Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Relevanta dokument
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

Rehabiliteringsgarantin

Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd med ett tydligt syfte Individen bör vara delaktig i sin

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd vägledning för sjukskrivning

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne

Vägledning för sjukskrivning

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)

1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen

Kommunikation med arbetsgivare/af

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Förslag till sjukskrivningspolicy

Svar på regeringsuppdrag

Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Försäkringskassan Sverige

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar

Vilka uppgifter behöver ett medicinskt underlag (FK 7263) innehålla och vad ska beskrivas?

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Vad händer om jag blir sjuk?

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. - vägledning för sjukskrivning

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Vi är Försäkringskassan

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin

Sjukskrivning i den kliniska vardagen

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

REHABILITERINGSPOLICY

RUTIN sjukskrivningsprocessen, Ortopedkliniken Kalmar

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

AT-läkare Om socialförsäkringen

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. - vägledning för sjukskrivning

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Uppdaterad Rehabilitering. Råd, stöd och riktlinjer i rehabiliteringsarbetet

REMISS 1 (1) Datum. Postadress Kundcenter för privatpersoner Bankgiro Stockholm

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

CHECKLISTA REHABILITERING

8. Utredning av rätten till sjukpenning

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

SAMVERKAN MELLAN ORTOPEDI OCH AKUTMOTTAGNING för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess

Försäkringskassans vision

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Politisk omvärld April Hans Persson

REHABILITERINGSPOLICY

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Oktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté,

Försäkringsmedicin Medlefors Sida 1

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringspolicy

Mer information om sjukskrivning och rätten till sjukpenning hittar du på Namn: Personnummer:

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

DOM Meddelad i Stockholm

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Transkript:

Övergripande principer gällande all sjukskrivning Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd Patientens delaktighet är viktig Varje bedömning viktig

Hälso- och sjukvården dokumenterar diagnos, bedömer funktionstillstånd mot uppgivna arbetskrav och bedömer arbetsförmåga i ett medicinskt underlag/läkarintyget Försäkringskassan fattar beslut om sjukpenning En process som har patientens bästa som mål

Bedömning och beslut Olika roller- samma mål Dialog Tidigt engagemang Tidig kontakt med arbetsgivaren, företagshälsovård och fackliga företrädare

Bedömning av funktionstillstånd och arbetsförmåga kan vinna på att ingripa team med ex. sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och psykolog Det är en sjukdoms konsekvens för funktionstillstånd och arbetsförmåga som kan motiverar sjukskrivning - INTE sjukdomen i sig

Tidigt engagemang arbetsförmågan avgör om sjukskrivning är motiverad utgångspunkten är att individen ofta har arbetsförmåga trots en medicinsk diagnos återvinnande av funktion ofta främjas av viss aktivitet snarare än inaktivitet

Ett verktyg vid vård och behandling En väl avvägd belastning leder till optimal läkning Individuell bedömning med respekt Information Avsteg bör motiveras och dokumenteras Beslutsstödet- vägledning och rekommendation

Patientens delaktighet Patientenss uppfattning är central Bra dialog mellan patient och läkare Individen bör så långt som möjligt upprätthålla kontakten med sin arbetsplats Beslutsstödet- delaktig i processen

Sjukskrivning en aktiv åtgärd Ett tydligt syfte med en sjukskrivning Vård och rehabilitering bör erbjudas Aktiv uppföljning Individen bör vara delaktig i rehabiliteringsprocessers

Läkaren ska tydligt dokumentera sin bedömning i läkarintyget Varje bedömning viktig Förlängning av en sjukskrivning ska alltid ske på grundval av ny bedömning Varje förläggning- ännu utförligare bedömning Sjukskrivning per telefon eller retroaktiva sjukskrivningar sker endast i undantag Uppmärksamma den tidigare läkarens syfte

Rehabplan- väl definierade faser och avstämningspunkter Ny orientering?- kontakt med AF? Avstämningsmöte? Tänk på alternativa åtgärder: - deltidssjukskrivning - möjligheter till anpassning av arbetsuppgifter - färdsätt till och från arbetet

Sjukskrivningar kan med fördel avslutas i mitten av patientens arbetsvecka En längre tids heltidssjukskrivning kan avslutas med en period av upptrappning i form av deltidsarbete Återbesök hos läkare bör inte automatiskt förläggas till sjukskrivningstidens avslut Patienten bör inte uppfatta sitt läkarbesök som ett tillfälle för förlängd sjukskrivning

Övergripande principer gällande all sjukskrivning Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare, handläggare på Försäkringskassan och andra aktörer stöter på i samband med sjukskrivning

Höja kvalitén Enhetliga bedömningar Bidra till återgång i arbete

diagnosen samsjuklighet svårighetsgrad arbetsuppgifter Varje enskilt fall bedöms individuellt

Sammanfattning Försäkringsmedicinsk information Symtom, prognos, behandling Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Rehabiliteringsåtgärder Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakri ngsmedicinsktbeslutsstod

Eva 28 år, lärare Förkyld 2 veckor, hade feber de första dagarna. Har nu tappat luktsinnet, har huvudvärk, värk över höger kind, känner sig hängig.

Lasse 53 år, lastbilschaufför Återkommande ryggbesvär sedan mer än 10 år Lyfte tungt i jobbet för 10 dagar sedan. Sjukskrivit sig själv en vecka men är inte bra. Värk, stelhet i rygg, nedsatt rörelseförmåga, utstrålning i hö ben som är domnat på baksidan, svårt att sitta, svårt att sova

Vid fysiskt lätt arbeten (med få lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 1 vecka. Vid fysiskt tunga arbeten (med lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 2 veckor främst för att det är svårt med tyngre lyft.

Vid fysiskt lätta arbeten (med få lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 3 veckor. Vid fysiskt tunga arbeten (med många lyft, böjningar och vridningar) kan det ta upp till 6 veckor innan arbetsförmågan är återställd. Efter diskbråcksoperationer kan arbetsförmågan vara nedsatt vid lättare arbeten i upp till 3 veckor och vid tyngre arbeten i upp till 6 veckor.

Jan 44 år, civilingenjör Gift två-barns far m återkommande nedstämdhetsperioder vinterhalvåret. Har svårt att slutföra projekt på arbetet, får inget gjort, drar sig undan såväl på arbetet som privat, bristande energi, håglös, sömnstörning, glädjelöshet, likgiltighet, ångestattacker

Integreras successivt i Hälso- och Sjukvårdens journal- och intygssystem elektroniskt