Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2017-02-07 Diarienummer: N137-0793/16 Sektor utbildning Antti Yliselä, Verksamhetschef (EMI) Telefon: 366 42 07 E-post: antti.yliselä@vastra.goteborg.se Anna Bexbo (MLA) Telefon: 366 45 11 E-post: anna.bexbo@vastra.goteborg.se Patientsäkerhetsberättelse 2016 för den medicinska delen av elevhälsan i Västra Göteborg Förslag till beslut Stadsdelsnämnden föreslås besluta Patientsäkerhetsberättelsen 2016 för den medicinska delen av elevhälsan i Västra Göteborg godkänns. Att sammanfattningen i patientsäkerhetsberättelsen anslås på sådant sätt att den är lätt tillgänglig för brukarna från den 1 mars 2016. Ärendet Enligt patientsäkerhetslagen 2010:659 ska vårdgivare årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan. Bakgrund Lagen om patientsäkerhet innebär bland annat att vårdgivarens ansvar tydliggörs. Syftet med patientsäkerhetslagen är att vården ska bli säkrare. Säkrare vård ska leda till färre vårdskador och därmed ökad patientsäkerhet. Stadsdelsnämnden är vårdgivare för den hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs inom elevhälsan. Hälso- och sjukvård i skolan styrs av samma lagar och regler som all annan hälso- och sjukvård i landet. Skollagen anger att det ska finnas en elevhälsa. De medicinska insatserna i skolans elevhälsa utförs av skolsköterskor och skolläkare och är en egen verksamhetsgren inom elevhälsan. Verksamhetschefen (EMI) för den medicinska elevhälsan insats har ledningsansvar för skolsköterskor och skolläkare. Denne har utifrån sin bakgrund och kompetens uppdragit åt Anna Bexbo (MLA) att ha det medicinska ledningsansvaret för skolhälsovården. Detta innebär att ledningsuppgifter av medicinsk karaktär skriftligt har överlåtits från verksamhetschefen till MLA. I stadsdelen finns en 75 procent- tjänst som MLA. I enlighet med patientsäkerhetslagen 2010:659 har en patientsäkerhetsberättelse upprättats för den medicinska delen av elevhälsan i Västra Göteborg 2016. tjänsteutlåtande 1(2)
Konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv Ekonomiska konsekvenser Rapportens innehåll innebär i sig inga ekonomiska konsekvenser Sociala konsekvenser Ur ett socialt hållbarhetsperspektiv är det viktigt att förvaltningen kan säkerställa patientsäkerheten och kvalitén på elevhälsans medicinska insats. Patientsäkerhetsberättelsen är ett led i arbetet med att uppfylla denna målsättning Barnperspektivet - Barnkonventionen Alla elever i de kommunala grundskolorna erbjuds likvärdiga medicinska insatser i elevhälsan är av vikt för barnens bästa. Patientsäkerhetsberättelsen för den kommunala medicinska delen i elevhälsan är ett led i arbetet med denna målsättning Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet I Västra Göteborg ska alla verksamheter bidra till att ålder, kön och ursprung inte begränsar människors liv och utveckling. För barnens utveckling mot hälsosamma val och goda resultat i skolan är det viktigt att alla elever i de kommunala grundskolorna erbjuds en likvärdig skolhälsovård. Miljöperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Samverkan Information i FSG den 20:e februari 2017 Stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg Maria Lejerstedt Stadsdelsdirektör Bo Niklasson Sektorschef Bilaga 1: Patientsäkerhetsberättelse 2016 för den medicinska delen av elevhälsan tjänsteutlåtande 2(2)
Västra Göteborg Patientsäkerhetsberättelse Utfärdat 2016-12-19 Diarienummer N137-0793/16 Handläggare Anna Bexbo, Medicinskt ledningsansvarig (MLA) Telefon 366 45 11 E-post: anna.bexbo@vastra.goteborg.se Antti Yliselä, Verksamhetschef för den medicinska delen av elevhälsan Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan i Västra Göteborg År 2016 Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan 2016 1(15)
Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 4 Elevhälsans medicinska insats (EMI) 4 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 6 Vårdgivaren 6 Verksamhetschef enligt HSL 28-30 (Hälso-Sjukvårds Lagen) 6 Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska (MLA) 6 Skolsköterska/Skolläkare 7 Struktur för uppföljning/utvärdering 8 Uppföljning genom egenkontroll 9 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 10 Samverkan för att förebygga vårdskador 11 Riskanalys 12 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 13 Avvikelser 13 Klagomål och synpunkter 13 Sammanställning och analys 13 Samverkan med patienter och närstående 13 Resultat av mål 2016 14 Övergripande mål och strategier för 2017 15 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan 2016 2(15)
Sammanfattning Vår samlade bedömning i 2016 års patientsäkerhetsberättelse visar på att såväl vårdkvaliteten som patientsäkerheten förbättrats under året. De flesta av årets mål inom den medicinska insatsen av elevhälsan har uppnåtts. Dock kvarstår fortsatt arbete med att alla skolor ska ha fullvärdig skolhälsovårdsmottagning. För att öka kvaliteten inom den medicinska elevhälsan har patientsäkerhetsarbetet omfattat en egenkontroll kring att skolsköterskor och skolläkare vaccinerar och dokumenterar enligt de riktlinjer som finns i Metodhandboken för elevhälsans medicinska insats i Göteborgs Stad och i PMO-handboken för skolsköterskor och skolläkare. Resultatet belyste hur man håller sig uppdaterad på gällande riktlinjer och lagstiftning, det praktiska genomförandet samt hur man ser att patientsäkerhetsarbetet kan utvecklas i processen. Utifrån svaren har sedan professionerna arbetat med att utveckla det praktiska arbetet så att likvärdigheten i stadsdelen ökar. Förbättrade rutiner har arbetats fram genom korrigeringar i metodhandboken inom områdena basprogrammet, hälsobesök, funktionsnedsättningar, vaccinationer och remisshantering. Inköp av ny medicinteknisk utrustning såsom blodtrycksmanchetter och medicinskt kylskåp till skolsköterskemottagningar där behov funnits att uppdatera utrustningen. Egenkontroll av kalibrering av medicintekniska produkter enligt årlig produktanvisning. Skolan har ett ansvar för att alla elever erbjuds det hälsoarbete som utförs av elevhälsans medicinska insats och för att kunna genomföra det måste man veta vilka elever som går på skolan. En handlingsplan för hur informationen ska nå fram har påbörjats och kommer att följas upp kontinuerligt. För att säkerställa att enbart de som arbetar på skolorna har tillgång till de digitala journalerna görs en internkontroll en till två gånger per år av vilka som har tillgång till dokumentationssystemet på varje enhet. Dessutom sammanställer intraservice loggar varje månad för de som obehörigt varit inne i det digitala journalhanteringssystemet. Dessa skickas sedan ut till rektorerna som tar hjälp av elevhälsan för att utreda och bedöma händelserna, vilka ofta visar sig vara legitima. Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan 2016 3(15)
Inledning I skollagen (2010:800) har begreppet skolhälsovård ersatts av elevhälsans medicinska insats (EMI). Elevhälsan beskrivs i kap. 2 25. De medicinska insatserna inom elevhälsan omfattar de insatser som skolsköterskor och skolläkare utför. Den 1/1 2011 infördes en ny patientsäkerhetslag SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1. Syftet med denna lag är att göra vården säkrare och att det skall bli enklare för patienter att anmäla felbehandling. Varje år skall en patientsäkerhetsberättelse upprättas där verksamhetens arbete med patientsäkerhet beskrivs och utvärderas. Verksamhetschefen, tillsammans med vårdgivaren, leder patientsäkerhetsarbetet. Personalens förutsättningar, kompetens och kunnande är en grundsten i patientsäkerhetsarbetet och i mötet med elever och vårdnadshavare. Därav är arbetsmiljön och arbetsbelastningen direkt kopplade till patientsäkerhet. Elevhälsans medicinska insats (EMI) Elevhälsans medicinska ansvar ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Eleverna ska stödjas in sin utveckling mot utbildningens mål. De grundläggande uppgifterna för såväl de medicinska som de psykosocial, psykologiska och specialpedagogiska insatserna regleras i skollagen (SFS 2010:800, 2A kap 25-26 ). Under året har dessutom Socialstyrelsen tillsammans med Skolverket gett ut en ny upplaga av Vägledning för elevhälsan Medicinskt ansvarig inom elevhälsan är skolsköterskor och skolläkare och de erbjuder samtliga elever hälsobesök. Hälsobesöken innefattar även allmänna hälsokontroller. Dessa besök ska vara såväl hälsoövervakande som hälsofrämjande genom att man här: tidigt upptäcker funktionssvårigheter, sjukdomar och andra hälsoproblem, som i vissa fall kan behöva en medicinsk utredning för att identifiera elevers behov av särskilt stöd ger eleven möjlighet att diskutera sin hälsa och skolsituation med en professionell neutral vuxen kan ge enklare sjukvårdsinsatser erbjuder vaccinationer enligt Socialstyrelsen fastställda barnvaccinationsprogram Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan 2016 4(15)
Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Hälso- och sjukvårdens mål, en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen, innebär bland annat att vården skall ges med respekt för allas människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. God kvalitet inom hälso- och sjukvård innebär att vården skall vara kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv och jämlik. Den skall ges inom rimlig tid och det skall finnas ett långsiktigt kvalitetsarbete. Elevhälsans medicinska insats är en del av skolväsendet samtidigt som den är en del av hälso- och sjukvården, och den omfattas därför av hälso- och sjukvårdens lagar. Den medicinska delen av elevhälsan skiljer sig från den övriga elevhälsan genom att den är en egen verksamhet och har socialstyrelsen som tillsynsmyndighet. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) bedriver tillsyn av elevhälsans medicinska insats. Syftet med tillsynen är att upptäcka och påtala brister som kan påverka säkerheten för den enskilde, samt att kontrollera att verksamheterna uppfyller lagstadgade krav och upprätthåller en god kvalitet. Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan 2016 5(15)
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p1 Vårdgivaren skall dokumentera hur ansvaret är organiserat och fördelat i verksamheten Vårdgivaren Stadsdelsnämnden är vårdgivare för den hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs inom elevhälsan. Vårdgivaren ansvarar för att verksamhetschef för de medicinska insatserna i elevhälsan utses. Vårdgivaren har skyldighet att dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten. Verksamhetschef enligt HSL 28-30 (Hälso-sjukvårds Lagen) Enligt HSL skall det inom all hälso- och sjukvård finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret. I Västra Göteborg är det Områdeschef för Stöd och Utveckling, Antti Yliselä som är verksamhetschef för EMI. Verksamhetschefen måste inte ha hälso- och sjukvårdsutbildning men får inte bestämma över diagnostik eller vård och behandling om hen inte har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta. Mot bakgrund av sin kompetens kan verksamhetschefen uppdra åt annan sakkunnig person, medicinskt ledningsansvarig skolsköterska (MLA) att utföra de arbetsuppgifterna. Verksamhetschefen ansvarar för att alla medarbetare som arbetar enligt HSL har rätt kompetens, får fortbildning, ansvar och befogenheter att kunna bedriva en vård av god kvalitet. I det konkreta arbetet delegeras vissa organisatoriska uppgifter till rektorerna. Verksamhetschefen är den person som såväl tillsynsmyndighet, Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) som elever, föräldrar och personal ska kunna vända sig till när det gäller frågor som rör verksamheten. Verksamhetschefen planerar, engagerar medarbetare, leder, kontrollerar, dokumenterar och redovisar resultatet i samverkan med medicinskt ledningsansvarig skolsköterska. Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska (MLA) I Västra Göteborg har verksamhetschefen under år 2016 skriftligt uppdragit åt Riina Öfverman t.o.m. maj 2016 och Anna Bexbo fr.o.m. augusti 2016 att ha det medicinska ledningsansvaret för EMI (elevhälsans medicinska insats). MLA stödjer verksamhetschef, rektor, skolsköterska och skolläkare i det systematiska kvalitetsarbetet. I uppdraget ingår arbete med riskanalyser, egenkontroller och utredning av avvikelser. Stadens MLA-nätverk träffas varje månad för att arbeta med patientsäkerhet, verksamhetsutveckling och omvärldsbevakning. En gång i månaden har MLA-möte med skolsköterskegruppen med samma syfte, där man arbetar mer implementerande för att få nya rutiner och riktlinjer att slå igenom i verksamheten. Göteborgs Stads Metodhandbok för Elevhälsans medicinska insats är det praktiska instrumentet för skolsköterskor och skolläkare i det dagliga arbetet och en viktig del av kvalitetsledningssystemet. Skolhälsan som är en del av Center för skolutveckling, ansvarar för uppdatering och revidering av Göteborgs Stads Metodhandbok för Elevhälsans medicinska insats. Till sin hjälp har de MLA-nätverket. Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan 2016 6(15)
Skolsköterska/Skolläkare Varje legitimerad hälso-sjukvårdspersonal arbetar under eget yrkesansvar, enligt 6 kap. 2 patientsäkerhetslagen. De skall vara väl förtrogna med innehållet och arbeta efter Göteborgs stads Metodhandbok för Elevhälsans medicinska insats där basprogram ingår. Arbetet skall utföras med god kvalité och hög patientsäkerhet och de skall medverka och bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Varje medarbetare ansvarar för att avvikelser och risker identifieras och rapporteras. Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan 2016 7(15)
Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Vårdskador och tillbud mäts kontinuerligt via rapporter och avvikelsehantering för att upptäcka strukturfel och åtgärda. Skolsköterskor och skolläkare rapporterar till MLA som sedan utreder och rapporterar till verksamhetschef enligt HSL, till MLA-nätverket och till skolsköterskegruppen för gemensamt lärande. Rapportör och dennes chef får återkoppling gällande bedömning och åtgärder utifrån händelsen. Regelbunden uppföljning av arbetet mot patientsäkerhetsmålen tas upp på mötena med verksamhetschef enligt HSL, MLA-nätverket och i skolsköterskegruppen. Medicinskt ansvariga Arbetet har fortsatt med att återföra negativa händelser till verksamheten för att utveckla patientsäkerheten. Metodhandboken för elevhälsans medicinska insats är i stort behov av revidering och MLA-nätverket har varit delaktiga i det arbetet som skolhälsan på center för skolutveckling har det yttersta ansvaret för. PMO-handboken för skolsköterskor och skolläkare i Göteborgs stad har uppdaterats vid två tillfällen under året. Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan 2016 8(15)
Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Varje år genomförs egenkontroll inom utvalda områden. Under 2016 har följande delar granskats avseende egenkontroll. Vaccinationsprocessen inklusive dokumentation, samverkan inom skolan för att elevhälsans medicinska insats ska få uppgifter om elever som flyttat. Granskning av vaccinationsprocessen I början av 2016 besöktes alla skolsköterskor av MLA för en intervju av hur man arbetar med vaccinationsprocessen medan skolläkarna svarade på en enkät. Frågorna gällde hur man håller sig uppdaterad på gällande riktlinjer och lagstiftning, det praktiska genomförandet samt hur man ser att patientsäkerhetsarbetet kan utvecklas i processen. Utifrån svaren har sedan professionerna arbetat med att utveckla det praktiska arbetet så att likvärdigheten i stadsdelen ökar. Skolsköterskornas och skolläkarnas förslag på utveckling av patientsäkerheten i vaccinationsprocessen ledde till att en riskanalys gjordes avseende att inte alla elever har en datajournal. Om man inte har fullständigt personnummer eller lever gömd/skyddad så förs pappersjournal istället då inte elevregistreringssystemet kan garantera att Tf numren är unika i staden. Att ha två olika journalsystem är inte patientsäkert och frågan har, efter riskanalysen, lyfts vidare till Intraservice som nu arbetar med att utforma ett säkert system så att alla elever kan få en datajournal som är unik. Granskning av behörigheter i det digitala journaldokumentationssystemet En till två gånger varje år görs en internkontroll av vilka som har tillgång till dokumentationssystemet för att säkerställa att endast de som har behörighet till journalerna kan nå dem. Varje månad sammanställer Intraservice loggar för de som obehörigt varit inne i det digitala journalhanteringssystemet. Loggarna skickas sedan ut till rektorerna som tar hjälp av elevhälsan för att utreda och bedöma händelserna. Granskning av samverkan internt Uppgifter om elever som flyttat in eller ut på skolorna har inte alltid nått elevhälsans medicinska insats. Även samverkan när det gäller elever som byter personnummer/namn eller får skyddad identitet är av stor vikt för att undvika vårdskador. MLA har utvecklat ett PM till administrativ personal för att säkerställa detta. På några skolor har det fungerat utmärkt medan det på andra fungerat dåligt. Eftersom skolan har ett ansvar för att alla elever erbjuds det hälsoarbete som utförs av skolsköterskor och skolläkare har detta varit en varit en allvarlig brist. En ny uppföljning planeras våren 2017. Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan 2016 9(15)
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Patientsäkerhetslagen PSL 2010:659, SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2) Socialstyrelsen (SOSFS 2001:9) Skolsköterskan är oftast ensam i sin profession på skolan. Detta innebär att det är viktigt att det finns tydliga rutiner och riktlinjer för arbetet för att man ska arbeta på ett likvärdigt och patientsäkert sätt på de olika skolorna. Till sin hjälp finns Metodhandboken för den medicinska insatsen av elevhälsan i Göteborgs stad och PMO handboken för skolsköterskor och skolläkare. Dessa revideras regelbundet och nyheter implementeras genom information via mejl men framförallt via regelbundna möten. Skolsköterskorna i stadsdelen träffas en gång i månaden för att arbeta med verksamhetsutveckling, samverka och implementera nya rutiner och riktlinjer. Den medicinskt ledningsansvariga skolsköterskan ingår i ett nätverk i Göteborgs Stad tillsammans med sex andra medicinskt ledningsansvariga skolsköterskor, skolhälsovårdsöverläkaren och utvecklingsledaren för elevhälsan på center för skolutveckling. I nätverket diskuteras, revideras och tas rutiner samt riktlinjer fram. Avvikelser diskuteras fyra gånger per år och återförs till verksamheten på skolsköterskemötena för gemensamt lärande. Egenkontrollplaner för den medicinska delen av elevhälsan utformas och genomförs gemensamt över staden för en ökad likvärdighet och patientsäkerhet. LVS (Lokalt verksamhetsstöd för PMO) informerar om nyheter i PMO. LVS genomför också utbildningar för nya skolsköterskor och skolläkare. Skolsköterskor och MLA har under året samarbetat med FaR (Fysisk aktivitet på recept)-teamet i västra Göteborg. Elever har deltagit i en pågående studie. Syftet med studien är att utvärdera effekten av att barn och unga deltar i fysisk aktivitet på recept. Resultatet presenteras under 2017. Skolsköterskorna har erbjudits kollegial handledning sedan ett år tillbaka. Under första terminen 2016 hade skolsköterskorna kollegial handledning en gång per månad. Vid MLA-skiftet önskade skolsköterskorna grupphandledning med professionell handledare. De är i stort behov av handledningen och önskar få grupphandledning under 2017. Verksamhetsberättelse för läsåret som gått och ett årshjul för kommande läsår skrivs av de flesta skolsköterskor på varje skola i juni. Denna får ansvarig rektor och MLA ta del av för att kunna följa upp och stödja verksamheten samt det lokala arbetet med patientsäkerhet. Bemanning och resursfrågan diskuteras kontinuerligt för att säkerställa att arbetet hinns med och kan planeras. Vid risk för att arbetet inte kan genomföras enligt planering av basprogram och vaccinationer skall detta rapporteras till verksamhetschef och MLA. Medicinskt ansvarigas bedömning och kommentar Strukturen för patientsäkerhetsarbetet är tydlig och välkänd av skolsköterskor och skolläkare, vilket bidrar till en hög följsamhet. Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan 2016 10(15)
Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3Vårdgivaren ska identifiera processer där samverkan behövs för att förebygga vårdskador Samverkan i skolan sker i första hand med elevhälsoteamen och pedagogerna men även i hög utsträckning med administrativ personal, skolvärdar/värdinnor och annan personal som möter elever. Det är viktigt att skolsköterskor får kännedom om när elever börjar eller slutar på skolan. Även samverkan när det gäller elever som byter personnummer/namn eller får skyddad identitet är av stor vikt för att undvika vårdskador. Detta för att journaler ska rekvireras och att insatser inte skall fördröjas eller utebli. MLA har utvecklat ett PM till administrativ personal för att säkerställa detta. Extern samverkan med andra vårdgivare eller insatser: Under 2016 har vi haft avtal med Närhälsan Styrsö, Pridoc bemanning samt Läkartjänst för skolläkarinsatserna. På en av våra skolor med dövverksamhet har vi en timanställd skolläkare med teckenkompetens. Samverkan har skett för att säkra tillgången på skolläkare. Detta arbete behöver utvecklas för att stärka skolornas främjande förebyggande arbete där även skolläkaren är en stor del. Verksamhetschef och MLA deltar på regelbundna möten i samverkansgruppen NOSAM för barn och unga. Ett nätverk med ansvariga för nyanlända på samtliga Vårdcentraler har startats för att öka samarbetet och säkerställa hälsokontroller och remisshantering. Samverkan sker även med aktörer utanför skolan. Elevhälsans medicinska insats samverkar med olika vårdinrättningar vad gäller remisser och konsultationer. Men även med måltid, fritid och socialtjänst sker samverkan för att säkerställa att eleverna får det stöd de behöver. Vi samverkar även enligt Västbus riktlinjer som anger hur organiseringen av samordnade insatser på lokal nivå ska gå till så att barn och unga får sina behov av samordnade insatser tillgodosedda. MLA har kontinuerliga möten med verksamhetschefen. Syftet är att kontinuerligt hålla verksamhetschefen informerad om verksamheten hos skolsköterskorna och även informera om de avvikelserapporter som inkommit. MLA har även möten med biträdande områdeschefen för sektor utbildning. Syftet är att hålla områdeschefen informerad om verksamheten och påtala eventuella brister. MLA besöker rektorsgruppen för att informera om verksamhet och kvalitetsarbete Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan 2016 11(15)
Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Rektor, skolsköterska och skolläkare ansvarar för att identifiera och rapportera till medicinskt ledningsansvarig skolsköterska vid väsentliga förändringar i verksamheten som kan innebära risk för negativa händelser eller tillbud. Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska ansvarar för att tillsammans med berörda professioner göra en bedömning/riskanalys och informera rektor och verksamhetschef som sedan vidtar åtgärder och ansvarar för återförande till verksamheten lokalt. Medicinskt ansvarigas bedömning och kommentar Under 2016 har MLA-nätverket gjort en gemensam riskanalys utifrån att det digitala journalhanteringssystemet inte kan internarkivera elever utan ett fysiskt handhavande som skolsköterskorna ska utföra. MLA-nätverket var rädd att detta skulle innebära mycket merarbete i administrativ form för skolsköterskorna och detta då skulle leda till sämre patientsäkerhet. Efter riskanalysen har systemet utvecklats något och kommer inte att innebära lika mycket merarbete för skolsköterskorna. Riskanalys - Välkomsten fungerar som första mottagare av nyanlända i framförallt Västra Göteborg och Askim-Frölunda-Högsbo. Välkomstens lokaler flyttades under sommaren och den nya skolsköterskemottagningen var bristfällig, vilket ledde till att ett antal hälsobesök hos Välkomstens skolsköterska fördröjdes eller uteblev. Därav ökade belastningen för skolsköterskorna ute på de mottagande skolorna. Skolsköterskebemanningen på Välkomsten planerades att utökas med ytterligare en skolsköterskeresurs. Detta gjordes tillfälligt under augusti månad, men den tilltänkta skolsköterskan valde att inte fortsätta samtidigt som tillflödet av nyanlända minskade under höstterminen. Så bemanningen fortsatte att vara 20 procent som tidigare under året och har fungerat väl sedan dess. Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan 2016 12(15)
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet PSL 2010:659, SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 All personal har skyldighet att rapportera avvikelser Avvikelser Skolsköterska och skolläkare rapporterar till rektor och medicinskt ledningsansvarig skolsköterska händelser som har medfört skada eller hade kunnat medföra skada för elev i samband med vård och omhändertagande. Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska ansvarar för händelseanalys och utser analysteam vid behov. Verksamhetschef och medicinskt ledningsansvarig skolsköterska ansvarar för åtgärder och tidsplan. Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska sammanställer och återför resultat och åtgärder från avvikelsehanteringen till verksamheten. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Verksamhetschef enligt HSL och rektor tar emot och utreder klagomål och synpunkter. I frågor som rör patientsäkerhet är medicinskt ledningsansvarig skolsköterska en stödjande funktion. Inga klagomål och synpunkter har registrerats 2016 gällande den medicinska delen av elevhälsan. Verksamhetschef eller MLA återkopplar i skolsköterskegruppen om allmänna klagomål inkommer som kan påverka patientsäkerhet eller rutiner allmänt. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6, 7 kap.2 Verksamhetschef enligt HSL och medicinskt ledningsansvarig skolsköterska går regelbundet igenom aktuella negativa händelser, sammanställer och återför resultat till verksamheten samt till vårdgivaren i samband med att patientsäkerhetsberättelse upprättas. Då vi under året inte har fått några klagomål och synpunkter på EMI, så behöver vi fundera kring om det är tillräckligt tydligt för våra elever och familjer hur de går tillväga om de har synpunkter eller klagomål på EMI. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Vårdgivare skall ge patienter och närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Skolsköterskor och skolläkare strävar alltid efter ett samarbete med vårdnadshavarna. Utifrån elevens ålder och mognad involveras också alltid eleven själv. Samtycke till vård, undersökning och behandling är i de flesta fall muntlig men vid t.ex. vaccination i åk 6 och 8 efterfrågas skriftligt medgivande. Tolk används vid behov. Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan 2016 13(15)
Resultat av mål 2016 PSL 2010:659, SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3) vilka resultat som uppnåtts i verksamheten av genomförda åtgärder Strukturmått Ett antal ej fullvärdiga skolhälsovårdsmottagningar där det bl.a. saknas vilrum och toalett i nära anslutning till skolhälsovårdsmottagningen, handfat och ej tillräcklig golvyta för att kunna göra skolläkarundersökningar. Fortsatt arbete med verksamhetschef och rektorer för att säkerställa att skolhälsovården har adekvata lokaler och utrustning Ej fullt uppnått att alla våra nyanlända inom rimlig tid, dvs inom 2 månader får ett hälsosamtal och påbörjad vaccinering. Fortsatt samarbete med Välkomstens skolsköterska och skolsköterskorna i stadsdelen. Processmått Samtliga skolsköterskor har genomgått grundutbildning i MI (motivational interviewing) samtalsteknik. Ett flertal skolsköterskor har även gått fördjupningskursen i MI. MLA-skolsköterskemöten en gång i månaden där uppslutningen varit god men inte fullkomlig. Alla skolsköterskor samarbetar för att säkerställa att arbetet utifrån basprogrammet genomförs enligt regelverket. Genom deltagande på skolsköterskemöten och genom kollegiala diskussioner om systematiskt förbättringsarbete och patientsäkerhet kommer alla skolsköterskor att få möjlighet att stärka sitt kunnande om patientsäkerhet God användning av vår resurssjuksköterska på 25 procent, vid vaccinationer Riskanalys kring skolsköterskemottagningen på Välkomsten. Resultatmått Under 2016 har 7 avvikelser rapporterats. Samtliga ansågs vara mindre allvarliga och inte lett till Lex Maria-anmälan och har heller inte föranlett någon ändring av rutiner i Metodhandboken. Avvikelserna beror på brister i egenkontrollen och att inte bestämda rutiner följts. Avvikelserna gällande vaccination handlar om 2 elever som ej fått planerad vaccination i grundskolan, vilket innebär läkemedelsavvikelse. Detta tolkas som att arbetet med att uppmärksamma och utveckla vaccinationsprocessen varit framgångsrik. Övriga 5 avvikelser rör brister i dokumentation såsom dokument inscannat i fel elevs journal. Medicinskt ansvarigas bedömning och kommentar Trots det goda resultatet måste vi inom elevhälsans medicinska insats ständigt arbeta vidare för att hålla patientsäkerhetsarbetet levande och aktuellt. Att arbeta strukturerat och systematiskt i alla möten gör att detta är möjligt. Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan 2016 14(15)
Övergripande mål och strategier för 2017 Mål 1: Att alla skolsköterskor och skolläkare ordinerar, vaccinerar och dokumenterar enligt de riktlinjer som finns. Under 2016 kom nya föreskrifter gällande skolsköterskornas möjlighet att självständigt ordinera kompletterande vaccinationer och detta kommer att följas under 2017 Strategi Egenkontroll av vaccinationsprocessen hos både skolsköterskor och skolläkare för att säkerställa en fortsatt hög kvalité och patientsäkerhet. Mål 2: Alla nyanlända ska få ett säkert medicinskt mottagande Alla nyanlända ska få ett säkert medicinskt mottagande för att eventuell fysisk eller psykisk ohälsa ska upptäckas tidigt. Strategi Fortsatt arbete med att implementera riktlinjerna i metodhandboken om nyanlända Regelbundet erfarenhetsutbyte i skolsköterskegruppen Delta i fortbildning som erbjuds om nyanlända Öka samverkan med andra vårdgivare i området Mål 3: Att hälsosamtalet som sker i skolår fyra och åtta sker enligt de riktlinjer som finns och att elevhälsans medicinska insats utvecklar samtalets möjligheter ytterligare för att på så sätt arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande i enlighet med intentionerna i skollagen. Strategi Egenkontroll av hälsosamtalet i skolår fyra och åtta för att säkerställa en hög kvalité, patientsäkerhet och utveckling på både individnivå och gruppnivå. Fortsätta det planerade arbete i den samlade elevhälsan med att implementera elevhälsans processer. Erfarenhetsutbyte och samtal inom EMI om bland annat behov och metoder på individ- och gruppnivå. Mål 4: Att medicintekniska produkter kalibreras i enlighet med de riktlinjer som finns i Göteborgs stad. Strategi Utveckla en rutin för hur kalibrering av medicintekniska produkter inom elevhälsans medicinska insats ska ombesörjas i stadsdelen. Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan 2016 15(15)