KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 13 mars 2013 KS 2012/1040.181 1 (12) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Årsredovisning för Huddinge kommun 2012 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Årsredovisning för Huddinge kommun 2012 enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 1 mars 2013 godkänns. 2. Redovisning och överföring av kommunfullmäktiges generella och riktade uppdrag enligt bilaga 2 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 1 mars 2013 godkänns. Uppdrag som överförs till 2013 ingår i nämndens ordinarie uppföljning 2013. 3. Över- och underskott i nämndernas driftbudget 2012 överförs enligt tabell 1 i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 1 mars 2013 och redovisas under eget kapital. 4. Överföringar av ej utnyttjad investeringsram för nämnderna år 2012, med motsvarande tillägg till investeringsbudgeten för 2013, godkänns enligt tabell 2 i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 1 mars 2013. 5. Nämndernas verksamhetsberättelser för 2012 godkänns. Sammanfattning Nämnderna har inkommit med verksamhetsberättelser enligt kommunstyrelsens instruktioner. Årsredovisning och nämndernas verksamhetsberättelser biläggs kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 1 mars 2013. Huddinge kommun redovisar ett positivt resultat med 154 mnkr, vilket är en god marginal över det ekonomiska målet som var 38 mnkr. I förhållande till det statliga balanskravet där även exploateringsvinster inräknas, uppgår resultatet till 172 mnkr. Resultatnivån ligger för åttonde året i rad på en god nivå. Bedömningarna av måluppfyllelsen på kommunnivå, god för Nöjda invånare, Hållbar samhällsutveckling och Attraktiv arbetsgivare, mycket god för Sund ekonomi och godtagbar för Effektiva processer visar att måluppfyllelsen bedöms ligga i nivå med vad som var planerat för 2012. Bedömningen styrks också av att respektive nämnd sammantaget bedömer sin POSTADRESS BESÖKSADRESS Huddinge Kommun Kommunalvägen 28 Ekonomiavdelningen Huddinge kommun, 141 85 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 302 50 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 13 mars 2013 KS 2012/1040.181 2 (12) måluppfyllelse som god. Nämnderna har tillsammans ett resultat för 2012 med plus 5 mnkr. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår en resultatöverföring för 2012 med minus 27,7 mnkr. Nämndernas balanserade resultat till och med 2012 är 75,2 mnkr. Ärendet Huddinge kommun redovisar ett positivt resultat med 154 mnkr, vilket är en god marginal över det ekonomiska målet som var 38 mnkr. I förhållande till det statliga balanskravet där även exploateringsvinster inräknas, uppgår resultatet till 172 mnkr. Resultatnivån ligger för åttonde året i rad på en god nivå. Bedömningarna av måluppfyllelsen på kommunnivå, god för Nöjda invånare, Hållbar samhällsutveckling och Attraktiv arbetsgivare, mycket god för Sund ekonomi och godtagbar för Effektiva processer visar att måluppfyllelsen bedöms ligga i nivå med vad som var planerat för 2012. Bedömningen styrks också av att respektive nämnd sammantaget bedömer sin måluppfyllelse som god. Nämndernas verksamhetsberättelser visar generellt på en god uppfyllelse av kommunfullmäktiges mål och uppdrag för 2012. Men nämnder har för några målområden också bedömt måluppfyllelsen till godtagbar och i ett fall ej godtagbar, det vill säga att man inte helt nått den planerade nivån. I verksamhetsberättelserna beskrivs och redovisas det utförligt hur nämnderna under året har arbetet med mål och uppdrag och vilka förbättringsområden man har identifierat. Kommunstyrelsens förvaltning delar i huvudsak nämndernas bedömningar av måluppfyllelsen, även om några bedömningar kan ses som väl positiva utifrån redovisning av uppnådda resultat. Nöjda invånare Sammantaget bedöms måluppfyllelsen för målet Nöjda invånare vara god. Befolkningsundersökningen visar att kommunens invånare överlag trivs i sitt bostadsområde. Det finns dock stora skillnader mellan kommundelarna och även skillnader mellan könen. Flertalet av nämndernas brukarundersökningar visar att invånarna är nöjda med kommunens tjänster även om vissa resultat försämrats något jämfört med föregående år. Glädjande är att kommunens resultat för både hemtjänst och äldreboende ligger något högre än resultaten i länet. För att öka vår tillgänglighet för invånarna och ge en ännu bättre service öppnades 2012 Huddinge servicecenter. När invånarna står inför val av utförare är det viktigt att de erbjuds relevant och neutral information om samtliga valbara utförare i syfte att underlätta valsituationen. Därför lanserades under 2012 webb-tjänsten Jämför service, där invånarna kan jämföra utförare inom en mängd verksamhetsområden. Generella och riktade uppdrag har såvitt kan bedömas utförts väl.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 13 mars 2013 KS 2012/1040.181 3 (12) Fem nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god, medan fyra gjorde bedömningen att den var godtagbar. För att bedöma gymnasienämndens måluppfyllelse som god skulle redovisade resultat behöva vara något bättre. Tre av fyra elevgrupper har sedan förra året blivit mindre nöjda med verksamheten i sin skola, och resultatet för målet elever är nöjda med sina studieresultat har minskat för två av tre grupper. I det här fallet kan det diskuteras om de försämrade resultaten vad gäller nöjdhet vägs upp av att andelen som fått sitt första handsval till gymnasiet har ökat. Samhällsbyggnadsnämnden har bedömt måluppfyllelsen som godtagbar. En bedömning som har svagt stöd i redovisade resultat och analys. Strategin för upprustning och tillgängliggörande av kommunens parker blev inte klar under 2012 och uppdraget att inventera och ta fram en åtgärdsplan för reinvesteringsbehov i det befintliga gatunätet har försenats. Under året har man också haft problem med snöröjning och bemanningsbrist i kundtjänst. Få klagomål har kommit till kommunens gemensamma klagomålshantering. Att den kommunala verksamheten får in så få klagomål kan anses märkligt och det bör utredas om och hur vi på ett korrekt och effektivt sätt tar emot och tar hand om de klagomål som finns. Hållbar samhällsutveckling Måluppfyllelsen för Hållbar samhällsutveckling bedöms vara god. Förslag till ny översiktsplan har varit ute på samråd under hösten 2012 och långsiktiga mål för Ett hållbart Huddinge är beslutade och integrerade i Mål och budget. Alla nämnder har under året arbetat aktivt med miljöfrågor och med att öka andelen ekologisk mat i kommunens verksamheter. En handlingsplan för att förbättra företagsklimatet i Huddinge har tagits fram och utbildningar för att öka servicen till företagarna har genomförts under året. Andelen behöriga elever till gymnasieskolans nationella program från de kommunala grundskolorna i Huddinge har ökat något, men resultaten för gymnasieskolorna ligger på samma nivå som tidigare år. Flera nämnder har börjat integrera arbetet med områdesperspektiv och fokuserar på utvecklingsområdena Flemingsberg och Vårby. Insatser kring generella och riktade uppdrag har överlag utförts väl. Åtta nämnder redovisar god måluppfyllelse och en nämnd godtagbar. Attraktiv arbetsgivare Den samlade bedömningen för målet Attraktiv arbetsgivare är att måluppfyllelsen för året är god. Huddinge kommuns samlade resultat av medarbetarenkäten, den så kallad prestationsnivån, ligger på 70,9 (71,2 för kvinnor och 69,8 män) och ska ses som ett bra resultat i jämförelse med riktvärdet på 70. Även resultaten för ledarskapsprofilen och
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 13 mars 2013 KS 2012/1040.181 4 (12) medarbetarprofilen ligger över riktvärdena. Däremot har sjukfrånvaron ökat jämfört med föregående år. Måluppfyllelsen för respektive nämnd varierar från godtagbar till mycket god (tre nämnder har gjort bedömningen mycket god, fem nämnder god samt en nämnd godtagbar). Då medarbetarenkäten är ny i sin utformning 2012 finns inga jämförelsevärden med föregående år. Områden i medarbetarenkäten med stort förbättringsbehov är målkvalitet och arbetsrelaterad utmattning och dessa områden har nämnderna lyft fram som förbättringsområden i sina verksamhetsberättelser. Den totala sjukfrånvaron har ökat något jämfört med föregående år. Ökningen finns främst hos förskolenämnden samt inom socialnämnden och äldreomsorgsnämnden och enbart i kvinnornas sjukfrånvaro. Även den korta sjukfrånvaron har ökat något jämfört med föregående år. Kommunstyrelsens förvaltning delar över lag nämndernas bedömningar av måluppfyllelsen för målet Attraktiv arbetsgivare som helhet. Sund ekonomi Nämndernas utfall i förhållande till budget visar ett plus på 5 mnkr 2012. Nämnderna har sammantaget redovisat överskott sju av de senaste åtta åren. Sex av nio nämnder bedömer sin måluppfyllelse som god eller mycket god. Två nämnder har en godtagbar måluppfyllelse och en nämnd ej godtagbar. Kommunens resultat är positivt, såväl inklusive som exklusive exploatering, och konsolideringen för de tre senaste åren ligger klart över den reala utvecklingen av det egna kapitalet. Kommunen är fortsatt etta vid en jämförelse av Södertörns kommuners finansiella nyckeltal. Måluppfyllelsen för Sund ekonomi är sammantaget över den planerade nivån och bedöms därför som mycket god för 2012. Effektiva processer Det strategiska målet Effektiva processer fokuserar på hur verksamheten organiseras, bedrivs och utvecklas för att producera de kommunala tjänsterna. Kommunens samlade måluppfyllelse bedöms som godtagbar. Genomförda åtgärder ligger under förväntningar och planer för perioden. Bland mätresultaten så är det ett mått som sticker ut, att bara tre av nio nämnder har identifierat sina viktigaste verksamhetsprocesser. Det visar på att fortsatt processorientering i kommunen, och formulering av tydliga och styrande nämndmål och mått under detta mål, behövs för att främja effektiva tjänster och en flexibel och omvärldsanpassad organisation. Fem nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god, medan fyra har gjort bedömningen att den var godtagbar.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 13 mars 2013 KS 2012/1040.181 5 (12) Nämnderna har kommit olika långt i arbetet med mål och mått samt utvecklingsåtaganden för målet och nämndernas verksamhetsberättelser uppvisar en ganska spretig bild. Flera nämnder har mål och mått som tydliggör nämndens ambitioner för målet, men det saknas fortfarande på många håll. Utan relevanta mål och mått som genomförda åtgärder kan kopplas till är det svårt att bedöma måluppfyllelse samt i vilken utsträckning åtgärderna faktiskt bidrar till effektivare processer. Utbildningsnämndernas stora fokus de senaste åren, där de har lagt ner mycket arbete, med goda resultat, är utvecklingen av processen för det systematiska kvalitetsarbetet. Synen på detta som en del av nämndernas ledningsprocesser är också en positiv utveckling. Exempel på nämnder som kommit en bit på väg i sin processorientering är socialnämnden och äldreomsorgsnämnden, som har kommit långt med mål och mått som tydliggör nämndens ambitioner för målet effektiva processer. I viss utsträckning gäller det även samhällsbyggnadsnämnden. Generella och riktade uppdrag En sammanställning av kommunfullmäktiges generella och riktade uppdrag till nämnderna redovisas i bilaga 2. Här redovisas vilka uppdrag som är klara och vilka uppdrag som nämnderna föreslår ska överföras till 2013. Uppdrag som överförs föreslås ingå i nämndens ordinarie uppföljning 2013. Status på genomförande av generella och riktade uppdrag är i en del fall svåra att läsa ut av redovisningarna. Kommunstyrelsens förvaltning ser ett fortsatt behov en mer gemensam struktur för planering och uppföljning av uppdragen. Överföring av driftresultat Enligt ekonomistyrningsprinciperna för Huddinge kommun för nämnd med sig hela balansresultatet (över-/underskott) till nästa år. Nämnd ska i verksamhetsberättelsen begära hos kommunstyrelsen om resultatöverföring. Kommunstyrelsen ska pröva om undantag mot normalregeln ska göras. I prövningen ska hänsyn tas till nämnds utförda prestationer och grad av måluppfyllelse. Resultatet för vinterunderhåll behandlas särskilt. Nämndens egna kapital får maximalt uppgå till 3 procent av nämndens budgetomslutning. För miljönämnden får det uppgå till 3 procent eller högst 500 tkr. Förvaltningens förslag till resultatöverföring Nämnderna har ett samlat resultat för 2012 med plus 5 014 tkr. Nämndernas måluppfyllelse för 2012 bedöms inte föranleda någon justering av resultatöverföringen. Justering av underlag för resultatöverföring på grund av färre prestationer föreslås för förskolenämnden och gymnasienämnden.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 13 mars 2013 KS 2012/1040.181 6 (12) Föreslagen överföring av resultat för kommunstyrelsen, gymnasienämnden, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden samt miljönämnden är nedjusterade med hänsyn till regeln om att nämndens egna kapital maximalt får uppgå till 3 procent av nämndens budgetomslutning (500 tkr för miljönämnden). Totalt föreslås en överföring av 2012 års resultat med minus 27 709 tkr. Nämndernas balanserade resultat till och med 2012 är 75 150 tkr. Socialnämnden har ett negativt balanserat resultat med 606 tkr. Övriga nämnder har balanserade resultat som är positiva. Tabell 1: Förslag till överföring avbalanserat resultat 2012, tkr IB Resultat Justering Underlag Justering Förslag UB Nämnd för överföring 3 procent överföring Kommunstyrelse 9 043 12 399 0 12 399-11 757 642 9 685 Förskolenämnd 13 811 12 697-12 300 397 0 397 14 208 Grundskolenämnd 15 436-139 0-139 0-139 15 297 Gymnasienämnd 14 268 7 913-7 500 413-212 201 14 469 Socialnämnd 23 132-23 738 0-23 738 0-23 738-606 Äldreomsorgsnämnd 15 889-5 666 0-5 666 0-5 666 10 223 Kultur- och fritidsnämnd 4 806 937 0 937-717 220 5 026 Samhällsbyggnadsnämnd 5 974-1 220 6 705 5 485-5 111 374 6 348 Miljönämnd 500 1 192 0 1 192-1 192 0 500 Revision 0 639 0 639-639 0 0 Summa 102 859 5 014-13 095-8 081-19 628-27 709 75 150 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens redovisar i sin verksamhetsberättelse att arbetet med mål och åtaganden i huvudsak har genomförts enligt plan. När kommunstyrelsen väger samman uppnådda resultat för de övergripande och strategiska målen med arbetet med intern kontroll, blir bedömningen att kommunstyrelsens mål, uppdrag och åtaganden i stort har bedrivits planenligt. Måluppfyllelsen bedöms i verksamhetsberättelsen som god. Kommunstyrelsens resultat för 2012 är plus 12 399 tkr och kommunstyrelsens förvaltning föreslår att detta är underlag för kommunstyrelsens resultatöverföring. Med hänsyn tagen till 3-procentsregeln föreslås överföringen till 642 tkr. Det balanserade resultat för 2012 är då plus 9 685 tkr, tre procent av kommunstyrelsens budgetomslutning.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 13 mars 2013 KS 2012/1040.181 7 (12) Förskolenämnden Förskolenämndens sammanvägda bedömning av årets måluppfyllelse är god. Nämnden redovisar att uppdragen genomförs enligt plan och flera är ständigt pågående. För målen Hållbar samhällsutveckling, Nöjda invånare och Effektiva processer är bedömningen god vilket innebär att det finns utvecklingsområden. Målet Attraktiv arbetsgivare bedömds som mycket god då resultaten i medarbetarenkäten var höga. Det största utvecklingsområdet finns inom Sund ekonomi där bedömningen är godtagbar. Förskolenämndens resultat är plus 13 811 tkr. Inskrivna barn i förskolan har i genomsnitt varit 6 714, vilket är 109 färre än tilldelad budget och kommunstyrelsens förvaltning föreslår att underlaget för förskolenämndens resultatöverföring justeras till 397 tkr. Det balanserade resultat för 2012 är då plus 14 191 tkr och understiger tre procent av förskolenämndens budgetomslutning. Grundskolenämnden Grundskolenämnden beskriver i sin verksamhetsberättelse att målet Hållbar samhällsutveckling innehåller kärnuppdraget för grundskolan vilket gör att detta mål har stor betydelse vid en sammanvägd bedömning. Här bedömer nämnden måluppfyllelsen som god. Även målet Sund ekonomi har en stor betydelse för grundskolans möjligheter att utvecklas i framtiden. Nämnden sammantaget och de flesta grundskolorna har en ekonomi i balans varför måluppfyllelsen bedöms som god. För målen Nöjda invånare, Attraktiv arbetsgivare och Effektiva processer bedöms måluppfyllelsen vara godtagbar. Men med tanke på de två förstnämnda målens tyngd och att det finns ett flertal aktiviteter som pågår inom de tre andra målområdena bedömer grundskolenämnden den sammanvägda måluppfyllelsen som god. Grundskolenämndens resultat är minus 139 tkr. Elever i grundskolan var i genomsnitt 12 947 under 2012, 18 fler än i budget. Antalet elever i skolbarnomsorg 6-9 år 110 färre medan elever i skolbarnomsorg 10-12 år varit 170 fler. Elever i obligatoriska särskolan var 7 färre. Sammantaget ligger prestationerna i huvudsak väl i nivå med budget. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att underlaget för grundskolenämndens resultatöverföring är minus 139 tkr. Grundskolenämndens balanserade resultat för 2012 är då plus 15 297 tkr och understiger tre procent av budgetomslutningen. Gymnasienämnden Gymnasienämnden bedömer den samlade måluppfyllelsen som god. Målet att öka andelen slutbetyg med så goda betygssnitt som möjligt uppfylldes inte och målet Hållbar samhällsutveckling bedöms som godtagbar. Resultaten för Nöjda invånare, Attraktiv arbetsgivare och Sund ekonomi bedöms som goda. Måluppfyllelsen för Effektiva processer bedöms som helhet vara godtagbar.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 13 mars 2013 KS 2012/1040.181 8 (12) För att bedöma målet fullt ut behöver mått och mätresultat tas fram så att resultat och trender kan presenteras. Gymnasienämndens resultat är plus 14 268 tkr. I genomsnitt gick 4 120 Huddingeelever i ungdomsgymnasium, 57 färre än beräknat i budget. Antalet elever i gymnasiesärskolan var också färre än i budget. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att underlaget för gymnasienämndens resultatöverföring justeras till 413 tkr. Med hänsyn tagen till 3-procentsregeln föreslås överföringen till 201 tkr. Gymnasienämndens balanserade resultat är då plus 14 469 tkr, tre procent av budgetomslutningen. Socialnämnden Socialnämndens sammanvägda bedömning av måluppfyllelsen är god. Bedömningen av måluppfyllelsen på de övergripande målen är godtagbar samt god, vilket baseras på att brukarna i stort är nöjda med verksamheten och att planerade åtgärder för en hållbar utveckling är genomförda. Inom de strategiska målen varierar bedömningen; mycket god för Attraktiv arbetsgivare, god för Effektiva processer och ej godtagbar för Sund ekonomi. Trots måluppfyllelsen på Sund ekonomi, så är den sammanvägda måluppfyllelsen för året god. Socialnämndens resultat är minus 23 738 tkr. Ökade behov bland barn och unga inom individ- och familjeomsorg och höga kostnader för försörjningsstöd är orsaker till underskottet. Nytt ersättningssystem för funktionshinderområdets verksamheter med kundval innebar svårigheter för egen regi att klara sin ekonomi. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att socialnämndens resultat är underlag för årets resultatöverföring. Socialnämndens balanserade resultat är då minus 606 tkr. Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämndens sammanvägda bedömning av måluppfyllelsen är god. För fyra av fem mål är måluppfyllelsen god samt godtagbar för Sund ekonomi. Inför verksamhetsåret stod äldreomsorgen inför ett mycket omfattande förändringsarbete för att anpassa den kommunala utförarens verksamhet till budgeten. Beslutade åtgärder för en ekonomi i balans är genomförda. Trots detta är utfallet negativt, vilket bland annat beror på att antalet äldre blev något fler än prognosen. Nämndens resultat är minus 5 666 tkr. Äldreomsorgsnämnden får volymuppräkning för antal personer över 65 år. I budget beräknades personer över 65 år öka till 12 988. Faktiskt utfall är 13 059 personer, alltså något fler än i prognos. Även när man tittar på befolkningen över 80 år, som har det större behovet av insatser, så är det faktiska utfallet något fler än i prognosen. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att äldreomsorgsnämndens resultat är
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 13 mars 2013 KS 2012/1040.181 9 (12) underlag för årets resultatöverföring. Äldreomsorgsnämndens balanserade resultat är då plus 10 223 tkr. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämndens samlade bedömning är att måluppfyllelse är god, trots att den för såväl Attraktiv arbetsgivare som Sund ekonomi bedöms som mycket god. Dessa anser nämnden är underordnade Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling i betydelse. Nämndens resultat är plus 937 tkr. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kultur- och fritidsnämndens resultat är underlag för årets resultatöverföring. Med hänsyn tagen till 3-procentsregeln föreslås överföringen till 220 tkr. Kultur- och fritidsnämndens balanserade resultat är då plus 5 026 tkr, tre procent av budgetomslutningen. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden redovisar i sin verksamhetsberättelse att man har arbetat med de mål, uppdrag och åtaganden som sattes för 2012 för att nå kommunfullmäktiges mål; Nöjda invånare, Hållbar samhällsutveckling, Attraktiv arbetsgivare, Sund ekonomi samt Effektiva processer. Den samlade måluppfyllelsen bedömer nämnden som god. Nämndens resultat är minus 1 220 tkr. Enligt ekonomistyrningsprinciperna ska samhällsbyggnadsnämnden för verksamheten vinterunderhåll balansera ett resultat som uppgår till högst 15 procent av verksamhetens budget. Resultatet för vinterunderhållet 2012 är minus 10 882 tkr eller 49 procent av budgeten på 22 358 tkr. Resultatöverföring avseende vinterunderhållet justeras till minus 3 354 tkr. Samhällsbyggnadsnämnden har under året kompenserats med 823 tkr för mycket avseende kapitalkostnader för investeringar i samhällsbyggnadsprojekt, gator och vägar samt lantegendomar. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att underlaget för samhällsbyggnadsnämndens resultatöverföring 2012 justeras enligt reglerna för vinterunderhåll och för kapitalkostnader enligt ovan. Med hänsyn tagen till 3-procentsregeln föreslås överföringen till 374 tkr. Samhällsbyggnadsnämndens balanserade resultat är då plus 6 348 tkr, tre procent av budgetomslutningen. Miljönämnden Miljönämnden redovisar i sin verksamhetsberättelse att man har arbetat med de mål, uppdrag och åtaganden som sattes för 2012 för att nå kommunfullmäktiges mål; Nöjda invånare, Hållbar samhällsutveckling,
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 13 mars 2013 KS 2012/1040.181 10 (12) Attraktiv arbetsgivare, Sund ekonomi samt Effektiva processer. Den samlade måluppfyllelsen bedömer nämnden som god. Nämndens resultat är plus 1 192 tkr. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att miljönämndens resultat är underlag för årets resultatöverföring. Med hänsyn tagen till regeln om att miljönämnden maximalt får balansera 500 tkr föreslås överföringen till noll. Miljönämndens balanserade resultat är då plus 500 tkr. Överföring av investeringsmedel Enligt ekonomistyrningsprinciperna för Huddinge kommun ska nämnd hemställa till kommunstyrelsen om balansering av medel för projekt som inte avslutats. Tabell 2: Förslag till överföring av investeringsmedel 2012, tkr Nämnd Avvikelse (budgetutfall) Nämndens förslag till överföring Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till överföring Kommunstyrelsen 1 917 0 0 Förskolenämnden 917 0 0 Grundskolenämnden -7 272 0 0 Gymnasienämnden 3 570 0 0 Socialnämnden 7 016 2 003 2 003 Äldreomsorgsnämnden 22 720 15 409 15 409 Kultur- och fritidsnämnden 750 0 0 Samhällsbyggnadsnämnden 17 338 18 516 18 516 Miljönämnden 1 949 1 804 1 804 Samhällsbyggnadsprojekt 13 832 11 942 11 942 Summa 62 737 49 674 49 674 Kommunstyrelsen, förskolenämnden, gymnasienämnden och kultur- och fritidsnämnden har inte utnyttjat hela sina budgeterade investeringsutrymmen. Nämnderna föreslår inte någon överföring till 2013. Grundskolenämnden har investerat för 7,3 mnkr mer än beslutat investeringsutrymme. Främst på grund av inköp av datorer som tidigare leasades. Även 2011 överskred nämnden ramen på grund av datorinköp. I ekonomistyrningsprinciperna regleras att om nämnd vill investera utöver den fastställda ramen ska detta prövas av kommunfullmäktige. Grundskolenämnden bör i delårsrapporteringen 2013 bedöma om motsvarande behov finns även i år. Socialnämndens outnyttjade investeringsmedel (7,0 mnkr) var avsedda för bland annat datasystem och inventarier för verksamheten. Nämnden föreslår att 2,0 mnkr överförs till 2013 för bemanningssystem, datorer och inventarier.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 13 mars 2013 KS 2012/1040.181 11 (12) Äldreomsorgsnämnden har 22,7 mnkr i outnyttjade investeringsmedel 2012, främst på grund av förseningar i projekt. Nämnden föreslår att 15,4 mnkr överförs till 2013 för datasystem, elektroniskt passersystem inom särskilt boende för äldre, datorer och inventarier till Västergårdens äldreboende. Samhällsbyggnadsnämnden har pågående projekt som fortsätter under 2013 och begär att 18,5 mnkr i investeringsutrymme överförs till nästa år. Projekt som ingår i den föreslagna överföringen är gång- och cykelväg Hammartorpsvägen (3,6 mnkr), Nytorps mosse skatepark (1,5 mnkr), gångoch cykelbana Solfagravägen (1,6 mnkr), gång- och cykelbana och hållplats Byggmästarevägen (0,5 mnkr), Trångsunds skola gångväg (0,8 mnkr), lekplatsupprustning Lötparken (0,4 mnkr), gatubelysning (2,0 mnkr), rulltrappshuset Flemingsbergs (0,4 mnkr), åtgärder broar (4,8 mnkr), Gis/ITplattformen och IT-stöd för underhåll av det gemensamma gång- och cykelvägsnätet (1,2 mnkr), IT-plan (1,6 mnkr). Samhällsbyggnadsnämnden begär också att 11,9 mnkr av investeringsutrymmet för samhällsbyggnadsprojekt överförs till 2013. Här avses arbeten med offentlig miljö i Kungens kurva (3,0 mnkr), offentlig miljö i Flemingsberg (3,9 mnkr), Smista allé (1,0 mnkr), trimmningsåtgärder Kungens kurva (1,5 mnkr), trygghetsskapande åtgärder Vårby/Haga (2,5 mnkr). Miljönämnden begär att en större del av det outnyttjade investeringsutrymmet (1,8 mnkr) förs över till 2013. Arbete med geografiska entréer och Tyresåprojektet fortsätter under nästa år. Nämnderna har tillsammans investerat för 297 mnkr, vilket är 63 mnkr mindre än vad som var budgeterat för 2012. Totalt begär nämnderna att 49,7 mnkr i investeringsutrymme överförs till 2013. Detta avser projekt som inte hunnit slutföras eller påbörjas under 2012, men som beräknas att genomföras under 2013 utöver den budgetram som tilldelats nämnderna. Kommunen bör vara restriktiv med att investera, men samtidigt tillämpa principer som leder till ett långsiktigt ekonomiskt handlande. Nämnderna totalt har under 2012 inte förbrukat investeringsramen, och vill förskjuta den del av avvikelsen som redan är intecknad till år 2013. Kommunstyrelsens förvaltning förslår att 49,7 mnkr av 2012 års investeringsmedel överförs till 2013.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 13 mars 2013 KS 2012/1040.181 12 (12) Vesna Jovic Kommundirektör Mats Öberg Ekonomichef Ralph Strandqvist Budgetansvarig Bilagor 1. Årsredovisning 2012 2. Kommunfullmäktiges generella och riktade uppdrag 3. Nämndernas verksamhetsberättelser Beslutet delges Samtliga nämnder och förvaltningar
Årsredovisning 2012
Huddinge kommun satsar på att tillgängliggöra årsredovisningen 2012 i form av en webbplats. Där finns fler redaktionella texter samt filmer, utöver innehållet i denna trycksak. Se huddinge.se/arsredovisning2012 PRODUKTION: Kommunstyrelsens förvaltning. TRYCK: Kommuntryckeriet mars 2013.
Innehåll Förord 4 Huddinges styrmodell 5 Varumärke och bilden av Huddinge 6 Fem år i sammandrag 6 Samlad måluppfyllelse 7-8 Kommundirektörens kommentar 9 Nöjda invånare 10-13 Hållbar samhällsutveckling 14-18 Attraktiv arbetsgivare 19-21 Sund ekonomi 22-23 Effektiva processer 24-25 Förvaltningsberättelse ekonomi 26-35 Förvaltningsberättelse personal 36-38 Bolagens och kommunalförbundets verksamhet 39-44 Verksamhetsberättelser 45-53 Resultaträkning, kassaflödesanalys 54 Balansräkning 55 Noter 56-59 Drift, investering, exploatering 60 Nyckeltal 61-64 Redovisningsprinciper 65 Revisionsberättelse 66 Organisation 67 3
FÖRORD Ännu ett bra år för Huddinge Huddinge fortsätter att växa. Under 2012 var det bara fyra kommuner i landet som växte snabbare. Vi fick i våras chansen att fira att vi blev 100 000 invånare under en härlig festivalvecka. Att ta emot alla nya Huddingebor och erbjuda dem alltifrån en god utbildning till en värdig äldreomsorg är en utmaning. En ytterligare utmaning är att öka bostadsbyggandet. Planberedskapen för bostäder är god, men vi vet att alla planer inte blir till färdiga bostäder. Vi ökar därför planberedskapen ytterligare. 3 700 bostäder planeras stå klara för inflyttning de kommande fem åren, varav en tredjedel är student- eller hyreslägenheter. Nämnderna visar sammantaget ett positivt ekonomiskt resultat, men för socialnämnden och äldreomsorgsnämnden kvarstår utmaningar vad gäller ekonomin. För att klara det och samtidigt utveckla verksamheterna har vi stärkt nämndernas budgetar inför 2013. Förutsättningarna är goda. Såväl brukarna som medarbetarna ger verksamheterna bra betyg. Flera viktiga satsningar genomfördes under 2012. Bland annat startades en familjecentral i centrala Huddinge och en särskild satsning gjordes på insatser för unga i riskzonen. Huddinges äldreomsorg diskuterades flitigt under året. Trots en negativ mediabevakning kan vi konstatera att de vi är till för brukarna är nöjda. PRO:s äldrebarometer visade ett glädjande resultat för personalen som varje dag gör sitt bästa för att ge en bra vård och omsorg till våra äldre. Den visar att Huddinges äldreomsorg är bäst i Stockholms län! Våra största verksamheter förskola och skola fortsätter hålla budget. 2012 var året då det skulle bli verkstad av den nya nationella skolpolitiken med ett tydligt fokus på kunskapsuppföljning. Min bedömning är att Huddinges skolor fått en bra start. Vi ser en positiv trend med ökade meritvärden i grundskolan. Under året tog vi ytterligare några steg mot ett hållbart Huddinge. Kommunens hållbarhetsarbete är nu integrerat i Mål och budget och målen är tydliga och klara. Inom miljöområdet kan vi glädjas åt att vi ökar andelen ekologisk mat i verksamheterna. Där ligger vi i topp i landet. Huge Fastigheter AB fattade ett viktigt beslut att investera i vindkraft och vi kunde efter sommaren inviga en av landets första passivhusförskolor. Slutligen kan jag återigen konstatera att ekonomin i Huddinge kommun är fortsatt stabil. För åttonde året i rad kan vi redovisa ett överskott. Det ger oss i Huddinge trygghet och stabilitet i en omvärld som just nu är orolig och föränderlig. Med en ordnad ekonomi och kvalitet i våra verksamheter kan vi möta utmaningarna i framtiden med tillförsikt. Med detta kan vi lägga ett framgångsrikt år för Huddinge kommun bakom oss. Stort tack till alla ni som jobbar i kommunen. Det är ni som gjort dessa resultat möjliga. Daniel Dronjak Nordqvist (M) Kommunstyrelsens ordförande i Huddinge kommun 4
HUDDINGES STYRMODELL Huddinges styrmodell Huddinges styrmodell är att med systematik föra dialog på alla nivåer i organisationen, med politiker och invånare för att åstadkomma ständiga förbättringar. Kommunen följer en arbetsprocess som bygger på att systematiskt arbeta i fyra steg: planera, utföra, följa upp och förbättra (Förbättringshjulet/PUFF). Arbetsprocessen tillsammans med den levande dialogen leder till ständiga förbättringar. I årsredovisningen för 2012 följer kommunen upp sin verksamhet utifrån beslutad plan 2012. I årsredovisningen beskrivs och bedöms måluppfyllelse för året. Årsredovisningen med bedömning av måluppfyllelse blir då ett viktigt underlag för dialog och prioritering av förbättringsområden. Bedömningen av måluppfyllelse sker utifrån kommungemensamt framtagna kriterier. Det som utvärderas är hur väl kommunen har lyckats nå de mål för året som sattes i planen. Kriterier för bedömning av måluppfyllelse Dessa kriterier används för att bedöma måluppfyllelsen Måluppfyllelsen bedöms genom omdömen Mycket god över den nivå som är planerad God i nivå med vad som är planerat Godtagbar under den nivå som är planerad, annat kan ha skett som påverkat verksamhetens möjligheter att nå den planerade nivån Ej godtagbar under den nivå som är planerad Som grund för bedömning används Resultat o o o Jämfört med etappmål Förändring över tid Jämfört med andra Kommunfullmäktiges generella och riktade uppdrag Analyser i årsredovisningen, inkluderar att ta hänsyn till annat som har skett som påverkat verksamhetens möjligheter att nå den planerade nivån 5
VARUMÄRKE Varumärke och bilden av Huddinge 2012 tog kommunfullmäktige beslut om en ny varumärkesplattform för Huddinge kommun. Den nya plattformen förtydligar våra ambitioner med Huddinge och ger en visionär målbild som vi alla kan förhålla oss till. Plattformen innehåller inte enbart en visionsformulering utan beskriver även vårt uppdrag, våra kärnvärden, vårt allmänna erbjudande och tonaliteten i vår kommunikation. Ett varumärke byggs inifrån men definieras utifrån. Om alla anställda och förtroendevalda i Huddinge kommun delar ambitionen, det vill säga visionen, kommer så småningom den yttre bilden av Huddinge att förändras. Om vi lyckas skapar vi en stolthet över Huddinge som ger ringar på vattnet och bidrar till en positiv utveckling för Huddinge som ort. Huddinges vision En av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Visionen har under 2012 kommunicerats till hela organisationen i övergripande form och alla ledningsgrupper har fått en djupare presentation. Arbetet med att förankra visionen har dock bara börjat och ligger nu som ett uppdrag för varje förvaltning. En viktig åtgärd blir att ur ett varumärkesperspektiv titta på de mål vi ställer upp för våra verksamheter - bidrar de till att nå mot visionen? Kärnvärden och erbjudande En central komponent i varumärkesplattformen är de antagna kärnvärdena mod, driv, omtänksamhet och mångfald. Dessa kärnvärden ska fungera som ledstjärnor i alla verksamheter och visa vad vi som arbetar i Huddinge står för - och att vi är en organisation som agerar samfällt och med ett ansikte utåt. Erbjudandet Huddinge präglas av stark utveckling och erbjuder närhet till storstadens puls och vidsträckta naturområdens lugn är också en viktig komponent när vi presenterar Huddinge som ort. Allt det vi säger och gör påverkar bilden av Huddinge. Centrala strategier För att styra mot visionen har kommunens ledningsgrupp formulerat fyra strategiska utvecklingsområden som kräver samordning och fokus. Dessa är: Natur- och kulturupplevelser Flemingsberg Vårby E-förvaltning De strategiska områdena är tvärfunktionella och löper över förvaltningsgränserna. Ett fokuserat och uthålligt arbete kring dessa strategiska områden utgör en bra grund i arbetet med att göra Huddinge mer konkurrenskraftigt. Fem år i sammandrag 2008 2009 2010 2011 2012 Antal invånare 31/12 94 209 95 798 97 453 99 049 101 010 Utdebitering, kr 19,95 19,95 19,95 19,95 19,95 Egen skattekraft i relation till rikets 105 104 103 104 103 Antal årsarbetare 5 089 5 133 5 102 5 206 5 153 Personalkostnader, Mnkr 2 480,7 2 539,4 2 591,7 2 673,3 2 760,7 Verksamhetens nettokostnader, Mnkr 3 790,1 4 028,1 4 055,3 4 190,6 4 436,6 Skatteintäkter och statsbidrag, Mnkr 3 797,6 4 002,3 4 224,5 4 385,4 4 529,6 Nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag 99,8 100,6 96,0 95,6 97,9 Resultat, Mnkr 170,0 119,0 243,6 245,3 172,7 Nettoinvesteringar, Mnkr 118,8 120,5 169,5 170,9 297,4 Nettoinvesteringar i % av verksamhetens nettokostnader 3,1 3,0 4,2 4,1 6,7 Anläggningstillgångar, Mnkr 3 342,9 3 789,7 4 586,2 10 089,1 10 497,2 Soliditet inkl total pensionsskuld, % 28,9 26,7 28,1 16,8 17,6 Soliditet enligt blandad modell, pensionsskuld, % 67,4 61,2 56,6 33,4 33,7 Borgensåtaganden, kr/inv 74 087 71 075 64 815 20 292 18 753 6
SAMLAD MÅLUPPFYLLELSE God måluppfyllelse för 2012 Nöjda invånare Sammantaget bedöms måluppfyllelsen för målet Nöjda invånare vara god. Befolkningsundersökningen visar att kommunens invånare överlag trivs i sitt bostadsområde. Det finns dock stora skillnader mellan kommundelarna och även skillnader mellan könen. Flertalet av nämndernas brukarundersökningar visar att invånarna är nöjda med kommunens tjänster även om vissa resultat försämrats något jämfört med föregående år. Glädjande är att kommunens resultat för både hemtjänst och äldreboende ligger något högre än resultaten i länet. För att öka vår tillgänglighet för invånarna och ge en ännu bättre service öppnades 2012 Huddinge servicecenter. När invånarna står inför val av utförare är det viktigt att de erbjuds relevant och neutral information om samtliga valbara utförare i syfte att underlätta valsituationen. 2012 lanserades därför webb-tjänsten Jämför service där invånarna kan jämföra utförare inom en mängd verksamhetsområden. Generella och riktade uppdrag har såvitt kan bedömas utförts väl. Fem nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god, medan fyra gjorde bedömningen att den var godtagbar. Hållbar samhällsutveckling Måluppfyllelsen för Hållbar samhällsutveckling bedöms vara god. Förslag till ny översiktsplan har varit ute på samråd under hösten 2012 och långsiktiga mål för Ett hållbart Huddinge är beslutade och integrerade i Mål och Budget. Alla nämnder har under året arbetat aktivt med miljöfrågor och med att öka andelen ekologisk mat i kommunens verksamheter. En handlingsplan för att förbättra företagsklimatet i Huddinge har tagits fram och utbildningar för att öka servicen till företagarna har genomförts under året. Andelen behöriga elever till gymnasieskolans nationella program från de kommunala grundskolorna i Huddinge har ökat något, men resultaten för gymnasieskolorna ligger på samma nivå som tidigare år. Flera nämnder har börjat integrera arbetet med områdesperspektiv och fokuserar på utvecklingsområdena Flemingsberg och Vårby. Insatser kring generella och riktade uppdrag har överlag utförts väl. Åtta nämnder redovisar god måluppfyllelse och en nämnd godtagbar. Attraktiv arbetsgivare Den samlade bedömningen för målet Attraktiv arbetsgivare är att måluppfyllelsen för året är god. Huddinge kommuns samlade resultat av medarbetarenkäten, den så kallad prestationsnivån, ligger på 70,9 (71,2 för kvinnor och 69,8 män) och ska ses som ett bra resultat i jämförelse med riktvärdet på 70. Även resultaten för ledarskapsprofilen och medarbetarprofilen ligger över riktvärdena. Däremot har sjukfrånvaron ökat jämfört med föregående år. Måluppfyllelsen för respektive nämnd varierar från godtagbar till mycket god. I årets medarbetarenkät är de starkaste områdena medarbetarkraft, effektivitet, socialt klimat, lärande i arbetet och återkoppling. Områden som har utvecklingspotential är arbetstakt, delaktighet, ledarskap och medarbetarskap. Områden med stort förbättringsbehov är målkvalitet och arbetsrelaterad utmattning. Den totala sjukfrånvaron har ökat något jämfört med föregående år. Ökningen finns i kvinnornas sjukfrånvaro. Även den korta sjukfrånvaron har ökat något jämfört med föregående år. Sund ekonomi Nämndernas utfall i förhållande till budget visar ett plus på 5 mnkr 2012. Nämnderna har sammantaget redovisat överskott sju av de senaste åtta åren. Sex av nio nämnder bedömer sin måluppfyllelse som god eller mycket god. Två nämnder har en godtagbar måluppfyllelse och en nämnd ej godtagbar. Kommunens resultat är positivt, såväl inklusive som exklusive exploatering, och konsolideringen för de tre senaste åren ligger klart över den reala utvecklingen av det egna kapitalet. Kommunen är fortsatt etta vid en jämförelse av Södertörns kommuners finansiella nyckeltal. Måluppfyllelsen för Sund ekonomi är sammantaget över den planerade nivån och bedöms därför som mycket god för 2012. 7
SAMLAD MÅLUPPFYLLELSE Effektiva processer Det strategiska målet Effektiva processer fokuserar på hur verksamheten organiseras, bedrivs och utvecklas för att producera de kommunala tjänsterna. Kommunens samlade måluppfyllelse bedöms som godtagbar. Genomförda åtgärder ligger under förväntningar och planer för perioden. Bland mätresultaten så är det ett mått som sticker ut, att bara tre av nio nämnder har identifierat sina viktigaste verksamhetsprocesser. Det visar på att fortsatt processorientering behövs i kommunen för att främja effektiva tjänster och en flexibel och omvärldsanpassad organisation. Fem nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god, medan fyra gjorde bedömningen att den var godtagbar. Flera nämnder har kommit långt med mål och mått som tydliggör nämndens ambitioner för målet Effektiva processer, men det saknas fortfarande mål och mått på många håll. Sammanvägd bedömning Bedömningarna av måluppfyllelsen på kommunnivå, god för Nöjda invånare, Hållbar samhällsutveckling och Attraktiv arbetsgivare, mycket god för Sund ekonomi och godtagbar för Effektiva processer visar att måluppfyllelsen bedöms ligga i nivå med vad som var planerat för 2012. Bedömningen styrks också av att respektive nämnd sammantaget bedömer sin måluppfyllelse som god. 8
KOMMUNDIREKTÖRENS KOMMENTAR Huddinge är på stark frammarsch Under 2012 har vi återigen bevisat att Huddinge är på stark frammarsch. Flera viktiga steg har tagits för att förbättra våra kommunala tjänster och för att göra Huddinge till en bra plats att bo, besöka och verka i. Under året har en ny vision och kärnvärden tagits fram vars syfte är att skapa en tydlighet i de ambitioner vi har med Huddinge. Vi har också lagt grunden för att kunna möta våra invånare och kunder på ett enhetligt och professionellt sätt genom öppnandet av Huddinge servicecenter och genom förbättrad kundservice genom våra digitala kanaler. Huddinge är en av Sveriges snabbast växande kommuner och vi har dessutom en av landets yngsta befolkningar. Många upptäcker att Huddinge har en unik kombination av fantastiska naturområden samtidigt som storstaden ligger mycket nära. På knappa 15 minuter tar du dig från Stockholm C till Huddinge C! Under året passerade vi 100 000 invånare och det firades ordentligt vilket gav avtryck i hela länet. Kommunens verksamheter utvecklas kontinuerligt och får överlag ett mycket bra betyg i våra brukarundersökningar och kundmätningar. Inom kultur och fritidsområdet vill jag gärna lyfta fram det succébetonade Huddinge Jazz och Blues som arrangerades inom ramen för Huddinge 100 000 invånare. Totalt hade vi uppåt 25 000 besökare under dessa dagar. En annan glädjande rapport från kulturoch fritidsområdet är att fler flickor besöker våra mötesplatser samt att biblioteken har ökat antalet besök på sin webbplats med 50 procent. Mycket händer också inom miljö- och samhällsbyggnadsområdet. Nu har vi förslag till dagvattenstrategi och trafikstrategi som kommer att hjälpa oss planera samhällsutbyggnaden på ett klokt sätt. En annan positiv nyhet är att handläggningstiden för bygglov har sänkts till 4 veckor vilket vi vet uppskattas av alla som vill bygga. Resultatet inom våra skolverksamheter är överlag mycket bra. Under året genomfördes en omfattande skolinspektion som gav både ris och ros och som hjälpt oss att identifiera förbättringsområden. En utmaning är kravet för lärarbehörigheten och tillgängligheten avseende förskollärare och det är något vi delar med andra kommuner i länet. Inom social- och äldreomsorgen har vi kunnat se ett generellt ökat behov av stöd i samhället. Det ökade hjälpbehovet har i sin tur medfört en ökad belastning på verksamheterna. Trots dessa utmaningar kan vi konstatera att vi klarar uppdraget bra och att betyget på vår verksamhet från våra invånare och brukare är väldigt bra. Vi har startat flera nya boenden, bland annat Västergården som är ett nybyggt äldreboende, Lissma stödboende och ett jourboende för akut bostadslösa. Under hösten genomfördes för första gången en stor intern kompetensmässa. Sammantaget vill jag säga att 2012 var ett bra år för Huddinge och den mångfald av verksamheter som vi ansvarar för. Huddinge är redan idag en väldigt attraktiv kommun och vi är nu beredda att spänna bågen ännu hårdare för att sikta mot vår vision att bli en av de tre mest populära kommunerna i länet. Vesna Jovic Kommundirektör 9
NÖJDA INVÅNARE Fler tjejer på Huddinges mötesplatser Huset, mötesplatsen med musikprofil i centrala Huddinge, har ökat andelen tjejer i sin musikstudio från 2 procent 2009 till 35 procent idag. Detta genom att lyssna på tjejers behov kring musik, som att studion är gratis och lättillgänglig och att musikledare hjälper till hela vägen från idé till färdiginspelad låt. Torget i Skogås, en del av Ungdom 142, lockar idag lika många tjejer som killar till sin verksamhet. Jämställdheten är ett resultat av flera års målmedvetet arbete och riktade satsningar. Kultur- och fritidsförvaltningen har genomfört en mycket omfattande undersökning där vi tittat på ungdomars fritidsvanor och preferenser, berättar Håkan Cinti Larsson, chef för mötesplatserna Huset och Torpet. Undersökningen, som går under namnet Ung livsstil, visar bland annat att 57 procent av Huddinges högstadietjejer skulle vilja sjunga eller spela instrument en gång i veckan eller oftare. Jag vet av erfarenhet att det främjar tjejers musicerande att erbjuda tröskellös och kravfri musikverksamhet, fortsätter Håkan. Även Torpet i Segeltorp erbjuder öppen musikverksamhet med musikledare. Men framförallt har de där fått till en rutin att bjuda in eleverna i årskurs sju och åtta på skoltid, vilket medfört att tjejerna har börjat komma i större utsträckning även under kvällstid. På Torget i Skogås är det tjejkväll varje tisdag. Då stoppas eventuella killar redan i dörren. Ett inte helt smärtfritt beslut att genomföra, men en del av personalens systematiska arbete för att skapa en mötesplats där tjejer och killar ges lika stort utrymme. På tjejkvällarna dyker det upp fler, och nya tjejer än under övriga kvällar. Killkvällarna däremot (för sådana finns också), gästas av samma killar som vanligt. På tjejkvällarna sätter tjejerna själva agendan. Ibland blir det bejublade sång- och dansuppträdanden, ibland utflykter men allra oftast vill de bara vara, umgås och snacka. Chefen för Torget, Kerstin Yttermo, har tillsammans med övrig personal arbetat systematiskt under många år för att locka fler tjejer. När de inledde arbetet var det högst en tredjedel tjejer bland besökarna. År 2012 var fördelningen 50-50. De riktade aktiviteterna är en av anledningarna, en annan är att personalgruppen arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor genom värderingsövningar och diskussioner om bland annat bemötande, trygghet och regler. Att mötesplatsen upplevs trygg är en förutsättning för att locka tjejerna. Därför har Torget en strikt övre åldersgräns på 16 år. Äldre ungdomar är i stället välkomna till Slussen i lokalen bredvid. Kvällstid är personaltätheten hög, vilket underlättar personligt bemötande och samtal med alla gästande ungdomar. Vid en utbyggnation skapades flera rum för olika aktiviteter, bland annat en danssal på tjejernas begäran. Möjligheten att dela in sig i mindre grupper och ägna sig åt olika aktiviteter visade sig skapa ett lugnare klimat. Vårt framgångskoncept är kombinationen av medveten personal, riktade tjejaktiviteter, lugn och trygg miljö och personligt bemötande, menar Kerstin. Tjejer på Torget i Skogås. 10
NÖJDA INVÅNARE Bättre och mer tillgänglig information till invånarna Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Kommentar Bra att leva och bo i Huddinge (1.1) Nöjd-Region-Index 2011: 60 (2010: 62) Kvinnor: 62 (64) Män: 58 (61) God kommunal verksamhet (1.2) Nöjd-Medborgar-Index 2011: 57, (2010: 55) Kvinnor: 60 (55) Män: 55 (56) Föräldrar nöjda med förskolan, % Totalt: 90 (93) Föräldrar till flickor: 90 (93) Föräldrar till pojkar: 89 (93) Elever nöjda med skolan tidigaredel, % Totalt: 89 (90) Flickor: 92 (92) Pojkar: 88 (88) Elever nöjda med skolan senaredel, % Totalt: 77 (77) Flickor: 80 (79) Pojkar: 76 (76) Elever nöjda med gymnasieskolan, % Totalt: 83 (87) Flickor: 86 (90) Pojkar: 81 (85) Kunder nöjda med äldreomsorg, % Totalt: 78 Kvinnor: 76 Män: 82 Kunder nöjda med hemtjänsten, % Totalt: 87 Kvinnor: 86 Män: 88 Brukare nöjda med socialnämndens verksamheter, index Totalt: 84 (78) Kvinnor: 83 (82) Män: 83 (77) Inflytande i vardagen (1.3) Nöjd-Inflytande-Index 2011: 43, (2010: 45) Kvinnor: 45 (45) Män: 40 (45) Valfrihet med kvalitet (1.4) Likvärdig behandling (1.5) Antalet valfrihetssystem Förskolebarn hos annan utförare %, Grundskoleelever hos annan utförare %, Gymnasieelever hos annan utförare %, Hemtjänsttagare hos annan utförare % Andel personer som upplever att de blivit diskriminerade i mötet med Huddinge kommuns verksamhet, % 10 (7) 29 (27) 16 (18) 56 (53) 47 (41) 1 Måluppfyllelse Sammantaget bedöms måluppfyllelsen för målet Nöjda invånare vara god. Befolkningsundersökningen visar att kommunens invånare överlag trivs i sitt bostadsområde. Det finns dock stora skillnader mellan kommundelarna och även skillnader mellan könen. Flertalet av nämndernas brukarundersökningar visar att invånarna är nöjda med kommunens tjänster även om vissa resultat försämrats något jämfört med föregående år. Glädjande är att kommunens resultat för både hemtjänst och äldreboende ligger något högre än resultaten i länet. För att öka vår tillgäng- 11
NÖJDA INVÅNARE lighet för invånarna och ge en ännu bättre service öppnades 2012 Huddinge servicecenter. När invånarna står inför val av utförare är det viktigt att de erbjuds relevant och neutral information om samtliga valbara utförare i syfte att underlätta valsituationen. 2012 lanserades därför webb-tjänsten Jämför service där invånarna kan jämföra utförare inom en mängd verksamhetsområden. Generella och riktade uppdrag har såvitt kan bedömas utförts väl. Fem nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god, medan fyra gjorde bedömningen att den var godtagbar. Bra att leva och bo i Huddinge Befolkningsundersökningen visar att kommunens invånare överlag trivs i sitt bostadsområde. Det finns dock stora skillnader mellan våra kommundelsområden vad gäller till exempel upplevd hälsa, trygghet, tillit och trivsel. Det finns även skillnader mellan könen inom flera områden. Nedskräpning upplevs som ett stort problem i hela kommunen och är något som bör tas på allvar då det är en faktor som påverkar bland annat tryggheten. Nästan hälften av invånarna som svarat på enkäten använder parker och grönområden varje dag eller några gånger i veckan och ett problem som lyfts fram är minskande grönområden. Undersökningen visar att tillgången på vissa boendeformer inte stämmer överens med efterfrågan i flera områden. Om invånarna får välja vad kommunen ska satsa på för form av fritidsaktiviteter är det mera idrott (simhallar, idrottshallar, motionsspår, idrottsföreningar) och natur, sjöar, parkområden (skötsel och underhåll) som ska prioriteras. God kommunal verksamhet Biblioteken har ökat antalet öppethållandetimmar vilket är en av anledningarna till att antalet besökare har ökat. Kulturskolans elevundersökning visar att 73 procent av eleverna är helt nöjda med verksamheten och 24 procent ganska nöjda. Mötesplatserna öppnar lite tidigare på eftermiddagarna och speciella tjejkvällar har arrangerats vilket har lett till att andelen flickor på mötesplatserna har ökat. Föräldraenkäten 2012 visar att 90 procent av föräldrarna är nöjda med verksamheten i sitt barns förskola, det är inga större skillnader mellan föräldrar till flickor och föräldrar till pojkar. I skolan är flickor något mer nöjda än pojkar. Inom grundskolan är 89 procent av eleverna inom tidigaredelen och 77 procent inom senaredelen nöjda. Gymnasieskolans elevenkät visar att 83 procent är nöjda med verksamheten i sin skola vilket är en minskning jämfört med tidigare år. Resultaten inom grundläggande vuxenutbildning har minskat från 88 procent till 77 procent. 75 procent av eleverna som läser svenska för invandrare är nöjda med verksamheten, vilket är en fortsatt försämring jämfört med de senaste åren. Dock har nöjdheten inom gymnasial vuxenutbildning ökat något. Socialnämndens brukare är fortsatt nöjda med tillgänglighet, bemötande, delaktighet och innehåll i erhållna tjänster. Sämst betyg får tillgängligheten, där 69 procent svarar att de är nöjda. Bäst betyg får bemötandet, där 82 procent är nöjda. Kvinnorna är mindre nöjda än männen vilket är tvärtemot hur det såg ut förra året. I Socialstyrelsens nationella undersökning av äldreomsorg har Huddinge fått ett bättre resultat (plats 221 i riket) än förra året (plats 248) vad gäller hemtjänsten vilket är en fortsatt förbättring. Resultaten för äldreboende har istället sjunkit vilket innebär att kommunens placering i riket har försämrats från plats 143 till plats 171. Kommunens resultat för både hemtjänst och äldreboende ligger något högre än resultaten i länet. Högst betyg får bemötandet medan delaktigheten får lägst resultat. Inflytande i vardagen För att öka tillgängligheten för invånarna och ge en ännu bättre service öppnades 2012 ett servicecenter. Dit kan invånare vända sig med alla sorters frågor, till exempel frågor om e-tjänster, förskola, äldreomsorg, vigsel, avfall och återvinning, bygglov, kulturevenemang och fritidsaktiviteter eller för att få hjälp med att hitta rätt blankett. Det går bra att både ringa och besöka servicecentret. Under året inkom 228 500 samtal till växeln, av dessa har 204 550 besvarats vilket innebär en servicegrad på 90 procent. Samhällsvägledarna i kommunhuset besvarade 15 884 frågor under året, de flesta gällde förskolan såsom ansökan, placering och kö. Frågor om konsumentvägledning och bokning av lokaler är också ganska vanliga. För att invånarna ska ha möjlighet att tycka till om kommunen finns en gemensam klagomålshantering på huddinge.se där invånare kan lämna in synpunkter. Under året mottogs 72 klagomål via den funktionen. Utöver detta tas klagomål emot på flera andra sätt. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar med att styra sina klagomål till klagomålshanteringen för att öka möjligheterna att följa upp dem på ett effektivt sätt. På hemsidan finns Tyck till där insändare till kommunen publiceras och där frågor kan ställas till alla verksamheter och där även verksamhetens svar på frågan publiceras. I flera verksamheter finns blanketten Hjälp oss att bli bättre tillgänglig för brukarna. I Huddinge kommun finns en äldreombudsman som har till uppgift att opartiskt informera, stödja och råda äldre, deras anhöriga och närstående. Äldreombudsmannen kan ta emot förslag på förbättringar, klagomål på kommunens verksamheter eller önskemål. Under året handlades 116 nya 12
NÖJDA INVÅNARE ärenden varav 62 informationsärenden och 54 klagomålsärenden. Förskolan arbetar mycket med envägskommunikation i form av information till föräldrarna om vad som händer på förskolan. Informationsbreven beskriver vilka aktiviteter som förskolan haft den senaste tiden kopplat till målen i läroplanen. Under året har barn och föräldrar bjudits in att delta i olika aktiviteter såsom experiment, matlagning, lekar och pyssel. Valfrihet Huddinge kommun har tio olika valfrihetssystem som numera omfattar stora delar av verksamheten. Tillväxten av valfrihetssystem det senaste året har framför allt skett inom social- och äldreomsorgsförvaltningens verksamhetsområde. Andelen invånare som valt annan utförare har under året ökat något förutom i grundskolan där en liten minskning har skett. I Huddinge finns 70 kommunala förskolor och 37 godkända fristående förskolor, samt 27 kommunala grundskolor och sju fristående. Det finns även fyra kommunala gymnasieskolor och två fristående gymnasieskolor. Andelen förskolebarn som någon gång under året 2012 fått sitt förstahandsval varierar mellan kommunens delområden från 73 procent till 86 procent. Vid antagningen till grundskolan höstterminen 2012 fick 86 procent sitt förstahandsval tillgodosett, en minskning jämfört med tidigare år. Minskningen beror på att antalet elever har ökat vilket medfört att det blivit trångt på fler skolor då antalet platser inte blivit fler. I väntan på att nästa nya skola står klar sätts tillfälliga paviljonger upp. 81 procent av kommunens ungdomar som sökte till kommunens gymnasieskolor kom in på sitt förstahandsval. 74 procent av ungdomarna som sökte gymnasieskola utanför Huddinge kom in på sitt förstahandsval. Andelen elever som blir antagna till sitt förstahandsval har ökat vilket är ett resultat av det fria valet att studera utanför den egna kommunen. Antalet elever i gymnasieålder i Stockholms län är lågt på grund av mindre ålderskullar men trots det har Huddinge kommuns gymnasieskolor en god tillströmning av elever. När invånarna står inför val av utförare är det viktigt att de erbjuds relevant och neutral information om samtliga valbara utförare i syfte att underlätta valsituationen. 2012 lanserades webb-tjänsten Jämför service där invånarna kan jämföra utförare inom förskola, grundskola, hemtjänst, funktionshinderområdet, äldreboende, servicehus och familjerådgivning. Tjänsten har nästan 700 användare i månaden. Likvärdig behandling Resultat från befolkningsundersökningen visar att en procent av befolkningen har upplevt att de blivit diskriminerade i mötet med Huddinge kommuns verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnderna har fortsatt sitt arbete med att bygga om busshållplatser och övergångsställen för att förbättra tillgängligheten. I förskolan bedrivs ett jämställdhetsprojekt med målsättningen att uppnå en högre medvetenhet gällande arbetet med normkritiskt förhållningssätt och pedagogik hos personalen i förskolan. Det syftar även till att öka likvärdigheten mellan förskolorna och att jämställdhetsintegrera förskolorna. Det här är en del i att leva upp till läroplanen som säger att flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. På en av kommunens mötesplatser för unga finns KRUT som är en kompletterande verksamhet som ökar tillgängligheten för ungdomar med behov av särskilt stöd och för ungdomar som trivs bäst i mindre grupper. Under 2012 har Kulturskolan erbjudit undervisning till barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Kommunen har även påbörjat ett samarbete med ett antal kommuner i Stockholms län i lanseringen av en ny fritidswebb för målgruppen, www.fritidsnatet.se. Syftet med webbtjänsten är att underlätta för personer med funktionsnedsättning att hitta tillgängliga och meningsfulla fritidsaktiviteter och utbildningar. 13
HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Elever tog pulsen på politiker För andra gången arrangerades demokratidagar i Huddinge 2012. Under 6 dagar genomfördes över sextio programpunkter med stor bredd. Bland annat fick över elva hundra elever från kommunens gymnasieskolor träffa Huddinges politiker för att diskutera olika frågor. Något som var mycket uppskattat från både politikernas och ungdomarnas håll. Mayra Ramos och Suzan Lindbäck går ekonomilinjen på Huddingegymnasiet och hade, i likhet med många andra, förberett sina frågor på samhällskunskapslektionerna. Vi läste om politiska ideologier och formulerade frågor utifrån dem, tillsammans med frågor som är viktiga för oss, som skolmat, studentbostäder och jobb för ungdomar, berättar Mayra. Mayras och Suzans klass gästades av representanter från Miljöpartiet och Drevvikenpartiet. Politikerna berättade om sig själva, sina partier och om hur kommunpolitiken är uppbyggd. Klassen delade in sig i mindre grupper och politikerna gick runt mellan dem för att diskutera olika frågor. Jag lärde mig mycket om hur skatten fungerar, varför olika kommuner har olika hög skatt, hur de resonerar, säger Suzan. Jag blev positivt överraskad av att politikerna hade engagemang även i mindre frågor, som till exempel kvaliteten på vår skolmat, fortsätter Maya. Det känns tryggt, att de representerar även oss unga. Jag trodde att de bara ägnade sig åt stora, övergripande frågor. I gengäld kändes det som att vi också lärde dem en hel del om hur det är att vara gymnasieelev idag. De visste till exempel inte så mycket om det nya betygssystemet så vi förklarade för dem hur det fungerar och att vi, som har erfarenhet både av det gamla systemet och nu det nya, tycker att reglerna blivit strängare och kurserna mer omfattande. Samhällskunskapsläraren Stefan Bengtsson, som varit engagerad i arrangemanget på Huddingegymnasiet, håller med om att det varit roligt och lärorikt att träffa kommunens politiker. I det dagliga arbetet på skolan har eleverna möjlighet att driva sina frågor genom bland annat elevråd och elevskyddsombud. Om jag får komma med ett önskemål inför kommande demokratidagar så är det att det vore bra om politikerna som gästar gymnasieskolorna kommer från gymnasienämnden så att de har större inblick i vår verksamhet, säger Stefan. Ja, och gärna att vi får träffa representanter från alla partier i fullmäktige, så att det blir tydligt för oss hur de ideologiskt skiljer sig från varandra, avslutar Suzan. Elever på Sjödalsgymnasiet som också träffade kommunens politiker under demokratidagarna. 14
Systematiskt arbete för hållbar utveckling HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Kommentar God representativ demokrati (2.1) Andel förtroendevalda som är nöjda med arbetsförutsättningarna (Skala 1-5) 2012: 4,0 (2009: 4,2) K Kvinnor: 4,1 (4,2) Män: 3,9 (4,2) Andel medborgare som kan tänka sig att arbeta politiskt i Huddinge kommun 2011: 20 (2010: 16) Kvinnor:17 (15), Män: 23 (18) Positivt företagsklimat för fler jobb (2.2) Placering i Svenskt näringslivs mätning 2012: 110:e plats i landet (2011: 112, 2010: 87, 2009: 70, 2008: 104) Företagarnas betyg på kommunens service (Betygsindex 1 100) Antal startade företag Antal avslutade företag Kunskap och livslångt lärande (2.3) Minst godkända betyg i minst 16 ämnen Behörig nat.gy.program (3+5 ämnenyrkesprogram) 2012: NKI 68 (2011: 72, 2009: 70 2007:69) 621 2012 (748, 707, 619, 681) 346 2012 (294, 438, 2800, 337) Källa: Bolagsverket (jmf 2011, 2010, 2009 och 2008) 85 % (83) Flickor: 86 (84) Pojkar: 83 (82) 88,7 % (88,6) Flickor: 89,1 (89,3) Pojkar: 88,3 (87,9) Betygsgenomsnitt, elever i de kommunala gymnasieskolorna i Huddinge 14,0 (14,0) Flickor: 14,6 (14,4) Pojkar: 13,5 (13,5) Andel elever i gymnasieskolan med slutbetyg, exkl. individuella programmet 84 % (84) Flickor: 87 (86) Pojkar: 81 (82) Andel elever med högskolebehörighet efter avslutad gymnasieutbildning från de kommunala skolorna i Huddinge 84 (84) Flickor: 88 (86) Pojkar: 80 (82) Mångfald och jämställdhet (2.4) Upplevd diskriminering i samhället uppdelat på kön, ålder och geografiskt område Medel Huddinge: 7 % (7 % 2009) Kvinnor: 7 % (9 %), Män: 7 % (4 %) Flemingsberg: 11 % (13 %) Stuvsta-Snättringe: 2 % (3 %) Ekosystem i balans (2.5) Utsläpp av växthusgas per invånare 2,4 ton/inv 2010 (2,5 2009) Koldioxidutsläpp från tjänsteresor med bil och flyg i kommunala verksamheter Fosforhalt Långsjön: Trehörningen: Orlången (Vidja): Magelungen Drevviken Andel matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker som återvinns genom biologisk behandling 498 ton 2012 (447 2011) 2012: 31 µg/l (2011: 28) 2012: 116 µg/l (2011: 114) 2012: 47 µg/l (2011: 57) 2012: 26 µg/l (2011: 24) 2012: 41 µg/l (2011: 45) 2012: 32,0 % (2011: 32,0) 15
HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Kommentar Ansvarsfullt bostadsbyggande (2.6) Andel ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna Andel invånare som har max 300 meter gångavstånd till ett grönområde som är minst 1000 m 2 Andel invånare som har max 800 meter gångavstånd till ett grönområde som är större än 5 ha Andel invånare som har max 500 m gångavstånd till kollektivtrafikhållplats med en turtäthet på 20 minuter eller bättre i rusningstid Andel upplåtelseformer i befintligt bestånd 2012: 33,4 % (2011: 30,1) 98 % (2011: 99) 88 % (2011: 88) 36 % (2011: 36) 83 % (2011: 83) Hyresrätt 2011: 33 % (2010: 33,3) Bostadsrätt 2011: 25,4 % (2010: 25,3) Äganderätt 2011: 41,6 % (2010: 41,4) Andel hyresrätter Vårby 2011: 78,5 % (2010: 78,5) Segeltorp 2011: 4,2 % (2010: 4,2) Folkhälsa (2.7) Självskattad hälsa Medel Huddinge: 71 % (65 %) Kvinnor: 71 % (63 %), Män: 71 % (68 %) Vårby: 60 % (56 %) Trångsund: 78 % (71 %) Andel bostäder som har max 400 meter gångavstånd till en dagligvarubutik Befolkningsundersökning 2012 (2009) Självskattad psykisk hälsa unga (index max 100) Medel Huddinge: 60 (2010: 62) Flickor: 53 (54) Pojkar: 68 (68) Vårby: 53 Stuvsta-Snättringe: 65 Stockholmsenkäten för unga 2012 Ohälsotal Huddinge total 2011: 19,9 (2010: 21,6, 2009: 26,3) Kvinnor: 23,5 Män: 16,4 Vårby: 34,1 Stuvsta-Snättringe: 8,7 Förvärvsfrekvens Huddinge total 2010 : 76,0 % Kvinnor: 74,6 % Män: 77,3 % Vårby: 58 % Stuvsta-Snättringe 86,6 % Obalanstal Huddinge total: 5,7 (2011: 5,5) Kvinnor: 5,8 (2011: 5,8) Män: 5,7 (2011: 5,3) Vårby: 11,7 (2011 12,5) Stuvsta-Snättringe: 2,6 (2011 2,6) SCB 31/10 2012 (31/10 2011) Internationellt arbete (2.8) Mått under framtagande 16
HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Måluppfyllelse Måluppfyllelsen för Hållbar samhällsutveckling bedöms vara god. Förslag till ny översiktsplan har varit ute på samråd under hösten 2012 och långsiktiga mål för Ett hållbart Huddinge är beslutade och integrerade i Mål och Budget. Alla nämnder har under året arbetat aktivt med miljöfrågor och med att öka andelen ekologisk mat i kommunens verksamheter. En handlingsplan för att förbättra företagsklimatet i Huddinge har tagits fram och utbildningar för att öka servicen till företagarna har genomförts under året. Andelen behöriga elever till gymnasieskolans nationella program från de kommunala grundskolorna i Huddinge har ökat något, men resultaten för gymnasieskolorna ligger på samma nivå som tidigare år. Flera nämnder har börjat integrera arbetet med områdesperspektiv och fokuserar på utvecklingsområdena Flemingsberg och Vårby. Insatser kring generella och riktade uppdrag har överlag utförts väl. Åtta nämnder redovisar god måluppfyllelse och en nämnd godtagbar. God representativ demokrati Goda förutsättningar för Huddinges förtroendevalda är avgörande för den demokratiska processen. I den senaste politikerenkäten gav politikerna sina arbetsförutsättningar betyget 4,0 av 5,0 vilket är ett något lägre betyg än 2011 (4,2). Bedömningen är att nivån är fortsatt hög och att förtroendevalda är nöjda med arbetsförutsättningarna. På initiativ av demokrati- och mångfaldsberedningen anordnades för andra gången Huddinge demokratidagar med syfte att skapa dialog mellan förtroendevalda, invånare, föreningar och kommunala verksamheter med flera. 3 700 personer deltog på de föreläsningar, seminarier, workshops och debatter som arrangerades runt om i kommunen. Ungdomsdelaktigheten förbättrades då 1100 elever förde dialog med politiker på fyra gymnasier. Positivt företagsklimat för fler jobb I Svenskt Näringslivs ranking skedde en marginell förbättring från plats 112 år 2011 till plats 110 år 2012. Huddinge genomförde också en extra servicemätning enligt Stockholm Business Alliance modell, där kommunen tappade i nöjd-kund-index från 72 för två år sedan, till 68 under 2012. Det är första gången sedan servicemätningens start som Huddinge kommun inte ökat sitt värde. Under 2012 har grunden lagts för ett långsiktigt arbete med att förbättra Huddinges företagsklimat. Huddinge kommun deltog i SKL:s och Tillväxtverkets utbildning Förenkla helt enkelt. Utbildningen har involverat över 100 tjänstemän och förtroendevalda och resulterade i en handlingsplan för hur kommunen kan förbättra företagsklimatet i kommunen. Arbetet med handlingsplanen kommer att sträcka sig över flera år. Kunskap och livslångt lärande Huddinges grundskolor har genomgående något högre resultat än riket, men resultaten måste förbättras mycket för att Huddinge ska kunna nå sin vision om att bli topp tre i länet. Ett likvärdighetsprojekt har startats i samarbete mellan förskola och grundskola i syfte att förbättra resultaten i områden med mindre goda studieresultat. Andelen behöriga elever till gymnasieskolans nationella program från de kommunala grundskolorna i Huddinge har ökat något, men resultatet för gymnasieskolan ligger på samma nivå som tidigare år. Resultatet gällande betyg för elever i Svenska för invandrare, SFI, samt grundläggande vuxenutbildning har ökat. Under året har skolinspektionen haft tillsyn som visade att Huddinges förskolor till stor del präglas av omsorg, utveckling och lärande. Mångfald och jämställdhet Befolkningsundersökningen visar att sju procent av Huddinges invånare upplever sig diskriminerade i samhället. Nivån är samma som i föregående mätning men skillnaden mellan män och kvinnor har utjämnats. Flemingsberg har den högsta nivån med elva procent att jämföra med den lägsta noteringen två procent i Stuvsta-Snättringe. För båda områdena är nivåerna något lägre jämfört med föregående mätning. Inom förskole-, grundskole- och gymnasienämnderna pågår arbete med att utveckla planer mot diskriminering och kränkande behandling. Grundskolan har under året tagit fram förslag på hur man ska mäta och följa upp arbetet mot diskriminering och kränkande behandling genom bland annat enkäter. Samtliga nämnder har under 2012 fortsatt att jämställdhetsintegrera sina verksamheter i styrdokument och verksamhetsutveckling. Som exempel så har andelen flickor på mötesplatserna för ungdom ökat jämfört med 2011, men etappmål om att öka andelen manliga låntagare på biblioteken har inte uppfyllts inom kultur- och fritidsnämndens verksamhet. Det kommunövergripande arbetet med jämställdhetsintegrering genom den SKL-finansierade satsningen Hållbar jämställdhet 2 har under året i stort löpt enligt plan. Under året har 13 delprojekt genomförts på förvaltningarna. Ekosystem i balans Det är en utmaning att nå miljökvalitetsnormerna för Huddinges sjöar, där kommunen är en av flera aktörer som kan bidra. 17
HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Andelen matavfall som behandlas biologiskt ligger 2012 på samma nivå som 2011, vilket är förvånande eftersom förbehandlingsanläggningen för biogas togs i drift under 2012. Dessutom är avfallstaxan ändrad 2012 så att det ska vara fördelaktigt för hushåll att sortera ut matavfall. Åtgärderna i klimat- och energiplanen löper i stort enligt plan, med några undantag som ligger efter tidplan. De åtgärder som ligger efter är främst sådana som rör energioch klimatarbete i kommunen som organisation. Arbetet med att implementera miljöledning i ordinarie styrning löper enligt plan, men skiljer sig åt mellan förvaltningarna. För att effektivisera och optimera energianvändningen i kommunens verksamhetslokaler har en kartläggning genomförts under året. Arbetet med att öka andelen ekologiska livsmedel samt säsongsanpassade och närodlade råvaror fortsätter att gå bra. 2012 var kommunen näst bäst i länet och andelen ekologiska livsmedel var 33,4 procent. Kommunerna inom södertörnssamarbetet genomförde under året en utredning avseende effekterna av samordnade varutransporter. Ansvarsfullt bostadsbyggande Nästan alla Huddinges invånare (98 procent) har max 300 meters gångavstånd till ett grönområde som är minst 1000 kvadratmeter. Det är en minskning med en procent från 2011. Mått om närhet till stora grönområden, dagligvarubutik och kollektivtrafikstråk ligger på samma nivåer som för 2011. Mått för blandade upplåtelseformer visar på stora skillnader mellan olika kommundelar. Vårby har över 78,5 procent hyresrätter medan Segeltorp har 4,2 procent hyresrätter. I Huddinge som helhet har andelen hyresrätter minskat och andel bostadsrätter och äganderätter har ökat något. Under 2012 har kommunen arbetat för fler studentbostäder. Exempelvis har en förfrågan gått ut till intressenter om byggande av 400 studentbostäder i Flemingsberg. Folkhälsa Mätresultatet för måttet självskattad allmän hälsa för vuxna visar att skillnaderna i hälsa består. Folkhälsan i Huddinge kommun är ojämlikt fördelad. Det finns tydliga hälsoskillnader mellan boende i olika kommundelar. Den självskattade psykiska hälsan hos unga visar på skillnader mellan både kommundelar och kön. Det är en väsentligt lägre andel unga i Vårby, och då främst flickor, som skattar sin psykiska hälsa som god. Mått för ohälsotal, förvärvsfrekvens och obalanstal visar på avsevärt sämre resultat i Vårby samtidigt som utvecklingen i Huddinge som helhet förbättras något. I Samkraft Huddinge samverkar förvaltningar med omgivande samhället för att minska kriminalitet, missbruk och psykisk ohälsa bland barn och unga i Huddinge. Samkraft finansierar sektorsövergripande insatser för barn och ungdomar som har förebyggande karaktär. En gemensam webbplats har etablerats. Stöd och utbildningsinsatser anordnades under 2012 i samverkan med Samkrafts-team, som finns i Huddinges olika delar. 18
ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Erfarenhetsutbyte och engagemang på kompetensmässa Den 27 och 28 november arrangerades för första gången en intern kompetensmässa för personalen på social- och äldreomsorgsförvaltningen. Syftet med mässan var att erbjuda möjligheter att ta del av andras engagemang och kreativitet, lära sig nya saker, knyta nya kontakter och lägga grunden för framtida samarbeten, upptäcka delar av verksamheterna som man inte kände till samt beröras av en inblick i andras vardag. Eftersom vi är en stor förvaltning som spänner över många olika verksamheter kändes det viktigt att öka den interna kännedomen om varandra och det arbete som bedrivs, säger projektledare Therese Hellman. Det var hon, som tillsammans med en projektgrupp bestående av utvecklingsledare från olika verksamhetsgrenar, en kommunikatör och en administrativ samordnare fick uppdraget av förvaltningens ledningsgrupp att realisera mässan. Under dagarna bjöds det på seminarier och montrar där ett stort antal av verksamheterna valde att visa upp sig. Bland annat kunde besökarna lyssna till Sara-teamet som berättade om tecken på och konsekvenser av hedersrelaterat våld och förtryck, Kvinnofridsteamet som berättade om våldets mekanismer, Lilla Rosenhills personal som berättade om sin verksamhet där barn med stora psykosociala svårigheter får anpassad studiegång, och JobbForum Kompassen som talade om yrkesutbildningar för arbetslösa. Åhörarna kunde också få konkreta tips om bland annat anpassning av information för personer med särskilda behov, och vad som gäller för offentlighetsprincipen, allmänna handlingar och sekretess. Det var så gott som fullsatt båda dagarna. Över 300 besökare tog del av de 19 seminarierna och 23 montrarna på Folkes konferens i centrala Huddinge. På mässgolvet fanns även försäljning av verksamhetens egenproducerade saker, tillverkade av brukare inom socialpsykiatrin och funktionshinderområdet. Det blev verkligen succé, och det har varit jätteroligt att se allas engagemang. Jag har fått mycket fin och positiv feedback på mässan från alla håll, både från deltagare och besökare, och många vill att den ska återkomma med jämna mellanrum. Tanken är att göra om den, kanske vart annat år, avslutar Therese. En av montrarna på socialoch äldreomsorgsförvaltningens kompetensmässa. 19
ATTRAKTIV ARBETSGIVARE God prestationsnivå hos både chefer och medarbetare Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Kommentar Ledarskap (3.3) Står för det samlade resultatet av svaren från delfrågorna effektivitet, återkoppling, ledarskap, målkvalitet Mätskala 1-100 Medarbetarenkät Ledarskapsprofil Kvinnor Män 68,9 69,3 67,4 Riktvärde 68 Vilja och förmåga (3.1) Står för det samlade resultatet av svaren från delfrågorna delaktighet, socialt klimat, lärande i arbetet, medarbetarskap Mätskala 1-100 Medarbetarenkät Medarbetaprofil Kvinnor Män 76,3 76,5 75,8 Riktvärde 75 Förutsättningar (3.2) Står för det samlade resultatet av medarbetarenkäten Medarbetarenkät Prestationsnivå Kvinnor Män 6,5 % 2012 (6,1 %) 7,0 % 2012 (6,6 %) 4,3 % 2012 (4,3 %) Riktvärde 70 Sjukfrånvaro (%) Kvinnor Män 70,9 71,2 69,8 Sjukfrånvaro 2012 Korttidsfrånvaro 0 14 dagar (%) Kvinnor Män 2,6 % 2012 (2,5 %) 2,7 % 2012 (2,6 %) 2,2 % 2012 (2,1 %) Sjukfrånvaro 2012 2012 års medarbetarenkät är ny till sin uppbyggnad och därmed finns inga jämförelsevärden för föregående år. Enkäten är vetenskapligt baserad och mäter de viktigaste faktorerna som påverkar arbetsgruppens hälsa, engagemang samt prestationsförmåga i stort. Varje förbättringsområde har ett vetenskapligt framtaget riktvärde. För att påvisa positiva värden måste man ligga över riktvärdet. Måluppfyllelse Den samlade bedömningen för målet Attraktiv arbetsgivare är att måluppfyllelsen för året är god. Huddinge kommuns samlade resultat av medarbetarenkäten, den så kallad prestationsnivån, ligger på 70,9 (71,2 för kvinnor och 69,8 män) och ska ses som ett bra resultat i jämförelse med riktvärdet på 70. Även resultaten för ledarskapsprofilen och medarbetarprofilen ligger över riktvärdena. Däremot har sjukfrånvaron ökat jämfört med föregående år. Måluppfyllelsen för respektive nämnd varierar från godtagbar till mycket god. I årets medarbetarenkät är de starkaste områdena medarbetarkraft, effektivitet, socialt klimat, lärande i arbetet och återkoppling. Områden som har utvecklingspotential är arbetstakt, delaktighet, ledarskap och medarbetarskap. Områden med stort förbättringsbehov är målkvalitet och arbetsrelaterad utmattning. Den totala sjukfrånvaron har ökat något jämfört med föregående år. Ökningen finns i kvinnornas sjukfrånvaro. Även den korta sjukfrånvaron har ökat något jämfört med föregående år. Ledarskap Ett gott ledarskap är avgörande för att nå ett bra resultat i verksamheten. Huddinge kommuns chefer får ett bra resultat för ledarskapsprofilen, 68,9 (69,3 för kvinnor och 67,4 för män) att ställas mot riktvärdet på 68. Genom att analy- 20
ATTRAKTIV ARBETSGIVARE sera de delområden som ingår i ledarskapsprofilen - effektivitet, återkoppling och ledarskap kan man se att cheferna är tydliga i sin kommunikation, konsekventa i sitt agerande, har tydliggjort hur målen ska uppnås och ger medarbetarna möjlighet att utveckla sin kompetens. Delområdet målkvalitet uppvisar dock förbättringspotential. Viktigt är att målen blir tydliga, realistiska och utvärderingsbara för den enskilde medarbetaren. Ett kommunövergripande rekryteringscentrum för chefstillsättningar har inrättats under året och innefattar samarbete över förvaltningsgränser för ett gemensamt professionellt stöd kring chefsrekrytering. Vilja och förmåga Medarbetarskapet ska kännetecknas av motivation och engagemang, professionalism, ansvars- och servicekänsla samt en vilja att utvecklas och att bidra till verksamhetens utveckling och kvalitet. Huddinge kommun har engagerade medarbetare med medarbetarprofil som ligger på 76,3 (76,5 för kvinnor och 75,8 för män) att ställas mot riktvärdet 75. Resultatet i medarbetarenkäten avseende medarbetarprofilen överstiger med andra ord riktvärdet. Förutsättningar För att medarbetare och chefer ska kunna bidra med sin vilja och förmåga krävs att kommunen som arbetsgivare ger rätt förutsättningar för att utveckla och ta tillvara medarbetarnas engagemang. Detta ställer krav på ett långsiktigt strategiskt arbete med insatser för kompetensutveckling, inflytande och delaktighet, aktiv lönepolitik och jämställdhet och mångfald. Kompetensutvecklingsinsatser som drivits under året är till exempel satsningar på att öka andelen behöriga lärare och förskolelärare, chefsutvecklingsinsatser och projektledarutbildning. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har också genomfört en intern kompetensmässa för erfarenhetsutbyte och kompetensbreddning. Kommunens samlade resultat av medarbetarenkäten, den så kallade prestationsnivån, ligger på 70,9 (71,2 för kvinnor och 69,8 män) och ska ses som ett bra resultat i jämförelse med riktvärdet på 70. Prestationsnivån är ett viktat mått för hälso- och prestationskapacitet och motsvarar Nöjd-Medarbetar-Index, NMI. Dock visar medarbetarenkäten att upplevelsen av arbetsrelaterad utmattning ligger högre än riktvärdet. Sjukfrånvaron Den totala sjukfrånvaron har ökat från 6,1 procent till 6,5 procent (7,0 procent för kvinnor och 4,3 procent för män) jämfört med föregående år. Ökningen i sjukfrånvaron finns hos kvinnorna. Även den korta sjukfrånvaron har ökat något i jämförelse med föregående år. Ökningen är störst hos förskolenämnden samt inom socialoch äldreomsorgsförvaltningen. Förskolenämnden har den högsta totala sjukfrånvaron med en sjukfrånvaro på 7,6 procent. På barn- och utbildningsförvaltningen pågår en satsning om hälsosamt ledarskap för förskolechefer. En särskild utbildningsserie om att hantera hot och våldssituationer pågår på social- och äldreomsorgsförvaltningen och vänder sig till medarbetare inom de mest utsatta delarna av verksamheten. Jämställdhet och mångfald Jämställdhets- och mångfaldsarbete är viktigt för att alla anställda i Huddinge kommun ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. En ny jämställdhets- och mångfaldsplan för åren 2012-2014 har beslutats under året. 82 procent av medarbetarna med barn under 12 år anser att arbetsplatsen underlättar att förena arbete med föräldraskap. 21
SUND EKONOMI Starka och stabila finanser Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Kommentar Budgethållning (4.1) Långsiktig balans (4.2) Nämndernas utfall i förhållande till budget (mnkr) Finansiellt årligt mål: positivt resultat exkl. exploateringsvinst (mnkr) +5 (2011: 0) +154 (2011: +134) Konsolidering, genomsnittligt resultat, 4,9 (2011: 4,1) exkl. exploateringsvinst, senaste treårsperioden i förhållande till eget kapital (%) Successivt minskat skatteuttag (4.3) Kommunens placering, finansiell profil bland Södertörnskommunerna Investeringsutrymme, investeringar i förhållande till summan av avskrivningar och årets resultat, senaste treårsperioden (bör inte överstiga 100 procent över en treårsperiod) Kommunal skattesats (öre per skattekrona) 1:a 2011 (2010: 1:a) 74 (2011: 60) 19,95 (2011: 19,95) Måluppfyllelse Nämndernas utfall i förhållande till budget visar ett plus på 5 mnkr 2012. Nämnderna har sammantaget redovisat överskott sju av de senaste åtta åren. Sex av nio nämnder bedömer sin måluppfyllelse som god eller mycket god. Två nämnder har en godtagbar måluppfyllelse och en nämnd ej godtagbar. Kommunens resultat är positivt, såväl inklusive som exklusive exploatering, och konsolideringen för de tre senaste åren ligger klart över den reala utvecklingen av det egna kapitalet. Kommunen är fortsatt etta vid en jämförelse av Södertörns kommuners finansiella nyckeltal. Måluppfyllelsen för Sund ekonomi är sammantaget över den planerade nivån och bedöms därför som mycket god för 2012. Budgethållning Nämndernas utfall i förhållande till budget visar ett plus (5,0 mnkr) med en budgetomslutning om 4 493 mnkr. Sex av nio nämnder har klarat målet om ett nollresultat. Socialnämnden har en negativ avvikelse på 3 procent av budget. Övriga nämnder har mindre negativa avvikelser. Överskotten för förskolenämnden (12,7 mnkr) och gymnasienämnden (7,9 mnkr) beror i huvudsak på att antalet barn/elever blev färre än planerat. Kommunstyrelsens överskott (12,4 mnkr) orsakas främst av vakanser och att ett antal projekt inte slutförts. Grundskolenämnden har fortfarande enheter som inte har en ekonomi i balans. Eftersom grundskolan är den största verksamheten är det av stor vikt för kommunens totala budgethållning att nämnden har en balanserad budget. Socialnämndens underskott (-23,7 mnkr) orsakas av höga kostnader för försörjningsstöd, ökade kostnader för placeringar samt nytt ersättningssystem inom funktionshinder. Nämnden har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med dessa avvikelser som inte bedöms vara några strukturella underskott. Den samlade bedömningen av nämndernas budgethållning blir att de har en god måluppfyllelse. Långsiktig balans Det positiva resultatet exklusive exploateringsvinster för 2012 uppgår till 154 mnkr vilket är 116 mnkr högre än det budgeterade resultatet som var 38 mnkr. Måluppfyllelsen kan därför anses vara mycket god. I förhållande till föregående år är resultatet 21 mnkr högre när exploateringsvinsterna räknas bort. Inkluderas dessa fås ett resultat som är 72 mnkr lägre än för 2011. Konsolideringen förstärktes något under 2012 till 4 procent. Förklaringen är att resultatutvecklingen blev högre för den senaste treårsperioden. En konsolidering på över 2 procent är en mycket bra nivå som ligger klart över den reala utvecklingen av det egna kapitalet. Måluppfyllelsen kan därför anses vara mycket god. Under året genomfördes en uppföljning av kommunens kreditvärdering, genom Standard & Poor, varvid kommunen behöll näst högsta kreditbetyg: AA+. 22
SUND EKONOMI Nämndernas samlade måluppfyllelse av långsiktig balans kan också anses som mycket god. Enligt kommunens nya regelverk för balansering av resultat har storleken på nämndernas egna kapital begränsats till maximalt 3 procent av budgetomslutningen från och med 2012. Det samlade egna kapitalet för nämnderna uppgår till 103 mnkr (exkl. balanserat resultat för 2012), vilket utgör drygt 2 procent av budgetomslutningen. Samtliga nämnder har ett positivt eget kapital. Resultatet för kommunens placering bland Södertörnskommunerna av finansiella nyckeltal för perioden 2009-2011 (gjord av KFI-kommunforskning väst) visar att Huddinge har starka värden för samtliga finansiella mått som ingår i analysen (skattesats, resultatnivå, långsiktig resultatnivå tre år, kortsiktigt finansiellt handlingsutrymme och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme). Huddinge uppvisade en förstärkt resultatnivå under perioden. Kommunens resultat låg 2011 på en sådan nivå att den kan anses uppfylla grundläggande krav på god ekonomisk hushållning i en kommun. Vad som bör förstärkas de kommande åren är soliditeten. Från år 2012 bedöms hur stora investeringarna är i förhållande till summan av avskrivningar och årets resultat. Måttet bör helst inte överstiga 100 procent för att vara optimalt. Under 2012 överskreds gränsen eftersom investeringar ökade kraftigt. Sett över den senaste treårsperioden uppgår måttet till 74 procent. Sammantaget bedöms måluppfyllelse som mycket god mot bakgrund av att alla mått ligger på samma eller högre nivå jämfört med förra året. Successivt minskat skatteuttag För att Huddinge ska fortsätta vara en attraktiv kommun att bo och verka i måste skattesatsen upplevas som rimlig. På sikt bör kommunen ha en skattesats som i vart fall inte överstiger genomsnittet bland länets kommuner. Detta ska ske i en ansvarfull takt så att verksamheterna samtidigt kan utvecklas och bli bättre. Kommunalskatten ska sänkas genom att verksamheterna blir effektivare. Trots att Huddinge har en förhållandevis stark ekonomi har bedömningen varit att ekonomiska förutsättningar saknats för ytterligare sänkning varför målet har varit att behålla nuvarande nivå. 23
EFFEKTIVA PROCESSER Fortsatt fokus på processutveckling utifrån kundens behov Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Kommentar Huvudprocesser (5.1) Övriga prioriterade processer (5.2) Effektiv styrning och uppföljning av kommunens verksamheter Nöjda chefer och politiker Mätmetod ska utarbetas Effektiv och rättssäker upphandling Köp från avtal 79,4 % (81,4 %) 2012, LIS Väl utvecklad e-förvaltning Antal e-tjänster kommunen utvecklar 0 st 2012 (2011: 9 st) Mått avvecklats i Mål och budget 2013 Väl fungerande kompetensförsörjningsprocess Följs inte på KF-nivå Hög tillgänglighet till kommunen och kommunens tjänster Svarstider per telefon E-postmätning andel där kommunen svarar inom två dygn 21 sekunder medelväntetid 78 % (80 %, 74 %, 81 %) JSM Telefront e-postmätning april 2012 (jmf 2011, 2009, 2008) Väl fungerande extern kommunikation Följs inte på KF-nivå Processorientering (5.3) Nämnderna har identifierat sina viktigaste verksamhetsprocesser 3 av 9 nämnder Måluppfyllelse Det strategiska målet Effektiva processer fokuserar på hur verksamheten organiseras, bedrivs och utvecklas för att producera de kommunala tjänsterna. Kommunens samlade måluppfyllelse bedöms som godtagbar. Genomförda åtgärder ligger under förväntningar och planer för perioden. Bland mätresultaten så är det ett mått som sticker ut, att bara tre av nio nämnder har identifierat sina viktigaste verksamhetsprocesser. Det visar på att fortsatt processorientering behövs i kommunen för att främja effektiva tjänster och en flexibel och omvärldsanpassad organisation. Fem nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god, medan fyra gjorde bedömningen att den var godtagbar. Flera nämnder har kommit långt med mål och mått som tydliggör nämndens ambitioner för målet Effektiva processer, men det saknas fortfarande mål och mått på många håll. Nämndernas insatser Under 2012 har kommunstyrelsen tagit ytterligare steg för att driva på utvecklingen från förvaltande organisation till en modern och flexibel utvecklande organisation. En omorganisation har genomförts inom kommunstyrelsens förvaltning och förberedelser har gjorts för att inrätta ett projektkontor under 2013. En handlingsplan har beslutats som pekar ut de viktigaste stegen för att bygga en väl fungerande e-förvaltning under de närmsta åren. Social- och äldreomsorgsnämnderna har infört ett system för tid- och insatsmätning gällande insatser inom kundval. Inom funktionshinderområdet så är den kommunala utföraren klar med införandet och sex utförare inom hemtjänst har börjat använda systemet. Resterande utförare börjar använda systemet under 2013. Ett exempel på nyskapande initiativ för att främja verksamhetsutveckling är den kompetensmässa som social- och äldreomsorgsförvaltningen genomförde under två dagar i slutet av november. Under dagarna bjöds på seminarier och en utställning där ett stort antal av nämndernas verksamheter visade upp sig. Dagarna erbjöd många möjligheter att ta del av andras engagemang och kreativitet, lära sig nya saker, knyta nya kontakter och lägga grunden för framtida samarbeten, upptäcka delar av verksamheterna som man inte kände till och beröras av en inblick i andras vardag. 24
EFFEKTIVA PROCESSER Utbildningsnämnderna har under året fortsatt arbetet med att införa en ny process för det systematiska kvalitetsarbetet som både uppfyller kraven från den skollag som kom 2011 och kommunens kvalitetsstrategi. De olika skolformerna har kommit olika långt och rapporterar viss inkörningsproblematik, men också att det nya upplägget ökar kontinuiteten och systematiken i kvalitetsarbetet och att skolchefer uppskattar det nya arbetssättet. Grundskolenämnden har dessutom utvecklat processen med hjälp av IT-stöd genom att sammanställningar, information och underlag till analys finns tillgängliga i kommunens lednings- och informationssystem (LIS). Samhällsbyggnads- och miljönämnderna har fortsatt sina satsningar på att effektivisera processer och kvalitetssäkra tjänster. Miljötillsynsavdelningens samtliga processer är nu kartlagda. Miljönämndens deltagande i miljösamverkan Stockholms län (ett jämförelsesamarbete med länets övriga miljöförvaltningar) visar att Huddinge har korta handläggningstider jämfört med länet. Däremot visar samhällsbyggnadsnämndens deltagande i stadsbyggnadsbench att Huddinge med index 46 ligger under medelvärdet (50) i en nöjd-kund-undersökning riktad mot byggherrar. Kultur- och fritidsnämndens satsningar på bibliotekets webbplats och e-tjänster har resulterat i en glädjande stor ökning av antalet unika besökare på webben. Biblioteken har också ökat öppethållandet vilket resulterat i ökningar i besöks- och utlåningssiffror. Andra satsningar på IT och e- förvaltning som gjorts är trådlösa nätverk på samtliga bibliotek och mötesplatser för unga samt en stor kampanj till kommunens samtliga hushåll under våren, där e-tjänster och bibliotekens digitala erbjudande lyftes fram. En nyinrättad tjänst med fokus på digital delaktighet har tillsatts. Fortsatt ökad processorientering i kommunen behövs för att främja effektiva tjänster och en flexibel och omvärldsanpassad organisation. Under 2013 genomförs en utbildnings- och utvecklingssatsning riktad mot samtliga förvaltningar för att stärka måluppfyllelsen under målet Effektiva processer. Syftet är att få en bättre och kostnadseffektivare verksamhet. Fortsatt utveckling av intern kontroll Modern intern kontroll fokuserar på styrning, riskhantering, åtgärdsplaner och kontroller för att säkerställa att verksamheten sköts ändamålsenligt och effektivt utifrån verksamhetens mål. Att lagar, förordningar och kommunfullmäktiges beslut följs samt att finansiell och ekonomisk administration och rapportering är rättvisande. Syftet är att säkra en effektiv förvaltning och minska risken för allvarliga fel i det dagliga arbetet. I Huddinge integreras arbetet med intern kontroll i planerings- och uppföljningsprocessen genom redovisning av vidtagna åtgärder i delårsrapporter och verksamhetsberättelse. Nämnderna har kommit olika långt i arbetet med intern kontroll och det finns även fortsatt ett stort behov av samordning och stöd. Under 2011 beslutade därför kommunfullmäktige om ett nytt reglemente för intern kontroll. Det ledde under 2012 till en kommungemensam form och struktur för nämndernas planer för intern kontroll inför 2013. Samtliga nämnder redovisar i verksamhetsberättelserna uppföljning av arbetet med intern kontroll. 25
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI Finansiell analys Sammanfattning Huddinge kommun redovisar ett positivt resultat med 154 (134) mnkr, vilket är en god marginal över det ekonomiska målet som var 38 mnkr. I förhållande till det statliga balanskravet där även exploateringsvinster inräknas, uppgår resultatet till 172 (245) mnkr. Resultatnivån ligger för åttonde året i rad på en god nivå. Utfallet av skatter och utjämning blev 18 mnkr högre än budgeterat genom en relativt bra utveckling av skatteunderlaget i riket. Finansnettot visar överskott på 26 mnkr mot budget främst till följd av försäljning av värdepapper som ett steg i omallokeringen av kommunens pensionsportfölj. Verksamhetens nettokostnader ökar med 3,5 procent jämfört med 2011. Det är något lägre än den genomsnittliga ökningstakten för de senaste fem åren som är 4,6 procent. Skatteintäkter och utjämning ökar 3,3 procent. Det är också lägre än den genomsnittliga ökningen för skatterna de senaste fem åren som uppgår till 4,9 procent. God ekonomisk hushållning Kommuner ska enligt kommunallagen ange mål och riktlinjer för ekonomi och verksamhet, vilket är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Huddinge kommuns finansiella mål för god ekonomisk hushållning lyder: Årets resultat ska vara positivt exklusive exploateringsvinster. Denna resultatnivå är en skärpning i förhållande till det statliga balanskravet. Etappmålet för 2012 var ett resultat på 38 mnkr. Eftersom årets resultat uppgår till 154 mnkr anses målet vara uppfyllt. Verksamhetsmål som är kopplat till de två övergripande målen finns redovisade i nämndernas verksamhetsberättelser. Insatser för att nå dessa mål och de tre strategiska målen finns beskrivna på sidorna 9-24 En samlad bedömning av de finansiella målen och verksamhetsmålen är att måluppfyllelsen anses vara god och att kommunen därmed uppfyller kriterierna för god ekonomisk hushållning. Omvärldsanalys Svag global utveckling 2012 Under 2012 har världsekonomin präglats av den ekonomiska krisen. Under året har den europeiska centralbanken, EU och enskilda europeiska länder vidtagit politiska åtgärder som ökat de finansiella marknadernas förtroende för statsfinanser och banker i Europa. Däremot blev hushållens framtidsförväntningar inte bättre, snarare sämre. Förstärkningen av statsfinanserna i euroområdet kräver höjda skatter samt nedskärningar av offentlig service, vilket leder till förlorade arbetstillfällen. Även tillväxten i länderna utanför OECD-området har bromsats in sedan 2010 på grund av åtstramande stabiliseringspolitik 2010 och 2011. Under 2012 har stabiliseringspolitiken dock lagts om i mer expansiv riktning och centralbankerna i Kina, Brasilien och Indien har sänkt styrräntorna. Det finns också utrymme för en ännu mer expansiv penningpolitik i dessa länder. Förtroendet bland hushåll och företag steg under andra halvan av 2012. Sammantaget väntas BNP gradvis stiga under första halvan av 2013 vilken kommer att bidra till återhämtning i OECDländerna 2013. De svåra skuldproblemen i många euroländer belastar euroområdet 2012. Den grekiska skuldsituationen är fortsatt problematisk och under året har nya åtgärdsplaner tagits fram för att lätta den grekiska skuldbördan. Samtidigt har åtgärder vidtagits för att minska oron på de finansiella marknaderna. Tillväxten i euroområdet väntas bli fortsatt svag den närmaste tiden. Om däremot inga nya problem med skuldhanteringen dyker upp är det sannolikt att tillväxten repar sig under 2013. Stram finanspolitik kommer dock att hålla tillbaka tillväxten med cirka en procent av BNP 2013. För länderna utanför Europa ser det mycket ljusare ut. Den amerikanska ekonomin har utvecklats relativt väl 2012. Förväntningarna på den närmaste framtiden är dock splittrade. Tillverkningsindustrins inköpschefer är negativa medan övriga näringslivet har en positiv syn på framtiden. Den amerikanska ekonomin saknar dock inte orosmoln. BNP-tillväxten i USA väntas bli 1,9 procent 2013. Den svaga utvecklingen i Europa har även drabbat tillväxtländernas ekonomier. I Kina föll BNP-tillväxten andra halvan av 2012. Avmattningen beror på minskad global efterfrågan samt på tidigare gjorda åtstramningar i syfte att dämpa inflationstrycket. Det finns dock tecken på en viss återhämtning av tillväxten i industriproduktion och detaljhandel. BNP-tillväxten väntas ligga på cirka 8 procent de närmaste åren, vilket är betydligt långsammare än hittills under 2000-talet. 26
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI Ljusglimtar i svensk ekonomi Under de tre första kvartalen 2012 visar den svenska ekonomin en relativt god tillväxt. Inte många länder i Europa har under motsvarande period kunnat uppnå en tillväxt på dryga två procent. I slutet av 2012 nådde dock den negativa utvecklingen i omvärlden även Sverige. BNPtillväxten för helåret 2012 uppgår till 0,8 procent (i faktiska tal) jämfört med 2011. Efter årsskiftet har utsikterna i omvärlden äntligen ljusnat och riskerna för en djupare recession dämpats. Den svenska exporten väntas återhämta sig 2013. För helåret 2013 väntas BNP växa med 1,4 procent. Arbetslösheten stiger och sysselsättningen viker nedåt Arbetsmarknaden har stått emot försvagningen i omvärlden väldigt bra och endast försämrats marginellt. Antalet sysselsatta ökade med 7 000 personer 2012 men samtidigt steg också arbetslösheten till följd av ett ökat utbud av arbetskraft. I december 2012 uppgick sysselsättningsgraden, andelen sysselsatta i förhållande till hela befolkningen, till 65,4 procent. Sysselsättningsgraden väntas falla 2013. Det beror på att befolkningen mellan 15 och 74 år beräknas växa med 0,6 procent per år enligt SCB, medan antalet sysselsatta i stort sett förväntas bli oförändrat. I december 2012 uppgick arbetslösheten till 7,4 procent men väntas fortsätta stiga till 8,3 procent 2013. När efterfrågan återhämtar sig ökar företagen sin produktion främst genom att utnyttja befintlig personal. Lågt inflationstryck och lägre reporänta Under hela 2012 har inflationen mätt med KPIF (KPI med fast bostadsränta) legat på cirka en procent. Den största bidragande faktorn till det stora och snabba fallet i inflationen har sannolikt varit kronförstärkningen under sommaren 2012. Både energi- och livsmedelspriserna har legat lägre än förväntat. Med anledning av den svaga efterfrågeutvecklingen i detaljhandeln väntas företagen inte höja priserna särskilt mycket den närmaste tiden och därmed kommer inflationen att ligga på låg nivå även 2013. Låg inflation och svag efterfrågan med fallande resursutnyttjande som följd innebär att ekonomin behöver stimuleras av en ännu mer expansiv penningpolitik. Riksbanken sänkte reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,0 procent i december 2012. Enligt Riksbanken väntas reporäntan ligga kvar på denna nivå även 2013. Årlig procentuell förändring 2010 2011 2012 BNP till marknadspris 5,6 4,5 0,8 BNP kalenderkorrigerad 5,5 4,5 1,2 Antal sysselsatta 1,1 2,1 0,6 Arbetslöshet, inkl. heltidsstudier 7,4 7,5 7,7 Arbetade timmar totalt 2,0 1,3 0,4 Timlöner hela ekonomin 2,6 2,6 3,2 Timlön kommuner 2,9 2,6 3,0 KPI 1,3 3,0 0,9 KPIF (med fast bostadsränta) 1,6 1,4 1,0 Reporänta (vid årets slut) 1,3 1,8 1,0 Tioårig statsobligationsränta (vid årets slut) 2,8 1,7 1,6 Procent avser arbetslöshet, reporänta samt tioårig statsobligation, övriga nyckeltal visar årlig procentuell förändring. (Källa: Konjunkturinstitutet). Starkare arbetsmarknad i Huddinge Enligt siffror från Arbetsförmedlingen uppgick den öppna arbetslösheten i Huddinge i december 2012 till 3 procent eller 1 953 personer. Detta kan jämföras med december 2011, då arbetslösheten var 3,2 procent eller 2 134 personer. Sett över året har arbetslösheten pendlat mellan 3,2 och som lägst 2,9 i november. Sen juni har den öppna arbetslösheten varit lägre i Huddinge än i länet i övrigt. Det är första gången sen 2006 som kommunen har en lägre arbetslöshet än länet under en längre sammanhängande period. Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) har ökat något, i december 2012 var den 2,6 procent jämfört med 2,3 samma period 2011. 27
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI Huddinge blir 100 000 invånare I slutet av juni passerade kommunen gränsen och blev 100 000 invånare, något tidigare än prognostiserat. Vid årsskiftet 2012/2013 hade Huddinge kommun 101 010 invånare. Under 2012 ökade befolkningen med cirka 1 961 personer eller 2 procent. In- och utflyttningen blev i stort som förväntat och slutade med en nettoökning med cirka 1 090 individer. Det positiva flyttnettot förklaras helt av inflyttning från utlandet. det ekonomiska målet som var 38 mnkr. Främsta orsaker till det goda resultatet är återbetalning av inbetalda premier för avtalsförsäkringar år 2007 och 2008 (66 mnkr), högre skatteintäkter än beräknat samt relativt måttliga kostnadsökningar. Under 2012 har antalet barn i förskoleåldern (1-5 år) ökat och blivit 74 fler. Antalet barn i åldrarna 6-9 år ökade med 289 och 10-15 år ökade med 120 individer. Antalet ungdomar i gymnasieåldern (16-18 år) minskade med 170 personer. Gruppen ålderspensionärer över 65 år ökade med 530 personer, varav 105 är 80 år och äldre. Under den kommande femårsperioden väntas antalet individer öka i samtliga åldersgrupper, utom för unga vuxna (19-24) där ingen markant förändring förväntas. De grupper som väntas öka mest är barn i åldern 10-15 samt ålderspensionärer över 80 år. Förändring i % Utfall Prognos Ålder 2008-2012 2013-2017 0 2,0% 3,5% 1-5 8,7% 2,2% 6 19,9% 3,1% 7-9 17,1% 8,9% 10-12 7,6% 13,0% 13-15 -10,8% 12,4% 16-18 -4,1% 3,5% 19-24 12,4% -0,4% 25-64 5,5% 6,6% 65-79 18,6% 7,2% 80-w 11,8% 10,3% Summa 7,2% 6,2% Resultat och kapacitet Resultatet för 2012 blev plus 173 mnkr, vilket är cirka 72 mnkr lägre än förra året. Exklusive exploaterings- och realisationsvinster uppgår resultatet till 154 mnkr, 21 mnkr högre än förra året. Årets resultat har en god marginal över Exploateringsvinsterna uppgår till 17 mnkr och understiger budget med 73 mnkr. Orsaken beror på att försäljningar inte har genomförts utan blivit uppskjutna. Exempelvis har den planerade försäljningen i Flemingsbergsdalen inte skett under året (26 mnkr). Verksamhetens nettokostnader ökade med 3,5 procent (4,8 procent). Personalkostnaderna uppgick till 2 766 mnkr (2 643 mnkr) vilket är en ökning med 4,6 procent mot förra året. Kostnader för köpt verksamhet ökade med 7 procent till 1 288 mnkr (1 203 mnkr). Den tredje största posten, lokalkostnader, ökade med 1,9 procent till 561 mnkr (550 mnkr). Nettokostnadsökningen för nämnderna jämfört med förra året uppgår till 4,7 procent (4,4 procent). En ganska god tillväxt av skatteunderlaget gör att skatteintäkter och utjämning ökar med 3,3 procent eller 144 mnkr jämfört med förra året. De fem senaste åren har genomsnittsökningen legat på 4,8 procent. Finansnettot visar ett positivt utfall på 79 mnkr, ett överskott med 26 mnkr mot budget, till följd av försäljning av värdepapper som ett steg i omallokeringen av kommunens pensionsportfölj (17 mnkr) samt god likviditet och bra avkastning på placeringar. Resultatutveckling Kommunens positiva resultatutveckling fortsätter. För åttonde året i rad redovisas ett stabilt positivt resultat. Den resultatnivå som bör följas över tiden är resultat exklusive exploateringsvinster, vilket är lika med kommunens ekonomiska mål. Analysen visar att detta resultat sammanlagt uppgår till 646 mnkr för femårsperioden 2008-2012. Resultatmarginalen (årets resultat i förhållande till skatteintäkter och utjämning) har de senaste fem åren legat på 28
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI eller över nivån för god ekonomisk hushållning (2 procent av skatt och utjämning). Resultatmarginal, Mnkr 2008 2009 2010 2011 2012 Resultat före extraordinära poster 170,0 119,0 243,6 245,3 172,7 Resultat enligt balanskravet 169,9 118,6 243,5 244,5 171,8 Resultat enligt ekonomiskt mål 87,7 74,4 195,9 133,7 154,4 Resultatmarginal 2,3% 1,9% 4,6% 3,1% 3,4% Några förklaringar till utvecklingen är sänkt kostnadsökningstakt och bättre budgethållning genom att nämnderna successivt effektiviserat sin verksamhet. En omvärldsfaktor är att den ekonomiska tillväxten i landet, trots omständigheterna i världsekonomin, inneburit god tillväxt av skatteunderlaget och därmed ökade skatteintäkter. Under 2010 genomförde nämnderna en effektivisering med 2 procent. Det återbetalda statliga konjunkturstödet (120 mnkr) förstärkte resultatet för 2011 och de återbetalda försäkringspremierna från AFA försäkringar (66 mnkr) förbättrade resultatet för 2012. En större negativ effekt under perioden har varit pensionsskuldsförändringen 2011 (förändrad diskonteringsränta) som försämrade resultatet (32 mnkr). Balanskravet Årets resultat enligt balanskravet uppgår till 171,8 mnkr. Vid avstämning mot balanskravet har realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar eliminerats från resultatet. Åren 2004-2006 avsattes totalt 250 mnkr som omstruktureringskostnad för framtida ökade pensionskostnader. Även om dessa öronmärkningar inte är resultatpåverkande har de räknats bort i resultatutredningen eftersom de i en framtida utredning kommer att kunna tillgodoräknas vid inlösen av pensionsåtagandet. Det ackumulerade balanserade resultatet uppgår till 1 283 mnkr. Resultatutredning, balanskravet, Mnkr 2008 2009 2010 2011 2012 nettokostnad av skatter och bidrag ska således inte överskrida 98 procent. Verksamhetens nettokostnader inklusive exploateringar, tog i anspråk 98 procent av skatteintäkter och bidrag 2012. Det betyder att de löpande intäkterna väl täcker de löpande kostnaderna. Relationen mellan kostnader och intäkter har försvagats mot förra året. Två händelser påverkade relationen både positivt och negativt under 2012. Dels sjönk exploateringsintäkter kraftigt (-110 mnkr) jämfört med förra året och dels fick kommunen återbetalningen från AFA (66 mnkr). Nettoeffekten blev att relationen försämrades. Sett över femårsperioden har relationen dock förbättrats. Inkluderas finansnettot uppgår nettokostnadernas andel till 96 procent. Finansnettots bidrag har förstärkts under perioden, vilket bland annat beror på internbankens tillkomst. Nettokostnadsandelen de senaste fem åren har i snitt legat på 96 procent, vilket är en mycket bra nivå. Snittet för riket 2011 uppgår till 98 procent och för Stockholms län till 96 procent. Andel nettokostnad av skatter och bidrag, % 2008 2009 2010 2011 2012 Verksamhetens nettokostnad 98,4 99,2 94,6 94,1 96,3 Avskrivning 1,4 1,4 1,4 1,5 1,6 Summa löpande kostnader 99,8 100,6 96,0 95,6 97,9 Finansnetto -4,3-3,6-1,8-1,2-1,8 Total nettokostnad 95,5 97,0 94,2 94,4 96,2 Mellan 2011 och 2012 har nettokostnaderna (exklusive exploateringsvinster) stigit med 3,5 procent medan skatteintäkterna ökat med 3,3 procent. Nettokostnaderna har i genomsnitt ökat 4,1 procent per år de senaste fem åren. För skatter och utjämning är genomsnittet 4,8 procent de senaste fem åren. Årets resultat 170,0 119,0 243,6 245,3 172,7 Reavinst försäljning materiella anl. tillg. -0,1 0,0-0,1 0,0-0,1 Reavinst försäljning finansiella anl. tillg. 0,0-0,4 0,0-0,8-0,8 Ack. resultat 2000-2007 335,2 S:a resultatutredning 169,9 118,6 243,5 244,5 171,7 Ackumulerat resultat 505,1 623,7 867,2 1 111,7 1 283,4 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Balans mellan intäkter och kostnader är en avgörande förutsättning för en sund ekonomi. Den långsiktiga ekonomiska målsättningen är att kommunens resultat ska utgöra minst två procent av skatter och bidrag. Andelen 29
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI Intäkts- och kostnadsslag Verksamhetens intäkter (exklusive skatteintäkter och generella statsbidrag) är 6,7 procent eller 84 mnkr högre än förra året. Bidragsintäkterna ökar med drygt 19,6 procent eller 61 mnkr mot 2011 till följd av återbetalning av försäkringspremier från AFA och mer driftbidrag från staten (23 mnkr mer än budgeterat och 7 mnkr mer än 2011). Försäljning av verksamhet ökar med 9 procent eller 20 mnkr till en summa av 245 mnkr. Övriga intäkter sjönk med 41 procent eller 92 mnkr främst på grund av uppskjutna försäljningsintäkter av exploateringsfastigheter. Personalkostnaderna utgör den största kostnadsposten för kommunen. För 2012 uppgick kostnaderna till 2 677 mnkr, en ökning med 5 procent från 2011. Under de senaste fem åren har kostnaderna ökat med i snitt 3,4 procent. Ökningstakten är stigande som en kombination av högre löneökningar och ökade volymer i verksamheten som innebär fler anställda. Personalkostnader Köp av verksamhet Kostnaderna för köp av verksamhet (exklusive konsulter), som är den näst största kostnadsposten för kommunen, fortsätter att öka. Under 2012 ökade kostnaderna med 7 procent till 1 288 mnkr. Ökningen avser främst köp av förskola, grundskola och äldreomsorg. Ökningstakten är sjunkande och ligger på cirka 11 procent i genomsnitt de senaste 5 åren. Andelen kärnverksamhet som utförs i extern regi ökar över tid. Det är en följd av utökad möjlighet för brukarna att välja olika alternativ plus att ny lagstiftning (LOV lagen om valfrihetssystem) öppnar för andra producenter. 30
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI under de senaste fem åren ökat med 2,8 procent i genomsnitt. Lokaler Lokalkostnaderna utgör den tredje största kostnadsposten för kommunen. Den totala lokalytan för verksamhetslokalerna uppgår till 447 000 kvm. I lokalkostnaderna ingår extern hyra, husbyggnadsentreprenader, fastighetsservice, material, larm, brandskydd samt energikostnader. År 2010 skedde en kraftig minskning av lokalkostnader med 14,1 procent till följd av en hyressänkning och minskade räntekostnader för Huge när ett lån till kommunen omvandlades till aktiekapital. Året därpå ökade lokalkostnaderna med endast 0,5 procent till 550 mnkr. Den låga ökningen berodde på att alla fristående enheter som vistats i kommunens lokaler tecknade egna hyreskontrakt med Huge Fastigheter AB. Under 2012 ökade kostnaderna med 1,9 procent till 561 mnkr. Lokalkostnadernas andel av verksamhetens kostnader sjönk därmed med 0,3 procentenheter till 10,5 procent. Andelen har sjunkit varje år den senaste femårsperioden. Hyreskostnaderna utgör ungefär 98 procent av de totala lokalkostnaderna. År 2008 och 2009 ökade hyran med 4,4 respektive 6,6 procent. År 2010 blev den samlade effekten av nya objekt och den reella hyressänkningen på 32 mnkr, en lägre kostnad med 1,1 procent (exklusive räntekostnadsminskningen på 78 mnkr). Under 2011 ökade hyreskostnader med 0,6 procent. Ökningen hade varit större men på grund av att hyror för fristående förskolor och skolor inte längre betalas av kommunen blev den betydligt lägre. År 2012 ökade hyreskostnaderna med 3,4 procent och uppgick till 550 mnkr. Sammantaget har hyreskostnaderna Investeringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 297 mnkr, en ökning med 127 mnkr mot 2011. Jämfört med budget är utfallet 35 mnkr lägre. Nettoinvesteringar Utfall Budget Avvikelse Bokslut Mnkr 2012 2012 2011 Kommunstyrelse 16,1 18,0 1,9 18,1 Förskolenämnd 2,4 3,4 0,9 0,8 Grundskolenämnd 14,9 7,6-7,3 15,1 Gymnasienämnd 1,1 4,7 3,6 2,0 Socialnämnd 4,4 11,4 7,0 0,5 Äldreomsorgsnämnd 10,2 33,0 22,7 3,4 Kultur- och fritidsnämnd 0,0 0,8 0,8 3,0 Samhällsbyggnadsnämnd 50,1 67,5 17,3 44,2 Miljönämnd 0,1 2,0 1,9 6,3 Revision 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa nämnder 99,3 148,3 48,9 93,4 Samhällsbyggnadsprojekt 198,1 184,2-13,8 77,5 Summa investeringar 297,4 332,5 35,1 170,9 De största investeringarna avser samhällsbyggnadsprojekt, gator och vägar samt IT. Samtliga nämnder redovisar överskott mot budget förutom grundskolenämnden. Den negativa avvikelsen (-7 mnkr) beror till största delen på anskaffning av datorer som på grund av ändrad policy numera köps istället för att leasas. Den negativa avvikelsen (-14 mnkr) för samhällsbyggnadsprojekten avser i huvudsak utgifter som blivit högre 2012 på grund av tidsförskjutningar i följande projekt: Östra och Västra Vårberget, Östra Glömsta, Talldalsvägen, Länna 45:1 samt utbyggnaden av Hälsovägen i anslutning till Flemingsbergs centrum. Det har dock inte skett några förändringar för totalkostnaden för projekten. Äldreomsorgsnämndens positiva avvikelse beror på förseningar av vissa projekt som har skjutits fram till 2013. Investeringarnas andel av de totala nettokostnaderna uppgår till 6,7 procent (4,1 procent). Nettoinvesteringar 2008 2009 2010 2011 2012 Verksamhetens nettokostnader, Mnkr 3 790 4 028 4 055 4 191 4 437 Nettoinvesteringar, inkl lokaler, Mnkr 324 457 469 509 516 Andel nettoinvesteringar inkl lokaler, % 8,5 11,4 11,6 12,1 11,6 Andel nettoinvesteringar exkl lokaler, % 3,1 3,0 4,2 4,1 6,7 Avskrivningar, Mnkr 55 57 59 65 73 Byggnation av verksamhetslokaler görs av Huge Fastigheter AB. Inkluderas dessa lokalinvesteringar uppgår andelen till 11,6 procent 2012. Investeringstakten stiger för 31
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI varje år och har fördubblats sedan 2008. Inkluderas lokalinvesteringarna stiger ökningstakten något mindre. Exploateringar Exploateringsresultatet för året blev 17 mnkr, 73 mnkr lägre än budgeterat. Orsakerna är flera men den största beror på att försäljning i Flemingsbergsdalen inte har skett under året (26 mnkr). Andra orsaker är att planerade villatomtsförsäljningar vid Kristinavägen och i Furuhöjdsområdet inte har genomförts och att försäljningar av Safiren och sista etappen i Balingsnäs blev uppskjutna. Inte heller har planerade försäljningar inom Segerminne och Länna industriområde kunnat slutföras under året. Resultat, Mnkr 2008 2009 2010 2011 2012 Exploatering 82 44 48 111 17 Risk och flöde Internbanken Huvuddelen av all extern skuldförvaltning för kommunkoncernen är sedan 2011 samordnad till kommunens internbank med vidareutlåning till Huge Fastigheter AB och Söderenergi AB. Det innebar att kommunens balansräkning växte kraftigt mellan åren 2010 och 2011. Detta påverkade då nyckeltalen för likviditet och soliditet. För kommunkoncernen som helhet var skillnaderna mot föregående år mindre. Internbankens upplåning, Mnkr 2011 2012 Långfristig upplåning 3 301 4 379 Kortfristig upplåning 2 588 1 747 Totalt 5 889 6 126 Interbankens utlåning, Mnkr 2011 2012 Huge fastigheter AB 6 370 6 560 Söderenergi AB 508 501 Refinansiering leasing för Söderenergi AB 785 775 Totalt 7 663 7 836 Skillnaden mellan internbankens upplåning och utlåning utgör kommunens egen likviditet. Enligt kommunens regelverk ska denna i första hand användas till att minska koncernens låneskuld. Likviditeten kommer därför att variera över tid. All finansiering medför ett visst mått av risktagande. En finanspolicy och en finansinstruktion finns därför som reglerar hur riskerna ska hanteras och rapporteras. Fakta skuldportfölj per 2012-12-31 (extern finansiering av det helägda Huge Fastigheter AB) Totalt 5 366 Mnkr Genomsnittlig ränta - 3,04 % Räntebindning - 3,5 år Kapitalbindning - 3,9 år Tillåtet enligt finansinstruktion min 2 år max 4 år min 2 år max 5 år Låneförfall inom ett år - 28 % min 20% max 40% Betalningskapacitet inklusive kontokredit och lånelöften 2 099 Mnkr God betalningsberedskap Internbanken tillgodoser kommunkoncernens behov av kapital på såväl kort som lång sikt, det vill säga både lån och likvida medel. Rörelsekapitalet (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder) är negativt 2011 och 2012 till följd av att all medelsförvaltning hanteras genom internbanken. Däremot har rörelsekapitalet ökat med 885 mnkr jämfört med 2011. Detsamma gäller de likvida medlen i balansräkningen som ökat med 6 mnkr. Detta är dock fortfarande ett väldigt lågt belopp. Till följd av den nya redovisningsrekommendationen påverkas kassalikviditeten negativt. Den uppgår till 28 procent i december 2012 medan snittet för den senaste femårsperioden uppgår till 89 procent. Nivån innebär dock ingen försämring av betalningsberedskapen, som är fortsatt god genom att kommunen har olika krediter att ta i anspråk. Genom dessa kreditavtal tillgodoses kommunkoncernens kapitalbehov. Upplåningsrisken begränsas genom att aktivt sprida upplåningen på olika finansieringskällor och löptider. 2008 2009 2010 2011 2012 Kassalikviditet % 134 124 137 21 28 Rörelsekapital, Mnkr 284 257 368-2 786-1 901 Låneskuld Låneskulden uppgår till 6,1 miljarder kronor medan 7,8 miljarder kronor lånas ut till kommunens bolag. Det betyder att kommunen lånar ut 1,7 miljarder kronor av egen likviditet. Till följd av ändrade redovisningsrekommendationer klassificeras lånen utifrån löptiden. För en korrekt bild av låneskulden ska därför både kort- och långfristiga lån summeras. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna ökade kraftigt under 2011 till följd av internbanken och den nya redovisningsrekommendationen. Då gjordes omklassificeringar från kortfristiga fordringar till finansiella anläggningstillgångar samt från finansiella anläggningstillgångar till kortfristiga placeringar. Under 2012 har anläggningstillgångarna totalt ökat med ytterligare 4 procent. 32
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI Av de olika tillgångarna har mark och byggnader ökat med 20 procent till följd av nya gator och vägar, mark samt gatubelysning. Maskiner och inventarier ökar med 12 procent främst genom nya IT-anskaffningar. Soliditet Soliditetsutvecklingen är beroende av förändringen av det egna kapitalet men även av tillgångsförändringen. För 2012 uppgick soliditeten till 34 procent, en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med 2011. Den stora förändringen åren 2008-2012 beror på att all upplåning inom kommunkoncernen sker genom internbanken, som i sin tur vidareutlånar till bolagen. Det betyder att alla lån redovisas i kommunens balansräkning som får en nästan fördubblad omslutning. Exklusive vidareutlåning har soliditeten legat stabilt runt 71 procent senaste fem åren. Genomsnittet i riket uppgick 2011 till 51 procent och i länet till 48 procent. % 2008 2009 2010 2011 2012 Soliditet 57,4 61,2 56,6 33,4 33,7 Inkl pensionsskuld före 1998 29,0 26,7 28,1 16,8 17,6 Tillgångsförändring 12,3 14,5 16,6 81,5 4,0 Förändring av eget kapital 6,0 3,8 7,8 7,3 4,8 Borgensåtaganden Det totala borgensåtagandet uppgick vid årsskiftet till 1 894 mnkr, en minskning med 116 mnkr. Minskningen avser Huge Fastigheter AB. Under perioden 2008-2012 har inga garantier infriats. Borgensåtaganden, Mnkr 2008 2009 2010 2011 2012 Helägda bolag Huge fastigheter AB 6 265 5 617 5 017 515 410 Delägda bolag Söderenergi AB 391 846 952 467 461 Övriga delägda bolag 18 43 49 733 732 Övriga Bostadsrättsföreningar 299 295 292 289 286 Föreningar 2 2 2 2 2 Förlustansvar för egna hem 6 5 4 4 3 Summa 6 981 6 808 6 316 2 010 1 894 Pensionsskuld Den totala pensionsskulden inklusive löneskatt 2012 uppgår till 2 188 mnkr, en ökning med 2 procent jämfört med 2011. Snittökningen för de fem senaste åren är 3 procent. Avsättningen till nya pensioner ökar andelsmässigt varje år medan den så kallade ansvarsförbindelsen därmed minskar i motsvarande grad. Detta förhållande kommer att accelerera för varje år. Pensioner, Mnkr 2008 2009 2010 2011 2012 Avsättning 242 285 299 349 380 Äldre än 1998 1 717 1 762 1 697 1 802 1 808 Total skuld 1 959 2 047 1 996 2 151 2 188 Pensionsportfölj Kommunen beslutade år 2007 att avsätta 250 mnkr för pensionsmedelsförvaltning med målet att sätta ett realt tak för utbetalningar på 57 mnkr per år hänförliga till pensionsförpliktelser intjänade före 1998. Huvuddelen av obligationerna i portföljen är emitterade av svenska staten eller av statligt ägda bolag med hög kreditvärdighet. Marknadsvärden pensionsportfölj, Mnkr 2009 2010 2011 2012 Realränteobligationer, svenska staten 127 131 138 55 Realränteobligationer, övriga 60 60 90 111 Nominella ränteobligationer 0 0 14 14 Obligationsfonder 50 Aktiefonder 14 35 24 27 Aktieindexobligationer 21 21 5 20 Likvida medel 50 39 39 44 Totalt 271 286 310 321 Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska läge påverkas av olika händelser i omvärlden och inom den egna organisationen. Nedan redovisas hur några av de viktigaste faktorerna påverkar ekonomin. Känslighetsanalys, Mnkr 10 öre förändring av kommunalskatten 18,9 1 procents löneförändring 26,9 1 procents prisförändring 18,4 1 procents förändring försörjningsstöd 1,1 1 procents hyresförändring 5,5 1 procents avgiftsförändring 1,9 10 heltidstjänster 5,3 Kontroll och styrning Prognossäkerhet En viktig del i styrning och kontroll av ekonomin är de uppföljningar som görs under året. Två helårsprognoser görs, dels per mars och dels per augusti. Helårsprognosen i augusti visade ett utfall på 214 mnkr och 167 mnkr exklusive exploateringsvinster. De största avvikelserna mot prognosen visar de centrala posterna med minus 18 mnkr på grund av lägre exploateringar. Underskottet hade varit högre om det inte hade varit för återbetalningen av försäkringspremier från AFA som kommunen fick utbetalt. Skatteintäkterna blev 18 mnkr lägre än prognostiserat och nämndernas utfall 12 mnkr högre. Finansnettot blev lägre på grund av ränteswap-kostnader och reallåneränta som inte var budgeterade. Bortsett från de oförutsedda händelser som skett under året är prognossäkerheten sammantaget relativt god inom såväl nämnder som övergripande. Tren- 33
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI den är vidare att prognoserna är försiktiga i början av året och mer säkra i augusti. Helårsprognoser, Mnkr Mars Augusti Utfall Nämnder -19-7 5 Centrala poster -11 21-5 Skatter och utjämning 33 36 18 Finansnetto 10 31 26 Årets resultat 151 214 173 Resultat ekonomiskt mål 78 167 154 Budgetavvikelser En förutsättning för en sund ekonomi i balans är god budgetföljsamhet. Nämnderna, som legat på plus de senaste åren, visar sammantaget en liten avvikelse med 0,1 procent mot budget. Skatteintäkter och utjämning har ett överskott mot budget till följd av en relativt bra utveckling av skatteunderlaget. Avvikelsen var dock klart högre såväl 2010 och 2011. Finansnettot visar plus genom försäljning av värdepapper i samband med omfördelning inom pensionsportföljen och genom bättre avkastning på placeringar än planerat. Av övriga budgetavvikelser är det främst exploateringsvinsterna som fick ett stort underskott 2012. Budgetavvikelser, Mnkr 2008 2009 2010 2011 2012 Budgeterat resultat 205,0 89,8 122,3 110,8 128,1 Avvikelser nämnder 10,7 14,8 11,4-0,2 5,0 Reserverade medel 8,4 19,3 10,7 5,6 5,8 Pensioner 11,0-6,3 7,3 4,5-8,5 Avskrivningar 2,7 10,3 14,8 16,6 5,7 Exploateringsvinster -67,7 14,2-2,4 40,8-72,6 Skatteintäkter och generella statsbidrag -39,5-74,3 54,5 75,9 18,3 Finansnetto 29,1 17,5 15,5-12,7 26,4 Övriga avvikelser 10,3 33,7 9,4 4,0 64,5 Årets resultat 170,0 119,0 243,5 245,3 172,7 Nämndernas avvikelse mot budget blev plus 5 mnkr. Socialnämnden (-23,7 mnkr) och äldreomsorgsnämnden (-5,7 mnkr) har de beloppsmässigt största underskotten medan förskolenämnden (12,7 mnkr), kommunstyrelsen (12,4 mnkr) samt gymnasienämnden (7,9 mnkr) har de största överskotten. Övriga nämnder har smärre avvikelser som ligger mellan plus/minus 1 procent av budgeten förutom för miljönämnden (18,4 procent). Jämfört med prognosen i delårsbokslut 2 är utfallet för nämnderna 13 mnkr bättre. Verksamheternas totala nettokostnader ökade med knappt 5 procent jämfört med förra året. Procentuellt ökar socialnämnden och äldreomsorgsnämnden mest till följd av ökade volymer. Kommunens största verksamhetsområde, grundskola, gör ett mindre överskott på 1 mnkr. De fem största verksamhetsområdena (grundskola, förskola, gymnasium, funktionshinder och äldreomsorg) som omsluter cirka 3 100 mnkr av budgeten visar sammantaget ett marginell underskott mot budget på 0,1 procent eller 4 mnkr. Budgetavvikelse nämnder, Mnkr 2010 % 2011 % 2012 % Kommunstyrelse 9,2 3,1 1,7 0,6 12,4 3,8 Förskolenämnd -5,0-0,8-7,3-1,2 12,7 1,9 Grundskolenämnd 10,2 0,9 3,8 0,3-0,1 0,0 Gymnasienämnd 10,4 2,2 6,2 1,3 7,9 1,6 Socialnämnd 3,9 0,5-2,0-0,3-23,7-3,0 Äldreomsorgsnämnd 1,0 0,2 2,6 0,5-5,7-1,0 Kultur- och fritidsnämnd 0,6 0,4 0,5 0,3 0,9 0,6 Samhällsbyggnadsnämnd -19,3-10,0-5,6-2,8-1,2-0,6 Miljönämnd 0,3 4,6-0,5-8,1 1,2 18,4 Revision 0,1 5,3 0,4 14,3 0,6 22,2 Summa nämnder 11,4 0,3-0,2 0,0 5,0 0,1 Socialnämndens underskott beror på ökade kostnader för bland annat placeringar till barn och unga, försörjningsstöd och nytt ersättningssystem för funktionshinderområdets verksamheter med kundval, som innebär svårigheter för egen regi att klara budget. En annan orsak är högre personalkostnader än beräknat (-3 mnkr), vilka härleds till projektet 100 Huddinge Jobb, där kommunen betalar lön i stället för försörjningsstöd. Även lokalkostnaderna blev högre än förväntat (-2 mnkr) på grund av tillkomna hyror vid Kavlevägen och i Vårby som inte var budgeterade. Högre kostnader för externa köp av hemtjänst och äldreboende än budgeterat (-15 mnkr) är största orsaken till äldreomsorgsnämndens budgetavvikelse, delvis till följd av att antalet personer över 80 år har ökat mer än prognosticerat. Även personalkostnaderna blev högre än väntat (- 6 mnkr) eftersom extern personal har behövts för omflyttning av Stortorps B-hus till Västergården. Underskott redovisas även för hemtjänstutförare i egen regi som har haft problem med minskade intäkter då 51 procent av alla hemtjänsttimmar genomförts av privata utförare. Förskolenämndens överskott beror på att antalet helårsinskrivna barn har varit 6 714 stycken, det vill säga 109 färre än vad nämnden fått medel för. Detta innebär cirka 12 mnkr i överskott i resursfördelningen. Servicegraden (andel inskrivna barn av totalt antal barn i befolkningen) för 1-5 åringar var vid årsskiftet 87,5 procent (87,2 procent). Kommunstyrelsens plus är ett resultat av lägre personalkostnader än beräknat till följd av vakanta tjänster samt senarelagda projekt. Gymnasienämndens överskott beror på att antalet gymnasieelever (4 120 elever) och särskoleelever (46 elever) blev 57 respektive 7 färre än vad man fått anslag för. Särskola och särvux avviker med 4 mnkr från budget och ungdomsgymnasiet med 1 mnkr. Konkurrensen i Stockholmsområdet hårdnar och därför finns det en risk för att antalet elever i Huddinge fortsätter att minska. Det minskade elevantalet skulle innebära minskad ersättning till skolorna som i 34
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI sin tur kan leda till behov av besparings- och effektivitetsåtgärder för att kunna hålla en budget i balans. Även vuxenutbildning bidrar till överskottet med en avvikelse från budget med 2 mnkr. Kultur- och fritidsnämnden uppvisar en smärre positiv avvikelse. Det beror främst på högre intäkter för Huddingehallen än beräknat samt att avsatta medel för hyror och kapitaltjänst inte tagits i anspråk då planerade investeringar har försenats. Miljönämndens avvikelse beror på lägre personalkostnader till följd av vakanser och på ett bidrag för särskilt anställningsstöd som en anställd har erhållit. Samhällsbyggnadsnämndens minus beror i sin helhet på högre kostnader för vinterunderhållet än budgeterat (-10,9 mnkr) till följd av de stora mängder snö som kom i slutet av 2012. Bortsett från dessa kostnader uppvisar nämnden ett plus (9,7 mnkr). Framtidsutsikter Befolkningsprognosen för den kommande perioden (2013-2017) visar att grundskoleeleverna (6-15 år) kommer att öka mest. Antalet gymnasieungdomar kommer däremot att minska under de närmaste åren, för att återigen börja öka omkring 2016. Ålderspensionärerna (65 år och äldre) fortsätter att öka och om några ytterligare år kommer behovet av omsorg att bli större och resultera i en utbyggnad av fler nya boenden. Huddinge är en tillväxtkommun där behoven ökar inom samtliga åldersgrupper utom gymnasieeleverna. Den långsiktiga planeringen är därför viktig och bör vara inriktad på hur eventuella omprioriteringar kan behöva genomföras mellan olika verksamhetsområden, dels för att klara ökningen inom de äldsta grupperna och dels för att möta ekonomiskt kärvare tider. Med bokslutet för 2012 och kommunplan 2013 som utgångspunkt är Huddinge kommun i ett läge med god ekonomisk hushållning och hög grad av måluppfyllelse inom verksamheterna. Även om den samlade bilden är positiv finns det riskfaktorer som kan påverka ekonomin negativt. Sådana faktorer är utvecklingen av konjunkturen och därmed skatteunderlagets tillväxt. Inom kommunsektorn finns en fortsatt kärv arbetsmarknad vilket påverkar försörjningsstödet. En ökad konkurrens inom flera verksamhetsområden, som exempelvis gymnasiet, ställer högre krav på en effektiv egen verksamhet. Återhållsamhet och långsiktighet i ekonomiska beslut är fortsatt av stor vikt för en långsiktigt sund ekonomi. 35
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONAL Personalanalys Kommunens medarbetare 2010 2011 2012 Antal anställda 6 055 5 992 6 012 Tillsvidare 80 % 79 % 80 % Visstid 12 % 13 % 12 % Timavlönad 8 % 8 % 8 % I slutet av december hade kommunen 6 012 anställda, vilket är 20 personer fler än föregående år. Detta gör kommunen till den näst största arbetsgivaren i Huddinge. Ökningen har framför allt skett på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, bland annat på bygglovsavdelningen. 80 procent av de anställda är tillsvidareanställda, 12 procent är visstidsanställda och 8 procent har en timanställning. Medelåldern för de anställda är 45 år. Av de anställda är 79 procent kvinnor och 21 procent män, fördelningen bland chefer är 72 procent kvinnor och 28 procent män. Flest medarbetare arbetar inom barn- och utbildningsförvaltningen, 61 procent av alla medarbetare. Bland våra största yrkesgrupper finns lärare, förskollärare, barnskötare samt omsorgspersonal såsom vårdare eller undersköterskor. Andel anställda fördelade per nämnd Den genomsnittliga lönen för de anställda är 26 657 kronor, vilket är 3,2 procent högre än jämfört med föregående år. Andel utrikesfödda bland de anställda har ökat med 1 procent sedan föregående år och är 26 procent, och totalt har 31 procent utländsk bakgrund. Störst andel arbetar inom äldreomsorgen, störst ökning har skett på förskolenämnden. Andelen invånare i Huddinge kommun med utländsk bakgrund var 35 procent 2011 och xx procent 2012. Chefsutveckling i fokus Kommunens chefer erbjuds årligen ett antal obligatoriska utbildningar och fördjupningsutbildningar. De obligatoriska utbildningarna som genomfördes var Grundkurs för nya chefer, Kommunikativt ledarskap, Arbetsmiljöutbildning, PLUS-utbildning (utbildning i Planerings- och utvecklingssamtal), Arbetsrätt, Löne- och bedömningssamtal, Träffsäkra rekryteringar samt utbildningar i vårt personaladministrativa system Heroma. Dessutom slutfördes fördjupningsutbildningen STRAL-Hållbara chefer samt fördjupningsutbildningarna Övertygande presentationer, Vässa dina möten samt en utbildning i mentorskap och coachning. För arbetsledare, samordnare och motsvarande genomfördes utbildningarna Kommunikation och ledarskap samt Att förebygga och våga ta itu med konflikter. Jämställdhets- och mångfaldsarbete Arbetet med jämställdhet och mångfald syftar till att främja alla individers rätt i fråga om arbete, anställningsoch andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. En ny jämställdhets- och mångfaldsplan för åren 2012-2014 beslutades av planerings- och personalutskottet i maj. I planen tydliggörs förvaltningarnas åtgärder för jämställdhets- och mångfaldsarbete inom områdena: arbetsförhållanden, rekrytering, föräldraskap, trakasserier, kompetensutveckling samt lön. För att fördjupa genus- och jämställdhetsarbetet i kommunens förskolor har barn- och utbildningsförvaltningen inlett ett projekt, Jämställdhetsintegrerad förskola. Projektet startades under 2012 och kommer att fortlöpa fram till 31 oktober 2013. Målsättningen för projektet är bland annat att uppnå en högre medvetenhet gällande arbetet med normkritiskt förhållningssätt och pedagogik hos personalen i förskolan, öka likvärdigheten mellan förskolorna samt jämställdhetsintegrera förskolorna. Ny årlig medarbetarenkät Den årliga medarbetarenkäten är ett viktigt verktyg för ett fortsatt förbättrings- och utvecklingsarbete. 2012 års medarbetarenkät är ny till sin uppbyggnad. Enkäten är vetenskapligt baserad och mäter de viktigaste faktorerna som påverkar arbetsgruppens hälsa, engagemang samt prestationsförmåga i stort. Varje förbättringsområde har ett vetenskapligt framtaget riktvärde. För att påvisa positiva värden måste man ligga över riktvärdet. Då medarbetarenkäten är ny för i år finns inga jämförande resultat från förra året. 36
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONAL Huddinge kommuns samlade resultat av medarbetarenkäten, den så kallade prestationsnivån, ligger på 70,9 (71,2 för kvinnor och 69,8 män) och ska ses som ett bra resultat i jämförelse med riktvärdet på 70. Även ledarskapsprofilen och medarbetarprofilen ligger över riktvärdet. I årets undersökning är de starkaste områdena medarbetarkraft, effektivitet, socialt klimat, lärande i arbetet och återkoppling. Upplevelsen av arbetsrelaterad stress ligger även i årets enkät på en nivå som ställer krav på åtgärder. Andra områden som har utvecklingspotential är arbetstakt, delaktighet, ledarskap och medarbetarskap. Utmaningar vad gäller personalförsörjning Befolkningen i Huddinge ökar främst inom åldersintervallen 7-12 år samt 65 år och äldre, vilket ställer krav på en ökad kommunal service inom framförallt grundskola och äldreomsorg. Till detta läggs de rekryteringsbehov som uppstår när personal slutar, går i pension eller är tjänstlediga. En rad initiativ har tagits för att möta utmaningarna vad gäller personalförsörjningen av bristyrkesgrupper. Kommunens traineeprogram har, utöver att försörja verksamheterna med nya medarbetare, gett kommunen en stark plattform att kommunicera kommunen som attraktiv arbetsgivare. Under året har femton socionomstudenter ingått i praktik- och traineeprogrammet Huddingetrainee: socionom. Ett nytt samarbete har inletts med Södertörns högskola för att även ta emot praktikanter därifrån. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har för tredje året i rad genomfört traineeprogrammet Huddingetrainee: Ingenjör och Arkitekt, sex studenter deltar i programmet. Av kommunens chefer uppnår nästan 20 procent pensionsålder de kommande åren. Ett sätt att förbereda sig för detta är att ta tillvara morgondagens ledare. Under våren slutfördes den fjärde chefsaspirantutbildningen LedarskapsForum. Programmet genomfördes i samarbete med Södertälje kommun och Södertörns brandförsvarsförbund. Att behålla och utveckla medarbetare som inte är chefer eller arbetsledare är också en del i personalförsörjningen. Under året genomfördes de förvaltningsövergripande utbildningarna Projektledarutbildning och fördjupningsutbildningen Ledarskap för projektledare. KOLL- på lärarnas behörigheter Som en del i arbetet att anpassa undervisningen till den nya skollagens krav på behöriga lärare har barn och utbildningsförvaltningen gjort ett omfattande arbete med att registrera lärarnas behörigheter i ett kompetenssystem, kallat KOLL. Genom systemet får förvaltningen överblick över hur behörigheterna ser ut i olika skolor och i olika ämnen, samt underlag för analys och insatser. Erfarenhetsutbyte på SÄF:s kompetensmässa I november bjöd social- och äldreomsorgsförvaltningen in alla medarbetare till internt erfarenhetsutbyte i form av en kompetensmässa med möjlighet att få inblick i andra verksamheter, lära sig nya saker, knyta nya kontakter och lägga grunden för framtida samarbeten. Personalomsättningen ökar något Tillsvidareanställda som lämnat kommunen för annan arbetsgivare eller gått i pension var 9,3 procent, jämfört med 9,1 procent 2011. Under 2012 har 541 medarbetare i Huddinge kommun avslutat sin anställning eller gått i pension. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen är den förvaltning med högst personalomsättning men har under 2012 en lägre personalomsättning än föregående år. Av kommunens större personalkategorier har sjuksköterskor i äldreomsorgen den största personalomsättningen, 30,2 procent. Detta kan delvis förklaras av att äldreomsorgen under 2012 genomfört effektiviseringar som lett till färre sjukskötersketjänster inom särskilda boenden. Övriga personalkategorier med hög personalomsättning är socialsekreterare, elevassistenter och förskollärare. 37
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONAL Generationsväxlingen pågår Andel tillsvidareanställda som är 60 år eller äldre ligger på samma nivå som föregående år, cirka 13 procent av det totala antalet tillsvidareanställda. Det innebär att närmare 700 medarbetare beräknas gå i pension inom en sjuårsperiod. Av miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens medarbetare är 23 procent 60 år eller äldre. Ett hållbart arbetsliv Sedan 2005 finns det möjlighet för anställda mellan 63-65 år att ansöka om arbetstidsnedsättning med tio procents lönekompensation. Under 2012 beviljades 29 anställda denna förmån och totalt hade 92 anställda förmånen. Sjukfrånvaron ökar Den totala sjukfrånvaron har ökat från 6,1 till 6,5 procent från föregående år. En generell ökning av sjukfrånvaro finns i de nationella mätningarna på Försäkringskassan. Sjukfrånvaro (andel sjuktimmar av ordinarie tid) Sjukfrånvaro % 2010 2011 2012 Dag 0-1 0,2 0,2 0,2 2-14 2,3 2,3 2,4 15-90 1,1 1,2 1,3 91-180 0,7 0,6 0,7 181-9999 1,5 1,8 1,8 Total (exkl sjukersättning) 5,8 5,9 6,4 Total (inkl sjukersättning) 6,5 6,1 6,5 Se även tabell Obligatorisk sjukfrånvaroredovisning sidan 61. En förklaring till ökningen jämfört med föregående år är att en del av de sjukförsäkrade som varit inskrivna i arbetslivsinriktade insatser på arbetsförmedlingen blivit återförsäkrade på Försäkringskassan. Personalhälsans insatser Under 2012 har efterfrågan på Personalhälsans medverkan i rehabiliteringsärenden ökat, inte minst i form av arbetsförmågebedömningar och så kallade koordinerade insatser enligt Försäkringskassans modell. Inom det förebyggande arbetet har Personalhälsan genomfört stresshanteringsgrupper, slutfört ett omfattande projekt om ljud- och oljud i grundskolan, inklusive utbildningsprogram för grundskolans rektorer samt för musiklärare, trä/metallslöjdslärare och idrottslärare. Att utveckla medarbetarnas hälsa bygger på att skapa kunskap och engagemang om hälsofrågor på arbetsplatserna. Personalhälsan ansvarar för att ordna föreläsningar och stimulansträffar för kommunens cirka 250 hälsoinspiratörer. Ett treårigt projekt med hälsofrämjande ledarskap för 50 förskolechefer har startats upp under hösten. Friskt jobbatprojektet pågår på naturvårdsavdelningen med syfte att genom regelbunden träning och goda kostvanor få bättre kondition och välbefinnande. Fysisk aktivitet på recept används aktivt, liksom hälsocoachning via licensierad hälsowebbsida. Personalkostnader Personalkostnadsredovisning, Mnkr 2010 2011 2012 Personalkostnad total 2 592 2 673 2 761 Sjuklönekostnad 29 31 31 Inhyrd personal 23 31 28 Övertid 8 9 10 Fyllnadstid 5 5 5 De totala personalkostnaderna har ökat med 3,3 procent, vilket delvis förklaras av löneökningskostnaderna efter årets löneöversyn. Löneöversynen resulterade i en löneökning på 3,4 procent för tillsvidareanställda. De något ökade kostnaderna för sjuklöner hänger samman med den ökade sjukfrånvaron. Kostnaderna för inhyrd personal har sjunkit med 9 procent jämfört med föregående år. Kostnaderna har framför allt minskat på social- och äldreomsorgsförvaltningen, både inom individ och familjeomsorg och funktionshinderområdet, samt på kommunstyrelsens förvaltning där inhyrd personal ersatts av ordinarie tjänster. Kostnaderna för övertid har samtidigt ökat något. 38
BOLAGENS OCH KOMMUNALFÖRBUNDETS VERKSAMHET Bolagens och kommunalförbundets verksamhet Koncernen finansiell analys Koncernen fem år i sammandrag 2008 2009 2010 2011 2012 Årets resultat, mnkr 128 419 296 247 341 Balansomslutning, mnkr 11 418 11 923 12 265 12 764 13 114 Soliditet % 18 21 23 24 26 Lång-/kortfristiga lån, mnkr 7 396 6 836 7 133 7 555 7 664 Pensionsförpliktelser intjänade före 1998, mnkr 1 757 1 803 1 697 1 802 1 808 Huddinge kommunkoncern består av ett helägt bolag och två delägda bolag som tillsammans med kommunen utgör en ekonomisk enhet gentemot omvärlden. Koncernredovisningen omfattar kommunen samt de företag i vilka kommunen har ett väsentligt inflytande i eller där kommunens andel uppgår till minst 20 procent. De bolag som kommunen äger tillsammans med andra aktörer ingår i koncernen motsvarande den ägda andelen. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad bild av den totala kommunala verksamhetens ekonomi och åtaganden, oavsett i vilken juridisk form den bedrivs. Huddinge kommun är även medlem (andelstal 18,97 procent) i Södertörns brandförsvarsförbund, vilket dock inte ingår inte i den sammanställda redovisningen. För presentation av respektive företag, se nedan. 39