Verksamhetsberättelse 2016 PATIENTNÄMNDEN

Verksamhetsberättelse 2016 PATIENTNÄMNDEN

2 (19) INNEHÅLL Innehåll 1 Ordförande har ordet...3 2 Inledning...4 3 Uppgifter/bakgrund...4 4 Patientnämndens verksamhetsidé...5 5 Patientnämndens vision...6 6 Arbetssätt...6 7 Patientsäkerhet...7 8 Verksamhetsutveckling...7 9 Patientenkät... 10 10 Möten blir upplevelser... 11 11 Verksamhetsstatistik/kontaktorsaker... 12 12 Ärenden... 12 13 Ärenden fördelat efter kön... 14 14 Hur kontaktar patienten patientnämnden... 14 15 Ärenden per förvaltning/verksamhet... 14 16 Stödpersonsverksamhet... 16 17 Informationsverksamhet... 17 18 Arbetsmiljö... 17 19 Utmaningar och målsättning... 18 20 Nämndens ledamöter och ersättare... 18 21 Nämndens arbete under året... 19

3 (19) 1 ORDFÖRANDE HAR ORDET Nu lämnar vi åter igen ett verksamhetsår bakom oss och stiger in i ett nytt. 2016 har kantats av många utmaningar, vilka har lagt en stabil grund över vad vi vill utveckla och fokusera på framöver. En tydligare struktur för nämndens arbete har tagits fram vilket kommer att bidra till ett mer enhetligt och systematiskt arbete. Vikten av att lyssna på patienten och ta deras synpunkter och tankar på allvar, är grunden till en patientsäker vård. Forskning visar på att ökad patientdelaktighet även ökar patientsäkerheten. I den allmänna debatten ligger fokus på en alltmer patientcentrerad vård, något som jag välkomnar. Det är viktigt att lyfta patienten, dess kunskaper och berättelser, för att få en större förståelse för hela människan i vården. Här spelar patientnämnden en viktig roll, där vi är den instans som patienterna vänder sig till, när dom upplever att dom inte blir lyssnade på eller möter ett bristfälligt bemötande. Våra kunskaper som vi får utifrån dessa samtal och berättelser från patienterna kan vi på ett strukturellt plan sammanföra i syfte att förbättra och stärka patientsäkerheten. Som det framgår av verksamhetsberättelsen har arbetsbelastningen på kansliet varit hög. Samtidigt har nöjdheten över personalens arbete ökat. Detta visas väldigt tydligt i patientenkäten, där hela 98 % är nöjda med kontakten, men också med dagens ros i Västmanlands läns tidning. Jag vill lyfta särskilt ett citat från patientenkäten som visar både på vikten av att lyssna och att nämndens arbete konkret leder till ökad patientsäkerhet. Den hjälpen jag har fått från er har betytt mycket för mig personligen. Ni lyssnade på mina synpunkter och jag tror eller vet att det kommer att hjälpa någon annan patient så inte samma sak händer igen. Nämnden har beslutat att fortsätta fokusera på sökorden; psykatri, kvinnoklinken, stafettläkare och omsorg i syfte att följa dessa under en längre tid för att kunna säkerställa tendenser. Avslutningsvis vill jag tacka patientnämndens kansli, stödpersoner, ledamöter och ersättare för ett gott samarbete och arbete under 2016 och ser med spänning fram emot verksamhetsåret 2017 tillsammans med er. Anna Maria Romlid Ordförande patientnämnden

4 (19) 2 INLEDNING Patientnämnden är regionens centrala instans för hantering av patientklagomål. Vår uppgift är att hjälpa och stödja patienter i deras kontakt med vårdgivarna när de har synpunkter eller klagomål mot händelser i sin kontakt med vården. Det kan exempelvis vara synpunkter på, vård och behandling, omvårdnad, kommunikation, bemötande, administration, omvårdnad eller tillgänglighet. En stor del av arbetet på kansliet är att informera och vägleda patienten i frågor som rör hälso-och sjukvård. Målsättningen är att verksamheten ska vara väl känd hos såväl patienter som vårdgivare. Patienterna kontaktar oss på telefon, myndighetsbrevlådan, brev och via 1177-e-tjänster. Patienternas synpunkter registreras i regionens avvikelsesystem Synergi. Synpunkterna och svaren från verksamheterna sammanfattas och är grund för nämndens arbete. De används även som underlag till statistisk återrapportering till alla verksamheter. Året 2016 har präglats av underbemanning på kansliet. Under en längre period saknade kansliet chef och en ny chef tillsattes i april. En av handläggarna har varit långtidssjukskriven. Detta har inneburit en annan hantering och registrering av klagomål och synpunkter i Synergi. Alla ärenden som har haft annan karaktär såsom vägledning, information och rådgivning har registrerats manuellt pinnstatistik. Anledningen är att registreringen är tidskrävande och att handläggning av patientärenden istället prioriterats för att uppnå en rimlig handläggningstid. 3 UPPGIFTER/BAKGRUND Patientnämnden och dess kansli handlägger ärenden som rör synpunkter på hälsooch sjukvård i verksamhet som bedrivs av regionen eller privat verksamhet som har landstingsavtal, den tandvård som enligt tandvårdslagen (1985:125) bedrivs eller helt eller delvis finansieras av landstinget. Målsättningen är att ha avtal med länets samtliga tio kommuner. Under året har fyra kommuner tecknat avtal, dessa är Köping, Fagersta, Sala och Kungsör. Patientnämndens uppgift är att ge stöd till enskilda patienter så att de får den information de behöver för att kunna tillvarata de resurser de är i behov av inom hälso-och -sjukvård samt att kunna söka hjälp på rätt vårdnivå. Nämnden är fristående från hälso-och sjukvården och opartisk i relationen med patienter, anhöriga och vårdgivare. Den gör inga medicinska bedömningar och tar inte ställning till om vårdgivaren har gjort rätt eller fel. Nämnden kan heller inte kräva att vårdgivaren ska ändra på sitt sätt att arbeta. Syftet är att beskriva, informera, klarlägga och förklara, och på detta sätt bidra till en ökad förståelse och patientsäkerhet mellan patient och vårdgivare. Patientnämnden är underställd regionfullmäktige och får sitt mandat via lag om patientnämndsverksamheten (1998:1 656). Enligt lagen ska det inom varje region och

5 (19) kommun finnas en eller flera nämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter inom: den hälso- och sjukvård, som enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) bedrivs av landstinget eller enligt avtal med regionen den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen som bedrivs av kommunerna eller enligt avtal med kommuner och den allmänna omvårdnaden enligt socialtjänstlagen (2001:453) som ges i samband med sådan hälso- och sjukvård, samt den tandvård som enligt tandvårdslagen (1985:125) bedrivs eller helt eller delvis finansieras av regionen. Lagen om patientnämndsverksamhet anger vidare att nämnden utifrån synpunkter och klagomål ska stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutvecklingen i hälso- och sjukvården, genom att: Hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna tillvarata sina intressen i hälso- och sjukvården. Främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal. Hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet. Rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter. Nämnden ska informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonal och andra berörda om sin verksamhet. Nämnden ska också göra Inspektionen för vård och omsorg (IVO) uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. Årligen ska nämnden lämna en redogörelse till Socialstyrelsen och till IVO över föregående års verksamhet. Enligt tvångslagarna i den psykiatriska vården, lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV), har patienter som vårdas under tvång rätt till en stödperson. Föreskrifter om stödpersoner finns även i smittskyddslagen. Det är patientnämndens uppgift att utse stödpersoner. 4 PATIENTNÄMNDENS VERKSAMHETSIDÉ Patientnämnden ska bidra till att stärka patientens ställning genom Information/vägledning Stöd och hjälp

6 (19) 5 PATIENTNÄMNDENS VISION Patientnämndens vision, som ligger till grund för det förbättrings- och utvecklingsarbete som sker i det dagliga arbetet, är Att patientnämnden ska vara känd hos länets invånare samt hos anställda och förtroendevalda i landstinget och kommunerna. Att det ska vara en självklarhet för landstinget och kommunerna att patientnämnden är en del i processen för kvalitetsutveckling. Att främja kontakten mellan patienter och vårdpersonal. 6 ARBETSSÄTT Personalen vid patientnämndens kansli liksom patientnämndens ledamöter omfattas av samma sekretessregler som personal inom hälso- och sjukvården. Alla kontakter med vårdgivare sker med patientens medgivande. På kansliet arbetar tre handläggare varav en också är kanslichef. Samtliga har lång erfarenhet av att arbeta inom hälso- och sjukvården. Det dagliga arbetet kring inkomna ärenden sköts av kansliets personal. Vi lyssnar, informerar och förmedlar synpunkter och problem till verksamheterna. Vi söker också lösningar och utgör en länk mellan patient och vård samt ger den hjälp och det stöd som förhållandena kräver och möjliggör. Vår intention är att patienter som söker kontakt via myndighetsbrevlådan och 1177- e-tjänster ska få en återkoppling inom tre dagar. De skriftliga ärenden vi skickar till verksamheten ska inom en vecka från inkomst till kansliet registreras i synergi. Svarstiden för vårdgivaren är tre veckor. Vi ser det angeläget för patienten att få ett svar inom rimlig tid. Samtliga skriftliga ärenden redovisas i korta sammanfattningar för nämndens presidium. Ett antal ärenden väljs ut att behandlas vid patientnämndens sammanträde. Övriga ärenden avslutas av presidiet. Beslutsärenden föredras och diskuteras vid nämndens sammanträden och protokollsutdrag skickas sedan till berörda parter. Övriga ärenden redovisas till nämnden genom statistik. En representant, ofta från sjukvårdens verksamhet bjuds in till varje sammanträde. Där får de presentera sin verksamhet, ge synpunkter och svara på ledamöternas frågor. Något vi ser ytterligare förbättrar kontakten mellan patientnämnden och verksamheterna. Patientsäkerhetslagen tydliggör att nämnden ska informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonal och andra berörda om sin verksamhet. Det är en arbetsuppgift som innebär att vi på olika sätt försöker möta patienter, anhöriga och personal i regionens och kommunens verksamheter.

7 (19) 7 PATIENTSÄKERHET Patienternas erfarenheter återförs till vårdens ansvariga i syfte att bidra till lösningar i individuella ärenden samt bidra till kvalitetsförbättringar och ökad patientsäkerhet. Det finns möjlighet för verksamheter att kontakta patientnämndens kansli med önskemål om registrering av ärenden med verksamhetsspecifika sökord. Patientsäkerhetsfrågor uppmärksammas vid nämndens sammanträden och leder ibland till ytterligare kontakter med verksamheternas chefer. På kansliet diskuteras gemensamt de ärenden som bör skickas till chefsläkarna för att granskas närmre. Under året har ett samarbete med Patientsäkerhetsteamet påbörjats då vi ser många beröringspunkter med varandra. 8 VERKSAMHETSUTVECKLING Alla kanslier i landet har ett regelbundet och givande samarbete genom ett nationellt nätverk med representant från samtliga kanslier i landet som träffas fyra gånger per år. Nätverk och arbetsgrupper finns ständigt pågående för olika delar inom uppdraget som är gemensamma över landet. Någon formell beslutsordning eller mandat finns inte, eftersom varje kansli är självständigt och har olika förutsättningar bland annat i form av resurser, reglementen och arbetsordningar. Syftet med samverkan har varit flera, bland annat att hjälpa varandra med tips och råd, erfarenhetsutbyte, skaffa information om förändringar inom relevanta aktuell lagstiftning och författning, både genomförda och kommande från statliga aktörerdepartement och myndigheter inom hälso- och sjukvårdsområdet och Sveriges kommuner och Landsting (SKL) angående pågående och framtida nationella patientsäkerhetsarbete. Nätverket har utvecklat en gemensam registrering bland annat utifrån önskemål och behov från Socialstyrelsen, numera IVO. Registreringen sker utifrån nio huvudgrupper med ett antal undergrupper. Den gemensamma registreringen gör att uppgifter kan jämföras nationellt. Det finns planer på att denna handbok ska ses över och revideras under nästkommande år. Registrering av ärenden ser till viss del olika ut i landet. Fler nämnder registrerar i sitt ledningssystem endast de kontakter som utmynnar i ett ärende där synpunkt eller klagomål riktas mot verksamheten. Övriga ärenden såsom vägledning och information ser man som en självklar del av arbetet som inte behöver registreras. Här ser vi en utvecklingspotential i Västmanland då vi strävar mot ett standardiserat och likriktat sätt att dokumentera våra ärenden. I nätverket har man gjort en översyn av patientnämndernas tillämpning för nämndöverskridande stödpersonsförordanande. Bakgrunden till detta är att man gör olika i landet. Vissa utser inte alls stödpersoner till patienter som inte är mantalsskrivna inom nämndens område medan andra gör det. Några lånar ut stödpersoner till nämnder vars medborgare erhåller tvångsvård och ytterligare någon nämnd erhåller ersättning av landsting- regionfullmäktige för att tillsätta

8 (19) stödpersoner för utomlänspatienter. En målsättning är att handläggningen ska bli lika i hela landet Kanslipersonalen har under året deltagit i föreläsningar, seminarier, nätverkskurser och olika konferenser, tillsammans med patientnämndens ordförande och 2:e vice ordförande medverkade vi på patientsäkerhetskonferensen i Stockholm. Vi har även deltagit i patientnämndernas nationella och regionala tjänstemannakonferenser. Under året deltog patientnämndens handläggare, ordförande och vise ordförande på landstingets patientsäkerhetsdag. Detta är ett utmärkt tillfälle för oss att presentera vår verksamhet för såväl patienter som vårdpersonal. har under ca: två år varit anslutna till regionens återuppringningssystem, flexi-tid. Målsättningen är att patienten snabbare ska få kontakt med en handläggare, slippa vänta i kö eller upptaget meddelande. Dessutom blev det lättare för verksamheterna att komma i kontakt med handläggarna. Målet är att alla som ringer till kansliet på förmiddagen ska få en kontakt samma dag med möjligheten att övriga dygnet boka sig till en telefontid efterföljande vardag. Under förmiddagen kan den som ringer välja mellan att finnas kvar i telefonkö eller boka en tid att bli uppring på. Under året har vi på grund av underbemanning nödgats reducera telefontiderna vilket lett till att man kan fått en telefontid nästkommande dag. Många patienter väljer också att kontakta kansliet via myndighetsbrevlådan och 1177- e-tjänst på nätet. Arbetet med att förbättra och anpassa statistik och andra uppgifter som efterfrågas från vården pågår ständigt. De rutiner som används ger oss idag möjlighet att redovisa inkomna ärenden på ett sätt som återkopplas till patienten och till den verksamhet det berör. Här ser vi möjligheter att förbättra återkopplingen från vårdgivare till patient, ofta är svaren från vården formulerade som att svaret riktas till Patientnämnden. Svaret innehåller då medicinska termer som kan vara svåra för patienten att förstå. Under året har vi utarbetat ett strukturerat och standardiserat arbetssätt på kansliet där nästa steg är att utforma verktyg för vårdgivaren att formulera sitt svar mer tydligt för patienten. Som en viktig del i verksamhetsutvecklingen bjuds oftast en gäst in till patientnämndens sammanträden. Dessa ger en beskrivning av sin verksamhet och arbetssätt. I år har nämnden haft besök av representanter från LÖF (landstingens ömsesidiga försäkringsbolag). Barnklinikens Clownetter gjorde en mycket uppskattad presentation av sitt arbete. Vi fick en inblick i kommunens och landstingets gemensamma arbete med SIP (Samordnad individuell vårdplan) för de patienter som behöver hjälp med att samordna kontakter inom socialtjänst och sjukvård. Reumatologmottagningen visade med sitt arbete individuell vårdplan hur patienten med ett enkelt hjälpmedel kan få en förståelse och överblick av sin vårdprocess. Patientens medverkan och kunskap om sin sjukdom tas härmed tillvara på ett självklart sätt. Samtliga handläggare har utbildats till Barnrättspiloter. Ett första steg mot att närma oss våra yngsta medborgare.

9 (19) Något vi upplever som positivt och utvecklande är att verksamheterna kontaktar patientnämndens kansli för hjälp och rådgivning kring olika patientärenden, information kring specifika patentfrågor eller regler och rättigheter för patienten. Under året deltog patientnämndens handläggare, ordförande och 2:e vice ordförande på regionens patientsäkerhetsdag. Detta är ett utmärkt tillfälle för oss att presentera vår verksamhet för såväl patienter som vårdpersonal. Ärenden som inkommer till patientnämndens kansli registreras som tidigare i landstingets avvikelsehanteringssystem synergi och var tredje månad tas statistik ut ur systemet och skickas till verksamheterna. Vi delger även verksamheterna statistik till varje delårsrapport. Det ger en ökad möjlighet att delta i och hjälpa de olika verksamheterna i det patientsäkerhetsarbete som pågår i vården.

10 (19) 9 PATIENTENKÄT För femte året i rad skickades en enkät ut till patienter som varit i kontakt med patientnämnden. Syftet var främst att få återkoppling på hur patienterna upplever handläggarnas arbete men också för att få vetskap om hur verksamhetens svar uppfattas av patienten. Undersökningen pågick under en månad då det skickades ut 80 enkäter. Efter påminnelse inkom 48 svar vilket ger en svarsfrekvens på 60 %. 57 % av de svarande var kvinnor, medelåldern 52 år. Den absolut vanligaste kontaktvägen var telefon (85 %) därefter följde mail (7,5 %) och personligt besök 7,5 %. Enkäten är nu genomförd under fem år och ambitionen är att den ska genomföras en gång per år. Årets resultat visar att de flesta patienter har fått kännedom om patientnämnden från sjukvårdspersonal (37 %) därefter kommer landstingskatalogen, regionens hemsida och vänner som källor till kännedom om verksamheten. Antalet patienter som är positiva till att fortsätta använda sig av patientnämnden ökar över åren, 2016 är det 98 % som är positiva till patientnämndens arbete, en siffra som ökat från 2013 då det var 93 %. De flesta patienterna är nöjda med svaret och återkopplingen på sina synpunkter från verksamheten, 94 % (2013 var det 80 %. ) De flesta patienter har kontakt med patientnämndens kansli en till fyra gånger under tiden deras ärende hanteras och anser att tillgängligheten att få kontakt med kansliet är god (85 %.) Kommentarer från patienter som varit i kontakt med patientnämnden: Känns tryggt och bra att vi patienter kan få ringa och få stöd i vår kontakt med läkarvården. Den handläggare jag träffat har verkligen hjälpt mig på ett bra sätt, jag är jättenöjd med det hon gör för mig. Enormt trevligt och proffsigt bemötande. Gav bra information hur jag ska agera. Jag hoppas jag slipper fler skador orsakade av vården. Den hjälpen jag fått av er har betytt mycket för mig personligen. Ni lyssnade på mina synpunkter och jag tror eller vet att det kommer att hjälpa någon annan patient så inte samma sak händer igen.

11 (19) 10 MÖTEN BLIR UPPLEVELSER Varje dag sker många möten inom vården. Förväntningar, förhoppningar men även oro, farhågor och osäkerhet möter kunskap, erfarenhet, rutiner och bedömningar. Oftast blir mötet en positiv upplevelse, patienten känner sig nöjd och delaktig. Ibland händer något som fungerar mindre bra. En lång väntan på undersökning eller behandling. En försenad eller felaktig diagnos. Ett otrevligt bemötande. Ett missförstånd, en känsla av att inte vara förstådd eller lyssnad på. En remiss eller provsvar som kommit på avvägar. Att ideligen få förmedla sin sjukdomshistoria för de hyrläkare som bemannar den familjeläkarmottagning man tillhör. I många av dessa fall kan det vara av stort värde för patient eller anhörig att vända sig till opartisk instans för att få vägledning och hjälp att få svar på sina frågor. En inblick i vilken typ av ärenden som hanterats på Patientnämnden under året. Det är slumpvist utvalda exempel på rubriker över synpunkter, klagomål, idéer och förslag som registrerats under året och som på olika sätt beskriver det som enskilda personer upplevt och vill få klarhet kring. - Fördröjt provsvar- Patient som efter två månader inte fått svar på ögonundersökning. - Komplikationer av läkemedelsbehandling, inte fått information om risk för biverkningar. - Missnöje med operationsresultat efter en åderbråcksoperation. - Missnöje mot brister i basal vårdhygien på en vårdavdelning. - Missnöje med bemötande på akutmottagning äldre person blir hemskickad mitt i natten på vintern iklädd tofflor-hemtjänst inte kontaktad. - Uppsökt akutmottagningen för akuta buksmärtor-blev hemskickad med diagnos magkatarr. Tillståndet försämrades- opererades någon dag senare för en inflammerad gallblåsa. - Patient som drabbas av akut förlamning i benen samt talsvårigheter nekas ambulans- vid ankomst till sjukhuset konstateras en stroke. - Bristande tillgänglighet patient som söker kontakt med familjeläkarmottagning, ringer 12 gånger samma dag-telefonsvarare som uppmanar att ringa lite senare. - Kroniskt sjuk patient önskar få en fast vårdkontakt- har senaste halvåret träffat sex olika läkare. - Patienten har skadat sitt finger i en olycka- röntgen visar ingen skada, nekas träffa specialist. Vid eget besök hos ortopedläkare visar det sig att en sena i fingret är avslitet. - Patient med ryggsmärtor har väntat mer än tre månader på att få tid hos specialistläkare- kliniken svarar att ta kan ta ytterligare några månader.

12 (19) 11 VERKSAMHETSSTATISTIK/KONTAKTORSAKER Alla ärenden som skickas till verksamheter registreras i synergi. Här har man tidigare år registrerat alla kontakter patienter tagit med kansliet. Registrering av kontakter som inte genererat ett ärende har inte varit systematiskt. Då registreringen är tidskrävande och kansliet varit underbemannat har vi från maj månad registrerat dessa ärenden i pinnstatistik. I synergi har klagomål och synpunkter som utmynnat i ärende riktat till verksamhet registrerats. En jämförelse med tidigare år blir därför svår. Här kan nämnas att antal registrerade ärenden 2015 var 1240. År 2016 är 838 ärenden registrerade i Synergi och ca: 800 ärenden registrerade som pinnstatistik. I pinnstatistiken ingår till exempel frågor om spärr av journal, eget vårdval, försäkringsfrågor, remisshantering, ärendehantering. Till nästkommande år har vi strukturerat, förenklat och standardiserat registreringen så alla ärende kan registreras i synergi. 12 ÄRENDEN Under 2016 är fördelningen på samma sätt som tidigare år, den främsta orsaken till att patienten vänder sig till patientnämnden gäller ärenden som rör vård och behandling. Patienten upplever att behandlingen är felaktig eller fördröjd men har även synpunkter gällande undersökning/utredning, medicinering och remisser. Därefter följer kommunikation och då främst bristande bemötande, därefter ärenden där patienten känner sig inte lyssnad till och brister i dialog och delaktighet med patient. Efter det kommer synpunkter som handlar om vårdansvaret, därefter synpunkter på administrativ hantering där det finns brister i kallelser, remisser intyg och provsvar. Ärenderegistrering i Synergi görs enligt Handbok för Patientnämndernas kanslier i Sverige. Registrerade ärenden rubriceras i nio olika huvudproblem samt ytterligare ett antal delproblem. Huvudproblem/antal registrerade ärenden 1. Vård och behandling 453 2. Omvårdnad 13 3. Kommunikation 166 4. Sekretess och medicinsk dokumentation 34 5. Ekonomi 27 6. Organisation och tillgänglighet 56 7. Vårdansvar 50 8. Administrativ hantering 32 9. Övrigt 7

13 (19) Diagramrubrik 1. Vård och behandling 2. Omvårdnad 3. Kommunikation 4. Patientjournal och sekretss 5. Ekonomi 6. Organisation och tillgänglighet 7. Våransvar 8. Administrativ hantering 9. Övrigt Utöver detta är ca 800 ärenden registrerade från maj månad som pinnstatistik. Detta är patientkontakter på telefon, myndighetsbrevlåda, e-mail och personliga besök.

14 (19) 13 ÄRENDEN FÖRDELAT EFTER KÖN Fördelningen i procent mellan män ock kvinnor som kontaktar patientnämndens kansli har varit den samma under flera år, alltså 62 % kvinnor och 38 % män. Den åldersgrupp som främst kontaktar kansliet är den mellan 60-69 år och är gemensamt för både män och kvinnor. 14 HUR KONTAKTAR PATIENTEN PATIENTNÄMNDEN Telefonsamtal är fortfarande det vanligaste sättet att kontakta patientnämnden, därefter kommer brev och efter det e-post. Där är kontaktvägarna via myndighetsbrevlåda och 1177- e-tjänst, mina vårdkontakter. Många kontaktar kansliet per telefon eller e-tjänster som en första kontakt innan de skickar in sina skriftliga synpunkter och klagomål. Antal personliga besök har varit något färre, vi välkomnar patienten att mötas på det sätt den önskar. Många äldre personer kan tycka det är lättare att ha ett personligt möte med än handläggare än att tala i telefon. 15 ÄRENDEN PER FÖRVALTNING/VERKSAMHET Fördelningen av ärenden över verksamheterna är på samma sätt som tidigare år. Majoriteten av ärendena rör Västmanlands sjukhus (VS) följt av primär psykiatri och handikapp verksamhet (PPHV). Därefter kommer privata vårdgivare, Folktandvården AB och därefter länets kommuner. Ett antal ärenden har oklar ärendekodning och redovisas under rubriken Övrigt. Med tanke på att registreringen i år inte varit densamma som tidigare år kan någon jämförelse i antal ärenden inte göras.

15 (19) Fördelning av ärenden per förvaltning: Folktandvården Västmanland AB 29 Kollektivtrafikförvaltningen 6 Kommuner 9 PPHV 237 Privata vårdgivare 116 ( tidigare landstingskontoret) 13 Verksamhet och ledningsstöd 1 VS 411 Övrigt 16 Diagramrubrik Folktandvården Västmanland AB Kommuner Privata vårdgivare Verksamhets-och ledningsstöd Övrigt Kollektivtrafik förvaltningen PPHV VS

16 (19) 16 STÖDPERSONSVERKSAMHET En av patientnämndens uppgifter är att utse stödpersoner till tvångsvårdade patienter inom den psykiatriska vården. Föreskrifter om stödpersoner finns även i smittskyddslagen. Stödpersonsverksamheten är en viktig samhällsfunktion, där personer får ett arvode för att på sin fritid besöka patienter. Under året har fem stödpersonsträffar anordnats, fyra på kvällstid och en förlängd träff under en eftermiddag. Syftet med träffarna är kunskapsuppbyggnad och ge möjlighet till erfarenhets utbyte. Programinnehållet har utformats utifrån stödpersonernas förslag och önskemål och har bland annat innehållit. Treklövern-samverkan för tvångsvårdade patienter-sjukvård, frivård och socialtjänst. Polismyndigheten- brottsutredning. Studiebesök till Rättspsykiatrin i Sala. Förlängd stödpersonsträff. Julavslutning. Även i år utfördes en utökad stödpersonträff. Eftermiddagen inleddes med lunch och därefter föreläsning av professor Kent Nilsson från CKF, om forskningsprojektet SALVEe (Survey of Adolescent Life in Vestmanland) "Arv och miljö - Psykisk och somatisk hälsa bland ungdomar i Västmanland" Dagen fortsatte med information från kontaktpersonsverksamheten från Västerås stad, som kan vara en fortsatt kontaktmöjlighet för patienten efter avslutad tvångsvård. Dagen avslutades med information från patientnämndens kansli. Vid årets slut var antalet stödpersoner 29. Pågående uppdrag under året har varierat mellan 29 och 32 uppdrag. 2017 planeras fortsatt rekrytering av nya stödpersoner och ett studiebesök till Treklövern. Patientnämnden vill som tidigare år uppmärksamma de insatser som görs i det tysta av patientnämnden stödpersoner.

17 (19) 17 INFORMATIONSVERKSAMHET Att hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet är en viktig del i arbetsuppgifterna, vilket innebär att upplysa om och distribuera blanketter gällande ärenden till patientförsäkringen och läkemedelsförsäkringen. Vissa övergripande frågor vidarebefordras till Socialstyrelsen/IVO Informationsbroschyrer ska finnas tillgängliga i verksamheterna där det tydligt framgår hur patient/anhörig går tillväga för att framföra synpunkter och klagomål. Patientnämndens verksamhet ska vara känd bland såväl personal som patienter. I patientsäkerhetslagen samt enligt (SFS2010:670) Lagen om Patientnämndsverksamheten nämns ett krav på ökade informationsinsatser från patientnämnden att informera allmänheten, sjukvårdspersonal och andra berörda om sin verksamhet. Under året har vi dessvärre inte haft möjlighet att tillhandahålla de informationsinsatser som vi önskat på grund av den långvariga underbemanning kansliet haft. Denna viktiga uppgift kommer under nästkommande år prioriteras och vara möjlig att genomföra då vi rekryterat en ny kollega och har förhoppningen att vara fulltaliga under året. har 3,0 tjänster fördelade på en kanslichef, och två handläggare varav en har ansvar för stödpersonsverksamheten. Alla tre är sjuksköterskor med kompetens både från psykiatrin och den somatiska vården, vilket ger en bred kompetens såväl vad som gäller arbetet på kansliet som i nämnden. Kansliet arbetar för hög tillgänglighet och för att stärka patientens ställning samtidigt som patientnämnden ska upplevas som en fristående och opartisk instans dit både patienten och verksamheten kan vända sig med synpunkter och funderingar. 18 ARBETSMILJÖ Under hösten 2015 slutade den tidigare kanslichefen och en ny tillsattes sex månader senare. Detta har självklart påverkat arbetsmiljön på kansliet och dess två handläggare som fick hantera verksamheten. Följaktligen skedde ingen överlappning för ny chef vilket inneburit en hög arbetsbelastning på samtliga. En handläggare drabbades av långtidssjukskrivning som till viss del varit arbetsrelaterad. En ny kollega med erfarenhet från primärvården har rekryterats till kansliet och börjar sin tjänstgöring februari 2017. För att förbättra arbetsmiljön och skapa förutsättningar för att känna arbetsglädje och kunna utföra sitt arbete med kvalitet har vissa förändringar gjorts. En struktur över hur en arbetsdag ser ut har skapats, en enhetlig och standardiserad ärendehantering har upprättats.

18 (19) 19 UTMANINGAR OCH MÅLSÄTTNING Detta år kommer kansliet ha en högre bemanning och är därmed rustade att ta emot fler patienter i behov av hjälp och vägledning. Vi har som målsättning att förbättra vår tillgänglighet med utökade telefontider. Aktivt verka för att informera om vårt uppdrag till vårdpersonal i regionen och i våra kommuner. Här vill vi också stödja verksamheter att förtydliga och förbättra kommunikationen med patienterna. Vi vill också nå ut till allmänheten så fler får kunskap om vår verksamhet. Fortsatt arbete lokalt och nationellt att få ett likriktat sätt att hantera och registrera våra ärenden. Vår ambition är att få ett fördjupat samarbete med patientsäkerhetsteamet för att än mer klarlägga brister i vården i allas strävan mot en högre patientsäkerhet. Arbetet med att stärka stödpersonerna i sitt uppdrag samt att rekrytera fler personer till detta uppdrag har hög prioritet. Vi ser med stort intresse fram emot vad som beslutas vad gäller förslag om förändringar i patientsäkerhetslagen och ändrade rutiner av klagomålshantering. 20 NÄMNDENS LEDAMÖTER OCH ERSÄTTARE Patientnämnden har fem politiskt valda ledamöter och tre ersättare. Västmanlands kommuner och landsting (VKL) har utsett två ledamöter och två ersättare som adjungerats till nämndens sammanträden. Ledamöter Ersättare Anna Maria Romlid (V) Ordförande Silvana Enelo-Jansson (M) Rigmor Åkesson (S) 1:e vice ordförande Anne-Christine Björkman (S) Susanne Aihonen Henning (M) Kaarina Waardahl (MP) Gabriella Thies (L) 2:e vice ordförande Bahareh Wolde (MP) Adjungerande kommunföreträdare: Ordinarie: Solveig Nilsson (S), Västerås stad Peter Molin (S), Sala kommun Ersättare: Rikard Eriksson (S), Fagersta kommun Agneta Lambert Meuller (MP), Arboga Adjungerade sakkunniga: Tandläkare Ann-Marie Fahlgren

19 (19) 21 NÄMNDENS ARBETE UNDER ÅRET Patientnämnden i Västmanland har haft sex sammanträden under året. Beslutsärenden föredras och diskuteras vid nämndens sammanträden och protokollsutdrag skickas sedan till berörda parter. Västerås 2017-02-13 Anna Maria Romlid Anne-Marie Blomqvist Kangro Ordförande Kanslichef