JÄMSTÄLLD SJUKSKRIVNING - UTOPI ELLER REELL MÖJLIGHET? GUNNEL HENSING, PROFESSOR, SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI

JÄMSTÄLLD SJUKSKRIVNING - UTOPI ELLER REELL MÖJLIGHET? GUNNEL HENSING, PROFESSOR, SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Kort presentation 1. Professor i socialmedicin a. Forskning om sociala orsaker till sjukdom och sociala konsekvenser av sjukdom 2. Huvudansvarig forskare för a. forskningsprogrammet New Ways» www.epso.gu.se/newways b. Longitudinella projektet WAG» www.epso.gu.se/wag

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Kapitel 4. G Hensing Jämställdhet i socialförsäkringen? Forskningsrapport. SOU 2014:74 med Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö http://www.regeringen.se/content/1/c6/25/03/53/f45c32 d1.pdf

Jämlik hälsa "Equity in health is the absence of systematic and potentially avoidable differences in health or aspects of health that exist between different populations or groups of populations, defined socially, economically, geographically or by sex "

Huvudbudskap Selektion Obetalt arbete osäkra slutsatser få studier, stor variation i vad man mäter och motstridiga resultat Fler kvinnor än män finns i situationer som ökar risken för sjukfrånvaro Institutionaliserade genusregimer påverkar identifiering, bemötande, behandling och rehabilitering Sjukfrånvaro- och rehabiliteringsprocessen dynamisk snarare än ett tillstånd

Selektion Sociala, ekonomiska, psykologiska, hälsomässiga och beteendemässiga mekanismer som sorterar människor i olika sociala positioner i samhället.

IDROTT ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)

AFFÄRER ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)

VÅRDYRKEN

Hälso- och social selektion till arbetslivet INDIVIDER Arbets- marknaden Permanent utanför Svåra psykiska sjukdomar Svåra drogproblem Kriminalitet Omfattande social problematik Dödsfall inkl. självmord http://www.genus.se/nyhet/livslang-orsakskedja-bakom-sjukskrivning/

Selektion till arbetsmarknaden: Pojkar högre dödlighet än flickor Fler pojkar än flickor har vårdbidrag 66% pojkar 34% flickor Nybeviljad aktivitetsersättning vid 19 års ålder 1 598 kvinnor 2 154 män Kriminalitet; fängelsestraff i åldrarna 20-24 år 1200-1400 män 60-80 kvinnor

Genusselektion INDIVIDER Arbetsmarknaden Arbetsmarknaden Permanent utanför Svåra psykiska sjukdomar Svåra drogproblem Kriminalitet Omfattande social problematik Dödsfall inkl. självmord

En delad arbetsmarknad, 2010 (%) 60 50 50 47 40 30 20 10 0 22 23 16 13 12 14 2 1 90-100% k 60-90% k 40-60% k 10-40% k 0-10% k Kvinnor Män Totalt: 1 885 000 kvinnor och 1 924 000 män Source: Women and men in Sweden. Facts and figures 2012

Relativ risk för sjukfrånvaro bland kommunanställda i Helsingfors, n=36 395, 2004 2007 Män referensgrupp 1.0 Egen sjukskrivning 4 dagar >2 veckor > 60 dagar Baslinje 1.54 1.63 1.53 1.30 Yrke 1.27 1.41 1.36 1.12 Arbetsplats 1.36 1.59 1.41 1.19 Både yrke och arbetsplats 1.25 1.42 1.35 1.14 (ns) Laaksonen et al, 2010

Relativ risk för sjukfrånvaro bland kommunanställda i Helsingfors, n=36 395, 2004 2007 Män ref.grp 1.0 Egen sjukskrivning Hälften respektive en tredjedel av könsskillnaderna bland de anställda förklarades av att kvinnor och män 4 dagar >2 veckor > 60 dagar arbetade i olika yrken eller på olika arbetsplatser. Baslinje 1.54 1.63 1.53 1.30 Yrke 1.27 1.41 1.36 1.12 Arbetsplats 1.36 1.59 1.41 1.19 Både Y och A 1.25 1.42 1.35 1.14 (ns) Laaksonen et al, 2010

0,07 Sannolikheten för sjukfrånvaro som en funktion av andelen kvinnor i yrket eller på arbetsplatsen Selektionseffekt Selektionseffekt 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 Women, occupation Men, occupation Women, workplace Men, workplace 0 [0,.1] (.1,.2] (.2,.3] (.3,.4] (.4,.5] (.5,.6] (.6,.7] (.7,.8] (.8,.9] (.9,1] Proportion of women

SLUTSATS Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion - in på arbetsmarknaden - till olika arbetsmarknader - till olika arbeten

Genusselektion INDIVIDER Arbetsmarknaden Hem- och hushållsarbete Permanent utanför Arbetsmarknaden Svåra psykiska sjukdomar Svåra drogproblem Kriminalitet Omfattande social problematik Dödsfall inkl. självmord

Typ av belastning Barn Tidsanvändning Uppgifter Arbetsbelastning Roller Relation Exempel på operationaliseringar Antal barn Barn med särskilda behov Tid man lägger på det obetalda arbetet Total arbetstid Tid till återhämtning eller egna aktiviteter Ansvar för att leda och fördela obetalt arbete Utföra obetalt arbete Typ av obetalt arbete Domestic strain (anspänd hemarbetssituation) Total arbetsbelastning (betalt och obetalt arbete) Överspillningseffekter, det vill säga att belastning i det betalda arbetet påverkar hemarbete och tvärtom Yrke I arbete I parrelation Förälder Ensamstående eller inte Nöjd med ansvars- och arbetsfördelning Nöjd med relationen

Betydelsen av barn Ingen evidens för högre sjukfrånvaro bland föräldrar (SBU, 2003)

Första barnets födelse starkaste förklaringsfaktorn till könsskillnader 1981-2008 Kvinnor dubbelt så många dagar som män, kvarstod under 15 år Arbetsmarknad, könssegregering i arbetslivet, självskattad hälsa och diagnosmönster kunde inte förklara skillnaderna (Angelov, 2011).

Senare rapporter Inga skillnader i sjukfrånvaro efter första barnets födelse hos kvinnliga tvillingar Alexanderson, 2013 Ingen effekt av första barnets födelse på data från 2005 och framåt men däremot av andra barnets födelse (dubbelarbetshypotesen) Försäkringskassan, 2013

Tidsanvändning Kvinnor 2012: 26 timmar per vecka 1990: 33 timmar per vecka Män 2012: 21 timmar per vecka 1990: 21 timmar per vecka Ensamstående och samboende föräldrar lägger mest tid

Sjukfrånvaro Kvinnor och män >50 timmar obetalt arbete Högre sjukfrånvaro (Ala-Mursula et al 2006) Förlust av egen tid (Östlund et al 2004) Upplevd eller reell tidsbrist Andras behov, förväntningar och krav Sömnproblem (Sivertsen 2006, 2009) Risk för sjukfrånvaro och förtidspension

Vem planerar hem- och hushållsarbetet? 60 63 Bef K Ssk K Bef M Ssk M 42 43 42 39 32 33 8 9 2 1 6 3 11 6 Jag Delar lika Partner Annan www.socmed.gu.se

Vem utför hem- och hushållsarbetet? 45 48 48 54 54 Bef K Ssk K Bef M Ssk M 40 28 32 7 7 3 9 3 4 11 7 Jag Delar lika Partner Annan www.socmed.gu.se

Är du nöjd med fördelningen? Bef K Ssk K Bef M Ssk M 79 80 61 60 31 30 19 17 8 10 2 3 Ja Delvis Nej www.socmed.gu.se

Samband med sjukfrånvaro? Fördelning av planering och utförande ns Jämställd relation ns Konflikt betalt-obetalt arbete 50% högre risk för sjukfrånvaro Både kvinnor och män Färre män i den gruppen Män, nöjda med fördelning och i arbete Signifikant lägre risk för sjukfrånvaro Staland-Nyman, i manuskript

Ansträngd hemarbetssituation och självskattad hälsa (SF-36) Psykisk hälsa Känslomässig funktion Social funktion Vitalitet Allmän hälsa Modell 3 Modell 2 Modell 1 Smärta Fysisk funktion - - - - - - - 0 1 2 3 4 5 6 7 Staland Nyman et al 200

Sjukfrånvaro? Inga samband mellan krav och kontroll i hemarbetet och sjukfrånvaro Inga samband mellan vardagsbelastningen och sjukfrånvaro Staland Nyman et al 2008

Livshändelser och svårigheter GUNNEL HENSING, PROFESSOR I SOCIALMEDICIN 2017-03- 03 Andel % Sjukfall OR Medellånga OR Långa OR (95% CI) (95% CI) (95% CI) (95% CI) Barn med särskilda behov Barn utsatt för sexuella övergrepp 100 5.6 Ekonomiska problem 1.6 Skilsmässa 76 (68-84) (1.1-2.2) (1.4-23.9) 1.8 (1.2-2.7) 2.0 (1.0-4.0) 4.4 (1.0-19.0) Staland Nyman et al 2008

Sammanfattningsvis Vardagsbelastning Ingen ökad risk för sjukfrånvaro i de få studier som gjorts Konflikt mellan betalt och obetalt arbete Tycks öka risken för sjukfrånvaro Överspillning Trippelbelastning Få studier men extra belastning tycks öka risken för sjukfrånvaro Svårt att jämföra för antalet män är få Ny studie från Försäkringskassan visade att män med lika många VAB-dagar som kvinnor hade liknande sjukfrånvaromönster De fann också att traditionella par (mannen huvudförsörjare) hade lägre sjukfrånvaro än jämställda, otraditionella och dubbelarbetande Hög arbetsbelastning

Roller och relationer Expansionshypotesen vs Belastningshypotesen Få studier om sjukfrånvaro Hemmets psykosociala arbetsmiljö? Kvalitativ studie med sjukskrivna för besvär i rörelseorganen: Hög arbetsbelastning och ojämn fördelning var OK om man hade bra relationer med sin partner

SLUTSATS Få studier, stor variation i vad man mäter och motstridiga resultat gör det osäkert att dra slutsatser om det obetalda arbetets påverkan på sjukfrånvaro.

Arbetsmarknadens ekonomiska förutsättningar Lagstiftning och tillsyn Arbetsmiljöverket Avtal mellan arbetsmarknadens parter ARBETSLIVET Infrastruktur: transport, service, daghem, butiker Fysisk och psykosocial arbetsmiljö Lön och andra förmåner Arbetsuppgifter Möjligheten att byta arbetsuppgifter eller arbetsplats

Arbete och depression/utmattning SBU DEPRESSION Små möjligheter att påverka och alltför höga krav Bristande medmänskligt stöd Mobbning Konflikter i arbetet Pressande arbete med liten möjlighet till belöning Osäkra anställningsförhållanden UTMATTNING Bristande medmänskligt stöd Pressande arbete med liten möjlighet till belöning Osäkra anställningsförhållanden

Bra miljö..goda möjligheter till kontroll och rättvis behandling.

Arbete och depression/utmattning DEPRESSION UTMATTNING Små möjligheter Ökad risk för att sjukfrånvaro påverka och Bristande alltför höga krav medmänskligt stöd Ökad risk för sjukfrånvaro Bristande medmänskligt stöd Pressande arbete med Ökad risk för sjukfrånvaro Mobbning liten möjlighet till Ökad risk för sjukfrånvaro Ökad risk för sjukfrånvaro belöning i Konflikter i arbetet nygjord uppföljningsstudie Osäkra anställningsförhållanden Pressande arbete med liten möjlighet till belöning Osäkra anställningsförhållanden Ökad risk för sjukfrånvaro

Situationer. Kvinnor och män påverkas på liknande sätt av psykosocial belastning i arbetslivet Fler kvinnor finns i situationer som ökar risken för sjukfrånvaro KVINNOR OCH MÄN PÅVERKAS PÅ LIKNANDE SÄTT AV PSYKOSOCIAL BELASTNING I HEM- OCH HUSHÅLLSARBETE....men andelen män som har huvudansvar för planering och utförande är fortfarande färre än andelen kvinnor.

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) I jobb Sjukskriven Gör det någon skillnad om man utgår från situation eller person?

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Mötet med vården Är hälso- och sjukvården genusdemokratisk?

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Genusmönster? Genusordning Genusregim Genusrelationer

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Genusregim Makt? Institutionella arrangemang Tid till olika arbetsuppgifter Utbildningskrav Status hos den som har uppgiften Status hos uppgiften i sig När i en process en viss uppgift utförs Konsekvenser om man missar uppgiften Uppgiftens synlighet Vem som beslutar om vad som ska göras Vad som ska göras och när Vem fattar besluten? Vad fattar man beslut om? Vem har bestämt dagordningen? Varför fattar man inga beslut? Vad händer om man för upp ämnet på dagordningen? Stephen Lukes tredimensionella maktmodell

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Genusmönster? Genusordning Genusregim Genusrelationer

Förebygga arbetsrelaterad ohälsa Förebygga sjukfrånvaro - Sjukflexibilitet på arbetsplatser - Identifiera arbetsinstabilitet Förebygga lång sjukfrånvaro - Bra behandling - Inkludera arbete tidigt - Undvik sjukidentitet Främja återgång i arbete - Effektiv rehabilitering I arbete Sviktande arbetsförmåga - arbetsinstabilitet Sjukskriven Återgång i arbete Väl hanterade problem eller sjukdom Väl genomförd rehabilitering

Slutsats och fråga Varje åtgärd eller aktivitet i processen kring sjukfrånvaro och rehabilitering kommer att påverka processen och personerna i den på olika sätt. Fråga: Är aktiviteter och åtgärder systematiska och genomtänkta för att skapa en genusdemokratisk process som främjar återgång och hälsa?

Förebygga arbetsrelaterad ohälsa I arbete Förebygga sjukfrånvaro - Sjukflexibilitet på arbetsplatser - Identifiera arbetsinstabilitet - arbetsinstabilitet Förebygga lång sjukfrånvaro - Bra behandling - Inkludera arbete tidigt - Undvik sjukidentitet ANSVAR: Arbetsgivare (SAM), fack, företagshälsovård Individen, socialt nätverk Hälso- Sviktande och sjukvården, arbetsförmåga Sjukskriven försäkringskassan Främja återgång i arbete - Effektiv rehabilitering Återgång i arbete Väl hanterade problem eller sjukdom Väl genomförd rehabilitering

Huvudbudskap Selektion Obetalt arbete osäkra slutsatser få studier, stor variation i vad man mäter och motstridiga resultat Fler kvinnor än män finns i situationer som ökar risken för sjukfrånvaro Institutionaliserade genusregimer påverkar identifiering, bemötande, behandling och rehabilitering Sjukfrånvaro- och rehabiliteringsprocessen dynamisk snarare än ett tillstånd

Tack för att ni lyssnade! NEW WAYS Mental health at work