francisco General Hospital
Manualiserad Komponentbaserad Evidensbaserad Manual: Don t Hit My Mommy! A Manual for Child-Parent Psychotherapy with Young Children Exposed to Violence and Other Trauma (Lieberman, Ghosh Ippen & Van Horn, 2015) Grundbok: Psychotherapy with Infants and Young Children. Repairing the Effects of Stress and Trauma on Early Attachment (Lieberman & Van Horne, 2008) Fem RCT-studier i USA, behandling av utsatthet för olika typer av våld i nära relation (Toth m.fl., 2002; Lieberman m.fl., 2005; 2006; Cichetti m.fl., 2006) CPP även utvärderat som insats efter depression hos förälder, traumatisk förlust, anknytningsstörning och allvarliga olyckshändelser (Leiberman m.fl., 1991; 2003; Toth m.fl., 2006)
Utbildning i CPP 18 mån, översikt Sept 2015 March 2016 Sept 2016 March 2017 CPP Didactic Overview 3 day Intensive competency building workshop 2 day Intensive Competency Building Workshop 2 day CPP Consultation CPP Supervision
Uppdrag av Socialstyrelsen 2012-2015 (Almqvist m fl, 2015) Genomförbarhetsstudie av CPP i Sverige visar att Acceptans Hög hos både behandlare och föräldrar Införandemöjligheter God men ställer krav på verksamhet och behandlare, t ex kompetens, stöd, stabilitet Praktisk genomförbarhet God Långa semesterperioder och stark föräldrarätt (i Sverige jmf med USA) kan komplicera vid insatser för små barn Positiva förändringar vad gäller traumasymtom hos såväl barn som föräldrar konstateras
CPP i Norden Pågående utbildning ht 2015 vt 2017 Samarrangemang Karlstad universitet & Ericastiftelsens högskola, Stockholm Kursdeltagare från Sverige och Norge Utbildare och handledare från USA Utbildning i svensk regi på Ericastiftelsen startar ht 2017 Norsk utbildning med utbildare från USA startar vt 2017 Nordiskt nätverk av forskare och kliniker under etablering Uppföljningsstudie i Sverige startar ht 2016 Planering av norsk studie pågår liksom planering för framtida nordisk RCT
CPP - en förstudie Anna Norlén & Agneta Thorén, Ericastiftelsen Professor Kjerstin Almqvist, Karlstad universitet Nio BUP- och behandlingsverksamheter i Sverige medverkar i studien Effekter av behandling med CPP Mätning av barns och omsorgspersoners: Traumaerfarenheter- & symtom, psykiska hälsa och funktionsnivå vid terapistart, vid avslut + uppföljning 6 mån Kvalitativ analys av omsorgspersoners och behandlares erfarenheter och upplevelser av att delta i behandlingen Förberedelse inför framtida RCT
CPP En integrativ modell Utvecklingspsykologi Anknytningsteori Neurobiologi Traumateori Psykodynamisk teori Social inlärningsteori Kognitiv beteendeteori Systemteori Sensitiv för kulturell och socioekonomisk tillhörighet
Utgångspunkter i CPP Svåra påfrestningar under barndomen ökar risken för fysisk och psykisk ohälsa genom livet (Felitti et al, 1998) Små barn är särskilt utsatta och sårbara för våld och trauma i nära relationer Samspelet barn vuxen kan påverkas negativt genom att utsättas för våld och svåra påfrestningar Små barns enda alternativ för att reglera starka känslor är genom anknytningsrelationer Små barn minns erfarenheter även innan de kan prata om dem Omsorgspersoners tidigare livserfarenheter påverkar deras förmåga till omsorg och samspel (ghosts and angels in the nursery)
När är det lämpligt att använda CPP? Efter situationer, enstaka eller upprepade tillfällen, när vuxen-barn relationen påverkats negativt av svåra påfrestningar, som t ex: Omsorgspersonen har utsatts för våld i nära relation Barnet har utsatts för misshandel, omsorgssvikt, övergrepp Olyckshändelser, våldsbrott, naturkatastrofer Sorg/dödsfall/förlust Depression eller annan psykisk sjukdom hos förälder Annan svår stress i familjen som påverkar anknytningssystemet
Mål i behandling
Mål och vägen dit Att (åter-) skapa trygg anknytning hos barnet och god omsorgsförmåga hos den vuxne. Stödja fortsatt normalutveckling. Skapa förståelse för samband mellan traumatiska erfarenheter, känslor och beteende. Skapa mening av det som skett och ge plats för kärlek. Uttryck och kommunikation via lek har central plats i CPP-behandling Barn kommunicerar genom beteende, lek, bild, rörelse etc Lekens funktion växlar mellan att vara traumarelaterad och affektreglerande. Används medvetet av terapeuten.
Målrelaterade komponenter i CPP Föräldern som skyddande sköld Föräldern som legitim autoritet Att stödja normalutveckling
Att normalisera reaktioner på trauma Att förstå betydelsen av beteende Att översätta och förmedla
Att skilja på att minnas och återuppleva Dyadisk affektreglering Att konstruera en traumaberättelse - möjlighet att gemensamt göra det som hänt begripligt, finna mening, få perspektiv, sammanhang
Att konstruera en traumaberättelse Ghosh Ippen, 2003 Att gemensamt skapa ett traumanarrativ handlar lika mycket om att stödja och utveckla affektreglering som att formulera narrativet
Före behandling Efter behandling
Hur går det till? Interventioner genom: Gemensam lek (leksaker, rita/måla, rörelse etc) Att översätta t ex beteende och reaktioner hos såväl barnet som den vuxne Att guida/föreslå/visa pedagogik/psykoedukation Emotionellt stöd Tolkning, att länka det förflutna med nuet Gemensamt skapande av ett traumanarrativ, en berättelse om det som hänt Konkret hjälp, case management, krisintervention Minsta möjliga och snabbaste vägen Oftast sker möten på en mottagning, men man kan mötas hemma eller på annan plats
Introduce child CPP Phases of CPP III II Foundational Phase Foundational Phase I Feedback Sessi
Grundläggande fas Risk, skydd och säkerhet, öka trygghet och stabilisering Skapa hopp och positiva förväntningar Bedömning av svåra/traumatiska erfarenheter, symtom och beteende hos barnet av svåra/traumatiska erfarenheter, symtom och beteende hos den/de vuxna av relation och samspel Bedömning är ett sätt att bygga terapeutisk relation, börja prata om traumatiska erfarenheter och etablera regleringsstrategier Utveckla en gemensam förståelse, språk för det som skett och en gemensam behandlingsplan
Interventionsfasen Etablera en trygg miljö Främja ett reflekterande förhållningssätt Introducera teman (traumat, säkerhet) genom konkret material och ord Känna igen möjliga ingångar (ports of entry) när de uppstår under sessionerna
Ports of entry Ghosh Ippen, 2003
Introduce child CPP Phases of CPP III II Foundational Phase Foundational Phase I Feedback Sessi
Grundläggande fas Bedömning traumahistorik: Barnet utsatt för flera tidigare påfrestningar men gott emotionellt skydd och stöd av primära anknytningspersoner. Mor utsatt för flera svåra påfrestningar, varav en aldrig tidigare benämnd. Bedömning psykisk hälsa och funktionsnivå: Såväl mor som barn hög funktionsnivå (förskola och arbete ua) men många symtom, ffa anknytningsoch regleringssvårigheter
Hitta ord för det som skett, stärka betydelsen av mors agerande (avlasta skuld) Skapa mening och samband mellan då och nu. Mors reaktioner nu i ljuset av historien. Skapa sammanhang och mening för barnettriangeln.
Interventioner
Toleransfönstret som terapeutiskt verktyg Traumafokuserad lek/aktivitet Reglerande lek/aktivitet
Utrednings-/bedömningsperiod om sex tillfällen. Viktig del i behandlingen. Case management: kontakter med socialtjänst och polis, stöd vid förhör En termins arbete med traumafokus Remittering till vuxenpsykiatri Patienten var mycket nöjd!
People will forget what you said, people will forget what you did, but people will never forget how you made them feel. (Maya Angelou)