Innehåll: Kort om Nordkalk

KALKNINGSGUIDE

Innehåll: Kort om Nordkalk...2 Inledning...3 Finland är ett surt land...4 Underhållskalkning eller grundkalkning?...5 Det är skillnad på kalk och kalk...5 Det lönar sig att kalka...6 Kalk förbättrar näringsämnenas löslighet...6 Vem tar hand om de arrenderade åkrarna?...6 Kalkningsrekommendationer...7 Kalkning av vall...8 Kalkning av potatis och oljeväxter...8 Strukturkalk...9 Foderkalk... 10 Produkter... 11 Kort om Nordkalk Nordkalk är Nordeuropas ledande tillverkare av kalkstensbaserade produkter. Våra produkter används inom otaliga industrigrenar, som cellulosa- och papperindustrin, gruv- och stålindustrin, byggindustrin och den kemiska industrin. Våra miljöprodukter används för att rena rökgaser och vatten samt för jordförbättring. Vårt mål är att ge kunden ett mervärde med mindre miljöpåverkan. Nordkalk är en lokal aktör med verksamhet på mer än 30 orter, huvudsakligen runt Östersjön. Bolaget har cirka 1000 anställda, varav 400 i Finland. Nordkalk ingår i Rettig Group-koncernen. 2

Inledning Kalkning ger större skördar! På ett seminarium som arrangerades av spannmålsbranschens samarbetsgrupp senaste vinter konstaterade man att Finland har ett skördegap: det är en stor skillnad mellan den potentiella och den förverkligade skörden. De arter som odlas skulle kunna ge betydligt större skörd per hektar, men för att det ska förverkligas är det tre saker som ska sättas i skick: ph, vattenförsörjning och jordens struktur. Finlands jord är sur till sin natur och en höjning av ph-värdet gör det lättare för växterna att tillgodogöra sig alla viktiga näringsämnen. Den mycket omtalade klimatförändringen syns i form av större regnmängder, men också som längre perioder av torka den täckdikning som gjordes på 1960-talet borde förnyas. Jordens struktur beror naturligtvis främst på odlingscykeln och bearbetningsmetoderna, men den går också att förbättra med kalk. Det har skett en kraftig minskning gällande användningen av fosfor i gödseln under de senaste trettio åren. Det har varit bra på många sätt, men samtidigt har det lett till att över hälften av våra åkrar har fosfortal som visar rött. Då vi höjer åkrarnas ph till målsatt nivå kan växterna tillgodogöra sig fosforn och fosforläckaget stoppas. Kalkning ger större skördar och bättre kvalitet och är samtidigt en miljögärning. Mot surhet! Nordkalk Oy Ab 3

ph-mål FINLANDS ÅKRAR BEHÖVER KALK... I ÅRET MILJONER TON 40 TON/GÅRD MÅLET ÄR ETT PH PÅ 6,5 PÅ MINERAL- OCH LERJORDAR. FÖR ATT UPPNÅ PH-MÅLET BORDE DET ÅRLIGEN SPRIDAS 1,6 MILJONER TON KALK PÅ FINLANDS ÅKRAR. DET BETYDER 40 TON FÖR VARJE GÅRD OCH 700 KG/HA VARJE ÅR. DÅ SKULLE MÅLET UPPNÅS PÅ 20 ÅR! FINLAND ÄR ETT SURT LAND! För att garantera en riklig skörd av god kvalitet, ska ph-målet för grova mineraljordar och lerjordar ligga på 6,5 och för mulljordar och torv på 5,8. De här värdena motsvarar bördighetsklassen god, vilket betyder att de visar grönt. De finska åkrarnas genomsnittliga ph-värde är 5,9 på grova mineraljordar och lerjordar och 5,4 på organogena jordar, vilket är en bördighetsklass under målnivån. För att höja ph-värdet till målnivån borde det varje år spridas 1,6 miljoner ton kalk på Finlands åkrar, dvs. 700 kg per hektar eller ett långtradarlass för varje aktiv gård. Den nuvarande spridningsmängden är mindre än hälften av den målsatta mängden, om man fördelar den årliga kalkmängden på Finlands totala åkerhektar. 4

Kalkningsmedlets fraktion är av avgörande betydelse för kalkens effekt och hur snabbt den löser sig. Ju mera finfördelad kalken är, desto större inverkan har den på neutraliseringsförmågan eller hur snabbt kalken börjar verka i jorden. Finfördelad kalk löser sig och höjer phvärdet snabbare än grova produkter. Underhållskalkning eller grundkalkning? Det rekommenderas att man kalkar med cirka 5 års mellanrum, eftersom många olika faktorer, såsom kvävegödsel och bearbetning av jorden, gör jorden surare. Då talar man om underhållskalkning, vars målsättning är att upprätthålla en viss ph-nivå. En typisk underhållskalkning är ca 5-7 ton/ha. Då man vill höja ph-värdet på en sur åker, t.ex. på nyröjd mark eller träda, gör man en grundkalkning som höjer ph-värdet till önskad nivå. Kalkmängden är då större och i allmänhet rekommenderas att den sprids i flera olika omgångar mellan bearbetningarna, så att kalken bättre kommer åt att verka i jorden. Den maximala rekommendationen för en engångsgiva är 10 ton/ha. Det är skillnad på kalk och kalk Förutom kalksten finns det olika sidoprodukter, t.ex. aska eller slagg, som används som kalkningsmedel. Då man kalkar åkrar lönar det sig emellertid inte att räkna i ton, utan man ska se på vilken neutraliseringseffekt eller ph-höjande förmåga produkten har. En billig produkt kan i längden bli dyrare än en effektiv och dyr produkt, då man räknar ut kalkningens lönsamhet på basen av hur mycket den höjer ph-värdet. De vanligaste kalkningsmedlen innehåller kalciumkarbonat eller kalcit, CaCO3, eller kalciummagnesiumkarbonat, CaMg(CO3 )2. Dolomit kallas en sten vars Mg-halt är 10 % eller mera. Enligt lagen om gödselfabrikat ska produktdeklarationen för kalkstensbaserade kalkningsmedel innehålla information om fraktion och neutraliseringsförmåga. I allmänhet når jordförbättringskalken sin ph-topp 2-3 år efter spridningen och verkningstiden är 5-10 år, beroende på hur hård och finfördelad produkten är. Ett genomsnittligt värde på en snabb reaktionsförmåga är minst 15. Ju mera finmald produkten är, desto högre är den neutraliserande förmågan. Om målsättningen är att snabbt få kalkningen att betala sig tillbaka, lönar det sig att välja ett snabbverkande kalkningsmedel. Nordkalk Aito-jordförbättringkalk är finmald kalcit eller magnesiumhaltig kalksten, som snabbt och effektivt höjer åkerns ph. Den lämpar sig för höjning av åkrarnas ph och fungerar samtidigt som kalcium- och magnesiumgödsel. 5

Arrandeåkrarnas andel av den totala åkerarealen i Finland är 35-40 %. Andelen har nästan fördubblats på 20 år. Enligt MTT är arrendeåkrarnas ph en halv bördighetsklass (0,2 ph-enheter) lägre än på odlarens egna åkrar. Också fosforsituationen är märkbart sämre. DET LÖNAR SIG ATT KALKA Kalk förbättrar näringsämnenas löslighet Kväve är ett viktigt näringsämne som är som mest användbart då jordens ph-värde är 5,8-7,5. Växterna behöver kväve för att producera proteiner och för att bilda klorofyll i fotosyntesen. Kväve har en kraftig inverkan på tillväxten och skördens storlek. I synnerhet i mineraljordar har kalkningen en positiv effekt på kväveupptagningsförmågan. I en kalkad jord kan växterna bättre tillgodogöra sig kvävegödseln och jordens egna kvävereserver. Kalkningen höjer ph-värdet och förbättrar därigenom fosfortillgången för växterna. I mineraljordar löser kalken upp ca 10 kg fosfor på 10 år. En normal engångsgiva på 5 ton/ha löser alltså under 10 år upp cirka 50 kg fosfor. Forskningen har visat att den fosfor som samlats i åkrarna ensam skulle räcka till för att producera säd och vall av god kvalitet, förutsatt att åkerns fosforvärde har en bördighetsklass som är god, ph-värdet ligger på rätt nivå och åkern inte är för torr eller för våt. Vem tar hand om de arrenderade åkrarna? Idag är så mycket som 35-40 % av den finska åkermarken utarrenderad. Det faktum att arrendering blivit allt vanligare och att arrendeavtalen vanligen är korta, kan leda till en situation då ingen tar ansvar för dränering och kalkning av åkrarna. Enligt forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) är arrendeåkrarnas ph en halv bördighetsklass (0,2 ph-enheter) lägre än på odlarnas egna åkrar. Också fosforsituationen är märkbart sämre på de arrenderade åkrarna. I Finland är 6 år en vanlig arrendetid och avtalen löper vanligtvis på fem eller tio år. Kalkningens ph-höjande effekt börjar genast efter bearbetningen och är som högst efter två år. Om man har ett minst femårigt arrendeavtal, lönar det sig alltså att kalka. Eftersom arrendekontrakten ofta är kortvariga, upplevs inte skötseln av arrendeåkrar som viktig. I samband med att man gör upp arrendekontraktet, borde man också lyfta upp frågan om hur det arrenderade området ska kalkas: är arrendeåkern i behov av kalkning, vem betalar kalkningen och hur ska kalkningen beaktas då arrendesumman fastställs. Arrendeåkrarnas antal kommer inte att minska under de närmaste åren, så för att trygga våra odlingsmarkers kondition är det viktigt att också de blir kalkade. 6

Kalkningsrekommendationer Kornet är mycket känsligt för surhet och därför är det en förutsättning för en god kornskörd att åkerns ph-värde hålls på en god nivå. I synnerhet maltkornet är krävande i fråga om ph. Bördighetsmålsättningen är hög, vilket betyder att ph-värdet ska vara 6,8 på grova mineraljordar och 7,0 på lerjordar. Det finns skillnader i de olika kornsorternas förmåga att tåla surhet, men grovt taget är de tvåradiga kornsorterna känsligare än de flerradiga sorterna. Liksom för maltkornet är ph-rekommendationen för vete 6,8 på grova mineraljordar och 6,4 på organogena jordar. På hårda och humusfattiga lerjordar behöver de krävande sädesslagen ett ph-värde på 7. Då man odlar vete ska ph-värdet vara minst 6,5 och skillnaderna i de olika vetesorternas surhetstolerans är inte lika stora som för kornet. ph-rekommendationen för havre är 6,4 på grova mineraljordar och 6,7 på lerjordar. Ett tillräckligt högt phvärde garanterar en tillräcklig tillgång till näringsämnen, eftersom växterna inte kan utnyttja näringen i en sur jord. För råg är ph-rekommendationen 6,4 på grova mineraljordar och 6,7 på lerjordar. För att näringsämnena ska kunna utnyttjas optimalt, borde åkerns ph-värde vara minst 6,5. ph-målsättningar VÄXT GROV MINERALJORD LERJORD ORGANOGEN JORD BÖRDIGHETSMÅL Sockerbeta 7,2 7,4 6,7 tvivelaktigt hög Korn (malt) 6,8 7 6,4 hög Vete 6,8 7 6,4 hög Ärter 6,8 7 6,4 hög Klöver 6,8 7 6,4 hög Korn (foder) 6,4 6,7 6 god Råg och havre 6,4 6,7 6 god Rybs och raps 6,4 6,7 6 god Vall 6,4 6,7 6 god Industripotatis 6,4 6,7 6 god Matpotatis 6,2 6,5 5,7 nöjaktig 7

Mängden kalk som behövs för att höja bördigheten med en klass (0,4 ph-enheter) ton/hektar MULLHALT GROV MINERALJORD LERIG MINERALJORD LERA STYV LERA Mullfattig 2 3 4 6 Måttligt mullfattig 3 4 5 7 Mullrik 5 6 7 8 Mycket mullrik 6 7 8 9 Mulljord, torv, sulfatjord 10 ph-intervallet mellan bördighetsklasserna är 0,4 enheter. På mullfattig grov mineraljord krävs det 5 ton kalk per hektar för att höja bördigheten med en klass. Kalkning av vall Odling av fodervall av hög kvalitet förutsätter att åkerns ph-värden visar grönt. På grova mineraljordar är ph-rekommendationen 6,4 och på lerjordar 6,7. Man strävar dock alltid efter ett ph-värde som är minst 6. Då är förmågan att uppta näring som effektivast. Det lönar sig att kalka vallen i samband med att den anläggs, antingen före eller efter plöjningen. En kraftig kvävegödsling i början av växtperioden sänker åkerns ph. Det gäller i synnerhet ytjorden, vars ph t.o.m. kan ligga en hel bördighetsklass under ph-nivån i de undre jordlagren. Det krävs över två kilo kalk för att neutralisera ett kilo kväve, vilket på årsnivå innebär 500-1000 kg kalk/ha. Eftersom mjölkkor och växande köttdjur behöver mycket kalcium, ska kalciumhalten i fodervall vara över 5 g Ca/kg. För att uppnå detta krävs att jordens kalciumtal är högre än 2 000. För att djuren ska få tillräckligt med magnesium ska Mg-värdet vara 250-400. Kalkning av potatis och oljeväxter Rybsens ph-mål är 6,4 på grov mineraljord och 6,7 på lerjord. Då blir det för oljeväxterna så viktiga svavlet (S) lösligare och kan tas upp av rötterna. I kalkad jord blir rybsens hela rotsystem större och fungerar effektivare, varvid man bättre kan utnyttja en gödselgiva som är större än för sedvanliga sädesslag. På grov mineraljord är ph-målet för matpotatis 6,2 och 6,4 för industripotatis. Potatisen klarar sig t.o.m. i ganska sur jord, men under sura förhållanden kan tillgången på kalcium bli ett problem. Kalciumbrist kan förorsaka långsamt tillväxt och kvalitetsproblem för potatisen. Kalcium är ett viktigt näringsämne för potatis och påverkar dess hållbarhet vid hantering och lagring. Det bästa sättet att göra kalciumet tillgängligt för potatisen är att regelbundet kalka potatislandet. Det är bra att kalka potatislandet med en liten engångsgiva då man odlar någon mellangröda. 8

NORDKALK AITO STRUKTURKALK:» Ökar skördarna» Minskar fosforläckaget» Ger åkrar med jämnare struktur» Minskar dragmotståndet» Möjliggör odling av krävande grödor» Minskar behovet av tilläggsgödsel Strukturkalk Vid strukturkalkning kalkar man åkern med kalk som är reaktivare och löser sig snabbare än vanlig jordförbättringskalk. Strukturkalken förbättrar både markens struktur och vattengenomsläpplighet, vilket minskar fosformängden i ytavrinningen till vattendrag. Det är ett välkänt problem att fosforn sköljs bort från åkrarna med regnvattnet. En strukturkalkad åker klarar också ett störtregn, eftersom åkerns yta inte blir smetig. I stället sugs vattnet in i marken och fosforn stannar kvar i åkern. Nordkalk Aito Strukturkalk är ett utmärkt sätt att minska övergödningen av vattendragen, samtidigt som den har en hel rad andra positiva effekter. Lösning på näringsläckage från lerjordar och problem med markstrukturen Strukturkalkning fungerar särskilt bra i lerjordar med beteckningen (L). Ju högre lerhalt, desto lönsammare blir investeringen i strukturkalkning. En lerjord med god struktur kännetecknas bl.a. av att den är grynig i både vått och torrt tillstånd. Jordar med dålig struktur blir hårda när de torkar och vid väta blir de smetiga och sega, vilket gör dem känsliga för jordpackning. Med strukturkalkning säkerställs odlingsjordens vattengenomsläpplighet, samtidigt som fosforn stannar kvar i marken och kan användas av växterna. En ekonomisk fördel för lantbrukaren Strukturkalkning är en lönsam investering som betalar sig tillbaka. Först och främst minskar metoden både fosforläckage via ytavrinning och läckage genom jordlagren. En bättre markstruktur gör jorden lättare att bruka, vilket minskar bränsleförbrukningen. Dessutom kan växternas rötter tränga längre ner i marken och därmed bättre tillgodogöra sig växtnäringen. En strukturkalkad jord fungerar som ett slags filter som håller kvar fosforn i åkern. Då minskar också behovet av gödsling. Försöksstudier visar att strukturkalkning ökar skörden med upp till 15 procent, samtidigt som fosforläckaget halveras. 9

Nordkalk Aito - foderkalk Nordkalk Aito - foderkalk tillverkas av den bästa och renaste kalkstenen. Produktionen omfattar tre slags foderkalk i olika fraktioner: Aito Utfodringskalk, Aito Kycklingkalk och Aito Hönskalk. Foderkalkens viktigaste egenskap är en hög kalciumhalt vilket samtidigt medför en god löslighet. NORDKALK AITO UTFODRINGSKALK Nordkalk Aito Utfodringskalk lämpar sig för utfodring av nötkreatur, fjäderfä och hästar. Produkten har en grovlek på 1 mm och den innehåller 36 % kalcium. NORDKALK AITO KYCKLINGKALK Nordkalk Aito Kycklingkalk är högklassig finmald kalksten med en grovlek på ca 3 mm och en kalciumhalt på 36 %. Kycklingkalk används främst för utfodring av fjäderfän. Nordkalks foderkalk garanterar att hönan får tillräckligt med kalk under alla förhållanden och i alla skeden av produktionsprocessen, för att kunna bilda skal på ägget och upprätthålla benstommens kondition. Om hönan inte får tillräckligt med kalk, blir kvaliteten på äggskalet sämre och hönan får kalkbrist. NORDKALK AITO HÖNSKALK Hönskalk är ca 6 mm grovt kalkstenskross som används som hönsfoder. Genom att använda grov kalk som smälter långsamt, försäkrar man sig om att hönorna får tillräckligt med kalcium under natten då äggskalet bildas. Nordkalk Aito - foderkalk kan köpas i lantbruksaffärer i 40 kg:s säckar, storsäckar eller i lösvikt. 10

Nordkalk Aito jordförbättringskalk KOLARI PRODUCT KVALITET FABRIK NEUTRALISE- RINGFÖRMÅGA OMRÄKNAD TILL CA, % SNABBVERKANDE NEUTRALISERINGS- LULEÅ FÖRMÅGA NÄRINGSÄMNEN, % Ca Mg RAAHE Nordkalk Aito Kalcit fuktig Karleby 37 22 37 <2 KOKKOLA Nordkalk Aito Magnesium fuktig Villmanstrand 33 11 23 6 ÖRNSKÖLDSVIK VIMPELI Nordkalk Aito Kalcit* fuktig Villmanstrand 26 16 26 <2 SWEDEN Nordkalk Aito Magnesium fuktig och torr Louhi 30 17 FINLAND 22 5 SIIKAINEN LOUHI Nordkalk Aito Kalcit* fuktig Louhi 36 20 35 <2 LAPPEENRANTA VAMPULA Nordkalk Aito Kalcit fuktig och torr Pargas 33 32 32 <2 ORSA SIPOO TYTYRI NORWAY Nordkalk Aito Strukturkalk torr Pargas 44 40 45 ALEKSEEVKA <2 PARGAS Nordkalk Aito Dolomit fuktig och torr Siikais 34 14 19 11 VASALEMMA RAKKE KÖPING ESTONIA Nordkalk Aito Magnesium fuktig och torr Sibbo 33 24 27 3 STOCKHOLM KUREVERE Nordkalk Aito Kalcit* fuktig Sibbo 37 22 37 <2 Nordkalk Aito Kalcit torr Tytyri, Lojo 34 27 33 <2 UDDAGÅRDEN STORUGNS ST. PETERSBURG RUSSIA Nordkalk Aito Strukturkalk torr Tytyri, Lojo 44 40 45 <2 Nordkalk Aito Magnesium fuktig och torr Vampula 30 16 SIAULIAI 20 7 IGNABERGA LANDSKRONA LITHUANIA Nordkalk Aito Kalcit fuktig Vampula 30 27 29 <2 Nordkalk Aito Magnesium fuktig och torr Vindala 31 20 23 5 *) Begränsad tillgång under vintermånaderna. Skadliga tungmetaller: Arsen (As): under 15 mg/kg, LÜBECK Kvicksilver (Hg): under 0,05 mg/kg, Kadmium (Cd): under 0,3 mg/kg, SZCZECIN Krom (Cr): under 20 mg/kg, Koppar (Cu): under 30 mg/kg, Bly (Pb): under 30 mg/kg, Nickel (Ni): under 20 mg/kg, Zink (Zn): under 250 mg/kg Fraktion: 100 % < 2 mm, 50 % < 0,15 mm. Förutom Aito Kalcit Sibbo och Karleby: 100 % < 3,15 mm och 50 % < 0,50 mm POLAND SŁAWNO GERMANY MIEDZIANKA

WWW.NORDKALK.FI NORDKALKS VERKSAMHETSORTER I FINLAND GRUVA MALNING KALKUGN SLÄCKNING FÖRSÄLJNING EGEN HAMN/DEPÅ BRAHESTAD KARLEBY VIMPELI SIIKAIS LOUHI VAMPULA VILLMANSTRAND TYTYRI SIBBO PARGAS TA KONTAKT Jan Drugge Försäljningschef, Södra Finland jordförbättringskalk, konsumentprodukter 020 753 7158 jan.drugge@nordkalk.com Växel: 020 753 7000 Mika Erkkilä Försäljningschef, Norra Finland jordförbättringskalk, foderkalk 020 753 7887 mika.erkkila@nordkalk.com Växel: 020 753 7000 12 Member of Rettig Group