Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Relevanta dokument
Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien

Utredning av de fysiska förutsättningarna för storskalig musselodling på Åland

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN

Musselodling i miljöns tjänst

Marin Biomassa. Mer biogas från ett renare hav. Olle Stenberg CEO Marin Biogas Skandinavisk Biogaskonferens - 1 -

Planering för va-enbruk

Potential att vara med och lösa samhällsutmaningar!

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

BESLUT. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan Mariehamn Tel.nr. (018) växel, (018) direkt Fax.nr.

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

MUSSLOR FÖR MIL JÖN musselodlingens positiva och negativa miljöeffekter

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Testbädd för vattenbruk

Vårt hav Östersjön. Miljö och samhälle Vad kan du göra?

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Vass till biogas är det lönsamt?

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

LOVA, lokala vattenvårdsprojekt

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Läsanvisning - sammanfattning av förslaget till ny vattenlag

Marina och akvatiska råvaror. Industriell förnyelse i praktiken

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Konsekvensanalys rörande musselodling

Musselodling som miljöåtgärd från idé till verklighet

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Musselodling en alternativ reningsmetod för kväveutsläpp i Östersjön MARKUS WESSMAN

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Fiskguiden Frågor & svar

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Formas, Box 1206, Stockholm (

Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring

JORDBRUKSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE

Case fiskodling Malmön

Långtidsserier på Husö biologiska station

Bävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Värdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån

Världsfiske och vattenbruk

TILLSTÅND ATT ANLÄGGA OCH BEDRIVA MUSSELODLING

Levande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin

ÄR DET MÖJLIGT ATT HÅLLBART ODLA FISK I ÖSTERSJÖREGIONEN? OLLE LERCHE

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

Skriv ditt namn här

Undersökning av planens miljöpåverkan

ATTITYDER TILL ODLAD FISK I SVERIGE

MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN

Marin Biogas. Förnyelsebar energi från ett rent hav. Olle Stenberg t

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin

Vad har vi lärt oss om kvävet!

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Så kopplar havsplanerna och kommunernas översiktsplanering till varandra. Anette Johansson

Modul 3: Ekologi Deadline: fre 15.1

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Industriell symbios i Sotenäs kommun

Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron. Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten

Östersjön - ett evolutionärt experiment

5 Stora. försök att minska övergödningen

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Information från. Informationsbrev 22, den 23 november 2015

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot

BESLUT. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan Mariehamn Tel.nr. (018) växel, (018) direkt Fax.nr.

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning ( ) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Etablering av musselodling i Hallands län. Möjligheter och förutsättningar

Ellen Bruno Kustvattenrådslag 6 oktober 2017

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder

Framtagande av lämpliga områden för musselodling med GIS

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR ÅLANDS KUST-, YT- OCH GRUND- VATTEN

GIS-analys av lämpliga lokaler för musselodlingar längs Kalmar läns kust

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Musselodling som blå skörd för att minska eutrofieringen

Orienterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar. Lars Olrog, Erling Christensson, Fredrik Norén

Transkript:

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Vårdö, 14.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff)

Varför är vi här? Torbjörn Engman, Kumlinge Petra Granholm, utredare av fysiska förutsättningar för musselodling På uppdrag av LR:s miljöbyrå + styrgruppen för pilotprojektet Syfte: informera allmänheten och samla in synpunkter ang. en eventuell musselodlings lokalisering deltagande och dialog på ett tidigt skede! Resultat: Petras utredning om fysiska förutsättningar, klar i slutet av 2011, om de ekonomiska förutsättningarna finns eventuell musselodlingsförordning. 2011-10-18 2

Eventuell negativ miljöpåverkan Sedimentering av musslans restprodukt, samt diffusutsläpp av ammonium Hur undvika? God genomströmning, och /eller flytta odlingen med jämna mellanrum OBS! Försöken i Kumlinge har inte uppvisat farliga halter av miljögifter, men på Sveriges västkust har man haft problem med algtoxiner i mussla, som ommöjliggör mänsklig konsumtion(men ejder och höns tål toxinerna) 3

Att tänka på vid placering av musselodling 1. Vattengenomströmning för med sig musslans mat (plankton) 2. Vattenbytestiden 3. Exponering p.g.a. Issituationen 4. Djup nät 3 m djupa, minst 5 m djupt! 5. Ägoförhållanden 6. Befintlig lagstiftning 7. Kommunens planering inför framtiden 8. Lokalbefolkningens intresseområden? T.ex. yrkesfiske, småbåtsrutter 9. Skyddsområden? 10. Turism, främst sportfiske? 11. Farleder- främst färjerutter? 12. Andra arter, t.ex. fiskarnas lekplatser? 13. Fiskodlingar? 14. Bottenmiljön bra ankarbotten 4

Vattenomsättning 2011-10-18 5

Vattenbytestid Vattenbytestiden ska vara så snabb som möjligt, d.v.s. Det vi kallar vattenomsättningsklass I (VOK I), 0-9 dagar, men samtidigt 6

Exponering får området inte vara för exponerat med tanke på issituationen, vi måste göra en avvägning här. (Smart Farm håller dock på att utveckla en musselodlingskonstruktion som är enkelt nedsänkningsbar på vintern, så isen kanske inte är ett problem i framtiden) 7

Djup Musselrepen är 3 m djupa, så allt djup över 5 m är ok för musselodling. 8

Klorofyll d.v.s. mått på övergödning/musselmat 9

10

Salthalt 11

Ägoförhållanden 12

Befintlig lagstiftning Vattenlagen + fiskodlingsförordningen Plan- och bygglagen: kommunens planering Miljöskyddslagen Vattendirektivet Etc. 13

Kommunens planering inför framtiden Generalplan och detaljplaner, kommunöversikt (enligt PBL) Vårdö kommunöversikt från 2000 (endast påbörjad?) Planer på att börja en utredning kring Lövö sundet och våtmarker (?) Detaljplaner, t.ex. bostadsområde Mickelsö (Bussöfjärden) och Lövö Generalplan? 14

Lokalbefolkningens intresseområden 15

Skyddsområden och lekplatser 16

Turism 17

Farleder 18

Fiskodlingar 19

Vad anser du? Hjälp oss! 20

Tack för uppmärksamheten! Kontakt Petra Granholm, landskapsregeringens miljöbyrå, petra.granholm@regeringen.ax, eller tel: 25459 Torbjörn Engman, Kumlinge, torbjorn@musician.org, eller tel: 0400529515 Illustration: Ilmari Hakala för Miljöministeriet. 21

Miljönyttan Övergödningen i Östersjön beror på överskott av fosfor (P) och kväve (N) i havet Musslan som filtrerare kan koncentrera diffusa närsaltsutsläpp till odlingen, och detta möjliggör för oss att få upp närsalterna som är bundna i plankton till land Det finns teorier om att överfiske och klimatförändringar förvärrar effekterna av övergödning 22

Illustrationer: Christina Esplund, Havet 2010/Naturvårdsverket och Havsmiljöinstitutet 23

24

Musslans ekosystemtjänster Musslan filtrerar vattnet på växtplankton dvs. tar upp kväve (N) och fosfor (P) ur vattnet Vi behöver närsalterna i mat, foder och gödning Planktonalger i Östersjön. Teckning: Ilmari Hakala för miljöministeriet. 2011-10-18 25

Agro-aqua kretsloppet Musselodlingen motorn som driver kretsloppet av närsalter från hav till land Industrier (jordbruk, fiskodling) etc. släpper ut närsalter som fångas upp av musslorna, som skördas och används till hönsfoder eller gödning på åkrar Närsalter till havet: 80 % diffusa utsläpp 20 % punktusläpp En skördad mussla innehåller ca: 0,8-1,2 % N 0,06 0,8 % P Källa: Lindahl & Kollberg, 2008. Teckning: Maj Persson. 2011-10-18 26