EXPERTGRUPP AVEL OCH REKRYTERING. Benedicta Molander Linda Lundberg Åsa Bönnestig

Relevanta dokument
Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK

Produktionsrapport - förklaringar

UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-GYLTOR

Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna

ExpertgruppTillväxtgrisar

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand

UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-SUGGOR

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen

Handbok rekryteringsdjur. Gris Av Maria Malmström

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H )

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig

Internationella rapporten 2009 Resultat från

ÖRONMÄRKNING- WinPig guide för dig med egen rekrytering

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning

100% ekologiskt foder från 2012

i ekologisk grisproduktion - en handledning

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Gris. producenter nr 2

Plan för dagen. Bakgrund Den nyfödda gyltan Gyltans uppväxt Grisning Diperioden Avvänjning Betäckning Dräktighet Ta med hem

Expertgrupp fertilitet

Studie med amsuggor i svenska besättningar

hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr

Uppfödning av gyltor till hållbara suggor i bruksbesättningar

Internationella rapporten 2017

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för

Inköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion?

Suggorna har potential utnyttja den!

Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar

Internationella rapporten 2016

ÖRONMÄRKNING- WinPig guide för dig med egen rekrytering

Gris. producenter

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire

En dag med djurskydd. Samtliga djurslag

Analyser Effektanalys, välj vilket mått som ska analyseras. Välj alltid att göra en ny beräkning.

Planera för egen rekrytering

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

Djurhållning 5.4 Grisar

Internationella rapporten 2010

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

Inverkan av grisningsboxars gödselyta på tillväxt och sjuklighet efter avvänjningen

FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig

En enkel instruktion för att komma igång med programmet (satellit)

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL Bidrag för nötkreatur

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat?

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

Pilotstudien Kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för gris

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

Avvänjning vid fyra veckors ålder

Egenkontroll Grisproduktion

Internationella rapporten 2011

Artikel 33, Djurens välbefinnande. Innehållsförteckning. Övergripande

Halmpellets som strömedel

Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat?

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015

Uppfödning av gyltor till hållbara suggor

Internationella rapporten 2014

KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION

Avelsvärden för får så tolkar du dem

Erfarenheter av transport av smågrisar på avvänjningsdagen

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

En enkel instruktion för att komma igång med programmet

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Information om Fårpengen

Från bra till bäst. Christine Andersson, Ingvar Eriksson och Susanna Humble. Ekonomigruppen. Hur blir man en framgångsrik grisföretagare?

Värdet av köttrassemin i mjölkbesättningar. Freddy Fikse Växa Sverige

Sammanfattning. Inledning

Strategi för uppfödning av slaktsvin

Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning

Internationella rapporten 2015

Lamm på bete en gårdsstudie. Jordbruksverkets FoU-dagar i Skövde september 2016 Annika Arnesson, Annelie Carlsson och Carl Helander

Finhackat halmströ i grisningsboxar

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Kravgrisproduktionen på 90-talet

Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion

Avelsvärdering med index. Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU

Analys av improduktiva dagar och omlöp

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram

Inomgårds spridning av luftvägsinfektioner hos slaktsvin

Resultat forskningsprojekt EkoForsk benhälsa. Upplägg. Genomförande. Exteriör och rörelsebedömning. Exteriör och rörelsebedömning

TIO i TOPP Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) 1 (1) 2 (-) 3 (-) 4 (-) 5 (6) 6 (-)

Anett Seeman

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

Transkript:

EXPERTGRUPP AVEL OCH REKRYTERING Benedicta Molander Linda Lundberg Åsa Bönnestig

ÖVERGRIPANDE MÅL Producera hållbara och produktiva djur Uppfödning av hållbara gyltor Rätt selektering av djur

MÅL BETÄCKNING GYLTOR TZZZZ TLLLL TN70 Ålder 220-240 230-250 230-250 Vikt (kg) 140-150 160-170 150-160 Daglig tillväxt 580-680 680-740 640-700 Späckmått (mm) 12-14 10-12 12-14 Bet brunst 2:a eller 3:dje 2:a eller 3:dje 2:a eller 3:dje

METODIK Vilka djur selekteras Rekryteringsprocent Utslagsorsaker Tillväxt rekryteringsdjur Vikt, späck och ålder vid betäckning Utfodring under uppfödningen Långsiktigt arbete, inga snabba resultat

STUDIERESA TILL FINLAND Varför HK Scan i Finland? Produktionssystem som liknar Sverige Övergång till TN70 genetik tidigt och snabbt Har haft en snabb produktionsförbättring med TN70 Erfarenheter av uppfödningen och utfodringen av gyltor Hållbarhet

STUDIERESA FINLAND 10-12 maj besök HK Scan Åbo/Turku Besättningsbesök F1-producenten Mäkilä Foto Emma Sonesson

LÄS MER: Grisföretagaren nr 6 o 7 2017 artikelförfattare Emma Sonesson

ERFARENHETER AV TN70 HK SCAN 2017 var 75 % TN70 (20 000 SIP) Inköp av gyltämnen vanligast. Besättningar (mer än 300 SIP) 60 % köper sina livdjur. Antal producerade smågrisar per sugga 2014 25,5 2016 30,1 Antalet levande födda ökade Antalet avvanda ökade Spädgrisdödligheten ökade. Men trenden pekar nu åt rätt håll. Bra fruktsamhet Bra brunster OBS ett halvt dygn tidigare

HK SCANS ERFARENHETER AV TN70 DATA är viktigt! Enhetlig genetik är viktigt Bonus för insändande av data Bonus för inköp av gyltor Bonus för användning av rätt semin (faderras) Bättre och enhetligare slaktkroppar

Utfodring och foder mycket viktigt för en god och anpassad tillväxt.

HUR? Kalibrera tillväxten med vägningar Rätt foderval för rätt ålder (vägledning från Topigs manual) Fodersammansättning anpassas till uppfödningssystem (exempelvis fiberinnehållet)

GÅRD 1 OCH 2 Livdjursbesättning Säljer TN70 Gård 1 Kärnbesättning-Elit med Lantras som moderdjur 200 SIP Producerar TN70 och lantras-elitgyltor till försäljning Smågrisbesättning Köper gyltämnen Gård 2 Smågrisbesättning 600 SIP med övervägande TN70 suggor Köper gyltämne från gård 1 Mellangårdsavtal med slaktsvinsproducent

GÅRD 3 Gård 3 Smågrisproducerande besättning med ca 1500 SIP Minskade suggantalet under 2016. Egen rekrytering med alternerande återkorsning. Egen rekrytering Alternerande återkorsning 2017-01-01: 75% TN70 2018-01-01: 95% TN70

GÅRD 1 - PRODUKTIONSDATA Medeltal 2016 2017 2018 Ålder 1:a bet 240 240 233 Lev.födda/ kull 12,7 12,6 13,6 Lev.födda/ gyltkull 11,7 12,5 13,5 Andel gyltkullar 30% 40% Kullar/ årssugga 2,04 2,04 Kullnr utgångna 3,6 3,3 Åtgärder Vägning växande gyltor både Lantras och TN70 från avv-bet Foderjustering Bättre avvänjningsfoder

GÅRD 1 - UTGÅNGSORSAKER

GÅRD 2 - PRODUKTIONSDATA Medeltal 2016 2017 2018 Ålder 1:a bet 247 275 278 Lev.födda/ kull 13,9 14,2 14,9 Lev.födda/ gyltkull 12,5 13,2 13,6 Andel gyltkullar 25% 29% Kullar/ årssugga 2,18 2,18 Kullnr utgångna 3,8 4,1 Åtgärder Vägning växande gyltor från ca 30 kg betäckning Foderjusteringar

GÅRD 2 - UTGÅNGSORSAKER

VÄGNING TN70 GYLTOR GÅRD 1 GÅRD 2

GÅRD 3 - PRODUKTIONSDATA Medeltal 2016 2017 Ålder 1:a bet 245 255 Lev.födda/ kull 14,0 14,4 Lev.födda/ gyltkull 12,8 13,2 Andel gyltkullar 24% 31% Kullar/ årssugga 2,27 2,28 Kullnr utgångna 4,0 3,5 Första besök våren 2017. Vägningar av gyltor, viss korrigering av fodertilldelning när första resultaten av vägningarna (tunga gyltor). Foderstat justerad vinter 2017 tillsammans med foderföretag.

GÅRD 3 - UTGÅNGSORSAKER

GÅRD 3 VÄGNINGAR TN70

VIKTUTVECKLING GYLTOR, FAR Z

VIKTUTVECKLING GYLTOR, FAR L

SPÄCKMÄTNING GYLTOR Rek: 12-14 mm

SPÄCKMÅTT GYLTOR, RAS FAR

GYLTOR ÄR INTE SLAKTSVIN!

REKOMMENDERAD VIKTUTVECKLING OCH FASER

HUR KAN VI GÖRA PÅ GÅRDEN? Gård 3 Tillväxtfoder till ca 28 kg 1,0 Sis lys Rekryteringsfoder fr (28 kg) 60-70 kg Blött gyltfoder 0,69 Sis lys Gyltfoder fr 65 kg 140 kg Blött gyltfoder 0,69 Sis lys Betäckningsfoder 140 kg 0,66 Sis lys Sinfoder fr dr- grisning Blött sin 0,58 Sis lys

HUR KAN VI GÖRA PÅ GÅRDEN? Ändringar för rätt näringsinnehåll: 1,0 sis lys 0,81 sis lys Tillväxtfoder till ca 28 kg 1,0 Sis lys Stannar till 45 kg Rekryteringsfoder fr (28 kg) 45-60-70 kg Blött gyltfoder 0,69 SiS lys kommer vid 45 kg + extra torrfoder + extra selen 0,69 sis lys 0,66 sis lys Gyltfoder fr 65 kg 140 kg Blött gyltfoder 0,69 sis lys Betäckningsfoder 140 kg 0,66 Sis lys + torrfoder för flushning Sinfoder fr dr - grisning Blött sin 0,58 Sis lys s

ERFARENHETER Väg referensboxar under uppfödningstiden Aha upplevelse när de väl kom igång med vägningarna och såg resultatet nyttig erfarenhet Problem att man var för snabb att göra ändringar innan nulägesanalysen var klar och vi hade ett referensvärde Svårt att ställa in rätt tillväxthastighet inte växa för långsamt i början och inte växa för snabbt på slutet Väg före och efter foderändringar Egen rekrytering sortera efter dominerande ras Späckmått skiljer mellan raser (Lantrasfar eller Z-line far)

TIPS Väg rekryteringsdjur under uppväxttiden - Använd referensboxar - Gyltor är inte slaktsvin Sortera genetiken efter dominerande ras om du har egen rekrytering Registrera utgångsorsak systematiskt

TN70 GYLTOR Underutvecklade gyltor Totala reproduktiva förmågan Lägre foderintags kapacitet Dåliga kroppreserver Tappar mer hull vid första laktationen Överutvecklade gyltor För stora djur i besättningen Ökat underhållsbehov Risk för utslagning och kort livslängd Problem vid grisning Risk för fodervägran under ditiden

FRAMTIDA ERBJUDANDE Avelsvärdering av egen rekryterade djur InGene från Topigs Norsvin GenePro från DanBred