Hållbart lantbruk planetens begränsande faktorer (och lite om människans innovationskapacitet)

Relevanta dokument
Ett globalt hållbarhetsperspektiv på livsmedelsförsörjningen

Globala utblickar om mat, hållbarhet och hälsa

EAT-Lancet rapporten: Hälsosamma kostvanor från ett miljömässigt hållbart system för livsmedelsproduktion

Hur vi kan producera mat inom planetens gränser till år 2050

Hur kan 9 miljarder människor äta hälsosam mat inom planetens gränser?

Hållbart fångad fisk från hav till fat

Strategiskt arbete för hållbar och resilient livsmedelsförsörjning

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Huge, hus 1,2,3 BULLERBERÄKNING. Ekvivalent ljudnivå KVARTER 1 AVSER PLAN 1. Huge Fastigheter VÄG- OCH SPÅRTRAFIK SKALA FÖRKLARINGAR

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Samförvaltning av interagerande ekosystemtjänster i Helgeås avrinningsområde

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Möjligheter och utmaningar för en trygg livsmedelsförsörjning i Eskilstuna

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag?

Värderingar om den hållbara maten

Resiliens inom livsmedelsförsörjningen

Hållbar intensifiering och klimatsmart produktion

Matens möjligheter. Ålands potential i omvärlden. Lennart Wikström. Lantbrukets Affärer. Mariehamn 1 mars Tejarps Förlag AB 3

Ekosystemtjänster. Naturens år nätverket, Naturvårdsverket 6 feb Louise Hård af Segerstad, Albaeco

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Ekosystemtjänster. Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet

Bortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

Vad kommer vi att äta i framtiden?

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum,

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina

Jordbruksverkets arbete med -Minskat matsvinn -Motverka orättvisa affärsmetoder

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Extremism och lägesbilder

En ljusare framtid för fisk och fiskare

Fallgropar och framgångsfaktorer för samverkan i landskapet

Stärkt Hållbarhet och resiliens Reglabs Årsmöte februari Tillväxt, miljö och regionplanering

Tillväxt inom planetens gränser lösningar från workshop

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning. Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF

Redlighetsforum 5 februari LEVA OCH LÅTA LEVA. Fiskbranschens Riksförbund (FR)

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

BILAGOR. till. förslaget till rådets beslut

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Samhällsekologisk Stadsbyggnad

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Remissvar angående SoU 2017:22 Från värdekedja till värdecykel så får Sverige en mer cirkulär ekonomi

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Proteinskiftet. Varför händer det? Vad är det vi ser hända? Vad innebär detta för äggbranschen?

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

UNDERLAGS- RAPPORT SAMMANFATTNING. Hållbar mat för alla

Social-ekologisk Stadsbyggnad

Klimat och ekosystem i förändring

GRs initiativ inom Mistra Urban Futures ?

Köttindustrin och hållbar utveckling

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Världens eko. Carl Folke Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Beijerinstitutet, Kungl. Vetenskapsakademien

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

Biobaserad samhällsekonomi

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Från jord till bord varför välja närproducerat? Helena Fabritius, SLC Åboland

Policy för hållbar utveckling och mat

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

Ekosystemtjänster Om människans beroende av naturen. Lisen Schultz Stockholm Resilience Centre

Tankar om omvärldsanalys och beslutsprocesser i kommunal förvaltning. Ulrich Nitsch Skepparp, Ravlunda

möjligheter, svårigheter och ett bidrag från

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

Agenda 2030-klassificering Guide

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

ett case inom projektet Anders Persson VD, Sysav Utveckling AB

Energisituationen Kommentarer av Anders Wijkman vid Energiledarnas möte 11 november, 2010

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM

Skatt på importerat fulkött. Förslag till ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt

Tips och råd från Upphandlingsmyndigheten på hur upphandling kan användas för hållbara inköp

Lantbruk och landsbygd

Introduktion till MSC

Nordisk mat hemma ett koncept skapat av: Ulrik Bergsland, Camilla Broms och Christina Hultman

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Kvalité på livsmedel i de offentliga köken. Eva Sundberg

M I L J Ö O C H H Å L L B A R U T V E C K L I N G S K A J A G BEHÖVA T Ä N K A P Å DET OCKSÅ?

Svenskmärkning AB

På väg mot hållbarhet?

Framtidens kollektivtrafik i Stockholm

Soil Security - Ett seminarium om markens värde

Platsen, marken och maten. Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU

Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala

Kommun och företag utvecklar matinnovationer tillsammans - Inspiration från verkligheten - Hållbarhet för framtida generationer -Södertälje

Transkript:

Hållbart lantbruk planetens begränsande faktorer (och lite om människans innovationskapacitet) KSLA 16 februari 2017 Dr Line Gordon Vice Forskningschef Stockholm Resilience Centre

Människans 10 000 år av relativ stabilitet Stockholm Resilience Centre and Rockström and others, Ecology and Society 2009:14 Photo: Michael A. Stecker

Den snabba accelerationen Image: GLOBAIA

Stor ökning av mattillgänglighet 1950 levde 53% av världsbefolkningen i länder med mindre än 2000 kcal/person/dag. Idag är det 3% 1950 bodde 33% i länder med mer än 2500 kcal/person/dag. Idag är det 66%. Trots en närmre tredubbling av antal människor Handel och intensifiering har varit avgörande!

Oväntade tröskeleffekter i ekosystemen Korallrev välstuderat exempel på regimeskifte Diversa koralldominerade rev (mat, turism, reglering av stormeffekter) Alg-dominerat rev (minskad diversitet & och mindre värdefullt) Photo: B Christensen/Azote Photo: M Klum

Planetens gränser Säkerhetszonen (Safe Operating Space) Inom vilket vi har fritt spelutrymme Osäkerhetszonen Ökande risker för tröskeleffekter Planetens gränser Stora risker att destabilisera biosfären

Chemical pollution Utvecklingens munk Greenhouse gases - ett socialt golv, inom planetens gränser Atmospheric particle loading En omställning Ozone behövs layer inom dessa gränser Biodiversity Rättvist, säkert, inkluderande, hållbart Land use www.oxfam.org Raworth 2012

Människans utveckling i relation till biosfären Matsystemets utveckling i relation biosfären Gordon et al. in prep.

Jämför 1960 med idag Hälsa: - Undernärda från 19% 1990 till 11% 2015; Kortväxthet hos barn från 40% till 24% - Övervikt från 25% in 1980 to 39% in 1990; Fetma från 6% till 12% Matproduktion: - Intensifiering (dubblering av skördar, dubblering av ton/djur), 8% expansion - Nutritionsinnehållet i det vi producerar och äter går ner - Antibiotikaresistens ett växande hot

Gordon et al. in prep Matproduktionens bidrag till planetens gränser Planetgräns Klimatförändringar Från matproduktion 1962-2015 25% Inom (60?%) Biogeokemiska flöden 100% Inom 12% 100% Inom 20% Vatten 70% Inom 47% Biodiversitet Most (75-90%) Utanför (90%?) Landförändring 75% Inom Föroreningar N/A Inom 8%

Förändringar i samspel mellan människor och produktionssystem Distansering av produktionsystem Minskad transparens/information Framväxt av globala aktörer Förändrat kontext för beslutsfattande hos konsumenter De-coupling mellan producent och konsument Gordon et al. in prep.

Vilka mål? Synergier mellan hållbar och hälsosam kosthållning Krafttag i antibiotikafrågan Effektiv resursanvändning Game-changers i produktionsystemen Ett fokus på kvalitet och näringsinnehåll Bygga resiliens

Vilka mål? Transparent information Återkoppla till biosfären Inflytande på konsumenters beslutsfattande Ändrade värdesystem planetskötare

Exempel 1: Ändrat värdesystem och ökad transparens - Ett exempel från fiskesektorn Image: spatialanalysis.ca

Ökad koncentration av nyckelaktörer i fiskerinäringen Österblom et al. (2015) Dessa Keystoneaktörer kontrollerar 19-40% av flera av de mest värdefulla fiskebestånden Top 10% account for 38% of total revenues Correspond to 18% of the global value of seafood production in 2012 (US$ 252 billion)

Dessa Nyckelaktörer dominerar globala vinster kontrollerar globala segment av livsmedelskjedjan binder ihop lokala platser/ekosystem genom dotterbolag influerar global förvaltning och institutioner

Genom en dialog faciliterad av SRC, har dessa nyckelaktörer gemensamt kommit överens om att öka transparensen och spårbarheten, reducera illegalt, orapporterat och oreglerat fiske i sina värdekjedjor

Exempel 2: Arbeta med städer för bättre åkerkoppling och inflytande på konsumentbeteende

Food deserts and swamps i städer

En Urban Möjlighet Mer än 60% av områden som beräknas vara städer 2030 skall fortfarande byggas

Stadsplanering - Bondens marknad - Skolor/barns miljöer Offentlig upphandling

Exempel 3: Skifta volymfokus till kvalitetsfokus

Ökad urbanisation betyder att vi äter mer färdigmat och mer på restaurang

Mycket innovationer sker nu inom restaurang - Matsvinn - Säsong, diversitet - Proteinskiftet - Samarbete mellan kockar och producenter Kan vi finna the sweet spot där kvalitet, hållbarhet och hälsa går hand i hand? - Mervärden/Lönsamhet/Skalbarhet

TACK! Sign up to our newsletter at: www.stockholmresilience.org Photo: O.Henriksson/Azote