Förslag till Långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter

Förslag till Långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter 2021-2035 Datum: 2017-04-28 Författare: Sven-Olof Fredrikson Äldreboendesamordning Göteborg

Innehåll Innehåll... i 1 Inledning... 1 2 Förslag till plan sammanfattas kort i följande fyra rubriker... 1 2.1 Långsiktigt behov av äldreboendeutbyggnad... 1 2.2 Uppföljning och revidering... 1 2.3 Uppförande och ägande även utanför kommunen... 1 2.4 Samordning av verkställandet... 2 3 Vissa avgränsningar och strategiska förutsättningar för förslag till plan... 2 4 Utredningsarbetet... 3 5 Utgångspunkter befolkning och behov av antal lägenheter i äldreboende... 3 5.1 Befolkningen och dess utveckling för åldersgruppen 65 år och äldre i Göteborg... 3 5.2 Antal lägenheter i äldreboende idag samt väntetider... 4 5.3 Korttidsplatser... 5 5.4 Faktorer som påverkar behovet av antalet äldreboendelägenheter... 5 5.5 Beräkning av behovet av antal lägenheter i äldreboende i Göteborg... 6 6 Storlek på äldreboende och anpassning till ramprogram mm... 7 7 Behov av nya anläggningar som ersättning för gamla eller ej funktionella äldreboenden... 8 8 Nuläget vad avser investeringar och påbörjade projekt... 8 9 Alternativa lösningar vad avser organisation av äldreboenden... 9 10 Överväganden och förslag till långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter för Göteborg... 9 10.1 Behov på kort sikt... 10 10.2 Utbyggnadsbehov från och med 2021... 10 10.3 Beredskap för ytterligare utbyggnad... 10 10.4 Uppföljning och revidering... 10 10.5 Nuvarande 4-åriga äldreboendeplan... 10 10.6 Investeringsbehov... 10 10.7 Samnyttjande och ny teknik... 10 10.8 Uppförande och ägande även utanför kommunen... 11 10.9 Samordning av verkställandet... 11 11 Geografisk fördelning av nya äldreboenden... 11 i

1 Inledning I Kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2017 ingår uppdrag till SDN Örgryte-Härlanda, i sin roll som resursnämnd för Äldreboendeplanering, att ta fram en långsiktig plan för fler äldreboendeplatser. Uppdraget ska genomföras under 2017. Planen behandlar behovet av antalet äldreboendelägenheter för permanent boende för göteborgare till 2035 som en följd av främst befolkningsutvecklingen. Planen berör också frågan om ersättning av gamla byggnader och redovisar vissa uppskattningar eftersom frågan har betydelse för behovet av nya anläggningar. 2 Förslag till plan sammanfattas kort i följande fyra rubriker 2.1 Långsiktigt behov av äldreboendeutbyggnad Från och med 2021 föreslås ett äldreboende tas i bruk per år, med cirka 100 lägenheter i vardera. Omkring 2030 ökas utbyggnadstakten till cirka 200 lägenheter per år. Detta innebär 21 äldreboenden med cirka 2 100 lägenheter under 15 år fördelade över hela kommunen, dock med övervikt för de centrala delarna. I området för Vision Älvstaden bör utifrån gällande färdplan etableras minst 6 äldreboenden. Vid tät bebyggelse bör planeras för samnyttjande av fastigheter och även annorlunda lösningar. De befintliga äldreboendena behöver förnyas och då till del ersättas. Om ovanstående utbyggnad inte fullt ut skulle behövas för ökat behov av lägenheter så kan den användas för att ersätta gamla eller icke funktionella äldreboenden. Beredskap föreslås skapas för ett ytterligare större behov, utöver de 21 äldreboendena. Denna bör inledningsvis ta sikte på 4-6 byggklara tomter. Till och med 2020 behöver tillskapas uppskattningsvis 200 lägenheter för utökat behov och för att ersätta/evakuera vid upprustning. Detta hanteras för närvarande i samverkan mellan berörda förvaltningar och ligger utanför denna plan. 2.2 Uppföljning och revidering Planen föreslås följas upp vartannat år och vid behov revideras fr o m 2020. Detta utifrån befolkningsprognoser, biståndsbeslut, eventuella politiska beslut som påverkar efterfrågan och uppföljning av bl a boendetider. Antal äldreboenden som bör ersättas kan bättre bedömas när en samlad fastighetsplan finns för nuvarande anläggningar. 2.3 Uppförande och ägande även utanför kommunen Lösningar för uppförande och ägande av äldreboenden behöver med hänsyn till omfattningen sökas även utanför kommunens organisation. Göteborgs allmännyttiga bostadsbolag och Inköp och Upphandlingsnämnden bör därför mer än idag medverka i planering och verkställighet. Lösningar i samverkan med privata aktörer bör vara ett alternativ i den konkreta planeringen. För att bredda utbytet med externa utförare bör också tillskapas en gemensam arena/branschråd där kunskapsförmedling och utbyte av erfarenheter sker. Vägledande beslut om fördelning mellan egen regi och annans regi, för 1

uppförande respektive drift, skulle underlätta verkställigheten av planen och bör därför övervägas. 2.4 Samordning av verkställandet Staden som koncern föreslås samordna arbetet med verkställandet i särskild arbetsorganisation med representanter för berörda förvaltningar och bolag, som också utarbetar enhetliga lösningar och strategier där detta är relevant. Detta för hela processen, från detaljplanefrågor, tomtanskaffning och förstudier till underlag för beslut och avtal om uppförande. En sådan gruppering bör även medverka i uppföljning och revideringar av planen. En samordning bör, med hänsyn till kommunstyrelsens samordnande roll, ledas av stadsledningskontoret. 3 Vissa avgränsningar och strategiska förutsättningar för förslag till plan Med äldreboende avses verksamhet som framgår av SOL 5 kap 5. För att få möjlighet att bo i äldreboende krävs beviljat bistånd (SOL 4 kap 1 ) i form av boende i särskild boendeform. Uppdraget handlar om erforderlig tillgång till lägenheter i äldreboende som den enskilde hyr för sitt permanenta boende och där man har tillgång till vård och omsorg dygnet runt. Uppdraget omfattar primärt inte platser som behövs för korttidsvistelse eller avlösning, men eftersom de lokalmässigt ofta samordnas med äldreboende har de tagits med i planen. Planen omfattar inte trygghetsbostäder och andra mellanboendeformer för äldre som tillhör den ordinarie bostadsmarknaden, men berörs kortfattat. Innehåll i och kostnader för verksamhet som lämnas de boende i äldreboendet (hemtjänst, hälso- och sjukvård samt viss övrig service) ingår inte i uppdraget. Däremot utgör det en av flera förutsättningar för planen. Vid ställningstaganden med hänsyn till kommunens driftskostnader för fastigheter/lokaler och verksamhet måste också hänsyn tas till de alternativa kostnader som finns för aktuell målgrupp, om dessa istället får sin vård och omsorg inom hemtjänst/hemsjukvård, korttidsvistelse eller i större utsträckning inom sjukhus. Beräkning av driftskostnader är en del av den konkreta planeringen för respektive äldreboende. Uppdraget anger en långsiktig plan. En förutsättning för en plan är bl a att kunna göra en bedömning av befolkningsutvecklingen. Planen har därför fått ett perspektiv fram till 2035. Befolkningsutvecklingen har tagits fram inom stadsledningskontoret. Det kortsiktiga behovet redovisas årligen samlat i stadsdelsnämndernas gemensamma fyraåriga äldreboendeplan. Föreliggande plan fokuserar på uppdraget om fler äldreboenden därefter. Ansvar för att bedöma och genomföra förändringar för att tillgodose de närmaste årens behov ligger, som en del av det reguljära uppdraget, på stadens organisation för lokalförvaltning och lokalförsörjning i samverkan med stadsdelsnämnderna. Planen ska ange behovet av äldreboende oavsett organisation och upplåtelseformer. För att kunna konkretisera behovet av investeringsmedel måste successivt under genomförandet göras antaganden och tas beslut om vad som faller på kommunen respektive andra finansiärer vad avser nyproduktion. Det samlade investeringsbehovet för kommunen finns därför inte kvantifierat i planförslaget. Investeringsutgiften för ett äldreboende med cirka 100 lägenheter beräknas till i storleksordningen 200 Mkr i 2016 års nivå. 2

Det framtida behovet av lägenheter beror på ett stort antal faktorer som t ex antalet äldre, konsekvenser av ökad medellivslängd, alternativa boende- och omsorgsformer, livsstilsförändringar, nya behandlingsmetoder och förändrade boendetider. Påverkan från var och en av dessa faktorer har inte kvantifierats eftersom osäkerheten är stor. Istället redovisas några alternativa beräkningar utifrån befolkningsutvecklingen. 4 Utredningsarbetet Utredningsrapporten har tagits fram inom den gemensamma enheten för äldreboendesamordning inom stadsdelsförvaltning Örgryte-Härlanda. Samverkan har under arbetet skett med representanter för stadsdelsförvaltningarna samt med berörda avdelningar inom stadsledningskontoret inklusive dess lokalsekretariat som inom kommunen har ett strategiskt uppdrag för stadens lokalförsörjning. Samverkan har också skett med bl a representanter för lokalförvaltningen, fastighetskontoret och Inköp och upphandling. En avrapportering har skett till stadsdelsdirektörerna. 5 Utgångspunkter befolkning och behov av antal lägenheter i äldreboende 5.1 Befolkningen och dess utveckling för åldersgruppen 65 år och äldre i Göteborg Behovet av äldreboende i förhållande till ålder ökar kraftigt ju äldre man blir. Andel personer per åldersgrupp som bodde i äldreboende per april 2016 fördelade sig enligt följande (procent av befolkningen i respektive åldersgrupp): Ålder 65-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90+ år 65+ år 0,8 3,1 6,2 13,5 31,8 4,8 I utredningen har alla beräkningar skett utifrån ovanstående 5 åldersgrupper. Prognostiserad/framskriven befolkningsutveckling (PR2017) framgår av nedanstående tabell (antalet invånare avrundat till jämna hundratal). Uppgifterna avser prognos till 2025 och därefter en trendframskrivning. År 2015 2020 2025 2030 2035 Ålder 65-74 47 700 50 100 51 700 56 300 60 500 75-79 14 200 18 600 21 400 21 400 23 200 80-84 10 300 11 400 15 100 17 600 17 800 85-89 7 300 6 900 7 800 10 600 12 400 90 år o äldre 4 700 4 500 4 400 5 000 6 800 S:a 65+ 84 200 91 500 100 400 110 900 120 700 3

5.2 Antal lägenheter i äldreboende idag samt väntetider Antalet tillgängliga lägenheter för permanent boende uppgick den 15 augusti 2016 till 4 000, belägna i 64 äldreboenden. I det närmaste alla dessa lägenheter var belagda. 80 procent drivs av kommunen genom stadsdelsnämnderna. Lägenheterna fördelades per organisation enligt följande: Antal Anm De boende hyr av kommunen --Drift av kommunen 3 178 Genom SDN --Drift av Tre Stiftelser 335 Kommunal stiftelse, särskilt avtal --Drift av privata utförare 88 Entreprenadavtal (2 enheter) De boende hyr av privat org --Drift skild från hyresvärd 59 Entreprenadavtal (1 enhet) --Drift av privat utförare 331 Ramavtal (5 enheter) Köpt boende utanför Göteborg 9 Enskilda permanenta boenden Summa permanenta lägenheter 4 000 Utöver ovanstående 4 000 lägenheter finns inom Social Resursnämnd cirka 200 för personer över 50 år som har en missbruksproblematik och i behov av permanent boende med tillgång till dygnet-runt-omsorg (Bergsjöhöjd och Kallebäck). Av dessa är för närvarande cirka är 130 personer 65 år eller äldre. Antalet nyttjade lägenheter för äldreboende har under den senaste 10-årsperioden minskat. En del av dessa friställda lägenheter används nu för annan verksamhet. Bara en mindre del av dessa kan lätt återtas till äldreomsorgen. Den geografiska fördelningen oavsett hyresvärd eller utförare per region av lägenheterna (exklusive de inom Social Resursnämnd och de 9 köpta utanför Göteborg) samt befolkningen 80 år och äldre 2016-12-31 och 2020-12-31 (prognos), i relation till totala antalet 80 år och äldre i Göteborg är följande. Nordost Centrala Väster Hisinge n Summ a Lägenheter aug 518 1 545 1 007 921 3 991 2016 Andel lägenheter 13% 39% 25% 23% 100% Bef 80+ 2016-12-31 12% 32% 29% 27% 100% Bef 80+ 2020-12-31 12% 31% 29% 28% 100% Den geografiska fördelningen av invånare efter 2021 är inte prognostiserad eftersom flyttmönster och bostadsutbyggnadens lokalisering på längre sikt är osäker. Centrala stadens överskott relativt sett förklaras till del av att där finns lokaliserat enheter som har en inriktning med hela staden som upptagningsområde. Faktorer som kan påverka efterfrågan för geografiskt område är också olikheter i ålderssammansättningen i gruppen 4

80 år och äldre, attraktivitet utifrån hur det upplevs och lokala satsningar finansierade med extra medel t ex i form av statliga bidrag. Boendetiden i permanent äldreboende för de som avslutade boendet under respektive år 2014 2016, samt dessas ålder då, var följande (en decimal). 2014 2015 2016 Boendetid, medeltal 2,5 år 2,6 år 2,6 år Boendetid, median 1,6 år 1,9 år 1,9 år Ålder, medeltal 85,7 år 85,9 år 85,9 år Ålder, median 86,5 år 86,8 år 86,8 år Genomsnittstiden från beslut till dess att lägenhet beviljats ökade från 80 dagar i mars 2015 till närmare 90 dagar i mars 2017. Antalet väntande på lägenhet efter beslut om bistånd i form av äldreboende har successivt ökat från årsskiftet 2012/2013 då antalet var under 150 personer. Vid månadsskiftet mars/april 2017 uppgick antalet till 384 personer. Flertalet som väntat länge har erbjudits lägenhet men tackat nej och kvarstår som väntande. 5.3 Korttidsplatser Tillgången till korttidsplatser inklusive platser för avlösning ingår, som tagits upp under avsnitt 3, inte primärt i uppdraget. De har dock betydelse för planeringen eftersom de till del lokalmässigt ingår i äldreboenden. Antalet nyttjade platser för korttidsvistelse var 2016 i genomsnitt 357 stycken. Detta är ungefär samma som gällde för 2015 men 30 fler än 2014. Stadsdelsförvaltningarna bedömer i sin äldreboendeplan till 2020 att behovet kan minska till under 300 i genomsnitt. Utifrån ett antagande om ungefär oförändrad andel korttidsplatser i förhållande till antalet äldreboendelägenheter bör planeras för ytterligare cirka 100 platser. Det är viktigt att kontinuerligt följa utvecklingen av behov av korttidsplatser. Osäkerheten är stor, inte minst med hänsyn till förändringar inom sjukvården. 5.4 Faktorer som påverkar behovet av antalet äldreboendelägenheter Utöver den demografiska utvecklingen kommer behovet av äldreboende i framtiden vara beroende av ett flertal faktorer. Det handlar om möjligheten att kunna bo kvar i ordinärt boende, olika typer av mellanboendeformer, välfärdsteknik, folkhälsa, livsstil, utveckling av läkemedel mm. Eventuella förändringar inom hälso- och sjukvården avseende t ex medelvårdtider och gränssnitt kan påverka behovet. Konsekvenser av en ökad medellivslängd beror på i vilken utsträckning omsorgsbehovet förskjuts framåt i tiden till högre ålder eller detta inte sker. Behovet av äldreboendelägenheter påverkas också av eventuella politiska beslut som ändrar förutsättningarna för att beviljas äldreboende samt av förändringar i den genomsnittliga boendetiden. 5

Gruppen äldre är heller ingen homogen grupp och framtidens behov av särskilt boende kommer alltid att vara i förhållande till de möjliga boendeformer som erbjuds äldre i den kontext som är kopplad till samhällsutvecklingen. Även i kommunens årliga fyraåriga äldreboendeplaner, har konstaterats att behovet av äldreboende och korttidsplatser påverkas av många olika faktorer såsom; hur det normala bostadsbeståndet ser ut och hur äldre kan få tillträde till det bostädernas och omgivningens utformning omsorg, vård och service i övrigt som är tillgänglig, bl a i ordinärt boende hur välinformerad den enskilde och dennes anhöriga är i vilken utsträckning dagens behov kan tillgodoses och om de tillgodoses på bästa möjliga sätt förutsättningar för att kunna använda välfärdsteknik Inom den ordinarie bostadsmarknaden finns även flera olika former av mellanboendeformer såsom trygghetsboende, seniorboende mm. Dessa kräver inget särskilt beslut enligt socialtjänstlagen utan förmedlas via öppna bostadsmarknaden. För närvarande finns det cirka 550 beslutade trygghetsbostäder och en fortsatt ökning planeras. I vad mån tillgången till trygghetsbostäder påverkar behovet av äldreboende är viktigt att noga följa. Sambandet dem emellan beror bl a på i hur stor utsträckning trygghetsbostäderna är anpassade för att kunna tillgodose de krav som ställs på äldreboende och tillgång till personalresurser. 5.5 Beräkning av behovet av antal lägenheter i äldreboende i Göteborg Nedanstående tabell visar en beräkning av behovet av lägenheter i äldreboende exklusive korttidsplatser utifrån två scenarier med utgångspunkterna; i. oförändrad andel invånare inom respektive åldersgrupp i behov av äldreboende under perioden 2015 till 2035 ii. minskat behov med 3 procent per åldersgrupp 80 år och äldre per 5-årsperiod Befolkningsutvecklingen pekar på att utbyggnadsbehovets storlek är större senare under planperioden. År 2015 2020 2025 2030 2035 Oförändrat behov/åldersgrupp 4 000 4 100 4 500 5 200 6 200 Minskat behov/åldersgrupp 80+ år med 3% per 5- årsperiod 4 000 4 000 4 300 4 900 5 600 I befolkningsprognosen till grund för ovanstående beräkning ligger antaganden om ökad medellivslängd. Om behovet av äldreboende senareläggs motsvarande den ökade medellivslängden för åldersgruppen 80 år och äldre så motsvarar detta ungefär ovanstående beräknade lägre alternativet. 6

Alternativen illustreras även i nedanstående diagram. 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2015 2020 2025 2030 2035 Of behov/åldersgrupp Minskat behov per åldersgrupp 6 Storlek på äldreboende och anpassning till ramprogram mm I gällande ramprogram (beslut KS 2016-06-01, 392) anges att 100 lägenheter är en önskvärd storlek på nya anläggningar. Det innebär inte att all nybyggnad blir i den storleken. När ramprogrammet togs fram utgick det från den värdegrund som ska genomsyra verksamheten. Det som byggs nytt ska utifrån upplevas som bostäder och inte som institutioner. Äldreboendet ska ge möjlighet till ett fortsatt liv efter den enskildes egna val. Det ska finnas möjligheter till aktiviteter och möten, gärna både i huset och i närområdet. Närhet till kommunikationer och service är viktigt. Möjligheterna till samnyttjande med såväl annan omsorg som sådant som stimulerar de boende eller effektiviserar verksamheten är angeläget där detta är möjligt. I stadsutvecklingsområden som omfattas av ny bebyggelse med sikte på den täta staden är det både önskvärt och sannolikt nödvändigt att planera för samnyttjande av fastigheter. Det har påbörjats ett arbete med typlösningar som skall gälla för hela staden. Det gäller i ett första steg lägenheterna, den allmänna logistiken och möjligheterna till teknik. Det är viktigt att ny teknik som bidrar till omsorgen eller ger mervärde för den boende och anhöriga tas till vara, vilket också konstateras i ramprogrammet. Det handlar t ex om sensorer av olika slag, hjälpmedel som stimulerar den boendes fysik och intellekt samt utnyttjande av moderna hjälpmedel för praktiska frågor och ur arbetsmiljöperspektivet. Kommunstyrelsens uppdrag till stadsledningskontoret att följa upp och uppdatera ramprogrammet skapar förutsättningar för att successivt göra förändringar med hänsyn till den tekniska utvecklingen och till de behov och önskemål som kommer fram från målgrupp och forskning. 7

7 Behov av nya anläggningar som ersättning för gamla eller ej funktionella äldreboenden En stor del av de befintliga äldreboendena är från 1960 och 1970-talen som byggts om under 1990 och 2000-talen. En del av dessa ombyggnader når inte upp till den standard som efterfrågas i dag avseende verksamhetskrav och byggnadstekniskt. Några av dessa är i behov av ombyggnad eller ersättning snarast. I underlaget för stadens budget gör lokalsekretariatet uppskattningen att av de 35 äldreboenden som är byggda mellan 1955 och 1980 behöver hälften ersättas med nya enheter och hälften genomgå stora renoveringar. Om denna bedömning är riktig kommer minst 1 200 lägenheter att beröras av stora ombyggnader fram till 2035, dvs i genomsnitt minst 80 lägenheter per år. För de anläggningar som behöver genomgå stora renoveringar måste ersättningslägenheter erbjudas de boende, antingen under en evakueringstid eller permanent genom inflyttning i nytt äldreboende. Takten och ordningen i vilken anläggningarna ska uppdateras, föreslås av lokalförvaltningen. 8 Nuläget vad avser investeringar och påbörjade projekt I stadsledningskontorets underlag för kommunfullmäktiges budget för 2018, som ska beslutas i juni 2017, finns en planerad investeringsvolym för äldreboende på ca 300 Mkr för perioden 2016-2019. I planeringen ingår åtgärder i de befintliga husen på Kustgatan 10, Dicksons Hus och Järnbrottshus samt nytt äldreboende vid Skra Bro och utrymme för 2-3 påbörjade förstudier. För investeringsperioden 2020-2024 kommer behovet av investeringar för expansion av antalet lägenheter att öka väsentligt. Samtidigt kommer investeringsbehovet för att bibehålla och byta ut befintliga fastigheter att också öka. Fastighetskontoret söker lokaliseringar för fem nya äldreboenden i egen regi, i enlighet med de fem beställningar som stadsdelsnämnderna Örgryte-Härlanda, Centrum, Majorna-Linné, Västra Göteborg och Askim-Frölunda-Högsbo gjort i början av 2017. Sedan tidigare har SDN Lundby önskat ett äldreboende i Frihamnen och ett i Backaplansområdet. De två sistnämnda kan bli inhyrningar i nyproduktion eller i kombination med skolkvarteren som planeras. I april 2017 finns det ett lokaliseringsförslag för egenproduktion som avser en byggklar tomt, två som ingår i detaljplaner som förväntas bli antagna under 2017 och tre som ska ingå i detaljplaner som startar under 2017. Tre Stiftelser har låtit undersöka möjligheterna att bygga ut vid Otium i Örgryte-Härlanda. I april 2017 finns det tre påbörjade dialoger med exploatörer som inom pågående detaljplanearbeten vill bygga äldreboenden. Bland dessa finns Frihamnen och Backaplansområdena. Successivt kommer stadsledningskontoret att lägga förslag i respektive fråga och detta måste fasas ihop med föreliggande planförslag/aktuell behovsbedömning. Ett önskvärt sätt att hantera evakueringsbehovet vid ombyggnad/upprustning är att först bygga nytt och sedan erbjuda flyttning dit. Tillfälliga evakueringar till modulbostäder är en dyr och påfrestande lösning. 8

9 Alternativa lösningar vad avser organisation av äldreboenden Äldreboende som en boendeform kan uppföras och organiseras inom offentlig eller privat regi. Även den verksamhet som ska finnas tillgänglig för de boende kan organiseras inom offentlig eller privat regi. Till den del privata företag är berörda nedan så är det utifrån Lagen om offentlig upphandling (LOU). Verksamhet i annans regi än kommunens utifrån entreprenadavtal enligt LOU är begränsad i tid och förnyad upphandling kan ske i konkurrens. Detta eftersom kommunen förfogar över lokaler som behövs för verksamhetens bedrivande. Verksamhet utifrån ramavtal enligt LOU är också begränsad i tid men förnyad upphandling avseende de boende i det specifika äldreboendet kan inte ske på samma sätt. Detta eftersom utföraren och inte kommunen förfogar över de lokaler som behövs för att kunna bedriva verksamheten. Nedan pekas på några alternativa sätt att organisera äldreboende. De har olika konsekvenser bl a för finansiering av investeringar och för beslutsprocessen. Med privat företag nedan avses här även stiftelser, samfund eller föreningar. a) Bygge av kommunen, som äger och hyr ut lägenheter till de boende. Verksamheten kan ske i kommunens regi eller utifrån entreprenadavtal med extern utförare. b) Bygge av allmännyttan eller privat företag som äger och hyr ut lägenheter till de boende och verksamhetslokaler till kommunen, som också ges anvisningsrätt till lägenheterna. Verksamheten kan ske i kommunens regi eller utifrån entreprenadavtal med extern utförare. F n finns ett äldreboende med 59 platser i Centrum som organiseras enligt denna modellen med extern utförare. c) Bygge av allmännyttan eller privat företag som äger och hyr ut lägenheter och verksamhetslokaler till kommunen. Kommunen hyr ut lägenheter till de boende. Verksamheten kan ske i kommunens regi eller utifrån entreprenadavtal med extern utförare. Denna modell gäller för verksamheterna som drivs av Tre Stiftelser samt ytterligare några äldreboenden. d) Ramavtal med extern utförare om äldreboende inklusive såväl boende som omsorgsverksamhet. Utföraren svarar i denna modell för hur lokaler och lägenheter anskaffas och organiseras. Kommunen har f n ramavtal avseende 5 äldreboenden. 10 Överväganden och förslag till långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter för Göteborg Behovet av det totala antalet lägenheter tillsammans med ersättning av en del av nuvarande äldreboenden ger det samlade behovet av nya anläggningar under perioden fram till 2035. Utifrån ovanstående redovisas nedan vissa överväganden och förslag till plan. 9

10.1 Behov på kort sikt Behovet till och med 2020 hanteras inte i denna långsiktiga plan. Bedömningen är att behovet av fler lägenheter och lägenheter för ersättning/evakuering vid upprustning uppgår till cirka 200, varav hälften avser fler lägenheter. Möjligheterna att omvandla tidigare lämnade lägenheter eller att köpa äldreboendeverksamhet hos andra närliggande kommuner bör utredas. 10.2 Utbyggnadsbehov från och med 2021 Utifrån en samlad bedömning föreslås att ett nytt äldreboende om cirka 100 lägenheter vardera tas i drift per år från och med 2021 och två äldreboenden per år 2030 till 2035. Sammantaget innebär det 21 äldreboenden med cirka 2 100 lägenheter under 15 år från och med 2021. Om denna utbyggnad inte fullt ut skulle behövas för ökat behov av lägenheter och korttidsplatser så finns behov av att ersätta gamla eller icke funktionella äldreboenden. 10.3 Beredskap för ytterligare utbyggnad Beredskap föreslås genom planarbete och tomtanskaffning skapas för ytterligare lägenheter, utöver ovanstående 2 100 lägenheterna. Denna planeringsberedskap bör inledningsvis ta sikte på i storleksordningen 4-6 äldreboenden. 10.4 Uppföljning och revidering Det är viktigt att planen ses över i sin omfattning och inriktning samt revideras där detta behövs med hänsyn till förändringar i behov av lägenheter totalt respektive för ersättning av boenden. Detta föreslås ske vartannat år och uppdrag om det lämnas till stadsledningskontoret. Beredskap för utbyggnad utöver de 21 äldreboendena ger förutsättningar för att kunna verkställa ett ytterligare ökat behov av nya anläggningar. 10.5 Nuvarande 4-åriga äldreboendeplan Stadsdelsnämndernas gemensamma kortsiktiga äldreboendeplan för fyra år bör kvarstå som ett viktigt underlag och styrinstrument. 10.6 Investeringsbehov Investeringsutgiften per äldreboende med cirka 100 platser beräknas till i storleksordningen 200 Mkr i 2016 års nivå. Vilken del som faller på kommunen beror på beslut som tas och avtal som tecknas om vem som ska bygga och äga aktuella fastigheter. Kommunens investeringsbehov som en följd av nya anläggningar måste därför successiv bedömas inför och inarbetas i respektive flerårsplan. 10.7 Samnyttjande och ny teknik Den omfattande nybyggnation som sker i Göteborg, med åtföljande stora önskemål från många aktörer, gör det angeläget att söka också nya lösningar för att kunna tillgodose behovet av attraktiva äldreboendelägenheter. I stadsutvecklingsområden som omfattas av ny bebyggelse med sikte på den täta staden är det både önskvärt och sannolikt nödvändigt att planera för samnyttjande av fastigheter. Samnyttjande med såväl annan 10

omsorg som sådant som stimulerar de boende eller effektiviserar verksamheten är angeläget där detta är möjligt. Det är viktigt att ny teknik som bidrar till omsorgen eller ger mervärde för den boende och anhöriga tas till vara så långt möjligt. 10.8 Uppförande och ägande även utanför kommunen Lösningar för uppförande och ägande av äldreboenden behöver m h t omfattningen sökas även utanför kommunens organisation. Göteborgs allmännyttiga bostadsbolag och Inköp och Upphandlingsnämnden bör därför mer än idag medverka i planering och verkställighet. Lösningar i samverkan med privata aktörer bör vara ett alternativ i den konkreta planeringen. För att bredda utbytet med externa utförare bör också tillskapas en gemensam arena/branschråd där kunskapsförmedling och utbyte av erfarenheter kan ske. Ett sådant forum skulle förslagsvis kunna initieras och ledas av stadsledningskontoret eller Inköpsoch upphandlingsnämnden. Vägledande beslut om fördelning mellan egen regi och annans regi, för uppförande respektive drift, skulle underlätta verkställigheten av planen och bör därför övervägas. 10.9 Samordning av verkställandet En så omfattande utbyggnad under kort tid som skisseras underlättas om staden kraftsamlar och samordnar arbetet på ett tydligt sätt. Utbyggnaden kan sannolikt ske mer effektivt och bli billigare om staden som koncern samordnar arbetet med verkställandet i särskild arbetsorganisation med representanter för berörda förvaltningar och bolag, som också utarbetar enhetliga lösningar och strategier där detta är relevant. Detta för hela processen, från detaljplanefrågor, tomtanskaffning och förstudier till underlag för beslut och avtal om uppförande. En sådan gruppering bör också medverka i uppföljning av behov och revideringar av äldreboendeplanen. En samordning bör, med hänsyn till kommunstyrelsens samordnande roll, ledas av stadsledningskontoret. 11 Geografisk fördelning av nya äldreboenden Den som beviljats plats i äldreboende kan välja fritt över staden var man önskar bo. Det är därför inte relevant att i den långsiktiga planen försöka fördela behovet av nya äldreboenden per stadsdel. Vilken stadsdelsnämnd som i sin egenskap av driftsansvarig är berörd av respektive etablering är en fråga som blir aktuell först inför det konkreta genomförandet. Den geografiska placeringen bör ske över hela staden, men en förskjutning mot fler platser i de mer centrala områdena efterfrågas sannolikt. Kontinuerligt bör följas upp hur efterfrågan ser ut så att önskemål om attraktiva lägen kan tillgodoses. Den geografiska placeringen blir också viktig fastighetsekonomiskt om läget inte upplevs som tillräckligt attraktivt. Det är viktigt att ta tillvara på de möjligheter som ges i samband med omfattande nybyggnation i stadsutvecklingsprojekt. I området som omfattas av Vision Älvstaden bör etableras minst 6 äldreboenden utifrån Färdplan Älvstaden. Det är svårt att prognostisera hur de äldres boende mer i detalj fördelas över staden på lite längre sikt. Flyttmönster och utformningen av nya bostadsområden påverkar. Det är därför 11

viktigt att så tidigt som möjligt säkra förutsättningar för äldreboendeutbyggnaden i detaljplaner och genom tomtanskaffning och samnyttjande i stadsutvecklingsprojekt. Det är angeläget att berörda nämnder och kommunala bolag i samverkan prioriterar detta. Den fortsatta planeringen för etablering av 21 äldreboenden föreslås, utanför området för Vision Älvstaden, inledningsvis inriktas på 4-6 äldreboenden i väster och 2-4 äldreboenden vardera i nordost, centrum och Hisingen. Utöver detta kommer den beredskap för ytterligare äldreboenden som finns i förslaget till plan. 12