Boverket Myndigheten för sernhausplenenno, byggande och boende Yttrande Datum 2018-04-24 3.1.2 Diarienummer 5923/2017 Ert diarienummer 537-14690-2017 Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt Länsstyrelsen Norrbotten 971 86 Luleå \'attenmvndigheten.nolthottcn((llansstvrclsen.se Yttrande över förslag till miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten Boverket har fått möjlighet att yttra sig över forslag till miljökvalitetsnormer for tolv nya prioriterade ämnen och reviderade miljökvalitetsnormer for zink och koppar i ytvatten, samt nya miljökvalitetsnormer för PF AS i grundvatten. I remissen presenteras också forslag på åtgärdsprogram 2018-2021, som kompletterar det befintliga åtgärdsprogrammet 2016-2021. l remissen efterfrågar vattenmyndigheterna synpunkter på ett antal frågor. Detta yttrande är avgränsat till ett urval av frågorna med relevans for Boverkets verksamhet. Åtgärdsprogrammet omfattar totalt 39 åtgärder fordelade på sju sektorsmyndigheter, länsstyrelserna och kommunerna. Boverket är inte utpekat sam ansvarigt for någon av åtgärderna men berörs indirekt av tre åtgärder. Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram Boverket tillstyrker forslaget om miljökvalitetsnormer for tolv nya prioriterade ämnen och reviderade miljökvalitetsnormer for zink och koppar i ytvatten, samt nya miljökvalitetsnormer for PF AS i grundvatten. Boverket tillstyrker de tre åtgärder som Boverket berörs av och som kommenteras i detta yttrande. Samrådsmaterialets tydlighet Boverket anser att det framgår av samrådsmaterialet hur åtgärdsprogrammet är framtaget samt dess övergripande syfte. För de tolv nya prioriterade ämnena framgår det tydligt vad miljökvalitetsnormerna har satts till (kvalitetskravoch tidpunkt). När det gäller miljökvalitetsnormer for PF AS i grundvatten finns en oklarhet som bör förtydligas. l åtgärdsprogrammets kap. 3.3 beskrivs att vid uppåtgående halter av PF AS (summa Il) har normen "uppåtgående trend" fastställts, med syftet att bryta trenden innan otillfredsställande status uppstår. l tillhörande tabell 3.1-3.5 som redovisar miljökvalitetsnormerna som satts for Boverket, Box 534, 371 23 Karlskrona. Telefon: 0455-353000, Fax: 0455-35 31 00. E-post: registraturen@boverket.se. Webbplats: www.boverket.se
grundvatten i de olika vattendistrikten saknas dock helt miljökvalitetsnormen "uppåtgående trend". Detta bör kompletteras cller klargöras. 2(6) Föreslagna åtgärder De tre åtgärder som berör Boverkets verksamhet syftar till minskade utsläpp av dioxiner samt till vägledning kring regionala vattenförsörjningsplaner för minskade problem med PF AS inom dricksvattenförsörjningen. Enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (vattenförvaltningsförordningen) ska åtgärdsprogrammet ange de åtgärder som behöver vidtas för att miljökvalitetsnormerna ska kunna uppfyllas. Enligt Boverkets uppfattning är de föreslagna åtgärder relevanta, men det är mycket svårt att göra en generell bedömning av om de föreslagna åtgärderna är tillräckliga för att miljökvalitetsnormerna ska följas. Vad gäller exempelvis dioxiner som främst sprids genom atmosfärisk deposition härstammar en betydande del från förbränningsprocesser utanför Sveriges gränser. Som åtgärdsprogrammet beskriver krävs internationella insatser för utsläppsminskningar. Remissens åtgärdsprogram som här riktas till svenska myndigheter och kommuner kommer troligen inte att vara tillräckligt för att följa miljökvalitetsnormen för dioxiner. Vad gäller ämnen med lokala föroreningskällor och spridning från förorenade områden, som exempelvis PF AS, krävs platsspecifika utredningar för att kunna bedöma om de föreslagna åtgärderna är tillräckliga för att följa miljökvalitetsnormen. Bristen på analysdata är ett allvarligt problem särskilt vad gäller de föroreningar som orsakas av lokala källor. För att kunna prioritera vilka vattenförekomster som bör åtgärdas i första hand behöver kartläggningen av kemiska föroreningar utvecklas. Bakgrund Prioriterade ämnen - kemisk status i ytvatten Miljökvalitetsnormer för tolv nya prioriterade ämnen föreslås till följd av införandet av direktiv 2013/39/EU. De nya prioriterade ämnen är olika typer av dioxiner, bekämpningsmedeloch PF AS. För de tolv nya prioriterade ämnena gäller miljökvalitetsnormen att god kemisk status ska nås senast 2027. I de vattenförekomster som undersökts hittills har sex av de tolv prioriterade ämnena uppmätts i halter över riktvärdet, och förslaget till åtgärdsprogram omfattar dessa sex ämnen. PFAS - kemisk status i grundvatten Under de senaste åren har det uppmärksammats problem med höga halter PF AS-ämnen i grundvatten vid flera allmänna dricksvattentäkter i Sverige. Vattenmyndigheterna har därför infört ett riktvärde för PFAS (summa Il) som ska beaktas vid bedömning av grundvattnets kemiska status. I remissen föreslås miljökvalitetsnormer för PF AS (summa 11) med tidsfrist till antingen år 2021 eller 2027 för ett antal grundvattenförekomster. Förslaget till åtgärdsprogram omfattar PF AS (summa 11) i grundvatten.
Förändringar rörande koppar och zink - ekologisk status i ytvatten Förekomst av koppar och zink kan ha stor inverkan på vattenmiljön och bedöms inom ekologisk status sam "särskilt förorenande ämnen". Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunde} som har använts tidigare ändrades under 2016. I stället for de tidigare riktvärdena for koppar och zink baseras nu statusbedömningen på riktvärden for modellerade biotillgängliga halter av dessa ämnen. Efter uppdaterad statusklassning enligt de nya bedömningsgrundema foreslår nu vattenmyndigheterna ändrade miljökvalitetsnormer for ett antal vattenförekomster. 3( 6) Stort behov av åtgärder - hälften av ytvattnen uppnår inte god kemisk status I Sverige råder brist på analysdata for de nya prioriterade ämnena. Hittills har bara cirka två procent av ytvattenförekomstema klassificerats med stöd av mätdata. Resultaten från de analyser som utförts hittills ger en allvarlig bild av läget. I ungefår hälften av de undersökta ytvattenförekomsterna överskrids riktvärdet for något av de nya prioriterade ämnena, vilket ger klassificeringen "uppnår ej god kemisk status". Statusbedömningen omfattar bara de sex nya prioriteraden ämnena som analyserats i Sverige. Vad gäller grundvatten har PFAS analyserats i ungefår åtta procent av landets grundvattenförekomster. För sex procent av dessa uppnås ej god kemisk status med hänsyn till PFAS. Ytterligare drygt 25 procent av grundvattenförekomstema bedöms vara i risk att inte följa miljökvalitetsnormen for kemisk status med avseende på PFAS. De forändrade bedomningsgrunderna for koppar och zink innebär att miljösituationen ser bättre ut järnfört med tidigare bedömning. Det är något fler vattenförekomster som nu bedöms uppnå god status med hänsyn till såväl koppar som zink. Ä ven vad gäller statusbedömning med hänsyn till koppar och zink råder databrist och bara en liten andel av vattenförekomsterna har klassificerats. Atgärdsförslag sam berör Baverket De åtgärder där Boverket utpekas som samverkanspart är dels två nya åtgärder inriktade på minskade utsläpp av dioxiner, dels revidering aven tidigare beslutad åtgärd om vägledning kring regionala vattenförsörjningsplaner. Här citeras de aktuella åtgärderna numrerade I-3 tillsammans med en sammanfattning av förslag till genomforande enligt åtgärdsprogrammet, samt relation till Boverkets verksamhet.
1. Energimyndigheten - minskade utsläpp av dioxiner Energimyndigheten ska verka för minskade utsläpp av dioxiner och andra luftföroreningar orsakade av energiproduktion och energianvändning 4(6) Åtgärden ska genomföras i sarnverkan med Naturvårds, erket och 80\ erket Åtgärden ska genomföras sa att den bidrar tiil att de åtgärder \ idtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas Åtgärden ska påbörjas omgående och genomföras kontinuerligt. Åtgärdsprogrammet anger att detta kan ske genom att främja forskning, utveckling och introduktion av energiteknik med lägre utsläpp, undersöka skillnader i dioxinutsläpp mellan olika fastbränslepannor och rumsvännare som uppfyller ekodesignkraven tillsyn av att energimärknings- och ekodesignkraven följs, samt infonnationsinsatser för energiteknik och energislag med låga dioxinutsläpp, samt för minskad energianvändning. Relation till Boverkets verksamhet Vedeldning i bostäder, lokaler, jordbruks- och skogsbruksfastigheter står för ca tolv procent av dioxinutsläppen i Sverige. EU-kommissionens nya förordningar innebär krav på energimärkning av fastbränslepannor (fr.o.m. april 2017), samt ekodesignkrav för fastbränslepannor (fr.o.m. januari 2020) och rumsvärmare (fr.o.m. januari 2022). Kraven omfattar dock inte befintlig eldningsutrustning och pannor mellan 500-1000 kw. Utsläppskraven omfattar inte heller specifikt dioxiner, utan gäller för organiska gasformiga föreningar som grupp, vilket medför att tillåten halt ligger långt över uppmätbara halter för dioxiner. I Sverige införs nya krav för utsläpp från vedeldning som blir krav från den I juli 2018. Även om de nya utsläppskraven inte omfattar specifikt dioxiner och bara gäller vid nybyggnation bör de på sikt bidra till minskade dioxinutsläpp. Vad gäller minskad energianvändning arbetar Boverket med insatser inom flera olika områden, exempelvis byggregler med krav på energihushållning, energideklarationer för byggnader och stöd för energieffektivisering i hyresbostäder. 2. Naturvårdsverket - minskade utsläpp av dioxiner Naturvårdsverket ska identifiera behov av ökad tillämpning och ändring av befintliga styrmedel samt behov av nya styrmedel och vägledning i syfte att förbättra förutsättningarna IÖratt minska utsläppen av dioxiner och dioxinlika föreningar tillluft. Naturvårdsverket ska även undersöka möjligheterna till ytterligare utsläppsreduktion Åtgärden ska genomföras i samverkan med Energimyndigheten och Boverket Åtgärden ska påbörjas omgående och vara genomförd senast 22 december 2021. Åtgärdsprogrammet anger att detta kan ske genom att: främja forskning, utveckling och introduktion av energiteknik med lägre utsläpp, undersöka möjligheterna till ytterligare utsläppsreduktion av dioxiner från industri, el- och fjärrvärmeproduktionen, samt småskalig vedeldning, samt
int(mnationsinsatser tör energiteknik och cncrgislag med låga diox inutsläpp. samt om minskad energianvändning. Relation fijiboverkets verksamhet Se beskrivning under åtgärd 1. Energimyndigheten. 5( 6) 3. Havs- och vattenmyndigheten - vägledning om regionala vattenförsörjningsplaner (revidering av tidigare åtgärd b) Bes/ulad text [rån Algärdsprogram 20/6-2021: Havs- och vattenmyndigheten ska utveckla vägledning för länsstyrelsernas och kommunernas arbete med långsiktigt skydd av dricksvattentäkter Havs- och vattenmyndigheten behöver särskilt ut, eckla aj \ ägledning lor inrättande. tillsyn och förvaltning 3\ \ artenskyddsområden och b) \ ägledning kring framtagande och uppdatering av regionala \ artenförsörjningsplaner Åtgärden ska ske i samverkan med kommuner. länsstyrelser, Boverkei och Sveriges geologiska undersökning Åtgärden ska vara \ idtagen senast i j uni 2018 Tillägg Åtgärdsprogram 2018-2021 Vägledning under åtgärd aj som omfattar tillsyn ska uppdateras så att den även omfattar vägledning kring ämnena PFOS, cypermetrin, och diklorvos i ytvatten. Dessutom ska vägledningarna. när så är relevant, uppdateras med avseende på PFAS (summa II) i grundvatten. Dessa åtgärder ska vara vidtagna senast i JUIll 2020. Åtgärdsprogrammet ger ingen närmare information kring genomförande av åtgärden om att utveckla vägledning. Relation til! Boverkets verksamhet Boverket och Havs- och vattenmyndigheten har etablerat samverkan för arbetet med utveckling av vägledning kring regionala vattenförsörjningsplaner enligt det tidigare beslutade åtgärdsprogrammet 2016-2021. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för vägledning om framtagande och uppdatering av regionala vattenförsörjningsplaner medan Boverket ansvarar för vägledning om användning av vattenförsörjningsplaner vid fysisk planering. Vägledningarna planeras klara i november 2018. Enligt remissförslagets tillägg 2018-2021 citerat ovan ska PFAS (summa 11) beaktas i vägledningarna där så är relevant. Ändrade miljökvalitetsnormer och statusbedömningar för koppar och zink Utöver det tidigare beslutade åtgärdsprogrammet 2016-2021 föreslås inga ytterligare åtgärder för minskade utsläpp av koppar och zink. Relation til! Boverkets verksamhet Miljökvalitetsnormer för koppar och zink kan ha betydelse vid planering och förvaltning av bebyggelse eftersom vissa byggmaterial ger upphov till läckage av dessa ämnen. Därför har Boverket intresse av att följa utvecklingen av riktvärden och miljökvalitetsnormer för koppar och zink.
ö(ö) I detta ärende har avdelningschef Göran Persson beslutat. Expert Cecilia Näslund har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också enhetschef Robert Johannesson deltagit. /,,/ / / /// /: }._I, \()ör'a~ Persson avdelningschef Cecilia expert Näslund