Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Mönsteråsgymnasiet 1. Ekonomiska resultat /avvikelser Gymnasiet verksamhet Intäkter -684 500-1 795 590 262,3% Personalkostnader 12 195 269 14 105 187 115,7% Övriga kostnader 1 575 378 2 122 278 134,7% Gymnasiet verksamhet Summa 13 086 147 14 431 875 110,3% Gymnasiet övrigt Intäkter -202 000-226 201 112,0% Personalkostnader 4 354 613 4 134 029 94,9% Övriga kostnader 888 340 707 164 79,6% Gymnasiet övrigt Summa 5 040 953 4 614 992 91,5% Resultat 18 127 100 19 046 867-919 767 Högskolecentrum Intäkter 0-170 300 0,0% Personalkostnader 10 000 8 995 90,0% Övriga kostnader 355 500 349 244 98,2% Högskolecentrum Summa 365 500 187 939 51,4% Resultat 365 500 187 939 177 561 Högskolecentrum Där finns en intäkt från Teknikcollege som delfinansierat tjänsten verksamhetsledare inom HC under 2014. Verksamhetsledaren har som del av sina uppdrag haft rollen som lokal processledare fram till 31/12 2014 vilket finansierats vi de sk mervärdespengarna. Oskarshamns kommun fick dessa i samband att man inte blev aktuell kommun för slutförvaret av kärnbränsle. Teknikcollege har fått del av dessa under de första tre åren. Från 2015 skall de ingående kommunerna finansiera den regionala processledaren vilket är en kostnad på ca 100kkr/år. Gymnasiets verksamhet Där har vi under 2014 haft ökade intäkter i form av IKE-ersättning vilket är positivt. Vi har också haft ökade utgifter som kan hänföras till några olika områden. Vi hade en betydande elev- ökning inom IM vilket har krävt en ökad personaltäthet för att uppfylla de krav som ställs på att erbjuda undervisning som ger möjlighet att läsa in en gymnasiebehörighet. Kommunen tog emot en grupp ensamkommande ungdomar /flyktingar som innebar att vi fick skapa en egen studiegrupp (introduktionsgrupp) redan från ht starten. Tidigare ingick motsvarande elever en tid inom Sfi för att sedan gå över till IM. Vi har också fler elever som läser kurser i Svenska som andraspråk vilket betyder att vi fått dubblera lärarna i just ämnet svenska. Behovet av stöd har generellt varit större detta år än tidigare vilket är kostsamt. Sida 1 av 18

Gymnasiet övriga kostnader Övriga kostnader inom programmen har ökat och det är då särskilt Industritekniska programmet där investeringsbudgeten inte på långa vägar räckte till. Det betyder att skolan tvingats tillföra ungefär 250kkr för att komplettera de inköp som krävdes för att komma igång. Det finns behov av ytterligare investeringar under 2015 och där har undertecknad tagit kontakter med Häradssparbanken för att be om sponsring av viss utrustning. Bankens Vd och styrelsens ordförande har uttalat sig positiva till detta. Även El och Energiprogrammets uppbyggnad har krävt en del extra pengar som belastat 2014. Här kan vi se en positiv utveckling av antalet elever totalt ca 30 elever i tre årskurser och enstaka vuxna som integreras i gymnasieklasserna. Vi har av rent administrativa skäl införskaffat Dexter under våren 2014. Vi hade inte klarat våra åtaganden mot varken elever eller myndigheter utan Dexter. Gymnasiet bekostade detta inom vår budget viket var en belastning om ca 100kkr. Vi har sedan många år haft internationella utbyten och besöksresor vilka har finansierats inom posten läromedel. Tyvärr fick vi en betydande kostnadsökning för detta under 2014 på ca 100kkr mer än beräknat. Genom tidigare marknadsföring har vi känt det som nödvändigt att fullfölja de löften som givits kring detta. Vi är övertygade om att det varit en positiv faktor både vad gäller rekrytering och för eleverna studier. Jag vill inför 2015 slå larm om att det blir allt tuffare eller i klartext omöjligt att klara en budget som bygger på elevpeng. Skälen är flera och påpekandet är gjort redan 2011 men vi har genom framförallt externa intäkter inom hela verksamheten klarat budgeten tidigare år. Som redovisas ovan redovisas skäl till underskottet 2014 i form av kostnader som inte kunde förutses. 2015 har vi den minsta elevkullen som söker till gymnasieskolan och de närmsta åren framöver då elevkullarna är förhållandevis små behövs ett system med fast budgetering av hela gymnasieverksamheten inom Mönsteråsgymnasiet. Ett förslag till sådan fast budget måste bygga på antagandet om en organisation med ett antal program( inkl IM med nyanlända) som kan genomföras inom viss ram. Jag ber att få återkomma till ett sådant förslag senare i vår. 2. Måluppfyllelse och kontrollstationer Mönsteråsgymnasiet deltar i många slags mätningar/kontrollstationer under ett läsår en del officiella en del lokala inom förvaltningen Vi deltar i alla obligatoriska nationella prov för våra elever och har utvecklat ett kvalitetssystem för rättning av proven i svenska, engelska, matematik och moderna språk. Följs upp och analyseras av ämnesgrupperna som också gör förslag till åtgärder. Vi deltar i brukarenkäten när den genomförs. Brister analyserar och åtgärdsplan görs som delges all personal. Sida 2 av 18

Vi gör en egen enkät för åk 1 för att stämma av deras bild av skolan och om vi behöver åtgärda något. Redovisas längre fram. Vi deltar i öppna jämförelser mellan gymnasieskolor i länet(görs ofta av media) vad gäller resultat och vi står oss väl i dessa. Tyvärr är ofta resultaten vinklade till Kalmarskolornas fördel. Man förstärker alltså bilden av att skolorna i staden är bättre vilket är långt ifrån korrekt. Vi deltar i skolverksenkäter av flera olika slag som sedan redovisas som statistik i olika sammanställningar ex kommunbladet och andra. Dess blir då en avstämning av var vi står i dessa frågor och blir ofta utgångspunkt för förbättringsarbete. Inom Teknikcollege har vi en egen uppföljning i form av ett kvalitetssystem där vi avrapporterar var vi står i målen ungefär 3 gånger/ termin. Måluppfyllelsen blir längre fram avstämda innan fortsatt certifiering. De utvecklingsprojekt som bedrivs under ett läsår rapporteras i form av en utvärdering av resultat som vi avkrävs av skolverket och som är en förutsättning för att få sökta medel. 3. Betygsredovisning samt resultat av sommarskola: Matematik 1a Betygsgrader PÅ NP PÅ NP Kursbetyg Kursbetyg F 0 2 0% 50% 1 2 11% 50% E 6 2 75% 50% 6 2 67% 50% D 2 0 25% 0% 2 0 22% % C 0 0 0% 0% 0 0 0% % B 0 0 0% 0% 0 0 0% % A 0 0 0% 0% 0 0 0% % Totalt 8 4 9 4 som nådde minst E >F 83% >F 77% Sida 3 av 18

Matematik 1b Betygsgrader PÅ NP PÅ NP Kursbetyg Kursbetyg F 0 4 0% 36% 0 0 0% 0% E 4 4 80% 36% 4 5 80% 50% D 1 2 20% 18% 1 2 20% 20% C 0 1 0% 9% 0 2 0% 20% B 0 0 0% 0% 0 1 0% 10% A 0 0 0% 0% 0 0 0% 0% Totalt 5 11 5 10 som nådde minst E >F 75% >F 100% Matematik 1c Betygsgrader PÅ NP PÅ NP Kursbetyg Kursbetyg F 1 0 6% 0% 1 0 6% 0% E 1 1 6% 14% 0 1 0% 14% D 2 2 13% 29% 3 2 19% 29% C 2 1 13% 14% 2 1 13% 14% B 4 2 25% 29% 4 2 25% 29% A 6 1 38% 14% 6 1 38% 14% Totalt 16 7 16 7 som nådde minst E >F 96% >F 96% Matematik 2b Betygsgrader PÅ NP PÅ NP Kursbetyg Kursbetyg F 2 5 100% 45% 0 0 0% 0% E 0 3 0% 27% 1 7 100% 70% D 0 2 0% 18% 0 2 0% 20% C 6 1 0% 9% 0 0 0% 0% B 0 0 0% 0% 0 1 0% 10% A 0 0 0% 0% 0 0 0% 0% Totalt 2 11 1 10 som nådde minst E >F 46% >F 100% Matematik 3c Betygsgrader PÅ NP PÅ NP Kursbetyg Kursbetyg F 3 1 25% 13% 1 0 10% 0% E 3 4 25% 50% 3 4 30% 57% D 2 1 17% 13% 2 1 20% 14% C 3 1 25% 13% 3 1 30% 14% B 1 0 8% 0% 1 0 10% 0% A 0 1 0% 13% 0 1 0% 14% Totalt 12 8 10 7 som nådde minst E >F 75% >F 94% Nationella prov i matematik 2014 kommentarer Sida 4 av 18

Gällande kursen Matematik 1a, denna kurs läser yrkesprogrammen under årskurs 1, är resultaten både på nationella provet och i betygssynpunkt relativt bra. Är flera år sedan 5 av 6 yrkeselever klarade den obligatoriska matematikkursen. Som man ser i tabellen så är det ingen diskrepans mellan betyg och resultat på nationella provet. Det är inte vanligt, brukar skilja de flesta år. Bakom dessa positiva siffror döljer sig de elever som avbrutit sina studier eller läser om kursen av olika skäl. De ingår inte i redovisningen. Observera att dessa elever varken skrev det nationella provet eller fick betyg i kursen! I kursen Matematik 1b som SA-programmet läser klarade 100 % betyg E eller högre. Som tabellen visar skiljer sig andelarna på nationella provet mot kursbetyget. Tre av de som inte klarade NP var endast ett par tre poäng från E-gränsen men visade under kursens gång att de uppnådde nivå E på samtliga förmågor. Den fjärde eleven har förlängd kurstid. Matematik 1c, där klarar 100 % både nationellt prov och minst E i kursbetyg. Tabellen visar 96 % men den elev som motsvarar 4 procentenheter har bytt program och börjat om i årskurs 1. Här ska dock genomsläppet vara hundra procent, eleverna på NA- och TE-programmen läser minst 3-4 matematikkurser under sin gymnasietid. Kurs Matematik 2b! Här skiljer sig resultatet på det nationella provet mot kursbetyget väldigt mycket. 46 % klarar minst E på NP medan 100 % klar minst E i kursbetyg. Hur kan det skilja sig så mycket? Det finns ett par förklaringar till den stora skillnaden. En delförklaring är att 2 av eleverna som inte klarade NP har förlängd kurstid och finns inte med i betygstatistiken. En annan förklaring är att de övriga som inte klarade E på nationella provet endast var ett per tre poäng från E- gränsen. När eleverna visat tillräckliga kunskaper under kursens gång står och faller inte kursbetyget med ett knappt F på nationella provet. Beträffande kurs Matematik 3c ser resultatet liknande ut jämfört med kurs 2b. Däremot är skillnaden mellan resultatet på nationella provet och kursbetyget inte lika stort. Här beror skillnaden enbart på att de elever som inte klarade NP har förlängd kurstid. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att andelen som klarar minst betyg E på de redovisade kurserna är klart tillfredsställande. Mest glädjande är resultaten i yrkesklasserna, där ligger andelen G på en högre nivå än de senaste tre åren. Däremot har vi inte tillräckligt många betyg på nivå C eller högre, vilket vi eftersträvar. Räknar man meritvärde på kursbetygen ser man tydligt att nivån behöver höjas. Meritvärdet blev som högst för kurs Matematik 1c. Det låg på 15,8 vilket skulle motsvara ett medel på över betyget C. I övrigt ligger det klart under 15, ingen annan kurs når över 12,5. Vi har förbättrat oss beträffande andelen minst E i betyg men vi behöver höja betygsnivåerna. Sida 5 av 18

EN 5 Betygsgrader PÅ NP PÅ NP Kursbetyg Kursbetyg A 2 2 7% % 4 5 13% 24% B 8 4 28% % 8 2 25% 10% C 7 5 24% % 6 7 19% 33% D 4 6 14% % 4 4 13% 19% E 7 3 24% % 6 2 19% 10% F 1 3% % 3 1 10% 5% Totalt 29 20 31 21 som nådde minst E 28>F 20>F 97%>F 100%> F 28>F 20>F 90%>F 95%>F EN 6 Betygsgrader PÅ NP PÅ NP Kursbetyg Kursbetyg A 2 4 10% 12% 2 4 9% 13% B 4 3 20% 9% 4 7 18% 22% C 7 8 33% 24% 7 5 32% 15% D 3 6 14% 18% 6 8 27% 25% E 5 11 23% 34% 1 6 5% 19% F 1 3% 2 2 9% 6% Totalt 21 33 22 32 som nådde minst E 21>F 32>F 100%> F 97%>F 20>F 30>F 91%>F 94%>F SV1 Betygsgrader PÅ NP PÅ NP Kursbetyg Kursbetyg A 4 % 18% 1 5 3% 23% B 3 4 10% 18% 5 4 16% 18% C 8 4 26% 18% 10 7 32% 46% D 9 3 29% 14% 4 3 14% 18% E 9 7 29% 32% 9 3 29% 14% F 2 6% % 2 6% 9% Totalt 31 22 31 22 som nådde minst E 29>F 22>F 94%>F 100%> F 29>F 22>F 94%>F 91%>F SV3 Betygsgrader PÅ NP PÅ NP Kursbetyg Kursbetyg A 3 3 25% 33% 3 2 25% 22% B 2 2 17% 22% 1 5 8% 56% C 3 3 25% 33% 6 2 50% 22% D 2 1 17% 11% 1 8% % E 2 17% % 1 8% % F % % % % Totalt 12 9 12 9 som nådde minst E 12>F 9>F 100%> F 100%> F 12>F 9>F 100%>F Sida 6 av 18 100%> F

Kommentar av resultat på nationella prov samt slutbetyg i svenska och engelska Svenska 1 Flickorna har bättre resultat än pojkarna både när det gäller nationella proven och slutbetyg. De har ett bättre slutbetygsresultat i år jämfört med förra året, ingen fick i år betyget F. För pojkarna har det skett en förskjutning uppåt i betygsskalan jämfört med 2013. De pojkar som fått F i betyg har inte klarat de nationella proven och inte nått målen för övrigt i kursen. Svenska 3 Det är första gången proven genomförs. Resultatet visar ingen anmärkningsvärd skillnad mellan slutbetyg och resultat på nationella provet. Ingen elev fick F på proven eller i slutbetyg. Engelska 5 Det är inte så stor skillnad mellan pojkar och flickor i engelska 5. Fler elever fick slutbetyget A än som fick A på nationella proven. Jämfört med 2013 är resultatet betydligt bättre både vad gäller provresultat och slutbetyg, det är en förskjutning uppåt i betygsskalan. Engelska 6 Resultaten för nationella proven och slutbetygen skiljer sig inte nämnvärt i år. Fler elever har slutbetyget F, dels på grund av att proven inte har genomförts av dessa elever, dels för att de inte har uppnått målen i övrigt. Årets resultat för flickorna är likvärdigt med fjolårets, en liten förskjutning uppåt. I fjol var det få flickor. 4. Åtgärder efter brukarundersökningen Mönsteråsgymnasiet minst 95 % av barn och elever upplever trivsel i våra verksamheter Enhetens resultat: 96% Rektorns/förskolechefens och personalens analys av föregående års eventuella åtgärder kopplat till resultatet: Hela kollegiet arbetar målmedvetet på att våra elever skall trivas på skolan, i våra miljöer och framförallt med sitt arbete med varandra i klassrummet. Struktur och tydlighet skapar trygghet och trivsel. Rektorns/förskolechefens och personalens analys av årets resultat: Vi arbetar hela tiden för att eleverna skall trivas på Mönsteråsgymnasiet och målet är givetvis att alla elever skall trivas hos oss. Innevarande läsår har vi haft en väl fungerande elevkår som genomfört flera arrangemang. Det har hänt lite mera på skolan. Fortsatt arbete och åtgärder: Vi jobbar vidare på den inslagna vägen - minst 95 % av barn och elever upplever trygghet i våra verksamheter Enhetens resultat: 98% Sida 7 av 18

Rektorns/förskolechefens och personalens analys av föregående års eventuella åtgärder kopplat till resultatet: Självklart är det inte acceptabelt att det finns elever på skolan som inte känner sig trygga här. Rektorns/förskolechefens och personalens analys av årets resultat: Vi har under året infört en struktur med olika arbetstema som behandlas under en treårsperiod. Vi har också medvetandegjort kravet på omedelbara insatser och elevstöd när något inte fungerar för en elev. Fortsatt arbete och åtgärder: Arbetsrutiner skall vara enkla men tydliga och ev insatser skall snabbt sättas in. - minst 90 % av barn och elever upplever sig ha tillräckligt inflytande över verksamheterna Enhetens resultat: 90% Rektorns/förskolechefens och personalens analys av föregående års eventuella åtgärder kopplat till resultatet: Våra lärare arbetar aktivt med elevinflytande. Vi upplever det som knepigt att få eleverna att aktivt engagera sig i inflytandeproblematiken. Rektorns/förskolechefens och personalens analys av årets resultat: Inflytandefrågor är något som vi jobbar med kontinuerligt och som tas upp i alla sammanhang där det är motiverat. Vi känner att våra elever verkligen har inflytande där det betyder något och där finns också ett engagemang. Vi har exempelvis kvar skolkonferensen som vi bjuder in till en gång per termin och där elevkåren är representerad. Vi har ofta samtal med framförallt ordföranden i elevkåren. Fortsatt arbete och åtgärder: Vi skall ha inflytandefrågan högt upp på vår agenda och i våra utvecklingssamtal med vår personal. Vi skall också fortsatta och ha forum där eleverna kan känna sig ha inflytande över sin utbildning och sin skolas utveckling - minst 95 % av barn och elever upplever att de får det stöd och den hjälp de behöver Enhetens resultat: 93% Rektorns/förskolechefens och personalens analys av föregående års eventuella åtgärder kopplat till resultatet: Under året har vi efter erfarenhet av årgången som togs in hösten 2011 förändrat stödorganisationen. Våra specialpedagoger har genomfört en totalgenomlysning av vilka elever som har stöd, hur behoven ser ut och vilket stöd man får. Vi har också genomfört en ny form av uppföljning av eleverna som numera sker programvis och där analysen är underlag för behovet av åtgärder. Vi har en studieverkstad som varje torsdagseftermiddag erbjuder eleverna extra stöd. Rektorns/förskolechefens och personalens analys av årets resultat: För flertalet elever som har stöd så har detta föregåtts av EVK eller alltid av någon form av föräldrasamtal. För alla elever som riskerar ett F i en kurs upprättas ett åtgärdsprogram. Tyvärr avstår en del elever sitt stöd eller missköter närvaron vilket gör att åtgärden inte får den effekt som den skulle kunna ge. Sida 8 av 18

Fortsatt arbete och åtgärder: Stödet görs obligatoriskt dvs. vi inför närvaroplikt. Försummar en elev sitt stöd skall frågan snarast hem till elevens föräldrar( gäller ej myndiga elever). Det kan sedan gå vidare till evk för beslut om åtgärder. - 100% av föräldrar och elever upplever att skolan arbetar mot att stoppa alla former av kränkningar Enhetens resultat:85 % Rektorns/förskolechefens och personalens analys av föregående års eventuella åtgärder kopplat till resultatet: Under läsåret har mentorerna påmints om att gå igenom likabehandlingsplanen med eleverna, framför allt det som gäller det förebyggande arbetet. Vi har under våren genomfört en halvdag under temat likabehandling. Filmen Älska mig visades och därefter analyserade varje klass handlingen i filmen tillsammans med sin mentor. Resultatet blev ett postitcollage där man gjorde olika inlägg i denna fråga. Vi kommer att varje år ha en temadag i ämnet likabehandling. Rektorns/förskolechefens och personalens analys av årets resultat: Frågan är svår och dessutom svårhanterad och svårtolkad. Det vi nu siktat in oss på är att låta eleverna själva beskriva hur de ser på begreppet och uttrycka sig kring detta. Fortsatt arbete och åtgärder: Att när situationer uppkommer ta upp en diskussion i den grupp händelsen har skett och hur vi ser på det samt vara tydlig och berätta hur vi hanterar detta i form av dokumentation och information uppåt. - minst 90 % av eleverna upplever att skolan lämnar tydlig information om deras kunskapsutveckling Enhetens resultat: 84 % Rektorns/förskolechefens och personalens analys av föregående års eventuella åtgärder kopplat till resultatet: Varje lärare har uppdraget att regelbundet ge eleverna en lägesbeskrivning över hur eleven når de olika målen i sin kurs, detta följs också upp vid olika typer av samtal. Mentorerna har sedan det övergripande ansvaret att informera sina elever om studiesituationen. Trots att skolledningen drivit på dessa uppdrag lyckades vi inte nå målet. Rektorns/förskolechefens och personalens analys av årets resultat: Det är också en fråga där man kan uppleva resultatet olika beroende på hur man förväntar sig få informationen. Vi har i verksamheten samtal minst en gång varje termin i varje kurs där man som elev får en bild av hur det ser ut för mig. Vi har också utvecklingssamtal en gång /termin där mentorn träffar elev och föräldrar för att presentera hur elevens resultat ser ut. Fortsatt arbete och åtgärder: Här handlar det nog att vara tydlig kring formerna för samtalen så att eleven förstår vad de handlar om och vilka signaler det ger. - Minst 95 % av föräldrar och elever anser att skolan arbetar för jämställdhet där bägge könen får lika stora möjligheter till utveckling Enhetens resultat: 97,3% Sida 9 av 18

Rektorns/förskolechefens och personalens analys av föregående års eventuella åtgärder kopplat till resultatet: Vi jobbar målmedvetet med frågan och det ger resultat. Rektorns/förskolechefens och personalens analys av årets resultat: Dagens ungdomar har goda begrepp om vad detta innebär och en viktig faktor är en dator till alla elever som är en viktig förutsättning för jämställdhet. Fortsatt arbete och åtgärder: Vi är positiva till att jobba vidare med att i projektform jobba med att medvetandegöra situationer och agerande där man måste tänka igenom beslut och handling innan. - Fråga: Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Enhetens resultat: 57% Rektorns/förskolechefens och personalens analys av föregående års eventuella åtgärder kopplat till resultatet: De vidtagna åtgärderna har inte banat väg för förändrade resultat. Undre nästa punkt gess en möjlig förklaring till varför det är svårt att komma vidare i frågan. Rektorns/förskolechefens och personalens analys av årets resultat: Detta är återigen ett nedslående resultat. Frågan har diskuterats ett flertal gånger bland personalen. Många elever särskilt på de yrkesinriktade programmen och inom lärlingsutbildningen ser inte vidare studier som det självklara alternativet just nu. Man har haft en nära kontakt med arbetslivet och en del av dem har faktiskt jobb på gång, särskilt inom lärlingsgruppen. Här handlar det om att få ungdomar att förstå tanken om det livslånga lärandet och vilka baskrav detta ställer på generella kunskaper. Detta är en av gymnasieskolans viktigaste uppgifter som Mönsteråsgymnasiet ändå lyckas ganska väl med. Våra elever som gick ut våren 2014 där fick 75% en gymnasieexamen vilket är den lägsta siffran på flera år. Det kan finnas olika förklaringar men den viktigaste är att dessa elever kom i skarven mellan två läroplaner och hade läst hela sin grundskola i det gamla systemet men var första årskullen på gymnasiet i den nya. Positivt är att resultatet såg riktigt illa ut vid årsskiftet men det var många elever som kämpade sig till en examen efter att ha haft mentorerna i hälarna under lång tid. Fortsatt arbete och åtgärder: Vi har en situation där man lever i nuet och kanske saknar förmågan att tänka långsiktigt och förstå vilka konsekvenser saker får för framtiden. Vi har startat grupper i livskunskap som ett projekt för att se vad sådan utbildning kan bidra med. Vi måste också medvetandegöra detta faktum i föräldraledet eftersom det är en del av den fostran hemmet skall ha ansvar för. Sida 10 av 18

5. Verksamheternas kvalitet Vi har även detta år gjort en genomfört en enkät i åk 1 för att scanna av vad eleverna tycker och tänker om verksamheten i stort. Vi ber dem också ange vad som mest påverkat deras val av till gymnasieskolan. Sammanställd enkät i åk 1 HT 2014 1. Vad hjälpte dig mest i ditt gymnasieval? Rangordna de 3 saker som haft störst betydelse. Siffran 3 störst betydelse, 2 näst störst osv. _23_ Studievägledare på grundskolan _10_ Lärare på grundskolan _ 6_ Gymnasiekatalog _18_ Kompisar _ 5_ Syskon _21_ Föräldrar _12_ Gymnasiemässa _12_ Studiebesök på gymnasieprogram 1_ Skolans hemsida _19_ Annat, nämligen (Egna initiativ, intressen, bra utbildning) Kloka tankar 2. Vilken betydelse har olika slags informationsinsatser haft för ditt gymnasieval? Rangordna de 3 saker som haft störst betydelse för ditt val. Siffran 3 störst betydelse osv. _28_ Studievägledaren på grundskolan _12_ Lärare på grundskolan _11_ Mönsteråsgymnasiets katalog _14_ Mönsteråsgymnasiets elever som besökte grundskolan _22_ Det jag hört om skolan från andra _13_ Informationen på gymnasiemässan _14_ Studiebesök på gymnasieprogram _3_ Mönsteråsgymnasiets hemsida 9_ Annat, nämligen (_Egna val) Kloka tankar 3. Hur upplevde du gymnasieinformationen på vår hemsida? Mycket bra7 Bra18 Mindre Bra 6 Dålig Har inte besökt hemsidan 3 4. Jag valde det program jag går på därför att: 36 Bra val för framtiden, ser ett yrke genom utbildningen( kloka tankar generellt) 3 Nära 5. Vilka viktiga fördelar se du med Mönsteråsgymnasiet? a.liten skola b.nära c. Bra lärare d. Kompisar e. Datorer f.tryggt g. Lugnt h. Små klasser. 6. Vilka nackdelar ser du med Mönsteråsgymnasiet? a.maten b. Dåligt nät. c. Tider bussar d. Händer för lite aktiviteter e. Få elever på skolan f. Långa arbetspass 7. Ringa in de ord som bäst stämmer in på hur du upplever saker på skolan och hur du bemöts av vår personal i olika situationer? Sida 11 av 18

42 Fin miljö -1- Dålig miljö1 37 Roligt-4-Tråkigt 6 38Rättvist-3-Orättvist 4 38Bryr sig-4-bryr sig inte 24Lätt-6-Svårt 13 37Får hjälp--får inte hjälp 5 45Bra med datorn---mindre bra med datorn 41Städat-1-Skräpigt 2 42Valt rätt program-2-valt fel program 2 14Bra mat-4-mindre bra mat 23 35 Har inflytande-3- Har Inget inflytande 7 30Studiero-8-Stökigt 7 30 Läxor hemma-3-allt i skolan 12 45Har kamrater---är ensam 1 8. Om du var rektor, vilka förbättringar skulle du vilja genomföra på gymnasiet? Bättre mat, Mer aktiviteter, mer idrott, billigare kaffe, gör om hemsidan, fler elever, mindre sfi(1), kryddor till maten(3), Inte sammanslagna klasser(1), bättre internet(3) Analys av enkäten Samanställningen talar för sig själv där man tydligt kan se vad som betyder mest för eleverna vad gäller gymnasievalet. En förändring jämfört med 2013 är att valet görs utifrån mer stukturerade tankar om nyttan och framtiden. Den lilla skolan har för och nackdelar men man kan se att mervärdena är tydliga. Det som nämns är att det börjar bli få studerande i programmen vilket upplevs som mindre bra. Man är annars väldigt nöjd med det mesta. Gymnasiestudierna är svåra för en grupp elever och det är naturligt med tanke på deras resultat från grundskolan. Det verkar som att årets elever jobbar mera hemma med läxor osv. Skolmaten är tyvärr ett stående problem, det finns en grupp som ändå tycker den är ok medan en grupp är väldigt missnöjd. Vi har tagit initiativ till ett möte i form av matråd som ändå var positivt då ungdomarna får en bild av förutsättningarna och att man verkligen jobbar för bättre närproducerad och ekologisk mat. Åtgärder Vi har låtit mentorerna få del av sina klassresultat och man har haft diskussioner under klassråden kring utfallet. Skolmaten: Vi har följt upp detta utfall med ett matråd där en representant från varje klass( det kom 15 elever) Sida 12 av 18

bjöds in. Kostenhetens och elevernas diskussioner har skapat en större förståelse för elevernas syn på matfrågan och förhoppningsvis skall det bli resultat av detta möte. Ungdomarna fick en bild av förutsättningarna och att man verkligen jobbar för bättre närproducerad och ekologisk mat. Analys av behörigheten hos lärarpersonalen. Vi hade 2013 som är den tillgängliga kommunstatistiken 83% behöriga lärare vilket är bättre än kommungruppen(78%) och samtliga kommuner (82%). Vi har potential att höja denna siffra då vi nu ser utfallen av lärarlegitimationer. Samverkan gymnasieskola/vuxenutbildning På en liten ort där man har två skolformer med delvis samma innehåll i form av kurser är det rimligt att samverka över gränserna. Detta är vår grundsyn att se Mönsteråsgymnasiet som ett lärcenter för ungdomar och vuxna med gemensamma resurser. Under 2014 har därför denna samverkan fortsatt bland annat kring lokaler där Sfi vuxit till att omfatta mellan 100-120 elever. Denna grupp tillsammans med ca 35 nyanlända ungdomar har blivit ett dominerande inslag i skolmiljön. Hur detta exakt har påverkat befintlig gymnasieverksamhet dvs hur våra övriga gymnasieungdomar uppfattar detta och tänker om hur deras skolmiljö förändrats har vi ingen tydlig bild av idag. Vi får signaler från personalen att man i viss omfattning diskuterar frågan inom klasserna men det finns som man kan se inget uttalat om detta i enkäten för åk 1. Vår undran är hur våra presumtiva och framtida elever ser på detta? Vi har under besöken för åk 8-9 visat bilden av både en skola för ungdomar och en skola där det finns både ungdomar och vuxna. Vi har en viss oro för hur det påverkar intresset för vår skola därför finns utlägget med i denna redovisning. Sida 13 av 18

6. Andra viktiga händelser Internationaliseringsprojekt Vi håller på att lägga om strategin för detta genom att fokusera på ett utbyte med en skola i Mainburg. Utbytet skall bygga på att man mellan besöken hos varandra, under året arbetar med en gemensam fråga som sedan bearbetas under besöken och redovisas under besöket. Skälen till förändringen är flera: Vi vill öka kvalitteen i utbytet genom att man bor i familj och har tydliga mål med projektet, man skall välja att studera en fråga som är gemensam för båda orterna. Vi kommer under våren 2015 att söka Eu-medel för att klara en rimlig finansiering detta framöver. Stödresurser Vi har startat upp en förberedelseklass inom IM för nyanlända vilket är nödvändigt för att kunna få struktur på deras skolgång. Kursen Svenska som andraspråk gäller för den första tiden. Efterhand som det är möjligt lotsas man succesivt in i övriga IMgrupper. Målsättningen är att man skall kunna gå in i ett gymnasieprogram inom 2-3 år beroende på bakgrundsförutsättningar. Studieverkstan är en annan stödresurs som nu är etablerad och dit hänvisas ofta elever som av olika skäl kommit efter och behöver tillgång till lärarhjälp. Nya lokaler för Industritekniska programmet Lokalerna med den utrustning som köpts in har skapat förutsättningar för en god grundläggande utbildning för både ungdomar och vuxna. Vi har också genom samverkan med HUC i Högsby lyckats rekrytera behöriga lärare vilket ger god kvalitet i undervisningen. På samma sätt har tjänstefördelningen inom El och energiprogrammet givit samma utfall. Förvaltningens ledningsgrupp fattade beslut om att genomföra en gemensam kompetensutveckling inom temat Utmärkt undervisning, Ledarskap. Skälen för detta var att en samsyn/kunskap i hela förvaltningen kring dessa frågor är en viktig komponent för att nå bättre resultat. Vi jobbar vidare under våren 2015 med det interna arbetet kring detta tema. Mönsteråsgymnasiet har 10 personer med annat arbetstidsavtal varav 4 är förstelärare. Man kan generellt säga att: -avtalet ger möjligheter till en tydligare samverkan mellan lärarna både ämnesmässigt och i form av infärgning av kärnämnen i karaktärsämnena och vice versa. -avtalet skapar förutsättningar för sk samlad skoldag inom programmen som finns med i Teknikcollege -stödet till elever har utvecklats till att ämnesläraren jobbar aktivare med stöd till elever som har behov Sida 14 av 18

-vi märker att denna grupp tar mer initiativ till och leder en pedagogisk debatt i sina ämnesgrupper som gynnar elevernas lärande Den negativa sidan av en ökad arbetsplatsförlagd tid innebär att man har mindre tid i form av för och efterarbete på hemmaplan. 7. Anmälda kränkningar Vi har haft 5 kränkningar under 2014 Flera av kränkningarna handlar om händelser som skett utanför skolan eller från grundskoleåren. Man tar med sig problematiken in i skolan där man träffas varje dag. Åtgärder: Vi jobbar med en del förebyggand saker så som livskunskap där man tar upp svåra saker och hur man ska hantera dem. I en del fall får man ART-utbildning via socialtjänsten. Vi har små mentorsgrupper där man kan jobba tätare och samverka mellan mentorerna. Vi tar ibland hjälp och stöd utifrån. Resultat: Framgången varierar, men man ser en tydlig trend att tar man i problemen tidigt lyckas man på sikt. 8. Genomförd fortbildning Matematiklyftet i förskola, förskoleklass, grundskola och gymnasieskolan Vi har haft en av handledarna anställd hos oss vilket varit en positiv faktor både för personen ifråga som fått god fortbildning både i det lokala projektet och genom extern fortbildning. Vi märker en påtagligt livligare diskussion i ämnesgruppen och hur arbetet fortlöper i matematiklärarnas grupper. Man har infört ett nytänkt i undervisningen. Förhoppningen är att det skall visa sig i bättre resultat lå 14/15. Jämställdhetsarbetet Vi har tagit fram en enkel version av ett utvecklingsprojekt som startat med små steg. Inriktningen har varit att utjämna könsskillnaderna vid rekryteringen till olika program där vi historiskt haft en sned könsfördelning. SKL matematiksatsning PISA 2015 Har tyvärr inte varken sett eller hört mycket från detta trots att det finns en grupp som varit aktiv i olika utbyten kring detta. Enskilda som läser behörighetsgivande kurser Vi har fem av våra gymnasielärare/sfi-lärare som just nu läser in Sfi-behörighet för att vara mer flexibla i sin behörighet, beräknas vara klara sommaren 2015. En lärare läser in behörighet i Svenska som andraspråk på gymnasienivå(90p) viket är en behörighet som vi saknar idag. Sida 15 av 18

Vi har två obehöriga studievägledare som under året läser in behörighet som studie och yrkesvägledare och som beräknas vara klara sommaren 2015. 9. Barnkulturaktiviteter Arrangemang vt 14 Åk 1 på gymnasiet har fått arrangemangen: Föreläsning kring entreprenörskap/personlig utveckling, Teater Pojkarna och Författarbesök Magnus Nordin Åk 2 på gymnasiet har fått arrangemangen: Föreläsning kring entreprenörskap/personlig utveckling, Författarbesök Magnus Nordin och teatern Pojkarna Åk 3 på gymnasiet har fått arrangemangen: Föreläsning kring entreprenörskap/personlig utveckling, Teater Pojkarna och Författarbesök Magnus Nordin Arrangemang ht 14 Åk 1 på gymnasiet har fått arrangemangen: Våldets konsekvenser föreläsning och A non smoking generation Åk 2 på gymnasiet har fått arrangemangen: A non smoking generation och föreläsning Folk o försvar, Politisk debatt med representanter från partierna i fullmäktige Åk 3 på gymnasiet har fått arrangemangen: A non smoking generation, Föreläsning Folk o försvar och Politisk debatt med representanter från partierna i fullmäktige 10. Kommunfullmäktiges mål Attraktionskraft Mönsterås Mönsterås ska vara regionens bästa kommun att vistas, verka och växa i. Vi arbetar för att positionera Mönsterås som en attraktiv kommun genom att: Vara en drivande kraft i den riktning fullmäktige pekar ut för kommunen Vi deltar som en aktiv drivande aktör i arrangemang i form av samverkan med utbildningsanordnarna i regionen, Gymnasieskolor, Komvuxenheter, Linneuniversitetet, Teknikcollege, Vårdcollege, lärlingsutbildning och allt har vi en god samverkan med näringslivet i stort Vi driver gymnasieskolan utifrån de behov vi ser hos våra kunder, eleverna Vi gör allt vi kan för att hålla hög kvalitet i verksamheten sett ur de perspektiv vi kan påverka(kompetens, utveckling, behörighet hos våra lärare, kundanpassning, miljö, samverkan med hemmen) Vi deltar i flera olika statsfinansierade utvecklingsprojekt dvs sådana som gynnar verksamheten och kommunens invånare som helhet. Sida 16 av 18

Uthållig tillväxt och positiv befolkningsutveckling Kommunens företagsklimat skall vara bäst i länet och bland de 30 bästa i landet i Svenskt Näringslivs årliga undersökning. Nyföretagandet ska öka med 30 procentför mandatperioden. Mönsterås ska uppfattas som länets bästa kommun att bo och verka igenom att erbjuda attraktiva miljöer samt när det gäller kommunal service och medborgarinflytande Mätningar ska göras via SCB:s Nöjd-Kund-Index. Vi är drivande i frågor kring entreprenörskap: Genom vår UF-verksamhet Genom våra goda kontakter med de lokala bankerna som vi samarbetar med kring bland annat detta. Vi tar en aktiv roll i att ordna utbildning för nyanlända till Mönsterås kommun: Genom att ha en tydlig strategi för hur vägen ut till arbete eller studier kan se ut Genom integrering med Komvux för att använda våra resurser så effektivs som möjligt. Kommunens sjukfrånvaro skall vara under 4,5 procent genom ett starkt hälsofrämjande arbete under mandatperioden Vi ligger väl under denna nivå 2014 (ca 3%) i hela verksamheten Mönsteråsgymnasiet. Det är självklart för oss att föra en personalpolitik där personalen känner sig sedd, uppskattad och att man stimulerar hälsofrågor inom ramen för friskvårdsbidraget. Verksamheterna skall drivas inom tilldelad budgetram och i enlighet med de politiskt prioriterade målen. Vi har självklart som utgångspunkt att ta ansvar för de budetramar vi blir tilldelade. Av förklarliga skäl är detta inte fallet 2014 men orsakerna förklaras ovan. Mönsterås kommun skall främja förnyelsebar energi och bli en fossilbränslefri kommun till mål' 2030. Den kommunala energianvändningen skall minska med 10 procent från 2009 till 2014 och med ytterligare 15 procent till 2020. Mönsteråsgymnasiet är alltid öppna för alla de åtgärder som genomförs för att spara energi och leva upp till ställda krav för detta. Skolan är sedan länge ansluten till fjärrvärmenätet. Sida 17 av 18

Mönsterås kommun ska inom alla sina verksamheter och de kommunala bolagen, främja flickor och pojkars, och s lika rättigheter och möjligheter till en jämn fördelning av inflytande och påverkan samt motverka diskriminering. Under mandatperioden skall respektive chef uppdatera samtliga sina närmaste medarbetare på Mönsterås kommuns jämställdhetsprogram. Skolan startade ett särskilt projekt kring detta under hösten 2014 då ledningen tidigare genomgått en utbildning i frågan. Projektet går ut på att rekryteringen till våra program skall främjas av insatser till det underrepresenterade könet. Vi har under APT och liknande presenterat dessa ambitioner Vi har informerat personalen om kommunens övergripande mål kring detta. en av kommunens invånare (18-80 år) som bedömer sitt hälsotillstånd som bra ska öka till 70 procent 2015 Friskvårdsfrågorna står högt upp på vår dagordning vad gäller planering av friluftsdagar och idrottsundervisningen som helhet Vi vill stimulera våra ungdomar att pröva olika fysiska aktiviteter Vi har under ett antal år haft i stort sett 100% av elever med betyget E eller mer i första kursen i Idrott o hälsa. Vi stimulerar vår personal att ta del av friskvårdsbidraget Kvalitetsredovisningen är skriven av rektor Jan Es Johansson Sida 18 av 18