Relevanta dokument

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

SVENSK STANDARD SS 3522:2004. Byggnadsbeslag Låsenhet för fast montering Inbrottsskydd Klassindelning

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Processinriktning i ISO 9001:2015

Betongprovning Hårdnad betong Tryckhållfasthet Omräkningsfaktorer

Produkter för vårdbäddar Allmänna bestämmelser Egenskaper, provning och kontroll

Miljöledningsnytt - nya ISO & andra nyheter


Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 43

Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning. Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression

ISO 14001:2015 Naturvårdsverket Stefan Larsson/6DS

Samma krav gäller som för ISO 14001

OHSAS Av Benny Halldin

Energiledning. Olof Hjelm, Docent Industriell miljöteknik, IEI Linköpings universitet

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik)

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 33


Nyheter i ISO och 14004

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 01

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 77

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 25 84

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 25 62

Det här är OHSAS 18001

GUIDE för uppföljning/revision. Uppföljning av integrerade ledningssystem



Inga krav utöver ISO 14001

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015

LUNDS UNIVERSITET. Kvalitets- och miljöledning


Metallic industrial piping

ISO/IEC och Nyheter

ISO general purpose screw threads Basic profile Part 1: Metric screw threads

SEK Handbok 450 Utgåva 1

THE EUROPEAN GREEN BUILDING PROGRAMME. Riktlinjer för energiledning

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2004 MILJÖPOLICY

SVENSK STANDARD SS 3659

ISO general purpose metric screw threads Selected sizes for screws, bolts and nuts

Motorbränslen Etanol E85 Krav och provningsmetoder

Bilaga A Checklista vid leverantörsbedömning SIDA 1AV 11

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

Betong Användning av EN i Sverige

Kvalitetsprocesser och nya utmaningar i ISO-certifieringar. Jana Johansson Kvalitetsansvarig CityAkuten Praktikertjänst AB

Tätningselement O-ringar Inbyggnad

ISO :2015 4: Ledarskap, ansvar och delaktighet

Utformning av miljöledningssystem

Posttjänster Svenska postadresser. Postal services Swedish postal addresses


Uppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9001:2008/AC:2009

SVENSK STANDARD SS-EN 16001:2009

Anders Pousette Johan Lundberg Lagen om Energikartläggning i stora företag

Vägfordon Ergonomiska krav för förarens arbetsplats i linjebussar Del 3: Informationsanordningar och manöverkontroller (ISO :2005, IDT)

Brotschar Terminologi. Reamers Terminology

SVENSK STANDARD SS :2005. Betongprovning Hårdnad betong Avflagning vid frysning. Concrete testing Hardened concrete Scaling at freezing

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport F 8 80/05 3 9

Märkning av gas-, vätske- och ventilationsinstallationer. Identification marking for gas, liquid and ventilating installations

SVENSK STANDARD SS-EN ISO


Blanka stålprodukter Tekniska leveransbestämmelser Del 2: Stål för konstruktionsändamål

SVENSK STANDARD SS-ISO 14020

Miljöledningsbarometern 2002

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg

Kvalitets och miljösystem på byggföretag

Dokumentförvaring Förvaringsmedel för handlingar på papper Arkivboxar och aktomslag av papper eller papp

Ledningssystem för IT-tjänster

Välkomna! VBEF05, Anne Landin maj Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting.

Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen?

Blanka stålprodukter Tekniska leveransbestämmelser Del 3: Automatstål. Bright steel products Technical delivery conditions Part 3: Free-cutting steels

Krav Svensk Kvalitetsbas 1:2016 ISO 9 001:2015 Sammanfattning av hur motsvarar kraven i SKB kraven i ISO Ledarskap, ansvar och delaktighet

Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001

Markundersökningar Totalbestämning av svavel genom torrförbränning. Soil quality Determination of total sulfur by dry combustion

Lagen om Energikartläggning i stora företag

Ledningssystem för verksamhetsinformation en introduktion

Informationssäkerhetsgranskning. ISO ledningssystem för informationssäkerhet

Systematiskt arbete med skydd av samhällsviktig verksamhet

Ledningssystem för Informationssäkerhet (LIS) vid Linköpings universitet

Byggmaterial och byggprodukter Fukt- och värmetekniska egenskaper Tabeller med beräkningsvärden

Ledningssystem för informationssäkerhet - Kompetensprofil

Handbok för energiledningssystem Tips och goda råd från Energimyndigheten

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Vilket mervärde ger certifiering dig?

Telia och Energikartläggning Implementering av EU s EED direktiv

TK 461 Energiledning Energy Management systems

Välkommen till NMTs miljöledningssystem

SVENSK STANDARD SS-EN 12246

Transkript:

Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 62 77 50 Fastställd 2003-10-24 Utgåva 1 Energiledningssystem Kravspecifikation Energy management systems Specification ICS 13.020.10 Språk: svenska Publicerad: november 2003 Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

Sida 2 Innehåll Orientering... 3 1 Omfattning... 4 2 Normativa hänvisningar... 4 3 Termer och definitioner... 4 4 Allmänna krav... 6 4.1 Allmänt... 6 4.2 Energipolicy... 6 4.3 Planering... 7 4.3.1 Kartläggning och analys av energiaspekter... 7 4.3.2 Lagar och andra krav... 7 4.3.3 Energimål och handlingsplan... 7 4.4 Införande och drift... 7 4.4.1 Organisationsstruktur och ansvar... 7 4.4.2 Utbildning, medvetenhet och kompetens... 8 4.4.3 Kommunikation... 8 4.4.4 Dokumentation av energiledningssystemet... 8 4.4.5 Dokumentstyrning... 8 4.4.6 Verksamhetsstyrning... 9 4.5 Kontroll och korrigerande åtgärder... 9 4.5.1 Övervakning och mätning... 9 4.5.2 Avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder... 9 4.5.3 Revision av energiledningssystem... 10 4.6 Ledningens genomgång... 10 Sida Dokumentet består av 10 sidor. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, tel 08-555 520 00. Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS Förlag AB, 118 80 STOCKHOLM Telefon: 08-555 523 10. Telefax: 08-555 523 11 E-post: sis.sales@sis.se. Internet: www.sis.se

Sida 3 Orientering Denna standard för energiledningssystem kan användas separat men har utformats så att den också kompletterar SS-EN ISO 14001 Miljöledningssystem Kravspecifikation med vägledning för användning (ISO 14001:1996). Även om de båda standarderna har olika omfattning har de likartad uppbyggnad för att underlätta användningen. Denna standard gör det möjligt för en organisation att samordna eller integrera sitt energiledningssystem med redan införda ledningssystem. Det är också möjligt för en organisation att modifiera sitt eller sina befintliga ledningssystem för att få ett ledningssystem som uppfyller kraven i denna standard. Denna standard innefattar dock inte krav som är specifika för andra ledningssystem, t.ex. sådana krav som är speciella för ledning med avseende på miljö, hälsa och säkerhet, ekonomi eller riskhantering. Ständig förbättring Förbättra Ledningens genomgång Energipolicy Planering Planera Följa upp Kontroll och korrigerande åtgärder Införande och drift Genomföra Figuren baseras på Figur 1 i ISO 14001:1996 Figur 1 Modell för energiledningssystem i denna standard ANM. Den metodik som är känd som Plan-Do-Check-Act (PDCA) kan tillämpas på denna standard. PDCA kan kortfattat beskrivas på följande sätt: Planera (plan): Genomföra (do): Följa upp (check): Förbättra (act): fastställ vilka mål och processer som erfordras för att åstadkomma resultat som överensstämmer med kundkrav och organisationens policy. inför processerna. övervaka och mät processer och produkt med utgångspunkt från policy, mål och krav på produkten, och rapportera resultaten. vidta åtgärder för att ständigt förbättra processernas prestanda.

Sida 4 1 Omfattning Denna standard specificerar krav på ett energiledningssystem som gör det möjligt för en organisation att formulera en energipolicy och energimål med hänsyn till lagkrav och kunskap om faktorer som påverkar energianvändningen. Standarden ställer krav på ständig förbättring i form av effektivare energianvändning och/eller ökad användning av förnybar energi och/eller ökat energiutbyte med omgivande samhälle. Standarden gäller de faktorer som påverkar energianvändningen som en organisation kan kontrollera och påverka. Standarden anger dock inte några specifika kriterier för energianvändningen. Denna standard är tillämplig på varje organisation som vill: a) införa, underhålla och förbättra ett energiledningssystem, separat eller inom ramen för ett befintligt ledningssystem; b) förvissa sig om överensstämmelse med den egna uttalade energipolicyn; c) visa sådan överensstämmelse för andra; d) certifiera/registrera sitt energiledningssystem hos en utomstående organisation; e) göra en egen bedömning och redovisning av överensstämmelse med standarden. Alla krav som anges i standarden avses ingå i energiledningssystemet. I vilken grad detta är tillämpbart beror dock på faktorer som organisationens energipolicy, karaktären av aktiviteter/verksamheter och under vilka förhållanden organisationen verkar. Omfattningen av varje tillämpning av denna standard måste identifieras. 2 Normativa hänvisningar Det finns för närvarande inga normativa hänvisningar. 3 Termer och definitioner I denna standard gäller följande definitioner; 3.1 avvikelse icke-uppfyllande av ett krav ANM. Definition enligt SS-EN ISO 9000 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi (ISO 9000:2000) 3.2 betydande energiaspekt energiaspekt, som påverkar en betydande del av organisationens totala energianvändning ANM. Som betydande energiaspekt betraktas även en energiaspekt med potential för en eller flera av nedanstående: Effektivare energianvändning; Ökad användning av förnybar energi; Ökat energiutbyte med omgivande samhälle. 3.3 energi användning av energibärare som el, olja, gas, kol, biobränsle, annat bränsle och värme inklusive överskottsenergi ANM. Energi är, liksom alla fysikaliska storheter, ett abstrakt begrepp. Den internationella enheten för termisk energi är Joule, och för elektrisk energi Wh.

Sida 5 3.4 energianvändning nyttjande av energi, tillförd eller omvandlad inom en organisations verksamhet 3.5 energiaspekt del av en organisations aktiviteter/verksamheter, produkter eller tjänster, som påverkar energianvändningen 3.6 energiledningssystem den del av det övergripande ledningssystemet, som omfattar organisationsstruktur, planering, ansvar, praxis, rutiner, processer och resurser för att utveckla, införa, uppfylla, revidera och underhålla energipolicyn 3.7 energimål mål baserade på den energipolicy som en organisation bestämmer sig för att uppfylla och som genererar ständiga förbättringar och om möjligt är kopplade till de betydande energiaspekterna 3.8 energipolicy uttalande av en organisation om sina intentioner och principer för den totala energianvändningen 3.9 förebyggande åtgärd åtgärd för att eliminera orsaken till en potentiell avvikelse (3.1) eller annan oönskad, möjlig situation ANM. 1 Det kan finnas mer än en orsak till en potentiell avvikelse. ANM. 2 Förebyggande åtgärd vidtas för att förhindra uppkomst av avvikelse (3.1) under det att korrigerande åtgärd (3.11) vidtas för att förhindra upprepning. ANM. 3 Definition enligt SS-EN ISO 9000 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi (ISO 9000:2000) 3.10 högsta ledning person eller grupp av personer, som på högsta nivå styr organisationen eller del av organisationen, som omfattas av energiledningssystemet 3.11 korrigerande åtgärd åtgärd för att eliminera orsaken till en konstaterad avvikelse (3.1) eller annan oönskad situation ANM. 1 Det kan finnas mer än en orsak till en avvikelse. ANM. 2 Korrigerande åtgärd vidtas för att förhindra upprepning av avvikelse (3.1) under det att förebyggande åtgärd (3.9) vidtas för att förhindra uppkomst. ANM. 3 Definition enligt SS-EN ISO 9000 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi (ISO 9000:2000) 3.12 organisation bolag, sammanslutning, firma, företag, myndighet, eller institution, eller del av eller kombination av sådana, juridisk enhet eller ej, offentlig eller privat, som har egna uppgifter och egen administration ANM. 1 För organisationer med mer än en driftsenhet kan en enskild driftsenhet definieras som en organisation. ANM. 2 Definition enligt SS-EN ISO 14001 Miljöledningssystem Kravspecifikation med vägledning för användning (ISO 14001:1996)

Sida 6 3.13 revision av energiledningssystemet systematisk och dokumenterad verifieringsprocess för att objektivt samla in och utvärdera belägg för att avgöra om en organisations energiledningssystem är i överensstämmelse med de revisionskriterier för energiledningssystemet, som fastställts av organisationen samt för att kommunicera resultaten från denna process till ledningen 3.14 rutin angivet sätt att utföra en aktivitet eller en process ANM. 1 Rutiner kan vara dokumenterade eller inte dokumenterade. ANM. 2 När en rutin är dokumenterad används ofta termen dokumenterad rutin. ANM. 3 Definition enligt SS-EN ISO 9000 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi (ISO 9000:2000) 3.15 ständig förbättring process för att förbättra energiledningssystemet för att uppnå bättre total energianvändning i enlighet med organisationens energipolicy ANM. Processen syftar till att uppnå en eller flera av nedanstående: Effektivare energianvändning; Ökad användning av förnybar energi; Ökat energiutbyte med omgivande samhälle i enlighet med organisationens energipolicy. 4 Allmänna krav 4.1 Allmänt Organisationen skall upprätta och underhålla ett energiledningssystem enligt de krav som anges i detta avsnitt. Organisationen skall definiera gränserna för sitt energiledningssystem. 4.2 Energipolicy Högsta ledningen skall upprätta och underhålla organisationens energipolicy och säkerställa att den: a) är relevant i förhållande till typ, storlek och energianvändning i sina aktiviteter/verksamheter, produkter eller tjänster; b) innefattar ett åtagande om ständig förbättring; c) innefattar ett åtagande om att följa tillämplig lagstiftning samt föreskrifter och övriga krav inom energiområdet som organisationen berörs av; d) utgör grunden för att fastställa och följa upp energimålen; e) är dokumenterad, införd, underhållen och kommunicerad till alla anställda; f) är tillgänglig för allmänheten.