Delårsrapport

www.avesta.se Delårsrapport 2016-08-31

EKONOMISK ÖVERSIKT (mkr) 2016 2015 Delårsrapport 1/1-31/8 Prognos Helår Delårsrapport 1/1-31/8 Bokslut Resultat 73 55 26 48 Verksamheternas nettokostnader -783-1 227-740 -1 108 Skatter och statsbidrag 854 1 281 766 1 155 Finansnetto 2 1 1 1 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 Nettokostnaderna inkl. finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag 91 96 97 96 Nämndernas totala budgetavvikelse 30 38-3 22 Tillgångar 1 842 1 632 1 733 Likvida medel 165 34 110 Eget kapital 433 334 360 Skulder inklusive avsättningar 1 409 1 150 1 373 Långfristiga lån koncernen 990 920 915 Varav långfristiga lån kommunen 79 29 24 Pensionsskuld 733 763 748 Soliditet inkl. internbank % 24 20 21 Soliditet exkl. internbank % 49 45 44 Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar, % 138 236 205 260 Nettoinvesteringar 22 66 30 58 Kassalikviditet % 100 57 62 Antal invånare 22 935 22 330 22 781 Antal årsarbetare 1 789 1 655 1 676 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vision... 3 Förvaltningsberättelse... 4 Inledning... 4 Samhällsekonomisk utveckling... 4 God ekonomisk hushållning... 9 Sammanställd redovisning Koncernen... 10 Mål och måluppfyllelse för verksamhetsåret 2016... 11 Finansiell analys... 20 Räkenskaper... 26 Redovisningsprinciper... 39 Personalredovisning... 41 Verksamhetsberättelse... 43 Kommunfullmäktige... 43 Kommunstyrelsen... 45 Omsorgsstyrelsen... 47 Bildningsstyrelsen... 49 Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd... 52 Gamla Byn AB... 54 Avesta Industristad AB... 54 Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund... 55 Avesta Vatten och avfall AB... 55 Redovisningsmodellen... 56 Begreppsförklaringar... 57 2

VISION Avesta 2030 Avesta är 2030 en inflyttningsort i en dynamisk tillväxtregion, människor väljer att leva sina liv i och flytta till Avesta för att här finns bra skolor och äldreomsorg, en levande landsbygd, bra infrastruktur, handel, stort kulturutbud och en bra regional arbetsmarknad. Satsningar på entreprenörskap för kvinnor och män har lett till att nya företag skapats och befintliga företag getts möjlighet att växa. Avesta är en möjligheternas kommun som kan erbjuda många alternativ till boende, arbete, studier, fritid och rekreation. Med de kraftkällor som ett rikt näringsliv, en levande landsbygd, spännande evenemang, intressanta utbildningar, ett kulturliv som lyfter, naturens närhet och tjusning och många människors initiativrikedom utgör, är förutsättningarna inför framtiden goda. Våra ungdomar har möjlighet att och vill, leva, arbeta och bilda familj i Avesta. För detta behövs en ungdomssatsning med fortsatt hög kvalitet i våra skolor, möjligheter till högre studier, rika fritidsmöjligheter och förebyggande våldsoch drogarbete. Bostaden är en social rättighet för var och en och kommunen har via sitt bostadsbolag tagit sitt ansvar för att bostadsförsörjningen är tryggad, men även privata intressenter ser Avesta som en attraktiv bostadskommun och vill vara med i bostadsbyggandet. I Avesta och dess landsbygd finns en variation av bra boendeformer. I bostadsområdena blandas hyresrätter med eget ägande i form av bostadsrätter eller egna hem. Ett väl fungerande utbildningssystem är grundläggande för barn och ungdomars start i livet. Perspektivet har varit att satsa på det livslånga lärandet. Från förskolan via grundskolan och vidare till gymnasiet och högre studier är utbildningskedjan stark. Ett brett utbud med hög kvalitet på utbildningen erbjuds. I Avesta finns en framtidstro, en stark känsla av delaktighet och VI-känsla, tillsammans gjorde vi det möjligt. Avesta Kommuns invånare upplever bygden som säker och trygg. Satsningar har gjorts på utemiljön, för att göra den tillgänglig och inbjudande. I skapandet av attraktiva utemiljöer har kultur och konst varit en viktig del. Hållbar utveckling både globalt och lokalt är en ödesfråga för alla människor. I Avesta har vi bidragit genom att lokalt investera oss ur det fossila energibehovet med hjälp av bl.a. ny teknik, att vara sparsamma med de resurser som vi har att tillgå och genom att bättre ta tillvara på och återvinna olika material. Globalt har vi fortsatt vara en föregångskommun som Fairtrade City. 3

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inledning Enligt kommunala redovisningslagen ska kommunerna, förutom årsredovisningen, upprätta minst en delårsrapport under löpande verksamhetsår. Kommunfullmäktige i Avesta har i Mål och Budget beslutat att en delårsrapport för perioden januari till och med augusti ska upprättas. I delårsrapporten redovisas den ekonomiska utvecklingen per perioden tillsammans med en bedömd måluppfyllelse och årsprognos för att ge underlag att styra mot kommunens uppställda mål. Syftet är också att så snart som möjligt fokusera på ett beräknat årsresultat, vilket skapar möjlighet att vidta åtgärder för att uppnå balanskravet. Delårsrapporten ger även aktuellare underlag för kommande års budget. Delårsrapporten omfattar perioden januari augusti 2016 med en helårsprognos för 2016 för kommunen och med en separat verksamhetsredovisning för nämnderna. Upprättandet av delårsrapporten har följt god redovisningssed. Rapporten omfattar även en sammanställd redovisning över kommunen och de verksamheter/företag som kommunen har ett väsentligt bestämmande inflytande över. Med väsentligt inflytande avses en ägarandel över 20 procent. Uppställning av resultat- och balansräkning, driftredovisning och kassaflödesrapport överensstämmer med årsredovisningen. Därutöver ingår investerings redovisning för kommunen per nämnd med relevanta noter. Graden av specificering är dock något lägre än i årsredovisningen och kassaflödesanalysen upprättas inte för den sammanställda redovisningen. Vid upprättandet av delårsrapporten används i största möjligaste mån samma redovisningsprinciper som i årsredovisningen och eventuella avvikelser redovisas. Samhällsekonomisk utveckling 2015 hade vi en mycket stark konjunkturutveckling. I samband med vårpropositionen 2016 gjordes bedömningen att tillväxten även under innevarande år kommer att bli hög. Sysselsättningen stiger snabbt och arbetslösheten sjunker gradvis ner mot 6,5 procent. Det som framförallt driver på de höga tillväxttalen är snabbt växande investeringar och kraftig ökad offentlig konsumtion. Svensk ekonomi har gått in i en högkonjunktur 2016. Investeringarna är på en hög nivå och sysselsättningen har utvecklats starkt med minskad arbetslöshet som följd. Fler nyanlända ger både möjligheter och utmaningar men många osäkerhetsfaktorer. Bland annat behöver integrationen och nyanländas inträde på arbetsmarknaden påskyndas liksom bostadsbyggandet. SKL gör dock bedömningen att ekonomin kommer att växa något långsammare 2016 och 2017 samt att skatteunderlagstillväxten 2018 kommer att bli svagare och att behovet av resurstillskott framöver kommer att öka. Bristande matchning på arbetsmarknaden bidrar till att sysselssättningsökningen mattas av nästa år. Även begränsad internationell tillväxt ger dämpad svensk export. För svensk del har utvecklingen i våra grannländer stor betydelse och både den finska och norska ekonomin brottas med omfattande problem till följd av låga olje- och råvarupriser. Det ekonomiska läget i offentlig sektor är dock bekymmersamt. Den stora invandringen innebär ett stort tryck för både kommun- och landstingssektorn på både investeringsbehov och utökade verksamhetskostnader. Förutom invandringen ökar dessutom antalet äldre och skolbarn. I senaste skatteprognosen per augusti har skatteintäkterna nedreviderats kraftigt för perioden 2017-2019 jämfört skatteprognosen i april. I Avesta har avsättning av årsresultat som överstiger två procent alltsedan 2010 avsatts till en resultatutjämningsreserv. Enligt fullmäktigebeslutet kan reserverade medel ianspråktas i enlig- 4

het med propositionen, det vill säga det år skatteutvecklingen är lägre än skatteutvecklingen under de 10 senaste åren och det år kommunen redovisar ett negativt årsresultat. Upplösning får ske upp till ett nollresultat. Till och med 2015 uppgår resultatutjämningsreserven till det av fullmäktige beslutade maximala beloppet på 40 mkr. Innan årsskiftet fick Avesta ett flyktingstatsbidrag på 69,7 mkr baserat på antal mottagna flyktingar. Medlen har periodiserats så att merparten på 64,3 mkr gottgjorts innevarande år för att finansiera en bra integration av våra nyanlända. Fyra politiska beslut är fattade om användningen av medlen som enligt anvisning endast får användas föregående och innevarande år. I samband med vårpropositionen aviserades ett extra preliminärt statsbidrag till kommunerna för de kommande åren i en 10 miljarders statlig satsning. Statsbidraget är baserat på befolkning och antal mottagna flyktingar, varav det sistnämnda kommer att fasas ut efter ett antal år. För Avestas del kommer uppgår statsbidraget som utbetalas årligen från och med 2017, och fram till 2021, till 45 mkr, 45 mkr, 37 mkr, 29 mkr och 16 mkr. Det sista beloppet är helt baserat på befolkningsökning och kommer att vara bestående i det generella statsbidraget åren framöver. Definitivt beslut om bidraget lämnas i samband med höstpropositionen. Regional infrastruktur I Dalarnas Länstransportplan 2010-2021 finns ett stort investeringsprojekt i Avesta kommun, Förbifart Fors. Vägsträckning har fastställts och ett första symboliskt spadtag togs i slutet på november 2014 varefter arbetet påbörjades. Förbifarten kommer att invigas och tas i bruk november 2016. På järnvägssidan har Trafikverket tidigare genomfört en förstudie gällande Godsstråket genom Bergslagen och en fördjupad förstudie har genomförts för Avesta Krylbo bangård. Förstudien visade på stora fördelar, både för Godsstråket genom Bergslagen och för Dalabanan, om investeringar görs på Avesta Krylbo bangård, dubbelspår direkt söderut från bangården och ny sträckning förbi Dalslund. I nationella planen för transportsystemet föreslås att cirka 519 mkr satsas på detta objekt. Trafikverket har under året fortsatt planeringsarbetet för investeringen men förseningar i planeringsarbetet är tydligt. Bergslagssatsningen Kultur och Turism, 2006 2016 Utgångspunkten i den tioåriga Bergslagssatsningen är Riksantikvarieämbetets intention med satsningen, det vill säga, att informera om, tillgängliggöra och utveckla det unika industriella kulturarvet i Bergslagen, där Koppardalen och Verket ingår. Den aktuella projektperioden för 2014 2016 (Etapp 4) har ett tydligt fokus på entreprenörskap; produkt-, affärs- och tjänsteutveckling. Etappen finansieras av Bergslagens regioner och länsstyrelser. Nyligen fattades beslut om att EU-medel medfinansierar de två sista åren 2016-2017, satsningen förlängs alltså ett år. Avesta Visentpark Avesta Visentpark fortsätter att utvecklas vilket också gäller det internationella avelsarbete som ger parken sin unika särklass internationellt. Samtidigt som det är ett av Avestas starkaste besöksmål är avsikten att förvilda Europa med genetiskt starka visenter och därigenom bidra till bevarandet av visenterna som är en starkt hotad djurart. Årets transport av visenter till Rumänien för utplacering beräknas ske under hösten. Nyhet med påsköppet var mycket uppskattat och barnfamiljerna har under sommaren varit glada över de nya gungställningarna utanför Ladugårdscaféet. I år har Avesta Visentpark också utrustats med möjlighet att ta del av en digital guidning om parkens historik. Och de som inte ville ta bilen till parken kunde ta den nya Turistbusslinjen: Centrum-Visentparken Verket (Koppardalen). Besökarantalet ligger hittills i paritet med fjolåret. Södra Dalarna Turism/Visit Dalarna Under 2016 har Avesta och Hedemora fortsatt sitt turismsamarbete Södra Dalarna Turism. Annonsering och marknadsföring har dock skett tillsammans med Visit Södra Dalarna, det vill säga Ludvika-Smedjebacken, Gagnef, Säter, Falun och Borlänge. Övriga aktiviteter har skett tillsammans med besöksnäringens entreprenörer och innehållit omvärldsbevakning, intressanta föreläsningar, produktutveckling och studiebesök med mera. Diskussionerna mellan Dalarnas kommuner, destinationsbolag, näringslivet och Region Dalarna om ett ökat, gemensamt samarbete i turismfrågor täckande hela Dalarna har fortsatt och kan komma till ett slutligt ställningstagande vid årets slut. 5

Regionalt samarbete Avesta kommun har valt att söka regional samverkan med närliggande kommuner för att möjliggöra effektivisering av den kommunala verksamheten. Dessutom samverkar kommunerna för att säkerställa tillgången till kompetens. Samverkan sker via kommunalförbund, gemensamma nämnder, civilrättsliga avtal eller via Kommunfullmäktigebeslut. Mer omfattande samverkansaktiviteter sker mellan Avesta, Hedemora, Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg. Samverkan med andra kommuner sker till exempel inom områden som turism, upphandling, socialjour, alkoholtillstånd, överförmyndarverksamhet och stöd för unga brottsoffer. Förutom kommunal/offentlig samverkan med närliggande kommuner, främst med Hedemora, Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg, samverkar Avesta kommun också på olika nivåer och med olika aktörer för ökad utveckling vad gäller näringsliv och arbetsmarknad. Exempel på sådana samverkansformer är Industriellt utvecklingscentrum i Dalarna AB (IUC), Triple Steelix samt Intresseföreningen Bergslaget. Regionalt Serviceprogram Dalarnas Regionala Serviceprogram för 2014-2020 pågår och Avesta kommun deltar i Södra Dalarnas arbetsgrupp. Programmet omfattar landsbygdsutveckling och näringslivsfrågor på landsbygden kopplade till service med betoning på handel och drivmedelsmackar. Detta gör att en nära koppling till kommunernas service vad gäller omsorg på landsbygden också finns. Efter programmets första 2 år har det efter en programuppdatering kommit att handla mer om metodutveckling och gemensam benchmarking, genom att gemensamt ta del av lyckade projekt och studier. Avesta fortsätter att växa Under det första halvåret 2016 växte Avestas befolkning med 154 personer. Jämfört med första halvåret 2015 som befolkningsökningen uppgick till 308 personer är detta en halvering. Samtliga kommuner i Dalarna förutom två hade en växande befolkning det första halvåret 2016. Flyttnettot är positivt med 154 personer. Under januari till och med juni 2016 flyttade 737 personer till Avesta (827 personer) och 581 flyttade ut (499). Av de 737 personer som flyttade till Avesta kom 76 från andra kommuner i Dalarna, 372 från övriga Sverige och 289 från utlandet. Befolkningen ökade i samtliga ålderskategorier upp till 44 års ålder. 58 % av den totala befolkningsökningen består av kvinnor. Födelsenettot var negativt under januari till juni månad. Totalt låg födelsenettot på -2 för det första halvåret. Som en konsekvens av att staten sedan år 2000 inte längre har något inflytande över hur kyrkan inrättar sina församlingar, har regeringen beslutat att folkbokföringen av individer från och med 2016 inte längre ska ske efter församling i Svenska kyrkan utan efter fastighet, kommun och distrikt. Den lokala församlingsindelning som gällde den 31 december 1999 har använts som underlag till distriktsindelningen. De nya distrikten ska alltså motsvara denna indelning. I tre av de fyra distrikten har befolkningen ökat. Ökningen i centrala Avesta var 29 personer, i Grytnäs 35 personer och i Folkärna135 personer. I By minskade befolkningen med 42 personer. Utöver de förändringarna minskade befolkningen med ytterligare 3 personer från okänt distrikt. Sista juli 2016 passerade Avesta kommun strecket för 23 000 invånare, den officiella siffran var då 23 002 personer i Avesta kommun! År Invånare Förändring Födelsenetto Flyttnetto Dalarna Sverige Utlandet 2006 21 963 9-117 128 28-61 161 2007 21 886-77 -82 9-21 -81 111 2008 21 937 51-59 110-56 17 149 2009 21 762-175 -99-75 -11-159 95 2010 21 583-179 -79-98 1-211 112 2011 21 486-97 -92-5 -10-79 84 2012 21 467-19 -110 89 9-75 155 2013 21 582 115-69 184-6 -87 277 2014 22 022 440-38 468-3 33 438 2015 juni 22 330 308-20 328-15 112 231 2015 22 781 759-58 804-8 284 528 2016 juni 22 935 154-2 156-75 -39 270 Snitt 54-76 131-5 -17 155 Den sista juni 2016 bodde i Avesta kommun 22 935 personer. 6

Boende I mars 2015 antog Kommunfullmäktige ett bostadsförsörjningsprogram för Avesta kommun 2015-2020. Programmet innehåller riktlinjer för Avesta kommuns bostadsförsörjning samt strategier för att möta den ökande efterfrågan på bostäder. Programmet visar på ett behov av att utöka det befintliga bostadsbeståndet över de kommande fem åren, både genom upprustning av existerande bostäder samt om- och nybyggnationer. Både hyres- bostads- och äganderätter efterfrågas. Inom delprojektet Utveckla bostadsmarknaden tillsammans med externa intressenter i Avesta 2020-projektet har ett antal planlagda tomter tagits fram för nybyggnation. Under våren anordnade Avesta kommun en annonskampanj för intresseanmälningar riktad mot externa bostadsbyggare. Ett flertal företag lämnade in intresseanmälningar som under sommaren bearbetats av kommunen. Byggnation av ett flerfamiljshus på Örnen 6 är planerad att påbörjas under hösten 2016. Näringsliv Avestas största företag, Outokumpu, har ökat produktionen samt anpassat organisationen utifrån koncernens besparingskrav. Detta har inneburit att närmare 50 tjänster tagits bort varav merparten på tjänstemannasidan. Fortsatt stort intresse har visats för etableringar i Avesta och inte minst i Dalahästområdet där bland annat Biltema bekostar ett detaljplanearbete som kan möjliggöra en etablering för dem i området. Ett allt större intresse för etableringar utefter riksväg 70 är tydligt och Dalahästområdet är fullbelagt utifrån gällande detaljplan. För att möta det ökade intresset av industrimark lanseras Nordanö utvecklingsområde men ett ökat intresse av Avesta som etableringsort finns även i ytterområdena. Handeln Avestagallerians Företagarförening har ombildats till Avesta Centrumförening för att kunna vara verksamt i hela centrum samt kunna organisera även fastighetsägare och butiker utanför Avestagallerian. Målsättningen är att Avesta Centrumförening ska vara den sammanhållande utvecklingsorganisationen i centrum mellan butiker, fastighetsägare och Avesta kommun. Utifrån detta avvecklas för närvarande Avesta Stadsutveckling (ASU). Waynes Coffee, nya livsmedelsaffärer och Subway är nya tillskott i centrum positivt även om vakanser i lokalytor finns. Nyetablering av Burger King och omlokalisering av Willys och El-Giganten har varit positivt för Dalahästområdet. Dalahästområdet är fullt utbyggd enligt gällande detaljplan och frågan om ytterligare handel utefter riksväg 70 är en aktuell fråga Arbetsmarknad Antal arbetslösa i Avesta kommun; 16-64 år 18-24 år 2011 juli 741 170 2012 juli 713 201 2013 juli 847 226 2014 juli 877 192 2015 juli 1 194 247 2016 juli 1 396 277 Arbetslöshet andel procent av registerbaserade arbetskraft totalt 16-64 år 18-24 år 2015 juli Avesta 11,3 21,5 Dalarna 6,5 11,5 Sverige 7,6 12,9 2016 juli Avesta 12,9 23,4 Dalarna 6,6 11,1 Sverige 7,3 11,0 I januari 2016 var den totala arbetslösheten i Avesta 14,3% och arbetslösheten för ungdomar mellan 18 och 24 år var 27,5%. Den totala arbetslösheten uppgick i slutet av juli till 1 396 personer, varav 277 var ungdomar mellan 18-24 år. Per 31 juli 2016 ligger den totala arbetslösheten, öppet arbetslösa och personer i åtgärder, i Avesta högre än både riket och Dalarna. Detta gäller även för ungdomar mellan 18-24 år. Utvecklingen av arbetslösheten under året framgår i nedan diagram. 7

Avesta kommun har det högsta antalet personer som befinner sig inom två år efter erhållet uppehållstillstånd 1 av alla dalakommuner. Så även i ålderkategorin 18-24 år. Där har Avesta kommun det åttonde högsta antalet i Sverige (faktiska tal). Detta kan delvis förklara den höga arbetslösheten i Avesta kommun. 800 600 400 200 0 Antal kommunmottagna, inom två år efter erhållet uppehållstillstånd 18-24 år Arbetsmarknadsenheten fortsätter arbetet för att motverka den höga ungdomsarbetslösheten i länet i det nu permanenta projektet Unga till arbete tillsammans med Region Dalarna. Målgruppen är 18-24 år och syftet är att identifiera egna resurser samt få hjälp till en praktikplats som underlättar att få ett jobb. Under tiden 1/1-31/8 2016 har Arbetsmarknadsenheten haft aktivitet för 40 ungdomar, 23 män och 17 kvinnor, varav 8 finns kvar i september 2016. 41 % har gått till egen försörjning. Som ett led i denna satsning genomför kommunen även Ungdomscentrum i samverkan med Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten. En veckovis avstämning av ungdomar utanför studier och arbete. Under första halvåret 2016 har satsningen träffat 52 ungdomar för vägledning, planering och insatser. 32 män och 20 kvinnor. Vilket kan jämföras med 60 ungdomar i aktivitet totalt under hela 2015. Arbetsmarknadsenheten genomför löpande anpassning av verksamheten för att fånga upp ungdomar som är långt från arbetsmarknaden. Samverkansteamet Avesta startades 2015 med stöd av Södra Dalarnas Samordningsförbund 2015. Teamet drivs i samverkan mellan Avesta kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget och riktar sig till individer i behov av samordnad rehabilitering och som står långt från arbetsmarknaden. Målgruppen är 16-64 år. Sedan starten har man jobbat med 57 1 Under de två första åren efter erhållet uppehållstillstånd har de flesta personer 20-64 år rätt till en etableringsplan från Arbetsförmedlingen, som bland annat innehåller SFI; svenska för invandrare. Under studietiden på SFI klassas personen som arbetslös. personer. Av dessa har 53 % gått vidare till arbete eller annan arbetslivsinriktad rehab. 19 ungdomar har varit inskrivna från starten i maj 2015 och av dessa är 6 avslutade fram till 1/7 2016. 2015 erbjöds 140 feriejobbplatser i relation till 2016 då 212 gymnasieungdomar fått feriejobb i Avesta kommun. Det är en ökning med 72 platser mot förra året. I år har vi erbjudit feriejobb inom grönyteskötsel, köksverksamhet, barnverksamhet, Visentparken, Sportparken, äldreomsorgen, Metropool, musikskolan samt på Verket! Feriejobb är en viktig och bra möjlighet till en yrkesintroduktion, få en egen inkomst och arbetslivserfarenhet! Förutom att kommunen erbjuder kommunala feriejobb har avtal tecknats med Roligaste Sommarjobbet som drivs av företaget Indivator i 27 kommuner i landet, Avesta inräknat. Här får 30 gymnasieelever möjlighet att skapa sitt eget sommarjobb under fyra veckor. Platserna är populära och har blivit fulltecknade även i år! Syftet är att öka ungas intresse för företagande. Kommunerna har ett aktivitetsansvar för ungdomar, Kommunalt Aktivitetsansvar, som har fullgjort sin skolplikt men som inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning. Under 2015 träffade man 31 ungdomar totalt och hittills mellan 1 jan-31 augusti 2016 har Arbetsmarkandsenheten genomfört aktiviteter med 50 ungdomar. 29 män och 21 kvinnor. 13 ungdomar har avslutats under tiden. Sju stycken på grund av att de fyllt 20 år, två som flyttat från Avesta och ytterligare fyra stycken, som återgått till gymnasiestudier. Framtidsjobb Avesta är ett sedan april 2016 nystartat ESF projekt för de som är särskilt långt ifrån arbetsmarknaden. Målgruppen är 16-64 år. Deltagarna kommer från AF och Socialtjänsten. Totalt är man idag 46 deltagare, fem av dessa är ungdomar. En ny grupp på 22 personer tillkom i september. Resultat just nu är 11 i arbete, 12 i praktik, 12 i introduktion samt en i studier. AME Service Erbjuder meningsfull praktik eller olika typer av anställning med stöd. Deltagarna kommer från AF, Socialförvaltning. Målgruppen är 16-64 år. Hittills under året har man haft sammanlagt 53 deltagare varav en av dem är ungdom. 23 har avslutats, bl.a. tre till studier, sju till arbete med 8

ekonomiskt stöd samt en flytt från kommunen. 15 är anställda genom OSA, SAS, UVA eller nystartsjobb. Övriga 15 är i praktik. Regeringen har genom delegationen unga till arbete initierat åtgärder för att arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet ska få större genomslag på lokal nivå. En lokal överenskommelse för Avesta kommun är framtagen med Arbetsförmedlingen. En fördjupning av överenskommelsen genomförs under hösten 2016. Överenskommelsen syftar till är att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet genom en utvecklad gemensam verksamhet. Nya möjligheter för ungdomar med studier i kombination med praktik följer med överenskommelsen. Ett sådant exempel är upprättande av Utbildningskontrakt. Under 2016 har hittills 9 ungdomar valt att skriva kontrakt och gått tillbaka till studier. Arbetsmarknadsenheten har fokus på att utöka utbudet av praktik riktad mot personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Detta görs dels för att förbereda dessa personer för extern sysselsättning, och dels för att möta arbetsmarknadens behov. Även insatserna direkt riktade mot nyanlända kommer att öka under 2016. Avesta 2020 Länsstyrelse, Region Dalarna och andra regionala aktörer har arbetat fram ett omfattande projekt, Avesta 2020, med sikte på att vända trenden och uppnå 25 000 invånare år 2020. Projektet Avesta 2020 har pågått under perioden 2013-2015 och omfattat 26 delprojekt och sex fokusområden: Koppardalen som tillväxtmotor, Utvecklad nyföretagarservice, Utveckla kvinnors företagande, Utökade marknadsförings- och näringslivsresurser, Attraktiv studie- och arbetspendling och Medflyttarstöd. Bland delprojekten återfinns även utredningar beträffande attraktivt boende, samt delprojekt från satsningen Förenkla helt Enkelt, som syftar till att ytterligare förbättra service och bemötande mot det lokala näringslivet. Region Dalarna är medfinansiär i de delprojekt som har direkt näringslivskoppling. Projektet har slutredovisats under våren 2016 och merparten av målen är uppnådda. Antalet nystartade företag 26 jämfört målet på 20 företag. Antal nyskapade arbetstillfällen uppgår till 455 och här var målet 350 stycken. Kommunen har nått målet att vara bäst i Dalarna i mätningen om företagsklimat som görs via SKL. Antalet deltagare i projektets entreprenörsutbildningar och aktiviteter kopplade till MadLab överstiger med råge det beräknade antalet, 75 personer. Entreprenörsutbildningarna har hittills haft 126 deltagare och MadLab 83. Under området Förenkla Helt enkelt kvarstår projektet att starta upp ett servicecenter i Avesta kommun. Syftet är att kommunmedborgarna får en väg in till kommunen och att cirka 70 procent av inkommande frågor kan behandlas i servicecentret och därmed avlasta verksamheterna. Servicecentret planeras komma igång under våren 2017. God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges mål Från och med år 2000 ställs enligt kommunallagen krav på balans i kommunens ekonomi. Förvaltningsberättelsen innehåller en utvärdering och en samlad bild över hur fullmäktiges mål och riktlinjer för ekonomi, personal och verksamhet har uppnåtts i enlighet med kommunallagens krav. Verksamhetsperspektivet enligt god ekonomisk hushållning tar sikte på förmågan att bedriva verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt i enligt fullmäktiges intentioner. Sammanfattning och bedömning för Avesta kommun För Avesta kommun innebär god ekonomisk hushållning att den kommunala servicen ska infria kommuninvånarnas behov och förväntningar på ett kostnadseffektivt sätt. Balanskravet har alltsedan 2009 efterlevts i Avesta kommun. En tumregel för god ekonomisk hushållning när det gäller årets resultat, enligt SKL, är att årsresultatet ska uppgå till mellan en till två procent. Målet i kommunen är att kortsiktigt uppnå årsresultat på minst 1 procent. Under perioden 2009-2015 har det tvåprocentiga målet uppnåtts endast med undantag för 2012. Orsaken 2012 var att en framtida avsättning för kommunens åtagande att återställa deponin i Karlslund gjordes. Resultatet per augusti uppgick till 73 mkr, att jämföras med samma period föregående år då det var 26 mkr. Resultatet har uppkommit genom att verksamheterna sammantaget redovisat en positiv budgetavvikelse och att kommunen under föregående år erhållit ett flyktingstatsbidrag på 9

totalt 69,7 mkr, varav 64,3 mkr gottgjorts innevarande år. Även årsprognosen för 2016 har ett positivt resultat på 55 mkr jämfört budgeterat årsresultat på 6 mkr. Från och med 2013 har kommunerna möjlighet att fondera i goda tider att använda i sämre tider. Detta innebär för Avestas del att resultat överstigande två procent av skattetintäkterna från och med år 2010 som kan avsättas i en resultatutjämningsreserv, som kan användas i kommande lågkonjunktur. Kommunfullmäktige har fattat beslut om både avsättning och ianspråktagande. Med tidigare års överskott uppgår nu resultatutjämningsreserven till maximalt beslutat belopp på 40 mkr. Standardkostnaden för verksamheterna är den kostnaden som kommunen skulle ha haft om verksamheterna bedrivits på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Avvikelser som ligger inom +/-10 procent är rimligt med hänsyn tagen till slump-mässiga variationer. Ett positivt värde innebär att kommunen har högre kostnader än den strukturårsjusterade standardkostnaden för Sveriges kommuner och ett negativt värde betyder lägre kostnader. För Avesta kommun har standardkostnaderna för verksamheterna under 2009 till 2015 uppgått till följande i procent; 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 Barnomsorg -5,0-2,5 5,5 8,6 8,5 12,5 8,2 Grundskola 4,2 3,8 7,7 12,4 12,0 19,2 21,2 Gymnasieskola 14,5 15,0 17,9 9,1 13,9 2,0 1,2 Äldreomsorg -8,5-11,6-10,2-13,5-9,9-8,7-10,1 Individ- och familjeomsorg -18,0 3,2-4,1 6,8 4,8 7,1 3,4 Individ-och familjeomsorgen, äldreomsorgen och barnomsorgen redovisar lägre kostnader jämfört standardkostnaden i jämförbara kommuner. Gymnasieskolans kostnader har minskat jämfört föregående år men Avesta har fortfarande kostnader som är mer än 10 procent högre jämfört standardkostnaden för denna verksamhet. I sparåtgärderna som togs fram i samband med finanskrisens början 2008/2009 låg en stor del av besparingen och effektiviseringen på restriktiva inköp och köptrohet mot ramavtal. Vinsten ligger i upphandling i konkurrens och ramavtal med bra villkor som underlättar för verksamheterna att avropa varor och tjänster. Statistiken över köpmönster för Avesta kommun som årligen följs upp visar följande; Tkr 2016 aug 2015 aug Ej avtal 44 411 34 330 Rabattavtal - - Delvis avtal vissa produkter - - Avtal tecknat av upphandling 125 559 110 226 Avtal tecknat av verksamhet 18 685 15 395 Kommungemensamma avtal - - Kommentusavtal 7 656 6 179 Summa 196 311 166 130 Andel köp via avtal 77,4% 79,3% Leverantörstroheten har minskat från 79,3 procent till 77,4 procent. En stor källa till osäkerhet i siffrorna är direktupphandlingar då information om dessa saknas centralt. Sammanställd redovisning Koncernen I den sammanställda redovisningen ingår bolag där kommunens ägarandel överstiger 20 procent, Gamla Byn AB (100 %) med dess helägda dotterbolag Avesta Industristad AB, Avesta VA och Avfall AB (100 %) och Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (49,2 %). Den sammanställda redovisningen skapar en helhet av enheternas resultat- och balansräkningar. Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering, vilket innebär att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar tagits in i den sammanställda redovisningen. I delårsrapporten görs en enklare konsolidering i vilken endast aktiekapital och delarna i internbanken elimineras. Den sammanställda redovisningen uppvisar ett positivt resultat på 86,8 mkr (38,3 mkr) vilket är en förbättring från samma period föregående år med 48 mkr. Prognostiserade årsresultat för Avesta kommun 55,7 mkr, Gamla Byn AB uppgår till 6,4 mkr, för Avesta Industristad AB till 2,6 mkr, Avesta VA och Avfall AB till 0 och för Räddningstjänstförbundet till 0,1 mkr, vilket totalt innebär en prognos med 64,8 mkr. 10

Mål och måluppfyllelse för verksamhetsåret 2016 Från och med 2005 finns ett lagligt krav på kommunerna att kommunfullmäktige, förutom finansiella mål, även ska fastställa verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Respektive styrelse ansvarar för att i sin verksamhet bryta ned fullmäktiges mål till konkreta, mätbara och uppföljningsbara mål. Både fullmäktiges finansiella och verksamhetsmässiga mål ska under året löpande följas upp i delårsrapport och årsredovisning. Sammanställning av måluppfyllelse för alla målområdena (Redovisas i andel uppfyllda indikatorer) Målet uppnått Målet ej uppnått Målet ej avstämt, Ett stort antal mäts 31/12 Hållbar utveckling/klimatneutalt Medborgarinflytande 43% 57% 67% 33% Ungdomsstaden Folkhälsa/trygghet 33% 100% 67% Kulturstaden Avesta 25 000 år 2020 33% 67% 60% 20% 20% Ekonomi Totalt 14% 100% 59% 27%

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet hållbar utveckling/klimatneutralt Vision Transport och energilösningarna inom kommunen ska vara hållbara och energieffektiva. Vi ska skapa förutsättningar till en långsiktig och hållbar utveckling, vilket innebär att kommunen tar ytterligare steg i sitt miljöarbete. År 2030 lever vi i en kommun som är solidarisk med människor i hela världen. Vi äter ekologisk och närproducerad mat och är medvetna om vår påverkan på miljön. Mål Uppnå kommunens Energi- och klimatstrategi Indikatorer Energiförbrukning kwh/m2/år i kommunala byggnader, Målnivå: Minska med 1,5 % årligen för perioden 2010-2016, utgångsvärde 2010, 212,9 kwh/år, motsvarar 194,5 år 2016 Källa och mätperiod: (Energi och klimatstrategi, delmål 2) Egen mätning 31/12 Andel miljöbilar i kommunorganisationen, personbilar och lätta lastbilar Målnivå: Personbilar 100 % år 2016 Enligt Energi och klimatstrategi, delmål 10 Källa och mätperiod: KKik, 31/12 Andel kasserad mat i kommunala kök, totalt, (Energi och klimatstrategi, delmål 13) Målnivå: 15 % år 2016 Källa och mätperiod: Egen mätning, mätperiod v.11-14 Utfall 2013 217,2 kwh/m2 Utfall 2014 210,0 kwh/m2 Utfall 2015 201,1 kwh/m2 Resultat / Aktivitetet 2016 Målet ej uppnått Målet är att ska minska med 1,5% per år. Resultaten har varierat mellan åren men ser man till ett medelvärde så har inte minskningen nått upp till målet. Åtgärder för att minska energiförbrukningen pågår kontinuerligt, både genom att förbättra driften och att byta ut eller bygga om befintliga anläggningar. Klart 2016: Åvestadal: Ombyggnad ventilation, beräknad besparing ca 20 %. Daghemmet Gullvivan, Karlbo: Ombyggnad ventilation, ca 15 %. Planerat 2016: Daghemmet Blåkullen: Byte radiatorventiler, injustering av värmesystemet, ca 5 10 %. Daghemmet Triangeln, Fors: Utbyte av bef. 3 st elpannor till värmepump med bergvärme, ca 25-30%. Kvarteret Tjädern: 128 lägenheter, byte av radiator och stamventiler samt injustering av värmesystem ca 10 %. 35 % 44 % 52% Målet ej avstämt görs till 31/12 Utbyte av drygt halva kommunens personbilsflotta har genomförts under 1:a kvartalet i år. Andelen miljöklassade fordon har ökat och kommer att öka ytterligare under året i samband med ytterligare utbyten av gamla fordon. - 21 % 17,1% Målet ej uppnått Andelen matsvinn i kommunens kök är 16,4%, varav matsvinn på tallrik är 6,4 %, svinn i serveringskärl på avdelning eller i serveringsdisk 4,4 % och mat som blir kvar i kök efter tillagning 5,7 %. Kostenheten arbetar aktivt för att minska svinnet och är nu på en nivå som känns rimlig. Drar vi ner ytterligare på tillagningen så är risken den att kunderna uppfattar det som om maten inte räcker till, att de inte får äta sig mätta. Matsvinnsmätning har pågått under veckorna 13-15 2016. Totalt har 44 894 portioner mätts inom köken i förskola, skola och äldreomsorg. 12

Ekologiska livsmedel, andel i kommunens verksamhet, (Energi och klimatstrategi, delmål 12) Målnivå: 30 % år 2016 Källa och mätperiod: KKik, 31/12 Återvinning av hushållsavfall, genom materialåtervinning Målnivå: Öka till Sverigesnitt senast 2018 (Sverigesnitt 2014 36%) Källa och mätperiod: KKik 31/12 Ökat kollektivresande, antal resor Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Dalatrafik, månadsvis Andel Fair-tradeprodukter ska öka Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Egen mätning 31/12 21 % 24 % 26 % Målet ej uppnått Andel ekologiska livsmedel uppgår för närvarande till 20 % 24 % 22 % 29 % Prel Målet avstämt Under 2015 påbörjades utsortering av matavfall. Under 2016 kommer effekterna av detta att synas i denna siffra. För att ytterligare förbättra talet pågår arbetet med att jobba fram en ny återvinningscentral. Denna är en viktig byggsten för att kunna förbättra utsorteringen av återvinningsmaterial från hushållen. 586 226 Saknas Saknas Statistik saknas Fortfarande gratis resande inom kommungränsen. Justering av hållplatsers placering och utformning inkl. belysning. 6,5 % av livsmedel är Fairtrade 7,3 % av livsmedel är Fairtrade Målet ej uppnått. Andelen livsmedel som är Fair-trade uppgår hittills under året till 7,04 %. 13

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet medborgarinflytande Vision Medborgarna är i grunden för Avesta kommuns utveckling. Att finnas i ett sammanhang och känna sig behövd och bekräftad ger delaktiga medborgare. Avesta kommun präglas av en VI-känsla där alla människors synpunkter är viktiga. Mål Invånarna i Avesta kommun ska ges möjlighet till aktivt inflytande genom medborgardialog. Årligen förbättra Nöjd-inflytande-index Bättre tillgänglighet, vägledning och svar på frågor för en bättre service till Avesta kommuns invånare Uppstart Servicecenter 2017 Indikatorer Delaktighetsindex, Kommunens kvalitet i korthet Målnivå: 70 % Källa och mätperiod: KKiK, dec årligen Nöjd-inflytande-index, mäts årligen via SCB:s medborgarundersökning Målnivå: 45 Källa och mätperiod: SCB, årligen, våren Kommunens kvalitet i korthet, mått 1-3 1. E-post, svar på en enkel fråga inom två dagar, andel % 2. Andel av medborgarna som via telefon får direkt svar på en enkel fråga 3. Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande via telefon Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Resultat / Aktivitetet 2016 56 % 52 % 41 % Målet ej avstämt Mätning kommer att ske under hösten 42 2014 Ingen mätning 83 % 63 % 72 % 70 % 57 % 89 % 46 Målet uppnått Värdet för 2016 är 48, vilket överstiger målnivån 45 96 % 39 % 100 % Målet ej avstämt Mätning kommer att ske under hösten. Målnivå: 1. Svar inom två dagar, E-post, minst Sverigesnitt (83 % år 2014) 2. Andel medborgare som får svar via telefon, 60 % år 2017 3. Gott bemötande via telefon, 90 % år 2017 Källa och mätperiod: Servicemätning, KKik dec, årligen 14

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ungdomsstaden Vision Vi vill att ungdomarna ska kunna välja att stanna kvar och leva i Avesta. Ungdomarna ska se Avesta som en kommun där de har möjligheter att utvecklas och där de kan bidra med sin kreativitet och sina lösningar. Vi behöver möta ungdomarna där de är för att skapa möjlighet för dem att vara delaktiga i samhällsbyggandet. Vi vill ge ungdomar ett reellt inflytande genom att ta tillvara deras kunskap, intresse och engagemang för kultur, fritid, skola, arbetet mot droger och övriga framtidsfrågor. Mål Ungdomar i Avesta ska ha verklig tillgång till inflytande Andel som påbörjar och slutför gymnasiet ska öka. Avesta ska under budgetperioden bli en av Sveriges bästa skolkommuner Indikatorer LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) Politik, samhälle och inflytande, delfråga 4 Hur stor möjlighet har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Andel som svarat stor eller mycket stor möjlighet at föra fram sina åsikter. Målnivå: Öka Källa/ mätperiod: Ungdomsstyrelsen hösten -15 Nationella prov åk3, sv, ma, andel som klarat alla delprov Målnivå: 80 % år 2016, 90 % år 2018 Källa och mätperiod: Kkik, 31/12 Kolada N15474 Andel elever som är behöriga till yrkesprogram Målnivå: 85 % år 2016, 90 % år 2018 Källa och mätperiod: Skolverket, Kolada N15428 Meritvärde åk 9, kommunala skolor Målnivå: 215, år 2016, 220, år 2018 Källa och mätperiod: Skolverket, 31/12 Kolada N15501 Andel som slutför sina gymnasiestudier inom fyra år Målnivå: 80 % år 2016, 85 % år 2018 Källa och mätperiod: Kkik, 31/12 Kolada N17404 Sammanvägt resultat i grundskolan, lägeskommun, ranking Målnivå: Ranking 200, år 2016, ranking 20 eller bättre, år 2020 Källa och mätperiod: Skolverket, Öppna jämförelser, mått (U15428), mäts årligen Utfall 2013 Åk 8: 22 %, Gy åk 2: 23 % Utfall 2014 Utfall 2015 Mäts ej Åk 8: 27 %, Gy åk 2: 29 % Resultat / Aktivitetet 2016 Målet ej avstämt LUPP genomförs inte under 2016 77,3 % 69 % 62 % Målet ej avstämt, görs till 31/12. Nationella proven för årskurs 3 genomförs under perioden 14 mars - 20 maj 2016 Aktiviteter för att uppnå indikator: Satsningar på att fortbilda lärare inom specialpedagogik och Svenska som andra språk, med inriktning i första hand mot lägre åldrar. 84,8 % 79,6 % 81,3 % Målet ej avstämt, görs till 31/12 Utöka stöd till elever i behov av stödinsatser. Kompetensutveckla pedagoger inom specialpedagogiska kurser. 212 194 209 Målet ej avstämt, görs till 31/12. Aktiviteter för att uppnå indikator: Riktade fortbildningsinsatser - Formativ bedömning - Kollegialt lärande - Matematiklyftet - Läslyftet Förtydligande av det pedagogiska uppdraget för skolledning, samt försteläraruppdraget 70, 5 % 77,1% 81,3 % Målet ej avstämt, görs till 31/12. (Värdet för 2015 överstiger målet för 2016.) 160 273 179 Målet ej avstämt, görs till 31/12. Aktiviteter för att uppnå indikator: Riktade fortbildningsinsatser - Formativ bedömning - Kollegialt lärande - Matematiklyftet - Läslyftet Förtydligande av det pedagogiska uppdraget för skolledning, samt försteläraruppdraget 15

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet folkhälsa/trygghet Vision Grunden för friska och trygga invånare är en levande demokrati. Att finnas i ett sammanhang och känna sig behövd och bekräftad ger delaktiga medborgare. En attraktiv utomhusmiljö bidrar till välbefinnande och mindre förstörelse i offentliga miljöer. En väl fungerande kommunal service som omsluter allt från barn till äldre är kännetecken för en välmående kommun. Idag är den goda hälsan inte jämt fördelad i samhället. Folkhälsoarbetet i Avesta handlar därför om att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Vi ska intensifiera arbetet med att skapa en trygg och säker kommun att leva, bo och verka i. Mål Trygghet - Alla invånare ska uppleva att det känns tryggt att bo, leva och verka i Avesta. Folkhälsa - Avestas invånare ska ha en god folkhälsa. Utgångspunkten är tre av de elva nationella målområdena för folkhälsa: 1. Ekonomisk och social trygghet 2. Trygga och goda uppväxtvillkor 3. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping Indikatorer Trygghet, Nöjd-Region-index, delfråga A7 Hur trygg och säker du känner dig utomhus kvällar/nätter, mot rån och misshandel samt mot inbrott i hemmet Målnivå: 60 år 2018 Källa och mätperiod: SCB, årligen, våren Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad Målnivå: Minska Källa och mätperiod: KKik, 31/12, Kolada N00938 Utfall 2013 Utfall 2014 55 Mäts ej 2014 7,2 (2012) 8,3 (2013) Utfall 2015 Resultat / Aktivitetet 2016 57 Målet ej uppnått Värdet 2016 har sjunkit till 50. 9,7 (2014) Aktiviteter 2016: Trygghetsvandring i Krylbo, aktiviteter mot klottrare Målet ej avstämt, görs till 31/12 Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel Målnivå: Minska Källa och mätperiod: KKik, 31/12, Kolada N31807 4,4 % (2012) 4,9 % (2013) 4,7 % (2014) Målet ej avstämt, görs till 31/12 Samverka Socialtjänst, AME, AF, FK, landsting. Arbeta med elever, praktikanter samt olika åtgärdsanställningar. Arbeta för att 0-klassade ska erhålla egen försörjning. Arbeta med arbetsmarknadskunskap i skolan. Projekt Framtids jobb Avesta är inlett 1/4. Ett ESF projekt som drivs av AME men som är riktat till personer med försörjningsstöd. 16

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet kulturstaden Vision En attraktiv kulturpolitik är basen för ett öppet, nyfiket, jämlikt och demokratiskt samhälle. Genom kulturen skapas kreativitet, god hälsa och social gemenskap. Vi ser kulturen som en tillväxtfaktor och vårt starka föreningsliv bidrar till medborgarnas engagemang som gör dem till stolta medborgare och goda ambassadörer för vår kommun. Utformningen av de offentliga miljöerna har bidragit till att besöksnäringen är betydelsefull och att vi kännetecknas av våra profilområden Koppardalen, Outdoor, Sport och Kulturstaden. Mål Öka antalet besökare vid våra kulturella besöksmål med 10 procent per år, 2016-2018 En bred musik- och kulturskola med många deltagare Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Resultat / Aktivitetet 2016 Verket, antalet besökare Visentparken, antal besökare Målnivå: Verket, 35 000 besökare år 2018, Visentparken, 10 000 besökare år 2018 Källa och mätperiod: Egen mätning 29 806 8 282 29 062 7 732 31 424 8 751 Målet ej uppnått Verket: Målet avstämt Hittills har 20 039 personer besökt Verket, Avesta Art utgör 16 384 av antalet besökare. Kulturlov under sportlovsveckan. Kompetensutveckling för arbete med sociala medier, hemsida mm Riktade inbjudningar till skolor i Dalarna. Planering av workshopsaktiviteter som riktas till nya målgrupper. Erbjudanden/kampanjer planeras inför högsäsong. Medverkan vid mässa i Norge. Visentparken: Målet ej avstämt Förberedelsearbete inför säsong. Öppethållande under påsken blev en succé då vi uppskattar antalet besökare till närmare 600 st på två dagar. Ombyggnad av köksdelen i caféet för att möta ökat antal besökare. Deltagande i Äventyrsmässa för att ytterligare marknadsföra Visentparken. Ny hemsida för Visentparken finns, www.avestavisentpark.se Kulturskolan, antal deltagare Målnivå: 800 deltagare år 2018, (vår- och hösttermin summeras) Källa och mätperiod: Egen mätning 747 713 702 Målet ej avstämt, mäts per 31/12. Under våren togs färre elever in pga av skolans flytt till Koppardalen. Vt-16 har 341 elever varit inskrivna. Musik- och kulturskolan har under 2014 och 2015 en relativt jämn utveckling, med ett större tapp från 2013. Arbete pågår med att bredda utbudet och pengar söks nu från Kulturrådet för att möjliggöra detta ekonomiskt. Fritidsmöjligheter, Nöjd-Region-Index, delfråga A6. Målnivå: 67, år 2018 Källa och mätperiod: SCB, årligen, våren 59 Mäts ej 2014 62 Målet ej uppnått Värdet ökar och uppgår i år till 64. 17

Kommunfullmäktiges mål för Framtid Avesta Vision Avesta ska år 2020 vara en dynamisk tillväxtregion, med ett breddat näringsliv som är hållbart förankrat både lokalt och regionalt. Satsningar på entreprenörskap för kvinnor och män har gjort att nya företag skapats och getts förutsättningar att växa. Mål Befolkningsökning Fler arbetstillfällen Bättre näringslivsklimat Avesta ska under budgetperioden halvera ungdomsarbetslösheten Indikatorer Befolkningsstatistik Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Skatteverket, 31/12 Öppna Jämförelser, Företagsklimat (Insikten, SKL:s företagsenkät) Målnivå: Topp 10 under perioden 2016-2018 Källa och mätperiod: KKik, år 2015, Kolada U07451 Svenskt näringslivs rankning, + 100 platser Målnivå: + 100 platser, startvärde från 2013, plats 173 Källa och mätperiod: KKik, 31/12, Kolada U40402 Antal nyregistrerade företag/1 000 inv, mäts 1:a halvåret Målnivå: 5,0 Källa och mätperiod: KKik, 31/12, Kolada U00901 Arbetslöshetsstatistik, ungdomar 18-24 år, jämförelsetal år 2013, 22,8 % Målnivå: 50 % år 2018 Källa och mätperiod: Arbetsförmedlingen 31/12, Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, andel av åldersgruppen 18-24 år Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Resultat / Aktivitetet 2016 21 575 22 022 22 781 Målet uppnått Befolkningen uppgår till 23 002, 31 juli 2016. 69 Mäts ej 75 Mäts ej 2016 I 2015 års har brandsyn nått NKI-resultatet 76 vilket motsvarar plats 51 bland deltagande kommuner. För att förbättra rankingen kommer förbundet bl a att arbeta med att förbättra informationen på hemsidan samt utveckling av e-tjänster. NKI indikerar mycket höga värden för såväl bygglov (78) som miljö- & hälsoskydd (74). I bygglovfrågor rankas förvaltningen som nr 19 i Sverige, i miljö- och hälsoskydd nr 17. Fortsatt fokus på effektivitetutveckling och bemötande 173 181 203 Målet ej avstämt, mäts till 31/12 Egen kompletterande uppföljning av Svenskt Näringslivs frågor genomförd och åtgärder insatta utifrån svaren. 3,9 4,1 4,9 Målet ej avstämt, mäts till 31/12. Aktiviter genomförda i samverkan med Almi och Avesta NyföretagarCentrum med målsättningen att nya företag startas. 22,8 % 22,1 % 27,9 % Målet ej uppnått Nivån för ungdomsarbetslösheten 31 juli var 23,4%. Speedmeeting (korta, snabba möten mellan ungdomar och arbetsgivare) genomförd i februari samt ska genomföras åter i september. 18

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ekonomi Mål Oförändrad skattesats Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt för 2016-2018 uppgå till 99 procent. Utrymmet upp till 100 procent är det utrymme som exempelvis kan användas till att stärka det egna kapitalet, göra investeringar eller för att öka handlingsberedskapen för oförutsedda händelser. Oförändrad skattesats Målet är uppnått. Skatten är oförändrad för år 2016. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt för 2016-2018 uppgå till 99 procent Målet är uppnått. Nettokostnadernas andel uppgår per 31/8 till 91,4 %. Årets resultat prognostiseras till + 55 mkr. 19

Finansiell analys Avesta kommun använder den så kallade RK-modellen för sin finansiella analys. Modellen syftar till att analysera fyra viktiga perspektiv som ska leda till en finansiell bedömning av Avesta kommun och genom analysen klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Var och en av de fyra delarna analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. Analysen avslutas med en känslighetsanalys. De fyra delarna är resultat, kapacitet, risk och kontroll. Fyra pespektiv vid finansiell bedömning RESULTAT KAPACITET RISK KONTROLL Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Nyckeltal vid bedömning av de fyra perspektiven RESULTAT KAPACITET RISK KONTROLL 1. Nettokostnadsandel 2. Självfinansieringsgrad 3. Nettoinvestering 4. Finansnetto 5. Årets resultat 6. Förändring av kostnader och intäkter 7. Avstämning av balanskrav 8. Soliditet 9. Skuldsättningsgrad 10. Kommunalskatt 11. Likviditetsmått 12. Räntor 13. Borgensåtaganden 14. Totala pensions-skulden 15. Budgetföljsamhet 16. Känslighetsanalys Resultat Som ett första perspektiv i den finansiella analysen kartläggs kommunens ekonomiska resultat. Vilken balans finns mellan intäkter och kostnader under året och över tiden? En obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna, är en varningssignal. I detta perspektiv bedöms även investeringarna och deras utveckling. Kapacitet Det andra perspektivet är kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Underskott under en rad år urholkar den finansiella motståndskraften eller den långsiktiga betalningsberedskapen. Risk Föreligger risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen både i ett kort men även i ett lite längre perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här diskuteras också borgensåtaganden och kommunens pensionsskuld. Kontroll Det fjärde perspektivet har till syfte att kontrollera hur beslutade finansiella målsättningar och planer följs upp. En god följsamhet mot budget är en förutsättning för god ekonomisk hushållning. Det är viktigt att ha god kontroll över sin ekonomi och att de ekonomiska prognoser som upprättas är bra. 20

RESULTAT OCH KAPACITET 1. Nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor del kostnaderna tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. % 2014-08 2014 2015-08 2015 2016-08 Verksamheten 94 95 95 94 90 Avskrivningar 2 2 2 2 2 Finansnetto 0 0 0 0 0 Totalt 96 97 97 96 91 Ett av kommunens finansiella mål är att 99 % av skatteintäkterna och generella statsbidrag ska användas för kommunens verksamheter. Resterande 1 % ska användas för att finansiera investeringar. För delåret 2016 har målet nåtts med råge då 91 % av skatteintäkterna har använts för den dagliga verksamheten. Resultatet för perioden uppgår till + 73 mkr, beroende främst på att verksamheterna redovisar positiva resultat. Det tillfälliga flyktingbidraget är ännu inte upparbetat i planerad omfattning och bidrar till resultatet. Under de senaste åren har skattefinansieringsgraden varierat från 122 till 424 procent av investeringskostnaderna. Det innebär att investeringarna finansieras genom kvarvarande skatteintäkter. 3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar % 2014 2015-08 2015 2016-08 Investeringsvolym/ nettokostnader 4 4 5 3 Nettoinvesteringar 45 30 58 22 Avskrivningar 24 15 22 16 Nettoinvesteringar/ avskrivningar 188 205 260 138 För en genomsnittlig kommun i Sverige uppgår investeringsvolymen till 5-7 procent av nettokostnaderna. Enligt tabellen framgår att Avesta ligger något under genomsnittet. 2. Skattefinansieringsgrad av investeringar mkr 2014-08 2014 2015-08 2015 2016-08 Nettoinvesteringar -25-45 -30-58 -21 Finansiering Kvar av skatteintäkter efter löpande drift 46 56 41 71 89 Självfinansieringsgrad 184% 124% 138% 122% 424% Ett viktigt nyckeltal för anläggningsinvesteringar är skattefinansieringsgraden. Den beskriver hur stor del av kommunens nettoinvesteringar som kan finansieras med skatteintäkter när den löpande driften är finansierad. 100 procent innebär att samtliga investeringar kan investeras med skatteintäkter. En skattefinansieringsgrad över 100 procent stärker kommunens långsiktiga betalningsberedskap och bevarar det finansiella handlingsutrymmet. Med en finansieringsgrad under 100 procent tvingas kommunen att låna medel. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar visar om kommunen reinvesterar i den takt som anläggningstillgångarna minskar i värde. För att inte urholka kommunens anläggningskapital bör investeringarna minst ligga på samma nivå som avskrivningarna. De senaste årens investeringar har varit höga. Det har försämrat kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. 4. Finansnetto I kommunens finansnetto ingår räntenetto för lån, ränta för pensioner samt riskpremie eller aktieutdelning från de kommunala bolagen. Räntenetto mkr 2014-08 2014 2015-08 2015 2016-08 Kommun -1,1-1,4-0,7-1,2-0,5 Koncern -18,7-27,7-17,6-26,3-15,9 21

Räntekostnader 2016-08 Internbanken Räntekostnad derivat: 16,4 Mkr Räntekostnad lån: -0,5 Mkr Totalt: 15,9 Mkr 5. Årets resultat 75 65 55 45 35 25 15 5-5 30 Förändring av eget kapital 32 26 48 73 2014-08 2014 2015-08 2015 2016-08 Kommunen redovisar ett positivt resultat vid delårsbokslutet med 73 mkr. I jämförelse med budget är det drygt 37 mkr bättre än planerat. Styrelserna har resultat som är 33 mkr bättre än budget. Prognoserna för skatteintäkterna har försämrats sen början på året men utfallet är dock 2 mkr högre än förväntat på grund av förra årets befolkningsökning var högre än förväntat. 6. Förändring av kostnader och intäkter Verksamhetens nettokostnad har justerats för jämförelsestörande poster 2013 avseende utbetalning av AFA-medel och till avsättning för sluttäckning av deponier 2013. 7. Balanskravsutredning tkr 2016-08 2015-08 2014-08 2013-08 2012-08 Resultat enl resultaträkningen 73 028 26 573 30 534 15 704 39 270 Reducering av samtliga realisationsvinster -1 318-15 -506-323 -691 Resultat efter balansjusteringar 71 710 26 558 30 028 15 381 38 579 Balanskrav är uppfyllt. Enligt kommunallagen har kommunen ett balanskrav, vilket innebär att kommunen är skyldig att återställa eventuella underskott i årets resultat under de tre närmaste åren. Periodens justerade resultat är + 73 mkr och därmed är balanskravet uppfyllt. Enligt nya regler för balanskravet finns numera möjlighet att sätta av medel de år som resultatet enligt balanskravet överstiger 2 % av skatter och generella statsbidrag. För Avesta innebär det att resultatet ska överstiga ca 25 mkr. Medlen som överstiger 2 % ingår som en del i det egna kapitalet och kallas resultatutjämningsreserv och uppgår för närvarande till den av Kommunfullmäktige beslutade maximala nivån 40 mkr. 8. Soliditet Soliditet enligt balansräkning 2014-08 2014 2015-08 2015 2016-08 Soliditet, % 19 19 20 21 24 Soliditet exkl upplåning som sker för bolagens behov 44 45 46 44 49 Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser 2014-08 2014 2015-08 2015 2016-08 Soliditet, % -23-21 -19-15 -10 Soliditet, exkl. upplåning som sker för bolagens behov -53-50 -44-32 -20 En viktig förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör inte öka snabbare än skatteintäkterna. Årets skatteutveckling är positiv, mycket beroende på att vi hade en betydande befolkningsutveckling 2015, vilket påverkar skatteintäkterna 2016. Totalt för den senaste 4- årsperioden har skatteintäkterna ökat mer än kostnaderna, vilket är positivt för en långsiktigt hållbar ekonomi. Soliditeten beskriver den finansiella styrkan på lång sikt. Den anger hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade med egna medel. Resterande del upp till 100 procent utgör kommunens skulder. Ju högre soliditet, desto starkare blir kommunens långsiktiga finansiella förmåga. Förändringarna i soliditetsmåttet är beroende av investeringstakten, skuldförändringarna och det ekonomiska resultatet. Om soliditeten är oförändrad innebär det att det egna kapitalet och tillgångarna utvecklas i samma takt. Soliditeten uppgår till 49 procent om man undantar internbanken (det vill säga den upplåning som görs för bolagens behov). Soliditeten 22

är 24 procent inklusive bolagens behov av upplåning. Nivån är relativt konstant över perioden. Enligt den blandade modellen för pensionsredovisning ingår inte ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelsen i balansräkningen. I soliditetsberäkningen ingår de förpliktelserna, då kommunen är skyldig att betala ut pensionerna. Enligt tabellen framgår att soliditeten är negativ om ansvarsförbindelsen inkluderas. Den är -20 procent, då upplåning som sker för bolagens behov exkluderade. Om vi tar hänsyn till hur samlade pensionsåtagandet skulle påverka det egna kapitalet blir det i faktiska siffor: Eget kapital: Redovisning, blandad modell + 433 Mkr Inkl. total pensionsförpliktelse - 182 Mkr 9. Långfristiga skulder Samtliga koncernens lån förmedlas via kommunens Internbank. Skulder totalt Varav: Kommuninvest Banklån Certifikatprogram Obligationer 990 Mkr 550 Mkr 0 Mkr 340 Mkr 100 Mkr Marknadsvärde skulder: 1 121 Mkr I diagrammet redovisas internbankens upplåning och fördelningen mellan kommun och bolag. Kommunens externa låneskuld har ökat med 50 mkr under perioden och uppgår till 79 mkr 2016-08-31. I diagrammet redovisas koncernens och kommunens låneskuld inklusive koncernkontokredit. Mkr 1200 1000 800 600 400 200 0 Låneskuld koncern Bolagen Avesta kommun 891 891 891 891 911 9 9 29 24 79 2014-08 2014 2015-08 2015 2016-08 10. Kommunalskatt Avesta Dalarna Riket Primärkommunal skatt 22,44 22,66 20,75 Landstingsskatt 11,16 11,16 11,35 Total kommunalskatt 33,60 33,82 32,10 Den totala kommunala skatten uppgår till 33,60 kr för Avesta kommun. Det är 22 öre lägre i jämförelse med länet och 1,50 högre än riket. Den primärkommunala skatten för Avesta kommun är 1,69 kr högre i jämförelse med riket. RISK OCH KONTROLL 11. Likviditet 2014-08 2014 2015-08 2015 2016-08 Likvida medel, mkr 70 42 34 109 165 Kassalikviditet 1) 65% 45% 57% 62% 100% Rörelsekapital, mkr 2) -72-127 -97-146 0 Likviditetsdagar 20 12 9 29 41 1) Kassalikviditet är kortfristiga fordringar + kassa/bank / kortfristiga skulder 2) Omsättningstillgångar - kortfristiga skulder Likviditetet är ett viktigt nyckeltal och ett riskområde för kommunens finansiella styrka då likviditeten mäter den kortsiktiga betalningsförmågan. Hög likviditet innebär god finansiell styrka och därmed liten finansiell risk. En kassalikviditet som överstiger 100 procent innebär att samtliga kortfristiga skulder kan betalas om de faller till omgående betalning. Kassalikviditeten uppgår till 100 % för första gången under den senast 3-årsperioden. Räknar vi bort semesterlöneskulden, som utgör en femtedel av de kortfristiga skulderna uppgår kassalikviditeteten till 123 %. Semesterlöneskulden förväntas inte omsättas de närmaste åren. Kommunen har genom checkräkningskrediten på 75 mkr möjlighet att möta temporära svackor i likviditeten. Krediten disponerar man tillsammans med koncernbolagen och räddningstjänstförbundet. 12. Räntor och valutor Ur ett riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. Enligt kommunens finanspolicy har man möjlighet att låna i utländsk valuta. För närvarande sker inte någon sådan upplåning. Upplåningen 23

Mkr sker idag enbart i svensk valuta vilket innebär att det inte finns några valutarisker. Ränterisker kan definieras som risken att oväntade förändringar i ränteläget leder till ett sämre räntenetto. Ränterisker beror främst på löptids- och räntebindningsstrukturen. Andelen lån med kort räntebindning medför en risk för ökade räntekostnader men kan också innebära sänkta kostnader. Internbanken nyttjar på penningmarknaden förekommande derivat i form av bl a ränteswappar och räntetak för att hantera ränteriskerna på bästa möjliga sätt. Kapitalbindningstid Räntebindningstid -exkl derivat 1,95 år 5,47 år 0,14 år Kapital- och räntebindning fördelat per år Snittränta per 2016-08-31 inkl derivat 2,31 % och exkl derivat -0,10 %. 3,80% 2,80% 1,80% 0,80% -0,20% 600 400 200 0 År 2,80% 2,93% 2,77% 2,75% 1,50% Snittränta per 31/8 0,58% Kapitalbindning Räntebindning 2,31% 0,05% 0,00% -0,10% 2013 2014 2015-08 2015 2016-08 Inkl derivat Exkl derivat 13. Borgensåtagande Kommunal borgen 2014-08 2014 2015-08 2015 2016-08 Kommunalt borgens- och förlustansvar egnahem o småhus 0,8 0,6 0,6 0,5 0,5 Kommunala bolag 0,6 0,6 0,6 0,5 0,5 Övriga ansvarsförbindelser 15,0 14,7 14,5 17,7 17,7 Totalt 16,4 15,9 15,7 18,7 18,7 Det kommunala borgensåtagandet omfattar bland annat förlustansvar för egnahem med 40 procent av beviljade lån. De övriga ansvarsförbindelserna avser borgen till Dalatrafik AB, Transitio AB och ett antal idrottsföreningar. Förlustrisker finns men bedöms inte uppgå till några större belopp. 14. Pensionsskulden mkr 2014-08 2014 2015-08 2015 2016-08 Pensioner, kortfristig del 25 34 24 36 26 Avsättningar till pension 92 92 91 91 91 Pensionsförpliktelse äldre än 1998 674 648 648 621 616 Total pensionsskuld 791 774 763 748 733 Förpliktelse i % av total skuld 85% 84% 85% 83% 84% Aktualiseringsgrad % 91% 92% 92% 90% 90% Pensionerna är en växande kostnad för kommunerna. Kommunen har utöver den skuld som finns i balansräkningen ett stort åtagande för pensioner som redovisas som ansvarsförbindelse. Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 733 mkr varav 616 mkr inom linjen. Det innebär att 84 procent av den totala skulden redovisas utanför balansräkningen i enlighet med den blandade redovisningsmodellen. I diagrammet nedan visas hur den totala pensionsförpliktelsen beräknas belasta likviditeteten under perioden 2013-2053, räknat i fasta priser. Den nedersta delen av diagrammet utgörs av ansvarsförbindelsen, som räknas vara fullgjord efter prognosintervallet år 2053. Derivat 2016-08-31 Ränteswappar: Marknadsvärde: 800 Mkr 931Mkr 24

En viktig förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att kommunens styrelser klarar av att bedriva verksamheten inom tilldelade budgetanslag, det vill säga att det finns budgetföljsamhet i kommunen. Av ovanstående redovisning framgår att budgetföljsamheten varierat över tiden och mellan styrelserna. För 2016 redovisar verksamheten ett starkt positivt resultat i förhållande till budget. Avesta kommun har inga finansiella placeringar avseende pensionsförpliktelser. Avsättningar till pensioner i balansräkningen återlånas i sin helhet i verksamheten. Kommunen har pensionsförpliktelse till två förtroendevalda. Beräkningen grundar sig på en antagen pension eftersom någon begäran om utbetalning inte har skett. Aktualiseringsgraden uppgår till 90 procent, vilket är en mycket bra nivå. Aktualiseringsgraden är den andel, av personakterna för anställd personal, som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar. 16. Känslighetsanalys mkr Löneförändring med 1% inkl PO samtlig personal i kommunen 9,4 Bruttokostnadsförändring med 1% 14,7 Generella statsbidrag med 1% 2,2 Förändrad utdebitering med 1 kr 48,0 Förändrad äldreomsorgstaxa med 10% 2,4 Förändrad barnomsorgstaxa med 10% 1,1 Förändring av befolkningen med 50 pers 2,6 Förändring av skatteunderlag 1% 12,1 I känslighetsanalysen framgår hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. En förändring av bruttokostnaderna innebär en kostnadsökning med cirka 14 mkr. En löneförändring med 1 procent inklusive personalomkostnader innebär en förändring av kostnaderna med 9,4 mkr. Det visar att en liten procentuell förändring får en relativt stor förändring på kommunens ekonomi. Analysen visar också att kommunen inte har så stora möjligheter att radikalt förbättra sin ekonomi genom att höja olika taxor. 15. Budgetföljsamhet Styrelsernas budgetavvikelser 2014-08 2014 2015-08 2015 2016-08 Kommunfullmäktige 0,6-0,3 0,1 0,3 0,1 Kommunstyrelsen 4,6 14,5-1,7 21,2 15,2 Omsorgsstyrelsen 2,1 1,4 1,0 0,3 7,1 Bildningsstyrelsen 0,1-0,5-2,5 0,1 4,2 Miljö- och byggnadsnämnd 0,6 0,7 0,3 0,5 3,1 S:a budgetavvikelse 8,0 15,8-2,8 22,4 29,7 25