Vård- och landskapsreformen och de tvåspråkiga kommunerna och landskapen

Vård- och landskapsreformen och de tvåspråkiga kommunerna och landskapen Olav Jern landskapsråd Finlands Svenska Kommunalföreningens symposium 16.11.2017 Kommunernas hus, Helsingfors

Innehåll 1. Landskapens kompetens 2. Tidtabell och lagstiftning 3. De tvåspråkiga kommunerna och landskapen

Huvuddragen i Norges, Sveriges och Danmarks kommunoch regionförvaltning Norge Sverige Danmark Kommuner Fylken Kommuner Landsting Kommuner Regioner Antal 428 19 290 21 98 5 Direktvalt fullmäktige Ja Ja Ja Ja Ja Ja Beskattningsrätt Formell Formell Ja Ja Ja Nej Allmän kompetens Negativt bestämd Negativt bestämd Ja Ja Ja Nej Personalens fördelning 91 9 70 30 78 22 Lagstiftningsgrund Kommunallagen gemensam Kommunallagen gemensam Separata lagar Intressebevakningen Gemensam KS (Kommunenesektorens organisasjon) Gemensam Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Två separata Kommunenes Landsforening, KL Danske Regioner

Sverige: Kommunallag (1991:900) Indelning i kommuner och landsting m.m. 1 Sverige är indelat i kommuner och landsting. Dessa sköter på demokratins och den kommunala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i denna lag eller i särskilda föreskrifter. Lag (2002:249). 2 Varje landsting omfattar ett län, om inte något annat är särskilt föreskrivet. Kommunernas och landstingens befogenheter Allmänna befogenheter 1 Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan.

Den nya vård- och landskapsförvaltningen i Finland Landskapens uppgifter finns uppräknade i landskapslagen Innefattar inte någon allmän kompetens Begränsas också av det faktum att landskapen inte föreslås få beskattningsrätt varför verksamheten regleras både genom lagstiftningen och genom statens finansstyrning

Landskapens uppgifter ½ : landskapslagen, 6 26 obligatoriska, 5 frivilliga Social- och hälsovård, främjande av social välfärd och hälsa, regional alkoholförvaltning OBS: Skolpsykolog- och kuratorsuppgifterna organiseras fortfarande av kommunerna Räddningsväsendet Miljö- och hälsoskydd Jordbruk och landsbygdsutveckling samt avbytarservice Fiskerinäringen och vattenhushållningen, planering av vattentjänster samt vattenvårds- och havsvårdsförvaltning Utveckling av regionen och dess näringsliv, ordnande av företags-, arbets- och näringslivstjänster (s.k. tillväxttjänster), integrationsfrämjande Planering och styrning av områdesanvändningen, landskapsplanering och främjande av byggverksamheten

Landskapens uppgifter 2/2 Planering av trafiksystem, regional väghållning och uppgifter i samband med statsunderstöd för enskilda vägar Främjande av kultur, kompetens/utbildning och idrott Främjande av landskapets identitet Beredskap inom landskapet och samordning av den regionala beredskapen Produktion av miljöinformation och förbättrande av miljömedvetenheten Regional organisering och utveckling av samservicen Andra uppgifter som åläggs landskapet särskilt (genom lag eller genom avtal) OBS: Internationella kontakter/uppdrag (frivillig eller obligatorisk?)

BEREDNINGEN OCH GENOMFÖRANDET AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS- OCH LANDSKAPSREFORMEN NY PLANERAD TIDSPLAN, IKRAFTTRÄDANDE 1.1.2020 RP 15/2017 (PROPOSITIONEN OM LANDSKAPS- OCH VÅRDREFORMEN) OCH DEN NYA VALFRIHETSPROPOSITION, SOM ERSÄTTER RP 47/2017 BEHANDLAS SAMTIDIGT I RIKSDAGEN: Landskapsval 10/2018, reformerna träder i kraft fr.o.m. 1.1.2020 Ny valfrihetsproposition till riksdagen 03/2018 och återtagande av RP 47/2017 (i slutet av februari eller i början av mars 2018) Lagpaketet antas före utgången av maj 2018 Lagarna stadfästs och träder i kraft 6/2018 Den temporära förvaltningen inleder sin verksamhet Landskapsval 28.10.2018 Resultatet vinner laga kraft 30.11.2018 Landskapsfullmäktige och landskapen organiserar sig fr.o.m. 1/2019 Landskapen fattar beslut om ordnandet av social- och hälsovården och genomförandet av valfriheten 2 4/2019. Överlåtelse av avtal Landskapen fattar beslut om landskapsstrategin och budgeten för 2020 Överlåtelse av avtal Ansvaret för att ordna social- och hälsovården och övriga uppgifter överförs, den nya lagstiftningen träder i kraft och valfriheten utvidgas i olika faser fr.o.m. 1.1.2020

Landskapsförvaltningen frågor att fundera på Landskapsfullmäktige Val Arbetssätt Förvaltningens struktur Affärsverk Bolagisering Grundläggande element i en förvaltning Mångahanda uppgifter, inte bara vård Personalens ställning Ekonomi

Arbetsfördelning kommun-landskap-stat Kommuner (311): Samfund för lokal delaktighet, demokrati och livskraft som sköter självstyrelseuppgifter som beslutats av invånarna och lagstadgade lokala uppdrag. Kunskap och bildning Hälsa och välbefinnande Idrott och kultur Ungdomsväsendet Lokal näringspolitik Markanvändning och byggande Landskap (18) + Åland med Egen självstyrelse Social- och hälsovård Sakkunnigaktör som främjar hälsa, välfärd och säkerhet Räddningsväsendet Miljö- och hälsoskydd Regionutveckling Styrning av områdesanvändning och byggande Arbets- och näringslivstjänster Planering av trafiksystem och regional planering av kollektivtrafik Landsbygdsutveckling och avbytarservice Staten: Upprätthållande och utveckling av rättsstaten Respekt för och bedömning av de grundläggande fri- och rättigheterna Säkerhetsuppgifter Riksomfattande och internationella uppgifter Allmän intressebevakning

Viktigaste lagar/lagförslag Landskapslag Lag om ordnande av social- och hälsovård Lag om införande av landskapslagen, lagen om ordnande av social- och hälsovård och lagen om ordnande av räddningsväsendet Lag om landskapens finansiering Lag om landskapsindelning Lag om statsandel för kommunal basservice Lag om ändring av lagen om Keva Lag om ändring av vallagen Lag om KT

Beslutsfattandet, verksamheten och invånarnas deltagande i landskapet FULLMÄKTIGE Landskapsstrategi STYRELSE Praktisk ledning av verksamheten, förvaltningen och ekonomin LANDSKAPSDIREKTÖR 59 99 medlemmar Invånarnas påverkningsmöjligheter direkta val initiativrätt rådgivande folkomröstning diskussioner och hearingar ungdomsfullmäktige, senior- och handikappsråd minoritetsspråkets påverkningsorgan LANDSKAPSKONCERN Separering av producent och beställare Serviceinrättning Bolagiserad verksamhet IKT Rikstäckande servicecentra gemensamma upphandlingar andra stödtjänster lokaler

Betydande verksamhetsmässig förändring Tillfälliga beredningsorgan, ekonomi- och personalförvaltningen, ordnandet av det första valet, IKT Styrningssystemet Finansieringssystemet Förhandsberedningen av grundandet av landskapen, samarbete, inledandet av det verksamhetsmässiga förändringsarbetet Inledningen av IKTförändringsarbetet Landskapen verksamma Uppgifter från: NTM-centralerna Kommunerna Landskapen TE-byråerna regionförvaltningsverken IKT Påverkar även statsförvaltningen och kommunerna 13 Tiden efter det första valet, landskapsfullmäktige, styrelse och val av de viktigaste tjänsteinnehavarna, beredning av första budgeten och landskapsstrategin, IKT Egendomsöverföringar Personalöverföringar Den offentliga förvaltningen och det demokratiska systemet genomgår grundläggande förändringar

Landskapsfullmäktige, uppgifter Landskapet har ett landskapsfullmäktige som ansvarar för landskapets verksamhet och ekonomi samt utövar landskapets beslutanderätt. Landskapsfullmäktige fattar beslut om 1) landskapsstrategin, 2) landskapets förvaltningsstadga, 3) budgeten och ekonomiplanen, 4) principerna för ägarstyrningen samt koncerndirektiv, 5) frågor som gäller det affärsverk som avses i 9 kap., 6) grunderna för skötseln av tillgångarna och placeringsverksamheten, 7) grunderna för den interna kontrollen och riskhanteringen, 8) de allmänna grunderna för de avgifter som tas ut för tjänster och andra prestationer samt de kundavgifter som tas ut för tjänster som ingår i landskapets organiseringsansvar, 9) ingående av borgensförbindelse eller ställande av annan säkerhet för annans skuld, 10) valet av ledamöter i organ, om inte något annat föreskrivs nedan, 11) grunderna för de förtroendevaldas ekonomiska förmåner, 12) valet av revisorer för landskapet, 13) utseendet av redovisningsskyldiga, 14) godkännande av landskapets bokslut samt ansvarsfrihet, 15) annat som landskapsfullmäktige enligt gällande bestämmelser eller föreskrifter ska besluta om.

Landskapsfullmäktige, val Ledamöterna och ersättarna i landskapsfullmäktige utses genom val som förrättas i landskapet (landskapsval). Landskapsfullmäktiges mandattid är fyra år och den börjar vid ingången av juni månad valåret. Landskapsval är direkta, hemliga och proportionella. Bestämmelserna om landskapsvalet finns i vallagen (714/1998). Rösträtten i landskapsval och i folkomröstningar i landskap. Antalet ledamöter i fullmäktige: Landskapsfullmäktige beslutar hur många ledamöter som landskapsfullmäktige ska ha. Antalet är ett udda tal enligt antalet invånare i landskapet: högst 200 000 59 ledamöter 200 001 400 000 69 ledamöter 400 001 600 000 79 ledamöter 600 001 800 000 89 ledamöter mer än 800 000 99 ledamöter

Fullmäktigegrupper och stöd för deras verksamhet För arbetet i landskapsfullmäktige kan ledamöterna bilda fullmäktigegrupper. En ledamot kan också ensam bilda en fullmäktigegrupp. För att förbättra fullmäktigegruppernas verksamhetsförutsättningar kan landskapet lämna ekonomiskt stöd för verksamheten inom fullmäktigegrupperna och för åtgärder genom vilka fullmäktigegrupperna främjar landskapets invånares möjligheter att delta och påverka. När stöd beviljas ska stödets användningsändamål specificeras. Stödbeloppet ska uppges i landskapets bokslut särskilt för varje fullmäktigegrupp. Partiernas kretsorganisationers roll blir viktig! Fullmäktigearbetet behöver personresurser för att garantera långsiktighet!

Invånarnas rätt till inflytande Förutom rösträtten i landskapsval och i folkomröstningar i landskap stadgas om andra möjligheter att delta och påverka: Generellt: Landskapets invånare och de som använder landskapets tjänster har rätt att delta i och påverka landskapets verksamhet. Landskapsfullmäktige ska sörja för mångsidiga och effektiva möjligheter att delta. Initiativrätt: Landskapets invånare samt sammanslutningar och stiftelser som har verksamhet i området har rätt att komma med initiativ i frågor som gäller landskapets verksamhet. Initiativtagaren ska informeras om de åtgärder som vidtagits med anledning av initiativet. Folkomröstning i landskap: Landskapsfullmäktige kan besluta att en rådgivande folkomröstning ska ordnas i landskapet i en fråga som hör till landskapet.

Landskapets påverkansorgan Ungdomsfullmäktige för landskapet eller en motsvarande påverkansgrupp för unga Ett äldreråd för landskapet Ett råd för personer med funktionsnedsättning Påverkansorgan för den språkliga minoriteten: I tvåspråkiga landskap ska landskapsstyrelsen tillsätta ett påverkansorgan för den språkliga minoriteten.

Landskapets organ I landskapet ska det förutom landskapsfullmäktige finnas en landskapsstyrelse och en revisionsnämnd. Landskapsfullmäktige kan tillsätta 1) nämnder som lyder under landskapsstyrelsen för skötseln av uppgifter av bestående natur, 2) direktioner som lyder under landskapets organ för skötseln av en bestämd uppgift, 3) sektioner i landskapsstyrelsen samt i nämnder och direktioner.

Ledningen av landskapet Landskapets verksamhet leds i enlighet med den landskapsstrategi som landskapsfullmäktige har godkänt. Landskapsstyrelsen leder landskapets verksamhet, förvaltning och ekonomi. Landskapets förvaltning, skötseln av landskapets ekonomi samt landskapets övriga verksamhet leds av en landskapsdirektör, som är underställd landskapsstyrelsen.

Landskapsstyrelsens ska Landskapsstyrelsens uppgifter 1) svara för landskapets förvaltning och skötseln av landskapets ekonomi, 2) svara för beredningen och verkställigheten av landskapsfullmäktiges beslut och för tillsynen över beslutens laglighet, 3) bevaka landskapets intresse och, om inte något annat anges i förvaltningsstadgan, företräda landskapet och föra landskapets talan, 4) företräda landskapet som arbetsgivare och svara för landskapets personalpolitik, 5) svara för samordningen av landskapets verksamhet, 6) svara för ägarstyrningen av landskapskoncernen samt för styrningen och övervakningen av andra som producerar tjänster som omfattas av landskapets organiseringsansvar, 7) sörja för landskapets interna kontroll och ordnandet av riskhanteringen, 8) sörja för ordnandet av internrevision av landskapet

Landskapsdirektör Landskapsdirektören väljs av landskapsfullmäktige. Landskapsdirektören kan väljas tills vidare eller för viss tid och hen står i tjänsteförhållande till landskapet.

Uppgifter och årsverken som överförs till landskapen Samarbetsområden för miljöoch hälsoskyddet 62 st. 980 1 000 årsverken Avbytarverksamheten, kommunala lokala enheter 44 st. 4 000 årsverken Social- och hälsovårdsorganisationer 190 st. 200 000 årsverken Räddningsverk 22 st. 5 500 årsverken Landsbygdsförvaltningen 56 st. 330 årsverken Landskapsförbund 18 st. 600 årsverken NTM-centraler 15 st. 2 100 årsverken TE-byråerna 15 st. 2 800 årsverken Totalt: över 400 organisationer och 215 000 årsverken till 18 landskap

Landskapet som arbetsgivare lag om Kommun- och landskapsarbetsgivarna KT KT är inte längre en del av Finlands Kommunförbund r.f. utan ett självständigt offentligrättsligt samfund Styrelse (uppgifterna för en central arbetsmarknadsorganisation, koordinering) Kommunsektion Kommuner Samkommuner Landskapssektion Landskap Företagssektion Koncernbolag Koncernsamfund Den nya arbetsgivarorganisationens byrå

Finlands kommuner och landskap,fkl - Suomen kunnat ja maakunnat, SKM Motiveringar: Demokrati Självstyrelsens två aktörer kommuner och landskap (grundlagens 121 ) Offentliga tjänster Kommuner och landskap som ekonomiska samfund Kommuner och landskap behöver sakkunnig- och stödtjänster Landskapens identitet Nordiskt, europeiskt och vidare internationellt samarbete : The Association of Finnish Local and Regional Authorities

Den temporära förvaltningen: Start 1.6.2018 (1) De landskap som avses i 2 i landskapslagen inrättas som offentligrättsliga samfund den 1 juni 2018!? För beredningen av inledandet av landskapets verksamhet och förvaltning svarar landskapets temporära beredningsorgan, som tillsätts i enlighet med 2 mom., tills landskapsfullmäktige har valts och landskapsstyrelsen som tillsätts av landskapsfullmäktige har inlett sin verksamhet. Landskapsförbundet, kommunerna, samarbetsområdena för primärvården och socialvården, sjukvårdsdistriktet, specialomsorgsdistriktet, räddningsverket, närings-, trafik- och miljöcentralen och arbets- och näringsbyrån inom landskapet ska omedelbart efter att denna lag har trätt i kraft avtala om det temporära beredningsorganets sammansättning. Medlemmarna i organet ska väljas bland tjänsteinnehavarna i de ovan nämnda organisationerna, och de ska ha god sakkunskap om verksamheten och ekonomin inom sitt ansvarsområde. Landskapsförbundet leder avtalsförhandlingarna. Dess styrelse tillsätter det temporära beredningsorganet i enlighet med vad som avtalas i förhandlingarna. Finansministeriet ska underrättas om tillsättandet.

Start 1.6.2018 (2) Det temporära beredningsorganets uppgifter och behörighet Det temporära beredningsorganet leder beredningen av inledandet av landskapets verksamhet och förvaltning och utövar beslutanderätt i dessa frågor samt svarar för talan i sina uppgifter tills landskapsfullmäktiges mandatperiod börjar. Beredningsorganet kan inom sig tillsätta sektioner för skötseln av särskilda uppgifter och överföra beslutanderätten i de uppgifterna till sektionen. Beredningsorganet ska i samarbete med de myndigheter från vilka uppgifter och personal som sköter dem övergår till landskapet 1) utreda vilken personal som övergår till landskapen och för landskapsfullmäktige bereda förslag till övergångsplan och övergångsavtal för personalen, 2) delta i utredandet av vilken fast och lös egendom som övergår till landskapen, 3) delta i utredandet av vilka avtal som övergår till landskapen och de rättigheter och skyldigheter som hänför sig till dem, 4) delta i utredandet av de informations- och kommunikationstekniska system och lösningar som stöder skötseln av de förvaltnings- och serviceuppgifter som övergår till landskapen, 5) bereda ordnandet av landskapets verksamhet och förvaltning, 6) besluta om landskapets budget för 2019, 7) delta i ordnandet av det första landskapsvalet, 8) bereda andra ärenden med direkt anknytning till inledandet av landskapens verksamhet och förvaltning.

Österbotten - Pohjanmaa Efter reformen 14 kommuner då Storkyro överförs till Södra Österbotten Svensk majoritet i landskapet 1 finsk kommun, 2 kommuner med finsk majoritet, 11 kommuner med svensk majoritet Diskussionen i Kronoby Vasa centralsjukhus och dess ställning Universitetssjukhuset i Åbo Sjukvårdens ställning i Jakobstad vem får göra vad Kommunalarens allmännaste fråga: finns social- och hälsovården kvar i min kommun Tredje sektorn Den privata sektorn Mycket liten diskussion om annat än vården

Exemplet Nyland Luomme itsehallinnollisen Uudenmaan Vi skapar ett självstyrt Nyland Creating autonomous Region of Helsinki

I Nyland kommer social- och hälsovården att ha en ännu mer dominerande ställning än i landet i medeltal

Landskapskoncernen Nyland

Nyland, landskapsreformen och tvåspråkigheten Av 26 kommuner är 13 tvåspråkiga med finska som majoritetsspråk och 2 tvåspråkiga med svenskan i majoritet I den politiska ledningsgruppen finns 2 svenskspråkiga av 22 ledamöter totalt I tjänstemannaledningsgruppen finns ingen svenskspråkig, ordförande är landskapsdirektör Ossi Savolainen Särskilt svårt att få den svenska rösten hörd för specialgruppers behov, t.ex. Kårkullas nuvarande klienter Stort utbud av privata aktörer. Valfriheten räddning eller???

EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM 27 kommuner varav 2 är tvåspråkiga med svensk majoritet och 1 tvåspråkig med finsk majoritet Många frågor kring Åbolands sjukhus Åbo universitetssjukhus samarbete med Österbotten och ansvar gentemot Åland Skild svenskspråkig sektion i beredningen Kårkulla 2 av 18 i den politiska ledningsgruppen är svenskspråkiga (kuriosum: Annika Saarikko är medlem) Ledande tjänsteinnehavares möte har en mycket bred sammansättning Egentliga Finlands kommunmöte

Mellersta Österbotten Mellersta Österbotten har 8 kommuner varav 1 är tvåspråkig med finsk majoritet. Det minsta av de 18 landskapen med 68 000 invånare. Kronoby är medlem i sjukvårdsdistriktet som omvandlats till Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite som startade sin verksamhet 1.1.2017. Soite är landskapets samkommun som förenar grund- och specialtjänsterna samt social- och hälsovårdstjänsterna. För beredningen av landskaps- och vårdreformen finns bl.a. en styrgrupp med 58 medlemmar, varav 6 är svenskspråkiga inkl. tjänstemän från Österbottens NTM-central, och ett stort arbetsutskott, dit också Kronobys kommundirektör är kallad. Hur fördela Österbottens och Södra Österbottens NTM-centralers tjänstemän? Kronobys ställning

Tack! Olav Jern Landskapsråd olav.jern@gmail.com Tel. +358 44 320 6567