Sara Olander Datum 2016-09-27 Processledare Mobil: 070-020 76 04 sara.olander@vgregion.se Ärende Tid Minnesanteckning NO-grupp Kungälv 2016-09-27, kl.08:30-12:00 Plats Stadshuset Kungälv Lokal Fästingsholmen Plan 4 Inbjudna Agneta Hamilton Vårdcentralschef Kustens vårdcentral Ytterby Lena Samuelsson Närhälsan Solgärde och Nordmanna Gunilla Lewin Kungälvs kommun Lena Arnfelt Sektorchef Vård- och äldreomsorg Najmy Olsson Kungälvs sjukhus Eva von Hofsten Vårdcentralschef Närhälsan Solgärde och Nordmanna Kjell Nilsson Verksamhetschef Centrumpraktiken Jonas Arngården Sektorchef Arbetsliv och stöd Monica Fundin Verksamhetschef arbetsliv och stöd Kungälvs kommun Susanne Thuresson Kungälvs sjukhus Noomi Holmberg Verksamhetschef Vård- och äldreomsorg - Adjungerade: Mats Andren punkt 7 Mikael Bengtsson punkt 7 Johan Sjöholm punkt 6 Marina Halldin punkt 3 Sofie Grinneback punkt 1 & 5 Carina Winkler, punkt 2 Annika Holm-Eriksson, punkt 5
2 1. Uppföljning Närsjukvården Sofie G Sofie informerar kort om ansökan för omgång 2 och att den skickas in inom kort (30 september). Signaler har kommit om att vår modell efterfrågas och att Sofie fått frågan om att vara behjälplig inom området Lilla Edet. Dialog sker om avvikelser inom ramen för projektet, och förslag uppkommer att de avvikelser som uppstår skickas till Sofie, som i sin tur tar med dem till nästkommande NO-möte. Gruppen diskuterar förutsättningarna för förändrat arbetssätt och de krav som följer med det. Hemsjukvårdens sjuksköterskor är pressade och signalerar att det nya arbetssättet kräver resurser. En ny RMR har kommit och Sofie informerar om förändringen. Den beskriver en ökad tyngd för den fördjupade läkemedelsgenomgången. I praktiken innebär det att när en fördjupad läkemedelsgenomgång genomförs så blir den förenklade läkemedelsgenomgången automatiskt utförd. Se bifogad RMR. Kort information om metoden med beslutstödet, och att rutinen efterlevs. Sofie erbjuder sig att komma ut till PV för att prata och informera om metoden. En grupp ssk har träffats med syfte att förankra och sprida goda exempel och lärdomar av rutinen. Se bifogad checklista Gruppen pratar om svårigheter kring rutinen för SIP. Många diskussioner förs i olika forum och olika uppfattningar råder om hur rutinen skall tillämpas. Prinärvården beskriver ett gott exempel som genomförts, där mångsökare har varit föremål för SIP-möte. Omsorgkoordinatorerna på akuten sitter på information om vilka patienterna är, och primärvården har inte alltid kännedom om dessa patienter. Kontakt mellan omsorgskoordinatorerna och vårdcentralerna förordas. 2. Hälso- och sjukvårdsansvar/egenvård vid insatser hos Noomi Noomi informerar om IVO s rapport kring de korttidsinsatser som barn och unga får enligt LSS. Rapporten beskriver en god kvalitet på insatserna, men att det finns en bild av bristande hälso- och sjukvårdsinsatser, när de är aktuella. För att åtgärda dessa brister hänvisar IVO till att samverkan mellan de olika aktörerna. Frågan ställs vilka kommunen ska samverka med när det gäller habilitering och BUMklinikerna? Carina Winkler beskriver att hsl-insatserna kan vara av avancerad medicinsk karaktär, som ställer krav på utbildad personal, Då hennes verksamhet inte alltid kräver den kompetensen hos personalen, bör samverkan finnas för utbildning och handledning mellan hälso- och sjukvårdsaktör och kommunens enhet. Förslag uppkommer att kontakt tas med aktuella enheter inom specialistvården, där PAS-ansvaret ligger. Exempel som läggs fram är barnhabiliteringen och BUM. Noomi får namn på personer som kan kontaktas. Primärvårdens representanter beskriver att de sällan är involverade i barnens långtgående vårdbehov. Vikten av samverkan internt inom kommunen påtalas. För att säkerställa att insatsen sker på ett patientsäkert sätt bör myndighetsprocessen involvera den medicinska kompetensen när utredning och beslut visar på behov av hälso- och sjukvårdsinsatser inom ramen för beslutad insats. Ett gott exempel beskrivs (Region Halland) där regionen köper hälso- och sjukvårdstjänster av kommunens hemsjukvård för dessa verksamheter.
3 3. Barn- och Ungaprojektet Marina informerar kort om bakgrund och hur arbetet har gått hittills. Målgruppen skickades tidigare fram och tillbaka och riskerade att inte få rätt hjälp vid rätt tidpunkt. I o m projektet finns team är upprättade i varje kommun, som träffas en gång/månad Huvudaktörerna i de upprättade teamen är socialtjänst, elevhälsa, primärvård. Ett flertal ärenden är redan identifierade och förhoppning finns att fortlöpande uppföljning ger förutsättningar att förbättra arbetssättet för att uppnå önskat resultat. Statistik följs och sammanställs av Marina, för att skapa underlag till analys inför rapportering av måluppfyllelse. Ansvarsfördelningen mellan primärvård och specialistvård följer den RMR, som kommer att antas nu i höst. Beslut tas att spikad RMR skickas ut till NO-gruppen Metoden beskrivs i ett flödesschema, se bifogat pp. Beslut tas att styrdokument, flödes-schema och beskrivningar publiceras på SIMBAS hemsida, för att säkerställa att aktuell information finns tillgänglig. Marina ansvarar för att uppdatera informationen på hemsidan. Se bifogad projektbeskrivning. 4. SIP Marina Agneta Arbetet med samordnad individuell plan berörs vid flera av mötets punkter och arbetssättet kräver kunskap, engagemang och tid från involverade. Gruppen är överens om att planer upprättas men registreras inte, då arbetssättet inte är tillräckligt förankrat. Frågan om en aktör, som inte är involverad i patienten, kan tacka nej blev aldrig aktuell för diskussion. 5. Webbutbildning Palliativ vård Sofie G Sofie informerar om upplägget med lanseringsmöten, 10 och 13 Oktober. Tanken är att engagera EC för att motivera och engagera medarbetare i arbetet med palliativa vården. Anmälningarna har inkommit och Kungälvs kommun är välrepresenterade. Lediga platser finns att anmäla sig, och Sofie skickar ut en påminnelse med länk till anmälningsplats. Frågan ställs om utbildningen är obligatorisk, och svaret är oklart. Önskemål framförs om uppföljning av hur arbetet fortlöper. Kommunen framför önskemålet att doktorer deltar på utbildningen, då samverkan mellan alla professioner är betydelsefull i den palliativa vården. Gruppen är överens om utmaningen med alla utbildningar som är aktuella. Alla har mycket att göra och det krävs stödjande insatser för att verksamheterna. Positivt är att denna webbutbildning finns tillgänglig till mitten av 2018.
4 6. Sociala investeringsmedel Johan S Johan informerar om arbetet med de sociala investeringarna. Han påminner om Framtidsgruppens som bjuder in till information 30 Nov i stadshuset, och att alla är inbjudna. Pågående arbete: - Uppdatering förstudie Familjecentral - Ansökan VGR Familjehus, 7 15 år, tvärsektoriella team, vidareutveckla familjecentral. Politiskt tryck att jobba med detta. Målet är att skapa goda förutsättningar för att ungdomar ska g ur skolan med godkända betyg. Tydliga beröringspunkter med SIMBA-team. Projekttid 2017-19. Ansökt om 13 milj. - Befintliga sociala investeringar och samverkan primärvård. # Riktad drogprevention # Multikompetent team i förskolan, Komarken och Ytterby # Teknikstöd i skolan - Uppdatering riktlinje drogfria ungdomsmiljöer Riktlinjer framtagna, presenterade bland all personal på Mimers hus, Viktig förutsättning att primärvården kan bistå med drogtest. Behov finns av snabb och positiv respons från vårdcentralerna. HSN V beskriver i sitt inriktningsdokument för 2017 viljan att stödja social hållbarhet. Förslag till förstudie finns. Kungälvs kommun (politikerna) har en vilja att ta över UM. Annika Holm-Eriksson beskriver situationen kring de ensamkommande hälsosituation, och det faktum att de söker vård. En grupp med skolsköterskor har skapats för att gemensamt arbeta med dessa frågor. Vårdcentralerna får information om de personer som migrationsverket har ansvar för. Risk identifieras i det faktum att bostäder som upprättas kanske inte bli permanenta och långtgående över tid för dessa personer, vilket innebär att kontinuiteten för vården uteblir. Socialmedicinska mottagningar Agneta informerar om nuläget och dialogen med både politiker och tjänstemän. Ändrade förutsättningar (prejudicerande domar) bidrar till att en omställning pågår från att erbjuda service, till att arbeta ur ett biståndsperspektiv. Insatserna med stöd måste tryggas och vården är en del av helheten. Ett integrerat arbetssätt ligger i tiden, där stöd, vård och behandling sker samlat. Även behov av samverkan med psykiatrin är uppmärksammat. Seminarium har hållits för både kommunala och regionala politiker, och ett beslut är taget på fortsatt arbete. Förslaget som kommit är att samordningsförbundet ska ansvara för upplägget. Kvinnohälsa Samverkan skall upprättas inom ramen för kvinnors hälsa och familjehus uppmanas, och kontakter mellan aktörerna upprättas. Agneta efterfråga ideer kring utsatta kvinnor, där ökad risk finns. Upplägg och förslag emottages gärna. HUr når vi ut till denna målgrupp? Se bifogad presentation.
5 7. Jämlik Strokevård Mikael och Mats, Regionala utvecklare, informerar om pågående projektet. Bakgrund och nuläge beskrivs. Målet med projektet är att säkerställa vården (upprätta bra samverkan) när strokepatienter kommer hem och rehabiliteringen ska fortsätta. Projektet har bjudit in till medarbetare till internat som skall bli ett lärande seminarium för de inbjudna. Detta genomförs i 11 oktober på Stenungsbaden. Olika yrkeskategorier är anmälda såsom doktorerna, sjuksköterskor, undersköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter. 15 november sker fortsättningen på internatet, och då ska rutiner arbetas fram för att få till arbetet hemma i kommunerna. Arbete (hemläxa) med att ta fram en målformulering har skickats ut till de anmälda att arbeta med mellan sammankomsterna. 31 januari bjuds chefer in för att ta del av resultat av genomfört arbete, och vad som arbetats fram. Gruppen är enig i vetskapen att samverkan är en framgångsfaktor. När kanaler mellan aktörerna finns upprättade så minskar risken att patienter faller ur efter hemkomst. Mats/ Mikael 8. Kommunikation Agneta Underlag för beslut kan bli bättre. Om informationen ska gå ut måste den vara relevant. Informationen/utdata i systemen måste vara kvalitetssäkrad. Övergripande rutin att söka utdata efterfrågas. Behov av efterlevnad av rutinen, fördjupad kunskap, och förståelse för processen är viktiga parametrar i sammanhanget. Bristen på medicinsk information ställer till problem i senare delen av vårdkedjan. Upplevelsen är att avsaknad av epikris och läkemedelslista är avgörande för den fortsatta vården i primärvården och kommunal hemsjukvård, och det samarbete som ska ske. Gruppen är enig i att handhavandet av systemet är en stor risk, och när indata saknas, så uppstår negativa konsekvenser för den fortsatta vården. Sofie förslår en uppföljning av Mattias projekt. Najmy informerar att 1 oktober kommer vårdadministration ingå inom akutkliniken hägn. En öppning för förbättringsarbetet att epikris och läkemedelslista. Arbetet med omställningen följs via Sara. 9. Övriga frågor Fråga om sjuksköterska i kommunen kan remittera till medicinsk fotvård? Frågan ställs till kollegor inom Närhälsan, och svaret kommuniceras vid nästa möte. Båtsmangärde äldreboende övergår i Centrumpraktikens ansvarsområde Najmy vill uppmana och motivera vårdcentralerna att nyttja rutinen för direktinläggningar. Hon efterfrågar om det finns kännedom om detta inom primärvården, och erbjuder sig att komma ut och informera. Omsorgskoordinatorerna nämns också som en viktig del i arbetet med undvikbar slutenvård. Även de kommer gärna ut och informerar om sitt uppdrag och arbetssätt. Se bifogat infoblad. Eva von Hofsten Kjell Nilsson Najmy Olsson 10. Nästa möte 22 November 8:30-12:00 Centrumpraktiken. Vid minnesanteckningen Sara Olander processledare