Avesta Vatten och Avfall AB Förnyelseplan VA ledningar Uppdragsnummer 1529026803 Falun 2011-11-15 Sweco Environment AB Falun Håkan Danielsson 1 (23) Sweco Parkgatan 3 Bo 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefa 023-464 01 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Håkan Danielsson Telefon direkt 023-464 41 Mobil 070-571 79 39 hakan.danielsson@sweco.se
2 (23)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund 5 1.1 Behov 5 1.2 Verksamhetsplanering 5 1.3 Mål 6 2 Förutsättningar 6 2.1 Läget under kontroll 7 2.2 Ledningsdokumentation 7 2.3 Driftsstatistik 7 3 Långsiktigt förnyelse behov 7 3.1 Utgångspunkter 8 3.2 Beräkning av förnyelsebehov 8 3.3 Förnyelsebehov vattenledningar 9 3.4 Förnyelsebehov spillvattenledningar 10 3.5 Förnyelsebehov dagvattenledningar 12 3.6 Sammanfattning förnyelsebehov 2010 2020 13 4 Ekonomiska förutsättningar 13 4.1 Långsiktig ekonomisk planering 13 4.2 VA taan 14 4.3 Personella resurser 16 5 Prioritering av områden 16 5.1 Genomgång av områden 17 5.2 Prioriteringsordning 19 6 Prioritering av ledningar 20 6.1 Riskledningar 20 6.2 Konsekvensledningar 20 6.3 Sannolikhetsledningar 21 6.4 Driftstörningar 22 6.5 Prioritering 23 7 Åtgärdsplan 23 8 Val av förnyelseåtgärder 23 9 Planens fortlevnad 23 Bilaga 1 Checklista Koll på läget Bilaga 2 Åtgärdslista 2012 och 2013-2015 3 (23)
Bergreppsförklaring Avloppsvatten Dagvatten Drift Driftstörning Förnyelse Förnyelsebehov Förnyelsetakt Livslängd Omläggning Renovering Vatten som avleds i rörledning: spillvatten, processvatten, kylvatten, dränvatten, dagvatten och inläckage (P90). Ytligt avrinnande regnvatten och smältvatten (P90). Åtgärder som erfordras för att ledningsnätet skall fungera utan att några direkta underhållsinsatser behöver göras. En driftstörning är ett fel som kräver en reparation eller någon annan åtgärd. Störningen kan upptäckas både genom ett larm eller vid regelbunden översyn (Andersson & Stahre, 1986). Ett planlagt utbyte av ledning eller anläggning, som till eempel omläggning, spräckning, infodring eller annan åtgärd som ger ledningssträckningen nyvärde. De åtgärder som krävs för att ledningsnätet skall uppnå en bestämd standard. Andel av total ledningslängd som förnyas under ett år Tidsperiod från en rörsträckas anläggande tills dess att ledningen behöver ersättas för att dess funktion ska kunna bibehållas. Förnyelse där man byter ut den befintliga ledningen (rörtryckning, borrning, spräckning, öppen schakt) Förnyelse där den nya ledningen inkorporeras helt eller delvis i den gamla (strumpor, cementbruksisolering, kortrör, infodring) Svinn Utläckande vatten från dricksvattenledningsnätet anges normalt i % av från vattenverket levererad mängd vatten. Tillskottsvatten Underhåll USG Samlingsbegrepp för vatten som utöver spillvatten avleds i spillvattenförandeavloppsledning. Tillskottsvatten kan således vara dagvatten, dränvatten, inläckande sjö- och havsvatten eller dricksvatten (P90). Observera att tillskottsvatten även inkluderar medvetet inkopplat vatten, som till eempel i kombinerade system eller tillåtna dräneringsanslutningar. Åtgärder som syftar till att uppehålla objektets funktion, bevara det i brukbart skick eller återföra objektets egenskaper till viss specificerad nivå. Utspädningsgrad. Anger hur mycket vatten utöver spillvatten som avleds till reningsverket. Dvs hur utspätt är spillvattnet när det når reningsverket. 2,0 innebär att reningsverket tar emot dubbelt så mycket vatten som man debiterat. Se även tillskottsvatten. 4 (23)
1 Bakgrund Utbyggnaden av vatten- och avloppsledningar i Avesta startade i början av 1900-talet som ett hälsoarbete för att förbättra tillgången på vatten och minska sanitära problem genom att avleda avloppet. Därefter har utbyggnaden följt samhällsutbyggnaden i övrigt. De äldsta ledningarna i Avesta är ca 100 år. Behovet av att förnya ledningsnäten blir allt starkare. Vikten av en långsiktig förnyelseplanering är bland annat att bli mer trygg med sitt VA-nät och dess utveckling, kunna göra välgrundade bedömningar om årliga förnyelsebehov och få en sund utveckling av VA-taan. Svenskt Vatten (VA branschens branschorgan) håller 2011 på att slutföra ett arbete med att ta fram en rapport rörande förnyelseplanering. Rapporten om förnyelseplanering har tillkommit för att inspirera och hjälpa Sveriges VA verksamheter med verktyg och idéer för att bygga upp en strukturerad planering för förnyelse av VA-ledningsnät. Från och med 2011 har VA-verksamheten i Avesta övergått i bolagsform. Som komplement till bolagsordning med ägardirektiv och generella ägardirektiv beslutade av kommunfullmäktige 2010-10-25 103 föreslås följande specifika ägardirektiv för Avesta VA och Avfall AB. Utdrag ur listan: Bolaget ska verka för en långsiktig förnyelse av VA-nätet och redovisa planen för kommunfullmäktige senast december 2011. 1.1 Behov Stora delar av vatten och avloppsanläggningarna i Avesta kommun byggdes under perioden 1955 1979. Vilket innebär att stora delar av ledningsnätet är 40 60 år gammalt. VA verksamheten i Avesta har under de senaste 10-15 åren jobbat systematiskt med verksamhetsplanering, nyckeltal, dokumentation anläggningar och driftstörningar samt förnyelseplanering. Behovet idag är att utifrån nya metoder och verktyg ta fram en plan för långsiktig förnyelse av VA ledningsnätet. 1.2 Verksamhetsplanering Avestas VA verksamhet har sedan i början av 2000-talet använts sig av planeringsverktygen VA 2050 och VA web. VA 2050 används för att kontinuerligt utveckla och förbättra hela VA-verksamheten. Planen kopplar den kortsiktiga verksamhetsstyrningen med den långsiktiga visionen och strategin. Nyckeln till planens aktiva fortlevnad är att strategiska nyckeltal kontinuerligt värderas via VA web, till grund för erfarenhetsåterföring, nulägesanalys och framtidsplanering. Eempel ur VA 2050 på strategier gällande ledningsnät; Planering, drift och underhåll av vattenledningsnät ska ske så att leverans och kvalitet mot abonnent upprätthålls. 5 (23)
Planering, drift och underhåll av spillvattenledningsnät ska ske så att energiförbrukning minimeras och kostnadseffektivitet uppnås. Förebyggande arbete ska prioriteras. Ledningsnät ska förnyas och underhållas så att god avledning upprätthålls och ovidkommande vatten samt bräddning minimeras. Egenkontrollprogram ska finnas 1.3 Mål Följande målsättningar finns i VA 2050 gällande ledningsnät; Vattenledningar Dricksvattnet ska aldrig vara otjänligt. Andelen vattenprover tjänligt med anmärkning ska understiga 5 % (mycket god uthållighet) för hela kommunen. Svinn på kommunnivå ska alltid understiga 20 % samt 5 liter/meter ledning och dygn (god uthållighet). Energiförbrukning ska understiga 1 kwh/meter ledning (god uthållighet) Spillvattenledningar Utspädningsgrad (inläckage) i By/Näs ska senast år 2010 understiga 3 (mindre god uthållighet). Uppföljningen av 2010 års värde 1.2, visar att målet är uppfyllt. Utspädningsgrad (inläckage) i Horndal ska senast år 2012 understiga 3 (mindre god uthållighet). 2 pumpstationer ska årligen upprustas. Dagvattenledningar En rättvis finansiering av dagvattenkostnader ska finnas senast år 2011 2 Förutsättningar En grundförutsättning för att kunna planera förnyelse av ledningsnätet är att man har ordning och reda när det gäller dokumentation, driftsstatistik, arbetsrutiner och ekonomi. 6 (23)
Arbetet med att upprätta denna förnyelseplan inleddes med en genomgång av ovan nämnda faktorer. 2.1 Läget under kontroll Befintligt ledningsnät betingar ett stort värde och det är av stor vikt hur vi lyckas förvalta det värdet. Svenskt Vatten har tagit fram en checklista som innebär en typ av temperaturmätning på verksamheten. Genomgången av checklistan för Avestas del redovisas i bilaga 1. Det man sammanfattningsvis kan säga är att de allra flesta av punkterna som tas upp i checklistan fungerar väl i Avesta. Det som vid genomgången var sådant som kunde förbättras var just punkter kopplade till arbetet med att ta fram en långsiktig förnyelseplan. 2.2 Ledningsdokumentation Avesta har under många år arbetet med att digitalisera sin ledningsdokumentation, från början i VABAS/DUF och numera i Tekis Vabas. Idag finns ca 90 % av ledningsnätet dokumenterat digitalt. Anläggningsdata i form av ledningstyp, material, dimension etc finns i god omfattning digitalt dokumenterat. Dock är det något sämre när det gäller anläggningsår, men dessa uppgifter finns dokumenterat i annat material. Vid nyanläggning och omläggning behöver ledningsdokumentationen uppdateras för att inte försämra dess kvalitet och trovärdighet. Under senare år har det inte funnits tillräckligt med resurser avsatt för detta och här ligger vi lite efter just nu. 2.3 Driftsstatistik Uppgifter om driftstörningar som läckor, stopp och källaröversvämningar, var, när och hur de uppkommit, dokumenteras i Tekis Vabas. Dessa driftstörningar är knutna till ett läge i kartan via en sk nål, idag är det dock problem med att få ut en bra redovisning ur systemet. 3 Långsiktigt förnyelse behov Förnyelsebehovet måste alltid tas fram för ett längre tidsperspektiv. En hög förnyelseaktivitet under ett enstaka år leder inte till någon nämnvärd förändring av ledningsnätets status, utan det är hur vi agerar under en längre tidsperiod som får betydelse. Långsiktigt kommer vi att få svaret på om vi gjort de rätta satsningarna och då ska antalet läckor, svinnet, antal stopp och tillskottsvattnet minska. 7 (23)
3.1 Utgångspunkter Som utgångspunkt för att beräkna förnyelsebehovet i Avesta har vi utgått från Ledningslängder Ledningsmaterial Ledningsålder Hur länge man tror att ledningarna håller Vet man dessa saker kan man sedan räkna ut när ledningarna bör förnyas och också se behovet långt fram i tiden. Vilka enskilda ledningar som ska förnyas styrs dock av riskanalyser och driftstörningar. 3.2 Beräkning av förnyelsebehov En viktig parameter i beräkningen av förnyelsebehovet är ledningarnas livslängd som enkelt kan beskrivas som så länge en ledning uppfyller funktionen, det vill säga så länge ledningen är i så bra skick materiellt att den kan leverera vatten eller avleda avlopp. Livslängden varierar med de krav man ställer på ledningen. I rapporten Rörmaterial i svenska VA-ledningar - egenskaper och livslängd (Malm et al, 2010) finns ett antal eempel på vad man kan förvänta sig av olika ledningar och utifrån detta kan man göra en bedömning av livslängden. Med den dokumentation som finns för ledningsnätet i Avesta kunde vi dela in nätet efter material i 10-års intervaller, ev segjärnsrör lagda mellan 1960-1969 bildade en grupp. Antal meter och anläggningsår i varje grupp behövs som indata. För varje grupp antas sedan livslängden för ledningarna i gruppen, dvs då 100%, 50% respektive 10% av ledningarnas livslängd uppnås. Denna indelning motsvarar följande: 100% överlevnad: efter hur många år behöver den första ledningen bytas? 50% överlevnad: hur många år överlever hälften av ledningarna (motsvarar median livslängden)? 10% överlevnad: hur många år överlever den sista tiondelen av ledningarna? Uppskattningarna görs utifrån tillgänglig statistik och erfarenhet. För själva beräkningen används sedan den Ecel fil som utarbetats av Svensk Vatten (finns att hämta på hemsidan) där ledningsnätets åldersfördelning och livslängder läggs 8 (23)
in och programmet tar fram en livslängdskurva för varje grupp och beräknar årlig framtida förnyelse. 3.3 Förnyelsebehov vattenledningar Prognosen för vattenledningar visar att förnyelsetakten idag bör ligga runt 0,8 % och kan vara konstant i flera årtionden. Siffrorna bygger på att ledningsnätet byggs ut kontinuerligt, vilket ger en jämn förnyelsetakt. Dagens förnyelsetakt i Avesta för vattenledningar är ca 0,6 %. Det betyder att vi idag har en något för låg förnyelsetakt, behovet är en ökning motsvarande 500 m per år. Bilden ovan visar att det i första hand är ledningar av segjärn lagda före 1980 och PCV lagd före 1970 som ska prioriteras. 9 (23)
Totalt sett är det 1 700 2 000 m per år som behöver förnyas. 3.4 Förnyelsebehov spillvattenledningar Prognosen för spillvattenledningar visar att förnyelsetakten idag bör ligga på 0,55 % och kan vara konstant i flera årtionden. Siffrorna bygger på att ledningsnätet byggs ut kontinuerligt, vilket ger en jämn förnyelsetakt. Dagens förnyelsetakt i Avesta för spillvattenledningar är ca 0,55 %. Det betyder att vi idag har en bra förnyelsetakt och inget direkt behov av att öka den. 10 (23)
Bilden ovan visar att det klart dominerande behovet är att byta ut betong ledningar lagda mellan 1950-1969. En nivå på förnyelse av 1200-1300 m per år gäller för flera årtionden framåt, från 2050 och framåt behövs en ökad förnyelsetakt. 11 (23)
3.5 Förnyelsebehov dagvattenledningar Prognosen för dagvattenledningar visar att förnyelsetakten idag bör ligga minst 0,4 % och kan vara relativt konstant i flera årtionden. Dagens förnyelsetakt i Avesta för dagvattenledningar är mindre än 0,1 %. Det betyder att vi idag har en för låg förnyelsetakt, behovet är en ökning motsvarande 400 m per år. Bilden ovan visar att det i första hand är betongledningar lagda efter 1950 som ska prioriteras. 12 (23)
3.6 Sammanfattning förnyelsebehov 2010 2020 Ledningstyp Beräknat förnyelsebehov per år under 2010-2020 Befintligt förnyelsearbete medelvärde 5 år Utökat förnyelsebehov Vattenledningar 1800 m 1300 m 500 m Spillvattenledningar 1200 m 1200 m 0 m Dagvattenledningar 500 m 100 m 400 m 4 Ekonomiska förutsättningar För att kunna beräkna de ekonomiska effekterna av en förändrad förnyelsetakt gällande ledningsnätet har nedanstående förutsättningar tagits fram: Beräknade kostnader: När 500m dagvatten ledningar läggs om så läggs samtliga ledningsslag om. Då resterande spillvatten läggs om så läggs även nya vattenledningar. Då alla ledningsslagen V+S+D läggs om samtidigt: 500m * 8000:-/m = 4 000 000:- Då V+S läggs om samtidigt: 700m * 3000:-/m = 2 100 000:- Då bara V läggs om : 600m * 2500:-/m = 1 500 000:- Total beräknad kostnad 7 600 000.- 4.1 Långsiktig ekonomisk planering Utifrån budget 2011 och det utökade förnyelsebehovet för ledningsnät har en långsiktig ekonomisk modell skapats med följande förutsättningar: Budget 2011 när det gäller driftskostnader Inflation på 2 % Allmän kostnadsökning på 2 3 % Låneränta på 4 % 13 (23)
Ingående avskrivningar (2011) 4120 kkr En minskning av driftsbokförda förbättringskostnader från 4000 kkr till 2000 kkr under perioden 2012 2016 Reinvesteringar på verk, pumpstationer och ledningar (inkl ökningen enligt detta dokument) Ingen hänsyn har tagits till större om eller utbyggnader av verk. Ingen hänsyn har tagits till återföring av fonderade medel En beräkning av resultatet för den kommande 10-årsperioden, med ovan angivna förutsättningar, ger följande utveckling. 4.2 VA taan Avesta har 2011 i jämförelser en låg VA taa. För typhus A (villor) 4 382 kr den näst lägsta taan i Dalarna ev 12 % lägre än Ludvika och 17 % lägre än Falun. För typhus B (flerfamiljshus) 35 760 kr den lägsta taan i Dalarna ev 69 % lägre än Ludvika och 59 % lägre än Falun. Falun och Ludvika är jämförbara med Avesta när det gäller ledningslängd per ansluten person, antal verk per 1000 anslutna och antal pumpstationer per 1000 anslutna. 14 (23)
Utvecklingen av VA-taan i Avesta har varit följande: År Typhus A Typhus A median* Typhus B Typhus B median* 1995 4 513 kr 37 500 kr 2000 4 569 kr 38 250 kr 2005 4 475 kr 4 941 kr 37 000 kr 48 440 kr 2009 4 132 kr 5 690 kr 35 260 kr 54 546 kr 2010 4 382 kr 5 792 kr 35 760 kr 55 620 kr 2011 4 382 kr 5 969 kr 35 760 kr 58 315 kr *) avser medianvärdet för svenska kommuner i intervallet 10 000 25 000 invånare (116 st). En fråga man bör ställa sig är om taan är för låg, dvs lägger vi för lite resurser på att förvalta vatten och avloppsverksamheten i Avesta och innebär det att vi skjuter över kostnader på kommande generationer. Utifrån förutsättningarna i kap 4.1 så skulle VA verksamheten årligen göra ett minusresultat. Om vi med samma kostnader årligen skulle höja taan med inflationen (i denna beräkning 2 %) så skulle verksamhetens resultat balanseras. 15 (23)
4.3 Personella resurser Sedan semestern 2011 har vi i princip lagt ner anläggningsverksamheten i egen regi och har därmed svårt att genomföra förnyelseprojekt. Idag finns bara 3 personer som jobbar i fält med drifts-, underhålls- och viss anläggningsverksamhet. I samband med upphandlingar har vi också svårt att få entreprenörer att räkna på ledningsarbeten, ibland har vi bara haft ett anbud att ta ställning till. Det finns ytterligare en dimension av problemet och det är att vi på senare år haft mycket svårt att rekrytera personal, både personal med specialkompetens och annan personal. Vi ser vikten kompetens- och erfarenhetsmässigt av att ha egna anläggningsresurser. Utifrån en fungerande förnyelseplanering ser vi idag möjligheten att under många år framåt kunna sysselsätta två egna anläggningslag. Var av ett lag under vintertid även skulle kunna jobba med underhållsarbeten. När det gäller planering, projektering, projektledning och dokumentation kommer vi att ha svårt att hinna med den förnyelsetakt som behovet visar. En översyn gällande ingenjörsresurser inom VA verksamheten skulle behöva göras, även med avseende på kommande pensioneringar. 5 Prioritering av områden Arbete med att prioritera vilka områden som idag har största behovet när det gäller ledningsförnyelse har i första hand utgått från VA 2050, VA web, Tekis Vabas och personalens erfarenheter. För varje verksamhetsområde (ort) har nyckeltal och nyckeltalsutvecklig studerats i VA web. Avesta har nyckeltal i VA web från och med år 2000. De nyckeltal vi i första hand studerat är; För vattenledningar (här redovisas hela kommunen): 16 (23)
För spillvattenledningar (här redovisas hela kommunen): I förnyelseplaneringen har vi framför allt tittat på trender i respektive ort och jämfört nivåer mellan olika orter. Utöver nyckeltal, driftstörningar och erfarenheter kan följande faktorer påverka förnyelseplaneringen: Planering av nya områden (bostäder, industrier) kan påverka förnyelsetakten på befintligt nät. Utökande av verksamhetsområden (ev via inventering av enskilda avlopp, omvandlingsområden). Krav från tillståndsmyndighet gällande tillskottsvatten (USG) till reningsverk (bla Horndal). Kvalitetsproblem på vatten och vattenleveranser (överdimensionering). 5.1 Genomgång av områden En sammanfattning av genomgången av nyckeltal mm per område redovisas nedan. AS = Avledning spillvatten (spillvattenledningar) DV = Distribution vatten (vattenledningar) Avesta AS; inget i siffrorna tyder på direkta problem möjligen så är antalet stopp lite högt över tid framförallt på serviser. DV; ett ökande svinn, nivån är inte oroväckande hög men trenden är att svinnet ökar, relativt höga driftskostnader. Median = medianvärde i VA web 17 (23)
BY Näs Fornby Fors Horndal AS; man ser tydligt insatserna under 2009, 2010 när det gäller USG och energi. Tillskottsvattnet har gått från 19 l/m/d till 1,6 l/m/d. DV; inga stora problem. 2009-2010 gjordes en större sanering av ledningsnätet. Mycket få anslutna till vatten. AS; inget i siffrorna tyder på direkta problem, möjligen så är antalet stopp lite högt över tid. DV; tydlig trend gällande ökat svinn, varierande antal läckor på ledningar. Utspädningsgraden i spillvattennätet i Dicka är väldigt hög (17) samt många läckor på vattenledningsnätet. AS; mycket ovidkommande vatten, USG har en ökad trend. USG är eventuellt nederbörds beroende. Stopp ledningar och serviser över median. DV; ökat svinn, energiförbrukning sjunker, varierande antal läckor. Karlbo Krylbo Lund Sjövik Nordanö Skogsbo AS; inget i siffrorna tyder på direkta problem möjligen så är antalet stopp lite högt över tid. DV; mäts i samma mätare som Krylbo, varierande antal läckor. Utbyte servis galvledningar skedde under 80-talet. AS; inget i siffrorna tyder på direkta problem möjligen så är antalet stopp lite högt över tid, DV; varierande svinn (mätare nu bytt), varierande antal läckor. Under slutet av 60-talet gjordes en större förnyelseinsats på ledningsnätet. AS; inget i siffrorna tyder på problem, DV; ökat svinn AS; inget i siffrorna tyder på problem, DV; ökat svinn och höga driftskostnader. AS; inget i siffrorna tyder på problem, DV; låga driftskostnader och lågt svinn. I området finns en hel del rotproblem. En del infordring (strumpning) har skett. I området Högbo har vi gjort saneringar i samband med dagvatten och 18 (23)
fjärrvärme utbyggnad. I första hand är det galvledningar som skulle behöva bytas ut. Sammanställning av nyckeltal Nyckeltal Horndal Lund/ Sjövik Vattenledningar Nordanö Fors Dicka Avesta tätort Hela kn Svinn i % 56 52 50 24 23 Svinn i l/m o dygn 10,1 14,2 4,6 16,8 7,8 Antal läckor /10km 0 0 0,7 0,4 0,4 Antal läckor /1000 serviser 0 0 0 0,4 0,4 Spillvattenledningar: Utspädningsgrad USG 4,1 2,4 17 1,7 1,9 Ovidkommande vatten l/m o dygn 25 20 69 16,1 16,8 Antal Stopp/10km 1,3 0 0,6 1,4 0,7 Antal stopp i serviser/1000st 2,1 0 0 0,9 1,2 5.2 Prioriteringsordning Utifrån ovan beskrivna analys har följande prioritering gjorts; Prioritet Område 1 Fors (Dicka) 2 Horndal 3 Lund/Sjövik 4 Nordanö 5 Skogsbo Bas Avesta tätort 19 (23)
Det bör finnas en basvolym av förnyelse i Avesta tätort, motiverat av att det är ca 25 % av ledningslängden som finns i tätorten samt att vi ser en tendens till ökat svinn och ökning av tillskottsvatten. 6 Prioritering av ledningar Utifrån ett ekonomiskt perspektiv är det viktigt att kunna prioritera rätt ledningar som skall förnyas. Det gäller att förnya ledningar där störningar riskerar att innebära stora konsekvenser för samhället. En risk kan definieras som en sannolikhet sammanvägt med konsekvens, stor sannolikhet och stor konsekvens innebär en hög risk. Ev finns det två typer av risker för vattenledningsnät, risk för att inte få vatten, kvantitetsrisk, och risk för att vattnet i kranen är av otjänlig kvalitet, kvalitetsrisk. 6.1 Riskledningar Riskledningar är ledningar där vår bedömning av konsekvensledningar och sannolikhetsledningar sammanfaller. 6.2 Konsekvensledningar Konsekvensledningar är ledningar som ger stora konsekvenser om något händer med dem. Framtagandet av konsekvensledningar har skett utifrån ett antal bestämda kriterier som använts vid kartstudier tillsammans med tidigare erfarenheter, konsekvensledningar har markerats på karta. Dessa markerade konsekvensledningar skall sedan registreras i Tekis Vabas i för att kunna sökas ut, ritas och markeras i olika sammanhang. 6.2.1 Kriterier för konsekvensledningar för vatten Stor andel av invånarna blir utan vatten mer än ett dygn Ledning under vattendrag (dalälven, kanaler, sjöar) Ledning under högtrafikerad väg (utan skyddsrör) (riksvägar, broar och järnväg) Ledning under hus Större ledning under områden där ett rörbrott ger stora skador till följd av vattenmassorna, som t e Gamla Byn Ledning som försörjer sjukhus och känslig industri Svåråtkomliga ledningar som tar tid att reparera Matarledning från vattenverk (ej dubblerad) Råvattenledning (ej dubblerad) Vattenledningar > 299 mm Överföringsledning mellan tätorter (ej dubblerad) Ledning på samma nivå eller nära avloppsledning (risk för inträngande avloppsvatten om ledningen blir trycklös). 20 (23)
6.2.2 Kriterier för konsekvensledningar för spillvatten Ledningar där ett brott drabbar många brukare. Ledningar där det finns risk för diffusa utsläpp som inte upptäcks (dykarledningar t e. sjöar, älven, kanaler) Ledningar i eller nära vattendrag som är svåra (dyra) att åtgärda (svårtillgängliga) Ledningar som korsar eller går nära trafikintensiva vägar, broar och järnvägar. I första hand ledningar som ligger vid knutpunkter för kollektivtrafik och vägnät där akut åtgärd skulle medföra stora avbrott samt stora kostnader. Ledningar i områden med lågt liggande fastigheter där ett stopp medför stora ekonomiska konsekvenser Ledningar där ett brott drabbar känsliga/prioriterade brukare som t e grannkommuner, sjukhus eller vissa industrier. Dagvattenledningar som avleder instängda områden. Ledningar som är kostsamma att reparera, t e djupt liggande ledningar, svåråtkomliga ledningar. Överföringsledning mellan tätorter Ledningar som ligger i inre skyddsområdet där ett ledningsbrott genererar stora negativa effekter och risker för dricksvattenproduktionen/distributionen. Ledningar på vilka brott skulle medföra stora konsekvenser i miljön. Spillvattenledningar > 400 mm Dagvattenledningar/kombinerade ledningar > 1000 mm Tryckledning från stora pumpstationer > 200 mm 6.3 Sannolikhetsledningar Sannolikhetsledningar är ledningar som med en högre sannolikhet än andra ledningar kommer att drabbas av problem. Framtagandet av sannolikhetsledningar har skett utifrån ett antal bestämda kriterier som använts vid kartstudier tillsammans med tidigare erfarenheter, sannolikhetsledningar har markerats på karta. Dessa markerade sannolikhetsledningar skall sedan registreras i Tekis Vabas i för att kunna sökas ut, ritas och markeras i olika sammanhang. 6.3.1 Kriterier för sannolikhetsledningar för vatten Områden där sannolikheten kan vara hög för att vattenledningarna har skador: Kvalitetsproblem i ledningar med låg omsättning, t e ändledningar, döda zoner i områden med rundmatning eller områden med för grova ledningar på grund av dimensionering för brandvattenuttag. Ledningar med regelbunden spolning Ledningars materialegenskaper, anläggningsperiod, dimensioner. Segjärn före 1980, PVC före 1970, Gråjärn före 1950 och all galv. Vattenkvalitet kan ge invändig korrosion Status invändig cementbruksisolering 21 (23)
Djupt liggande ledningar med stor jordlast (om man saknar nivå på vattenledningar kan djupt liggande avloppsledningar ibland ge en ledtråd) Grunt förlagd ledning med stor trafiklast (tumregel <1,5m) Omtilliggande jords korrosivitet (hög korrossivt är salthaltiga leror, utfyllnadsmassor, jordar med organiskt material som t e torv, övergångar mellan jordar med lågt respektive högt syretillgång) Felaktigt utförda förläggningar, Nära grundvattenyta, hög sannolikhet för korrosion Mycket sediment i ledningen som ger korrosionsskador 6.3.2 Kriterier för sannolikhetsledningar för spillvatten Områden där sannolikheten kan vara hög för att avloppsledningarna har skador eller inte uppfyller funktionen; Ledningar där stopp pga fett och rötter inträffat. Kapacitets problem, bräddar (problem finns uppströms och/eller nedströms) ovidkommande vatten Ledningars materialegenskaper, anläggningsperiod, dimensioner <=300, btg ledning lagd före 1972. >=400 btg före 1965. Segjärn före 1980 Svavelväte orsakar invändig korrosion i betongledningar. Beräkna uppehållstid i tryckledningar, är den längre än större än 6-8 timmar är sannolikheten för svavelväte förhöjd. I svackor kan vatten bli stillastående och svavelväte bildas. Nära dykarledningar kan det också bli stillastående luft (skorstensverkan). Djupt liggande ledningen med stor jordlast (kan vara svårt att få fram ur kartan, utan man tvingas titta manuellt eller bara ta med de man vet om) Grunt förlagd ledning med stor trafiklast (tumregel <1,5m) Felaktigt utförda förläggningar, Under grundvattenyta, hög sannolikhet för inläckage Finns det områden där klimatpåverkan påverkar ledningssystemen? De klimatförändringar som har störst påverkan på avloppssystemen är ändrad nederbörd och högre vattenstånd i recipienter. Ändrad nederbörd innebär ökad risk för översvämningar och bräddningar vid korta intensiva regn, ökade regnmängder att avleda samt att långvariga regn på årstider med låg avdunstning, vattenmättad mark ger mycket stora vattenvolymer som ska hanteras. Högre vattenstånd i recipienter kan resultera i ökad risk för översvämningar av bebyggelse, sämre avledning av dagvatten om recipienten dämmer längre in i dagvattensystemen samt risk för återströmning i brädd- och nödavlopp (Svenskt Vatten, 2007b). För betongrören aggressiva jordarter. 6.4 Driftstörningar Driftstörningar dokumenteras kontinuerligt in via fältpersonalen. Vi har många års driftstörningar och underhållsinsatser dokumenterade i vårt system Tekis Vabas. 22 (23)
6.5 Prioritering VA-verksamheten i Avesta har under ca 20 år arbetet med ett sätt att prioritera förnyelseobjekt som kommer från en arbetsmetod som kallades för DUF (Drift, Underhåll, Förnyelse) senare VABAS/DUF numera Tekis Vabas. Metoden klassar objekt i H+, H, M och L där H+ är objekt som bör åtgärdas omgående. Ledningar i åtgärdsplanen prioriteras enligt följande, Prioritet 1 (H+) där driftstörningar och underhållsinsatser sammanfaller med riskledningar. Prioritet 2 (H) där driftstörningar och underhållsinsatser sammanfaller med konsekvensledningar. Prioritet 3 (M) ledningar med driftstörningar och underhållsinsatser sammanfaller med sannolikhetsledningar. Vi bör lägga ut våra förnyelsemetrar (vatten 1800 m, spill 1200 m och dagvatten 500m) utifrån ovanstående prioritetsordning. 7 Åtgärdsplan Utifrån ovan beskriven arbetsmetodik har ledningssträckor prioriterats områdesvis och delats upp i åtgärder som planeras 2012 och åtgärder som planeras 2013-2015. Åtgärdsplanen redovisas som bilaga 2. 8 Val av förnyelseåtgärder När de ledningssträckor som ska förnyas har identifierats vidtar arbetet med att välja förnyelsemetod. Valet av metod görs utifrån ledningssträckans kondition, yttre faktorer (ev brukare, trafik, markförhållanden) och funktionskrav som ska uppfyllas. Varje förnyelseinsats innebär en bedömning av vilken åtgärd som ska utföras. Eempel på förnyelsemetoder är konventionell omläggning, schaktfri omläggning och renovering (infordringar av olika slag). Som stöd för val av förnyelsemetod har Svenskt Vatten utvecklat ett Ecel program som beräknar ekonomiska kalkyler för olika metoder. 9 Planens fortlevnad Förnyelseplanen ska införlivas i VA 2050 och förnyelseplanens åtgärdsplan blir en bilaga till VA 2050. Åtgärdsplanen ska följas upp och revideras årligen tillsammans med VA 2050. Förnyelseplanen revideras vart 3:e år, nästa gång blir hösten 2014. 23 (23)
Bilaga 1 Checklista Läget under kontroll JA Data om nätet Ligger ledningsnätet i kartdatabas med material, dimension och anläggningsår på ledningsnätet (eller anläggningsdecennium)? Finns servisers material, dimensioner och ungefärliga servislägen med i kartdatabasen? Driftstatistik Till viss del NEJ Kommentar Idag ligger vi relativt bra till ca 90 % av nätet är dokumenterat. Anläggningsdata i form av material, dim finns i god omfattning medan anläggningsår är sämre. När det gäller år finns en annan dokumentation. Vi vet antal galv, plast, betong serviser. Läget finns i kartan. Material kan vara ofullständigt i kartan. Vi ligger lite efter när det gäller att få in nya ledningar i kartan. Mest för att Tekis Vabas inte fungerat bra sista åren. Dokumenteras uppgifter om driftstörningar, som läckor och källaröversvämningar, var och hur de uppkommit, och sparas denna data så man kan följa år från år? Dokumenteras i Tekis Vabas, idag är det lite problem med att få ut bra redovisning. Registreras och dokumenteras klagomål på ett tillförlitligt sätt? Klagomål på kopplat till ledningsnätet registreras i systemet Kunda. Säkerhet Kartlägga större risker Har man gjort en kartläggning av ledningsnäten för att hitta sårbara punkter, som till eempel att alla blir utan vatten, vad händer vid elavbrott? Hanteras avvikelser/större driftstörningar så att de går att i efterhand studera händelseförloppet? Förnyelseplanering Finns det en förnyelseplan med framtagna konkreta åtgärder för vatten respektive avloppsledningsnätet? Finns det en underbyggd uppfattning om förnyelsebehov på 10 års sikt eller längre, i alla fall i formen av om det i framtiden behövs mindre, lika mycket, dubbelt så mycket, tre gånger så mycket förnyelse jämfört med idag? (Även kostnader bör uppskattas, inkl eventuella kapitalkostnader.) Har vi idag en uppfattning om vilka geografiska områden som har störst behov av ledningsförnyelse? Uppföljning Kan man följa upp årlig kostnad för drift & underhåll av ledningsnätet och hur den förändras år från år? Kan man följa upp årlig kostnad/ekonomisk insats för förnyelse av ledningsnätet och hur den förändras år från år? Kan man följa upp kostnaden för varje enskild läcka och liknande driftstörningar? Tas nyckeltal och uppgifter som beskriver ledningsnätens status fram och analyseras och jämförs över tid? Lämnas uppgifter till Svenskt Vattens statistiksystem VASS? Görs jämförelser av ledningsnätets status med andra VA verksamheter (benchmarking)? Görs erfarenhetsutbyte med andra VA verksamheter av arbetsrutiner, arbetsmetoder mm i driften av VA nät? Personal kompetens Ingår i arbetet med beredskapsplanen. Det är inte på en detaljerad nivå. På ledningsnätet gjordes för några år sedan en genomgång av känsliga punkter. Det finns idag ingen lista över känsliga punkter. En dokumentation av känsliga ledningar bör vi ta fram. Större händelser dokumenteras. Vi borde tas fram en skriftlig rutin för dokumentation av större händelser. Planen har med åren och resurserna krympt i tid. Planen har nog mest formen av en åtgärdsplan. Det är det vi nu vill skapa. Dicka och Horndal Det finns en redovisning för varje verksamhetsområde. Dels vi investeringar och drifsbokförda förnyelser. Via VA web, här finns 10 års statistik. Bla via årliguppföljning av VA 2050 och användarföreningen. Det skulle nog behövas ett större utbyte när det gäller driftsfrågor. Finns det personal som kan ta hand om och dokumentera driftstörningar och klagomål? Stefan mfl Finns det personal som kan förvalta kartdatabasen? Göran, men idag strular det lite med systemet. Finns personal som kan ta hand om den ekonomiska uppföljningen? Fungerar bra. Finns det personal till att analysera driftstörningar och som kan avsätta minst 1 2 dagar per år till långsiktig planering (längre tid i större VA verksamheter)? Finns det personal som kan planera, genomföra upphandlingar och utföra projektledning av förnyelseprojekt? Göran Ja i den omfattning som vi haft hittills Finns personal som kan projektera förnyelseprojekt? Ja i den omfattning som vi haft hittills Kommunikation Finns underlag framtaget som ger förståelse för förnyelsebehov hos beslutsfattare? Idag ny styrelse och vi inleder ett arbete kring förnyelseplanering. Finns styrande dokument för VA verksamheten? VA 2050, myndighetskrav och lagstiftning, ägardirektiven, miljömål Finns styrande dokument som stödjer en långsiktig förnyelseplanering? VA 2050, myndighetskrav och lagstiftning, ägardirektiven, miljömål Har vi i organisationen (ägare, ledning, personal) en gemensam bild av behovet av och kostnaderna för en långsiktig ledningsförnyelse? Det är den bilden vi nu ska förstärka
Bilaga 2 Förnyelse av VA-ledningar ÅTGÄRDSPLAN 2012, 2013 2015
Åtgärdsplan Åtgärdsplan gällande ledningssträckor som identifierats och prioriterats i arbetet med förnyelseplan för ledningsnätet där Avesta Vatten och avfall är huvudman för den allmänna VA anläggningen. Åtgärdsplanen avser åtgärder som planeras 2012 och åtgärder som planeras 2013-2015. 2012 Avesta Åtgärd Prio Längd Ursprung Kommentar Läckor på 300 o 400 Byn o Ael J:s väg Åtgärd mot detta är dubblering till Tornet H 650m Konsekvens Fors Dicka M 925m Sannolikhet Horndal Stora vägen 77-84 H+ 640m Risk+DUF Lund Sjövik Nordanö Furuvägen del Nordanöv- Tony R kurva H+ 250m DUF Skogsbo
2013-2015 Avesta Åtgärd Prio Längd Ursprung Kommentar Malmgatan del Bergslagsv - biblioteket H+ 130m Sannol+DUF Östra Parkgatan del Eriksg - Arvidsg M 300m Sannol+DUF Rotegatan del Eriksg - Fågelv H 115m Sannol+DUF Myrgatan del Corneliusg - Kungsg H 170m Sannol+DUF Baggbovägen från älven till järnvägen M 170m DUF Fors Martinvägen del Masugnsv- Garpenbergsv M 90m Sannol Horndal Smedängsvägen H+ 230m Risk Lumsvägen och Sandåsvägen H+ 180m Risk Lumsvägen - Vinkelvägen - Prästgårdsv H+ 310m Risk+DUF Lundinsväg omläggn av h- ledn och serviser H 370m Risk+DUF Vinkelvägen H+ 100m Risk Folketshusvägen 4 - Stora vägen H+ 85m Risk Stora vägen 57 - Hällvägen 3 H+ 130m Risk+DUF Prästbacken utbyte H-ledn Brantv och Vinkelv H 150m Risk+DUF Lund Sjövik Nordanö Furuvägen 24-48 H-ledn + serviser H 400m DUF
Skogsbo Tyrstigen del Grytnäsv - Gimlestigen H 230m Risk+DUF Germundsbo 107-109 H+ 220m Risk Karlbo Bonnaledn Brunnsv 12 till Älvhemsstigen H+ 140m Risk Älvgränd spolas 1gg/mån 70m DUF Krylbo Skolgatan del Almg - Ponsbachsv H+ 120m Risk