Riktlinjer för enskilda avlppsanläggningar (1 40 hushåll) Riktlinjerna är vägledande, beslut tas i varje enskilt ärende med stöd av miljöbalken. Inledning Dessa riktlinjer gäller fr..m. 1 januari 2009. Underlag till denna plicy är Miljö ch hälsskyddskntrets rapprt Avlpp utanför kmmunalt VA på Gtland. Där redvisas bakgrund ch mtiv för bedömningar ch krav. Syftet med dessa riktlinjer är att vara ett verktyg ch underlag för hur avlppsfrågrna skall hanteras i samband med nyexplatering sm baseras på enskilda avlppslösningar. Gtlands fta sprickiga berggrund kräver betydande försiktighetsåtgärder för att grundvattnet inte ska påverkas. Det är därför viktigt att befintliga fastigheter ch deras behv av en gd vattenkvalité beaktas så att de inte riskeras i samband med nya explateringar. Riktlinjerna förbättrar möjligheterna att i ett tidigt skede kunna meddela sökande vilka redvisningar ch krav sm ställs för en hållbar avlppshantering. Miljöbalken Avlppsvatten är ett samlingsbegrepp för lika srters förrenat vatten. Spillvatten från hushåll är en typ av avlppsvatten sm innehåller bland annat bakterier ch näringsämnen. Avlppsvatten skall enligt miljöbalken 9 kap 7 avledas ch renas eller tas mhand så att lägenhet för människrs hälsa eller miljön inte uppkmmer. De hushåll på sm ligger inm kmmunalt verksamhetsmråde för vatten ch avlpp ska ansluta sig till det kmmunala avlppsnätet. För samlad bebyggelse utanför kmmunalt verksamhetsmråde ska anslutning i första hand ske till en gemensamhetsanläggning. Först när det inte möjlighet att ansluta avlppet till det kmmunala avlppsnätet eller till en gemensamhetsanläggning ska avlppsvattnet renas i en enskild avlppsanläggning. Med enskild avlppsanläggning avses en slamavskiljare med någn frm av efterföljande rening t.ex. infiltratin, minireningsverk eller annan reningsteknik. För att anlägga eller förändra en enskild avlppsanläggning krävs tillstånd eller beslut efter anmälan från Gtlands kmmuns miljö ch hälsskyddsnämnd. Naturvårdsverkets allmänna råd 2006:7 Allmänna råd är Naturvårdsverkets tlkning av gällande lagstiftning ch innehåller generella rekmmendatiner m tillämpning av lagar ch regler. Den 1 augusti 2006 km nya allmänna råd m små avlppsanrdningar (1-40 hushåll) för hushållsspillvatten från Naturvårdsverket. De nya allmänna råden lägger vikt på anläggningarnas funktin istället för sm tidigare knstruktin. Enligt dessa råd är det miljö ch hälsskyddsnämnden i respektive kmmun sm ska bedöma i vilka mråden i kmmunen sm det bör ställas strängare reningskrav, d.v.s. en hög skyddsnivå. Nrmalfallet är att reningskrav enligt nrmal skyddsnivå ska gälla. Eftersm en rimlighetsbedömning alltid ska göras när man bedömer vilka krav sm ska ställas, kmmer reningskraven i de nya allmänna råden att tillämpas vid nyetablering eller då anläggningar behöver byggas m ch således inte på befintliga anläggningar. Strategiska dkument De strategiska dkument sm styr handläggningen av enskilda avlpp i Gtlands kmmun är: Naturvårdsverkets allmänna råd (2006:7) med tillhörande två handböcker Gtländska miljömål Ekkmmun Gtlands Miljöprgram 2008-2012 Vattenplan för Gtlands kmmun 2005 Gtlands kmmuns lkala hälsskyddsföreskrifter Verksamhetsplan för miljö ch hälsskyddsnämnden 2008-2011 Skyddsföreskrifter för vattenskyddsmråden Baltic Sea Actin Plan Havsmiljöutredningen (SOU 2008:48)
Funktinskrav för enskilt avlpp på Gtland Med funktinskrav menas att det är mindre viktigt vilken teknik sm används utan istället gäller att en viss funktin eller reningsnivå ska uppnås. Vid ansökan skall den sökande kunna visa att anläggningen klarar nedanstående funktinskrav ch att den kmmer att underhållas ch kntrlleras på ett sådant sätt att kraven klaras under anläggningens livstid. Nedan följer de krav sm Miljö ch hälsskyddsnämnden ställer vid nyanläggning av enskilda avlpp 1-5 hushåll. OBS! Vid anläggande av större nya avlppsanläggningar (6-40 hushåll) ställs krav mtsvarande hög skyddsnivå över hela Gtland. Nrmal skyddsnivå Recipient skydd Utsläpp av avlppsvatten till grundvatten skall inte medverka till en ökad risk för människrs hälsa. Vid infiltratin i mark krävs minst därför minst 1 m mättad zn under spridningsledning. Utsläpp av avlppsvatten till ytvatten ch hav skall uppnå badvattenkvalité där vattnet expneras fritt. Minst 90 % reduktin av rganiska ämnen (BOD 7 ) Minst 70 % reduktin av fsfr (P tt ) Resurshushållning Anläggningen ska vara energisnål. Teknik sm begränsar användningen av vatten, t.ex. vattensnåla armaturer används. Avlppsanrdningen möjliggör återvinning av näringsämnen ur avlppsfraktiner. Rbusthet Avlppsanrdningen ska vara tillförlitlig ch driftsäker ch det skall gå att kntrllera dess funktin. För att säkra anrdningens funktin ska drift- ch underhållsinstruktiner lämnas av leverantören. Regelbunden service av anläggningen ska utföras fackmannamässigt, ex. genm serviceavtal. Avlppsanrdningen är i den mån det är möjligt försedd med larm m det uppstår drift-, eller andra funktinsstörningar. Anläggningen ska kunna användas av en bred användargrupp. Kraven gäller: Över hela Gtland. (Karta vita mråden). Hög skyddsnivå Utöver nrmalkravet gäller: Minst 95 % reduktin av rganiska ämnen (BOD 7 ) Minst 90 % reduktin av fsfr (P tt ) Minst 40 % reduktin av kväve (N tt ) Kraven gäller: Inm 100 m från vattendrag ch 300 m strandlinjen i havsvikar sm enligt Vattenförvaltningsförrdningen inte når gd eklgisk status (se bilaga). (Karta röda mråden) Särskilda mrådeskrav I vattenskyddsmråden ch A1- mråden enligt vattenplan för Gtlands kmmun råder förbud mt utsläpp från vattentalett. (Karta blå mråden) I mråden där det är begränsade förutsättningar för enskild avlppsförsörjning ch där det finns ett explateringstryck, tillåts endast gemensamma avlppslösningar. (Karta - grå mråden). Oavsett m nrmal, hög skyddsnivå eller särskilda mrådeskrav gäller så ställs följande grundkrav: Vid utsläpp till ytvatten ch hav krävs att recipienten har tillräcklig kapacitet att ta emt avlppsvattnet. Krav kan kmma att ställas på utredning av de risker för negativ miljöpåverkan sm avlppsutsläppet kan medföra.
Exempel på anläggningar sm bedöms uppfylla funktinskraven Avlppsvatten Anläggningstyp Nrmal skyddsnivå Högre skyddsnivå Minireningsverk med dkumenterad 4 reningseffekt + efterplering, m anläggningen är större än 5 hushåll, m anläggningen är större än 5 hushåll Slamavskiljning + infiltratin 1 Nej WC + BDT Slamavskiljning + markbädd 1 ch med efterplering 2 Slamavskiljning + filterbädd 2 med fsfrbindande material BDT-vatten (WC till sluten tank eller annan uppsamling) Kemisk fällning i slamavskiljare + infiltratin 1 Kemisk fällning i slamavskiljare + Nej markbädd 1 Urinsrterande vattentalett 3 ch behandling av urinavlastat avlppsvatten i infiltratin 1 Nej Olika typer av srterande taletter 3, BDT-vatten till markbädd 1, infiltratin 1 eller kmpaktfilterbx. Trra talettlösningar + BDT-vatten till slamavskiljning med efterföljande infiltratin 1 eller kmpaktfilterbx skyddsmråden) skyddsmråden) Sluten tank för WC, BDT-vatten till slamavskiljning med efterföljande infiltratin 1 eller kmpaktfilterbx skyddsmråden) 1 Anläggningen utfrmas mtsvarande markbädd/infiltratin enligt Naturvårdsverkets fakta 2003. Även kmpaktfilter (tex Baga, In-drän, Rna, Pipe-life) kan användas. ² Efterplering ch filterbäddar skall alltid uppnå hygieniseringkrav sm mtsvar badvattenkvalité där vattnet expneras fritt. 3 Avskild urin ska återanvändas sm växtgödning på dlingsmark 4 Dkumenterad reningseffekt är en berende utvärdering med hög kvalitet sm genmförts över flera årstider i svenska förhållanden. Krav för befintliga anläggningar För att en befintlig enskild avlppsanläggning ska anses vara gdkänd ska det finnas en längre gående rening än en slamavskiljare. Direktutsläpp till öppet vatten, dike, stenkista är inte gdtagbart. Nya handläggningsrutiner Miljö ch hälsskyddskntret kmmer att ställa högre krav på tillståndsansökningar ch anmälningar. Tillstånd för infiltratiner ch markbäddar, prövade efter 2009-01-01, tidsbegränsas till 15 år. Krav på fackmannamässiga ansökningshandlingar. Krav på markundersökning såsm siktanalys ch jrdprfilsredvisning vid infiltratin i mark. Krav på egenkntrll
Bilaga Vattenmråden med särskilda skyddsbehv Avrinningsmråde/vattendrag Hela Gthemsån Hela Snderån exkl Levidebäcken Närkån Bångån, Halrån Västergarnsån/Idån Varbsån Sprgeån Själsöån Lummmelundaån Ireån Djupån Skarnviksån Burgsviksån Vägumeån Khlenskvarnån Lickerhamnsån Vällesån Arån Hyluån Hultungsån Vikeån Strsundsån Nygårdsån Histillesån Halsegårdaån Hugreifsån Gartarveån Baneån Svajdeån Lavasån Tutenån Kvarneån Rbbjänsån Kpparviksbäcken Paviken Mjölhatteträsk Sigvaldeträsk Fridträsk Hög skyddsnivå gäller då enskilda avlpp anläggs närmare än 100 m från dessa vattendrag. Havsmråden Burgsviken Bgeviken Fårösund Hög skyddsnivå gäller då enskilda avlpp anläggs närmare än 300 m från strandlinjen i dessa havsvikar. Vattenskyddsmråden ch A1 mråden enligt vattenplan för Gtlands kmmun Ala Asa Träsk Bäste träsk Dalhem Eskelhem Etelhem Fleringe Garda-Alskg Hellvi Hangvar Klinte Ljugarn Ljsta Lummelunda Lärbr Marteb Othem Rne Rute Stånga Tfta Visby - Vibble Östergarn Fårö - Ekeviken Bläse Ireviken Burge Rma Kyrkby Sandviken Hörte Nisseviken Hlmhällar I dessa mråden råder förbud mt utsläpp från vattentalett till enskilda avlppsanläggningar. Områden med begränsade förutsättningar för enskilda avlpp ch där det finns ett strt intresse för explatering Fårö Hellvi/Rute Gthem Östergarnslandet Strsudret Närsrådet Lummelunda/Stenkyrka Hög skyddsnivå gäller i vanstående mråden ch endast gemensamma avlppslösningar tillåts. Badvattenkvalité Högsta tillåtna värde för att ett avlppsvatten ska uppnå badvattenkvalité. Parameter (cfu/ml) Högsta tillåtna värde Escherchia cli 1000 Intestinala enterkcker 300 Källa: Smittskyddsinstitutets vägledning för strandbad enligt direktiv 2006/7/EG.