GEMENSAM MORGONDAG - YHDESSÄ HUOMISEEN Pietarsaaren seutukunnan päihdestrategia 2008-2010 Jakobstads regions rusmedelsstrategi 2008-2010 Updatering / Päivitys
Innehåll 1. INLENDNING...2 2. FÖRVERKLIGANDET AV KOMMUNÖVERSKRIDANDE MÅLSÄTTNINGAR...3 Utveckling av en lokal alkoholpolitik...3 Tryggandet av tvåspråkiga, lagstadgade tjänster inom missbrukarvården...3 Utveckling av A-klinikens arbete...3 Utveckling av tillnyktrings- och akutvården......4 Organisering av dagverksamheten...4 Utveckling av vården av patienter med dubbeldiagnos...5 3. FÖRVERKLIGANDET AV LOKALA VERKSAMHETSMODELLER..........5 4. MÅLSÄTTNINGARNAS FÖRVERKLIGANDE I LJUSET AV INDIKATORINFORMATIONEN...5 5. PRECISERING OCH OMSÄTTNING I PRAKTIKEN AV STRATEGINS MÅLSÄTTNINGAR...9 Effektivering av tjänsternas organisering...9 Utveckling av servicestrukturen...9 Strategins omsättning i praktiken...10 BILAGOR: Lokala verksamhetsmodeller. 1
1.INLEDNING Socialdirektörerna i Jakobstadsregionen kom 9.3.2006 överens om att uppgöra en regional rusmedelsstrategi. Som stöd för strategiarbetet undertecknade Kronoby, Larsmo, Pedersöre, Jakobstad och Nykarleby ett samarbetsavtal tillsammans med Social- och hälsovårdsministeriets Alkoholprogram och Österbotten-projektet. Kommunerna utnämnde kontaktpersoner för rusmedelsstrategiarbetet och dessa inledde sin verksamhet 16.5.2006. Dessa kontaktpersoner formade en strategiarbetsgrupp, som hörde många olika sakkunniga som stöd för sitt arbete med rusmedelsstrategin. Som dragande kommun inom regionens rusmedelsstrategiarbete fungerade Jakobstad och strategiarbetet koordinerades av Jakobstads A-klinik i samarbete med Österbotten-projektet. Som grund för strategiarbetet gjordes en nulägesutredning Situationen inom missbrukarvården och utvecklingsbehov inom Jakobstadsnejden kommunrundans rapport. Strategiarbetsgruppen uppgjorde på basen av nulägesutredningen och hörandet av sakkunniga både kommunöverskridande och lokala verksamhetsmodeller. Kommunernas drogarbetsgrupper bedömde och kompletterade de lokala verksamhetsmodellerna. Den centrala målsättningen för strategiarbetet var att få till stånd en gemensam plan, som skulle betjäna utvecklingsbehoven inom regionens missbrukarvård. Strategin är uppdelad i tre dimensioner; utveckling av den lokala alkoholpolitiken, missbrukarvårdens tjänster och det mångfackliga samarbetet. Den centrala röda tråden inom strategin utgörs av tryggandet av tvåspråkiga tjänster inom Jakobstadsregionen. Rusmedelsstrategiperioden inom Jakobstadsnejden är åren 2008-2010. Strategin uppdateras årligen på försorg av strategins uppföljningsarbetsgrupp. Strategins uppföljningsarbetsgrupp består av regionens social- och hälsovårdsdirektörer samt häradens polischef. Strategins uppdatering utförs av Jakobstads A-klinik. För uppdateringen av strategins verksamhetsmodeller ansvarade en strategiarbetsgrupp bestående av kontaktpersonerna. Som indikatorer användes statistikuppgifter som utvalts på basen av uppställda målsättningar. sarbetet har stötts av Österbotten-projektet och Utvecklingscenter för missbrukarvården inom de österbottniska landskapen (Pohjanmaan maakuntien päihdetyön kehittämiskeskus). I detta uppdateringsdokument utvärderas uppnåendet av målsättningarna gällande det första strategiåret. Inom de kommunöverskridande verksamhetsmodellerna har den positiva utvecklingen beskrivits genom ett + -tecken. Om situationen har fortgått som tidigare, målsättningen inte har uppnåtts eller situationen har förändrats, beskrivs detta med ett -tecken. Strategins uppföljningsarbetsgrupp 2
2. FÖRVERKLIGANDET AV KOMMUNÖVERSKRIDANDE MÅLSÄTTNINGAR UTVECKLINGEN AV EN LOKAL ALKOHOLPOLITIK Målsättningen med utvecklingen av den lokala alkoholpolitiken är att minska alkoholens skadeverkningar och få den berusningsinriktade alkoholkonsumtionen att minska. Detta förverkligas genom ett redan påbörjat samarbete med alkoholinspektionen inom Västra Finlands länsstyrelse. För företag med alkoholserveringstillstånd ordnas skolning, vars målsättning är att minska utskänkningen till minderåriga och berusade. Företagens egenkontroll och arbetsvälmående utvecklas på basen av insamlade resultat. + Skolning inom Ansvarsfull alkoholförsäljning har förverkligats under åren 2008 och Den andra delen inom den lokala alkoholpolitiken är att inom social- och hälsovården samt arbetsförvaltningen kunna identifiera storkonsumtion av alkohol och därav orsakade skadeverkningar. Till identifieringsarbetet hör även ett tidigt ingripande, som förverkligas så att personal som arbetar inom klientarbetet skolas i att använda mini-intervention. Mini-interventionsskolarna vid Jakobstads A-klinik ansvarar för skolningen och dess koordinering. + Inom primär- och företagshälsovården har mini-interventionsskolningarna förverkligats. Dessutom har man skolat regionens social- och familjearbetare samt ungdomsväsendet. + Skolning med temat Tidig identifiering av barn inom familjer med missbrukarproblem och att föra rusmedelsbruk på tal har förverkligats inom lärarkåren vid lågstadierna i Jakobstad. Följande steg är att skola de finskspråkiga familjedagvårdarna i Jakobstad och dagvårdspersonalen. Efter detta inleds skolning på båda språken för regionens lågstadielärare, familjedagvårdare samt dagvårdspersonal. + I Larsmo och Kronoby har man för skolornas lärare arrangerat information om uppgörandet av barnskyddsanmälan. + I Nykarleby har motsvarande information delgivits skolornas rektorer. I ljuset av indikatorinformationen kan man konstatera att berusningsinriktat bruk av rusmedel har minskat bland ungdomarna inom strategiområdet, med undantag av Kronoby kommun. Speciellt signifikant har denna minskning varit i Nykarleby. TRYGGANDET AV TVÅSPRÅKIGA, LAGSTADGADE TJÄNSTER INOM MISSBRUKARVÅRDEN Målsättningen är, att individens språkliga rättigheter förverkligas, utan att man skilt behöver åberopa dessa rättigheter. Inom strategiområdets kommuner är det möjligt att få service inom missbrukarvården på sitt eget modersmål. UTVECKLING AV A-KLINIKARBETET Det nuvarande nätverksfokuserade arbetsgreppet förebygger behovet av barnskyddsinsatser och minskar antalet barn som berörs av barnskyddsåtgärder. Jakobstads A-klinik vill i fortsättningen vara med och utveckla samarbetet med socialväsendet för att barnskyddsfamiljerna ska styras till A-kliniken för stödåtgärder inom öppenvården. 3
+ Samarbete med barnskyddet har inletts i form av skolningar och planering av vårdhänvisningsrutiner En utmaning inför framtiden för klinikverksamheten är det ökande rusmedelsbruket bland åldringar och att svara på detta genom utveckling av öppenvårdens verksamhetssätt. + Flyttas till följande strategiår UTVECKLING AV TILLNYKTRINGS- OCH AKUTVÅRDEN Inom Jakobstadsregionen finns inte någon tillnyktringsstation. Akutvården förverkligas inom Jakobstads A-klinik i form av akutvård inom öppenvården och på bäddavdelningarna inom regionens hälsocentraler. Inom Malmska hälso- och sjukvårdsområdet utvecklar man sin egen akutvård genom att reservera särskilda utrymmen för akutvården i samband med en renovering (2 bäddplatser). I framtiden avser man att koncentrera akutvården inom området till denna plats. Akutvårdens innehåll utvecklas genom ankomstintervju, motivering för och hänvisning till fortsatt vård. Karleby stad planerar tillsammans med kommunerna i Mellersta Österbotten en regional enhet för tillnyktring, akutvård, öppenvård och anstaltsrehabilitering. Ifråga om tillnyktrings- och akutvården idkar man samarbete även med den nya enheten som grundas i Karleby. utvecklingsarbetet i anslutning till tillnyktrings- och akutvården inom MSHO är ofullbordat på grund av kommande organisationsförändringar + Öppenvårdsakutvården fortsätter inom Jakobstads A-klinik ORGANISERING AV DAGVERKSAMHETEN Målsättningen med uppstartandet av dagcenterverksamheten är att stöda rusmedelsklientens livskompetens med hjälp av nyktra relationer till andra människor och meningsfull sysselsättning. Genom grundandet av ett dagcenter är avsikten att förebygga rusmedelsklientens utslagning ur samhället och stöda det mångfackliga arbete som många verksamhetsenheter redan utför inom rusmedelsklientrelationerna. Målsättningen är att utöka tillgången till vård med låg tröskel med hjälp av utveckling av dagcenterverksamheten och avhjälpa den rusning av rusmedelsklienter som finns inom olika enheter. Av kommunerna inom strategiområdet är det endast Nykarleby som har ordnat med dagcenterverksamhet för personer med rusmedelsproblem. Det är Garantiföreningen för Cafè Hyddan rf som står bakom organiseringen av dagverksamheten i Nykarleby. Jakobstads A-klinik har vid sidan av sin egen verksamhet svarat på ifrågavarande behov genom att organisera mottagningsverksamhet med låg tröskel för klienterna. I och med inrättandet av dagcenterverksamhet frigörs terapitider vid A-kliniken för ett vidare klientels behov. För dagcenterverksamheten har inte erhållits utomstående finansiering + De frikyrkliga församlingarna och Jakobstads sociala samarbetsorganisation rf Pietarsaaren so siaalinen yhteistyöjärjestö ry arrangerar dagverksamhet x 1/vecka 4
Den nyinrättade dagcenterverksamheten har inte inverkat minskande på klientmängden inom A-klinikens morgongrupper UTVECKLING AV VÅRDEN AV PATIENTER MED DUBBELDIAGNOS Rusmedelsproblem har ofta samband med störningar i den psykiska hälsan. Rusmedelsbruket kan leda till problem med psyket, ett överdrivet rusmedelsbruk kan för sin del orsaka dessa eller bakom båda problemen kan finnas gemensamma bakgrundsfaktorer som gör att personen är lättare mottaglig för problemen ifråga. Gällande vården av dessa problem är det nödvändigt med samarbete mellan missbrukarvården, psykiatriska specialsjukvården och primärhälsovården. För patienter med dubbeldiagnos reserveras vårdplatser inom modulen och Österbotten-projektet arrangerar skolning för personer som inom sitt arbete möter dubbeldiagnospatienter. + Österbotten-projektet har arrangerat en skolningshelhet i anslutning till vård av patienter med dubbeldiagnos Inom Jakobstadsregionens Malmska hälso- och sjukvårdsområde utvecklas i samarbete med Jakobstads A-klinik en verksamhetsmodell, där man tryggar tillgången till vård för patienter med dubbeldiagnos. På grund av en kommande organisationsförändring är utvecklingsarbetet inom MHSO gällande dubbeldiagnospatienten ännu under arbete 3. FÖRVERKLIGANDET AV LOKALA VERKSAMHETSMODELLER Strategikontaktpersonerna inom regionens kommuner träffades i Jakobstad i december 2008. I samband med detta uppdaterades matriserna gällande de lokala verksamhetsmodellerna. De lokala verksamhetsmodellerna har bifogats som skilda bilagedokument. Arbetstagare inom Österbottenprojektet och Utvecklingscenter för missbrukarvården inom de österbottniska landskapen sammanställde strategins uppdateringsutkast, som strategins kontaktpersoner förde på kommentarsrunda till drogarbetsgrupperna. 4. MÅLSÄTTNINGARNAS FÖRVERKLIGANDE I LJUSET AV INDIKATORINFORMATIONEN Som indikatorer används statistikuppgifter, som utvalts på basen av uppställda mål. Målsättningen med strategin är att få det berusningsinriktade rusmedelsbruket att minska samt att trygga tillgången till missbrukarvårdstjänster på både svenska och finska genom att garantera tillräckliga resurser. Det berusningsinriktade rusmedelsbruket uppföljs på basen av de indikatorer som fås via SOTKAnet. Den planerade utvärderingen av rusmedelsstrategin genom intervjumetoden BIKVA kräver en egen, separat tid och resursering och har inte förverkligats inom denna utvärdering. I fortsättningen kan klientutvärdering utföras i samarbete med t.ex. regionens läroinrättningar. 5
I nedanstående tabeller (tabeller 1-5) presenteras först kommunvis indikatorinformation i anslutning till rusmedelsbruket och de behov av tjänster som rusmedelsbruket ger upphov till. Efter dessa beskrivs i tabell 6-8 indikatorerna under år 2007 i anslutning till missbrukarvårdens klientmängder och kostnader, alkoholkonsumtion och brott som kommit till polisens kännedom samt rusmedelsbruk bland ungdomar. Dessa indikatorer är de samma som även använts inom rusmedelsstrategin. Tabellerna möjliggör uppföljning av förändringar samt regionala och kommunvisa jämförelser. Tabell 1. Kronoby/Rusmedelsbruk och därav orsakade behov av tjänster 2005 2006 2007 Försäljning av alkoholdrycker per invånare, i form av 100 %- alkohol, liter Ordentligt berusad minst en gång i månaden, % av eleverna i klasserna 8 och 9 Prövat minst en gång på olagliga droger, % av eleverna i klasserna 8 och 9 Nettokostnaderna för missbrukarvården, euro / invånare Öppenvårdsklienter inom missbrukarvården / 1 000 invånare Klienter inom missbrukarvårdens boendeservice / 1 000 invånare Klienter som vårdats på institutioner för missbrukarvård / 1 000 invånare Patienter som vårdats inom slutenvård på sjukhus och hälsovårdscentraler på grund av alkohol och/eller andra droger / 1 000 invånare Vårdperioder till följd av alkohol- och narkotikarelaterade sjukdomar i åldrarna 15-24 år / 1 000 i samma åldrar 1,2 1,3 1,4 10,14-11,97 0,60-0,58 4 1,3 5,1 1,5 1,5 1,5 0,1 0,1 0,1 0,4 0,7 0,6 1,2-1,2 2,3 0 1,2 Tabell 2. Larsmo/Rusmedelsbruk och därav orsakade behov av tjänster 2005 2006 2007 Försäljning av alkoholdrycker omräknad till liter 100-procentig alkohol per invånare Ordentligt berusad minst en gång i månaden, % av eleverna i klasserna 8 och 9 Prövat minst en gång på olagliga droger, % av eleverna i klasserna 8 och 9 Nettokostnaderna för missbrukarvården, euro / invånare Öppenvårdsklienter inom missbrukarvården / 1 000 invånare Klienter inom missbrukarvårdens boendeservice / 1 000 invånare Klienter som vårdats på institutioner för missbrukarvård / 1 000 invånare Patienter som vårdats inom slutenvård på sjukhus och hälsovårdscentraler på grund av alkohol och/eller andra droger / 1 000 invånare Vårdperioder till följd av alkohol- och narkotikarelaterade sjukdomar i åldrarna 15-24 år / 1 000 i samma åldrar 0,6 0,6 0,6 5,52-4,43 2,04-2,32 4,1 4,2 5,2 2,0 1,3 2,0 0 0,2 0,2 0,2 0 0,4 - - - 0 0 0 6
Tabell 3. Pedersöre/Rusmedelsbruk och därav orsakade behov av tjänster 2005 2006 2007 Försäljning av alkoholdrycker omräknad till liter 100-procentig alkohol per invånare Ordentligt berusad minst en gång i månaden, % av eleverna i klasserna 8 och 9 Prövat minst en gång på olagliga droger, % av eleverna i klasserna 8 och 9 Nettokostnaderna för missbrukarvården, euro / invånare Öppenvårdsklienter inom missbrukarvården / 1 000 invånare Klienter inom missbrukarvårdens boendeservice / 1 000 invånare Klienter som vårdats på institutioner för missbrukarvård / 1 000 invånare Patienter som vårdats inom slutenvård på sjukhus och hälsovårdscentraler på grund av alkohol och/eller andra droger / 1 000 invånare Vårdperioder till följd av alkohol- och narkotikarelaterade sjukdomar i åldrarna 15-24 år / 1 000 i samma åldrar 0,6 0,7 0,6 13,22-10,5 1,23-4,5 3,5 3,1 2,7 2,4 2,9 2,4 0 0 0 0 0,5 0,8 0,9 0,5 0,8 0 0,6 0 Tabell 4. Jakobstad/Rusmedelsbruk och därav orsakade behov av tjänster 2005 2006 2007 Försäljning av alkoholdrycker omräknad till liter 100-procentig alkohol per invånare Ordentligt berusad minst en gång i månaden, % av eleverna i klasserna 8 och 9 Prövat minst en gång på olagliga droger, % av eleverna i klasserna 8 och 9 Nettokostnaderna för missbrukarvården, euro / invånare Öppenvårdsklienter inom missbrukarvården / 1 000 invånare Klienter inom missbrukarvårdens boendeservice / 1 000 invånare Klienter som vårdats på institutioner för missbrukarvård / 1 000 invånare Patienter som vårdats inom slutenvård på sjukhus och hälsovårdscentraler på grund av alkohol och/eller andra droger / 1 000 invånare Vårdperioder till följd av alkohol- och narkotikarelaterade sjukdomar i åldrarna 15-24 år / 1 000 i samma åldrar 7,7 7,9 8,4 11,77-11,45 3,58-3,24 22,6 22,4 24,2 21,9 23,4 25,2 1,3 0,8 1 0,5 0,8 0,5 2,5 3,9 3,8 0,9 4,2 2,1 Tabell 5. Nykarleby/Rusmedelsbruk och därav orsakade behov av tjänster Försäljning av alkoholdrycker omräknad till liter 100-procentig alkohol per invånare 2005 2006 2007 3,6 4 4,1 7
Ordentligt berusad minst en gång i månaden, % av eleverna i klasserna 8 och 9 Prövat minst en gång på olagliga droger, % av eleverna i klasserna 8 och 9 Nettokostnaderna för missbrukarvården, euro / invånare Öppenvårdsklienter inom missbrukarvården / 1 000 invånare Klienter inom missbrukarvårdens boendeservice / 1 000 invånare Klienter som vårdats på institutioner för missbrukarvård / 1 000 invånare Patienter som vårdats inom slutenvård på sjukhus och hälsovårdscentraler på grund av alkohol och/eller andra droger / 1 000 invånare Vårdperioder till följd av alkohol- och narkotikarelaterade sjukdomar i åldrarna 15-24 år / 1 000 i samma åldrar 23,45-11,15 2,1-3,28 4,9 3,6 3,9 2,6 2,3 3,1 0,3 0,1 0 0,4 0,4 0,4 1,5 1,9 1,9 0 1,9 2,9 Tabell 6. Missbrukarvårdens klientmängder och därav uppkomna kostnader inom Jakobstadsregionen, Kronoby, Larsmo, Pedersöre, Jakobstad och Nykarleby kommuner. 2007 2007 2007 2007 2007 2007 Klienter inom missbrukarvårdens boendeservice / 1 000 invånare Öppenvårdsklienter inom missbrukarvården / 1 000 invånare Klienter som vårdats på institutioner för missbrukarvård / 1 000 invånare Nettokostnaderna för missbrukarvården, euro / invånare Jakobstadsregionen Kronoby Larsmo Pedersöre Jakobstad Nykarleby 0,4 0,1 0,2 0 1 0 11,5 1,5 2 2,4 25,2 3,1 0,5 0,6 0,4 0,8 0,5 0,4 12,1 5,1 5,2 2,7 24,2 3,9 Tabell 7. Rusmedelskonsumtion och antal brott som kommit till polisens kännedom i Jakobstadsregionen, Kronoby, Larsmo, Pedersöre, Jakobstad och Nykarleby kommuner. 2007 2007 2007 2007 2007 2007 Jakobstadsregionen Kronoby Larsmo Pedersöre Jakobstad Nykarleby Försäljning av alkoholdrycker omräknad till liter 100-procentig alkohol 4,3 1,4 0,6 0,6 8,4 4,1 per invånare Brott mot liv och hälsa som kommit till polisens kännedom / 1 000 invånare 6,7 0,7 0,7 1,4 14,4 3 8
Rattfylleri som kommit till polisens kännedom / 1 000 invånare 3,1 2,8 1,3 1,4 4,4 3,4 Tabell 8. Rusmedelsbruk bland ungdomar och vårdperioder av rusmedelssjukdomar bland 15-24-åringar. 2007 2007 2007 2007 2007 2007 Prövat minst en gång på olagliga droger, % av eleverna i klasserna 8 och 9 Ordentligt berusad minst en gång i månaden, % av eleverna i klasserna 8 och 9 Vårdperioder till följd av alkohol- och narkotikarelaterade sjukdomar i åldrarna 15-24 år / 1 000 i samma åldrar Jakobstadsregionen Kronoby Larsmo Pedersöre Jakobstad Nykarleby 3,15 0,58 2,32 4,5 3,24 3,28 10,44 11,97 4,43 10,5 11,45 11,15 1,4 1,2 0 0 2,1 2,9 5. PRECISERING OCH OMSÄTTNING I PRAKTIKEN AV STRATEGINS MÅLSÄTTNINGAR EFFEKTIVERING AV TJÄNSTERNAS ORGANISERING Social- och hälsovårdsnämnden inom Jakobstads samarbetsområde organiserar missbrukarvårdstjänster inom ett område som omfattar Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre. Kronoby kommun köper social- och hälsovårdstjänster från Karleby. Det är möjligt att köpa missbrukarvårdstjänster även från Jakobstad. Jakobstads A-kliniks koordinerande roll inom missbrukarvårdstjänsterna har varit av central betydelse. Arbetet har letts av A-klinikens chef, som inte besuttit formellt ansvar för det helhetsarbetsområde hon haft hand om. Därför görs en framställan om att titeln för A-klinikens chef ändras till direktör för missbrukarvården med ett arbetsområde bestående av utveckling och koordinering av öppenvården, anstaltsrehabiliteringen och boendeservicen. I detta arbete ingår även verkställande och uppföljning av strategiarbetet. UTVECKLING AV SERVICESTRUKTUREN Organisering I anslutning till kommun- och servicestrukturreformen har en omorganisering av tjänsterna igångsatts. I samband med detta bör missbrukar- och mentalvården inom Jakobstads samarbetsområde vara klart 9
beskriven i form av egna helheter och jämställda med t.ex. handikapp- och åldringsarbetet. Tillnyktringsvård Området saknar tillnyktringsvård. Berusade personer har tagits i förvar och placerats i polishäktet i Jakobstad och Nykarleby, som är fel plats för största delen av de berusade. Polishäktets utrymmen i Jakobstad och Nykarleby har flyttats till Karleby. Malmska hälso- och sjukvårdsområdet önskar utveckla tillnyktringsvården och i planerna finns en enhet med två platser. Ifall man till Karleby lyckas få den planerade enheten för tillnyktrings-, akutoch öppenvård samt anstaltsrehabilitering så är det möjligt att köpa tillnyktringsvård även därifrån. Akutvård På A-kliniken i Jakobstad finns en fungerande akutvård på öppenvårdsbasis, och därför är även behovet akutvård på anstalt mindre. Drogakutvården sköts i form av psykiatrisk sjukhusvård, på Vasa akutvårdsstation och i vissa fall på drogrehabiliteringsanstalter. Utveckling av öppenvården För att förbättra missbrukarvårdstjänsterna inom regionen anställs inom Jakobstads A-kliniks arbetsteam en arbetstagare för klientnära arbete. Denna arbetstagare kommer att betjäna öppenvårdsbehovet inom regionens kommuner. Med den nuvarande resurseringen kan man inte ordna klientnära öppenvård inom området. Anstaltsrehabilitering I fråga om hänvisning till anstaltsrehabilitering borde avtalsrutinerna förenhetligas. För tillfället har Jakobstad ett specialavtal med Pixne-kliniken gällande bruk av anstalten. Samarbetet mellan öppenvården och anstaltsrehabiliteringen borde utvecklas (t.ex. gällande vårdplaner och överenskommelser om fortsatt vård). Möjligheterna till konkurrensutsättning av anstaltsrehabiliteringen ska utredas. STRATEGINS OMSÄTTNING I PRAKTIKEN För strategins omsättning i praktiken ansvarar missbrukarvårdens direktör, vars arbetsområde omfattar utveckling och koordinering av öppenvården, anstaltsrehabiliteringen och boendeservicen, samt i anslutning till detta även strategiarbetets omsättning i praktiken och uppföljning av denna. Strategikontaktpersonerna övervakar inom sin egen kommun strategins omsättning i praktiken. Socialdirektörerna tillsammans med social- och hälsovårdsnämnden granskar strategins omsättning i praktiken och övervakar strategins uppdatering. 10
Jakobstads region/ Kronoby Aktör KRITISK FRAMGÅNGSFAKTOR Rådgivning Motivation för identifiering av riskbruk, vård och vårdhänvisning. Mod att ingripa i familjens rusmedelsbruk. Skolning. Dagvård Enheten har kunskap gällande servicesystemet eller känner till en kontaktperson, som vid behov kan kontaktas. MÅLSÄTTNINGAR ÅTGÄRDER UPPFÖLJNING AV ÅTGÄRDERNAS FÖRVERKLIGANDE, ANSVARSPERSONER, TIDTABELL Identifiering av väntande familjers missbrukarproblem, motivera riskfamiljer för förändring och vid behov hänvisa en familjemedlem och/eller hela familjen för vård. I samband med det första besöket på mödrarådgivningen görs en rusmedelsbrukssållning. Audit-blanketten sänds som bilaga till tidreserververingen inför första besöket. Personalen skolas för att tidigt kunna föra ämnet på tal och för att använda miniintervention. Skolningen genomförs av Jakobstads A-klinik. Som indikatorer används antal gånger ämnet tagits upp till diskussion och antal vårdhänvisningar. Förverkligandet följs upp årligen. Första uppföljningen 1/. Som ansvarsperson fungerar överläkaren. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. Nuläge 2008: Mini-interventionsskolning har erbjudits, men inga deltagare. Åtgärdstillägg : Skolning erbjuds på nytt. Målet är att utveckla barnets självkänsla och förmåga att identifiera känslor och namnge dessa känslor. Målsättningen är att i ett tidigt skede ta upp problemsituationer till diskussion med föräldrarna. Skolning för att tidigt kunna föra ämnet på tal och vid behov göra barnskyddsanmälan. Man lär ut, att man får uppleva alla känslor, men att man inte kan agera enligt alla känslor. Barnet ges tillåtelse att vara barn och får lära sig att identifiera känslor med hjälp av lek. Dokumentering av barnets och föräldrarnas beteendestörningar. Vid behov görs barnskyddsanmälan. Arrangeras skolning i att föra på tal sin oro över situationen och skolning i uppgörande av barnskyddsanmälan. 11
Barnskydd och familjearbete Tillräckligt skolad personal, som har vilja till samarbete. Skola Förmåga att bedöma saker på ett fördomsfritt sätt och vilja att inhämta kunskap. Mod att kräva föräldra-ansvar i fråga om uppfostran och omhändertagande av egna barn. Ett tidigt ingripande i riskfamiljers situation; stödjande av familjen och dess resurser, samt tryggande av barnets åldersrelaterade tillväxt och utveckling. Stödjande av barn och ungdomar inom riskfamiljer. Stöda barnets och ungdomens tillväxt oberoende av dennes hemförhållanden. Öka skolpersonalens mod att ta upp problemsituationer till diskussion med familjen. Identifiera barn vars familjer lider av missbrukareller psykiska problem, samt mod att ingripa i familjernas situation och vid behov hänvisa dem för vård. Nuläge 2008: Skolning i att föra på tal har erbjudits. Dagvårdspersonalen har informerats om den nya barnskyddslagen och uppgörande av barnskyddsanmälan. Anordnande av gemensamma träffar med rådgivningen och utvecklande av samarbete med skolans elevvård. Skolning i att använda nätverksdialog. Familjen och barnet/ungdomen hänvisas till stödåtgärder i ett tidigare skede. Kommunen förser familjearbetarna med resurser. Nuläge 2008: Barnskyddets stödgrupp fungerar. Socialarbetare deltar i elevvårdsarbetsgruppen en gång per månad. Åtgärd : En ordinarie familjehandledare inledde sitt arbete 1.2.. Personalen skolas i att identifiera barn från missbrukarfamiljer och att i ett tidigt skede föra detta på tal. stillägg : Hösten arrangeras skolning för personalen i att identifiera barn inom missbruksfamiljer och i att föra på tal i ett tidigt skede. Som indikator fungerar antal kontakttaganden till barnskyddet från rådgivningens sida. uppföljningen 1/. Som ansvarsperson fungerar dagvårdsledaren. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. Som indikator fungerar ökningen i antalet barn som via rådgivning och skola tagit del av familjearbetsåtgärder. uppföljningen 1/. Som ansvarsperson fungerar städernas och kommunernas socialdirektörer och förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. Som indikatorer fungerar antalet föverkligade fört på tal -situationer. uppföljningen 1/. Som ansvarspersoner fungerar skolornas rektorer. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. 12
Fritidsväsende/ Ungdomväsende Skolning för att känna igen barn från familjer med missbrukar- och psykiska problem och för att kunna stöda dessa. Förmåga till samarbete på bred bas med övriga enheter och sammanslutningar som arbetar med barn och unga. Primärhälsovård och arbetshälsovård Tillräckligt med tid för att möta patienten. Identifiering av missbrukarproblem. Polis Vilja att idka brett samarbete mellan olika yrkesgrupper, och att olika myndigheter upplever att de blivit hörda inom detta samarbete. Målet är att stärka förmågan hos barn från missbrukar- och psykiska problemfamiljer att bli självständiga och kunna frigöra sig från familjens problem, samt att erbjuda barnet/den unga stöd, förströelse och möjlighet att få ett nytt perspektiv på sitt liv. Förebyggande av skadeverkningar av missbruk och ett tidigt ingripande i missbrukarproblemet, sam vårdhänvisning. Observera familjens helhetssituation vid hembesök (t.ex. barnens situation). Öka samarbetet yrkesgrupper emellan gällande missbrukarklienter. Försvåra tillgången på illegala droger. Utveckla arbetet med yngre tonåringar och specialungdomsarbetet för att känna igen barn från familjer med missbrukar- och psykiska problem. Utvecklande av samarbetet med Folkhälsan och övriga grupper inom tredje sektorn som utför barn- och ungdomsarbete. Nuläge 2008: Fritidssekreteraren fungerar aktivt. Arrangeras rusmedelsfri verksamhet och olika idrottsformer stöds. Drogarbetsgruppen sammankommer regelbundet. Ibruktagande av AUDIT -blanketten och mini-intervention och vårdhänvisning. Nuläge 2008: AUDIT-blanketten är i bruk. Utveckla polisinrättningens socialarbete i samarbete med kommunerna inom Jakobstadsregionen. Öka övervakningen i syfte att försvåra tillgången på illegala droger. Som indikator fungerar antalet ungdomar som besöker ungdomsutrymmen. uppföljningen 1/. Som ansvarspersoner fungerar ledarna för ungdomsarbetet. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. Som indikatorer fungerar minskning i antalet storkonsumenter. Förverkligandet uppföljs årligen. Första uppföljningen 1/. Som ansvarspersoner fungerar ledande läkare och ledande skötare. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. Som indikator fungerar minskning i tillgången på illegala droger inom regionen. Antal möten för att idka samarbete. Förverkligandet uppföljs årligen. Första uppföljningen 1/. Som ansvarsperson fungerar häradens polischef. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. 13
Församlingar Fördomsfrihet; alla människor är lika värdefulla. Mod att kräva ett eget ansvarstagande av missbrukarklienten. Inbjuda missbrukar- och psykiska klienter till församlingens tillställningar. Ställa krav på missbrukarklienten ifråga om att ta herravälde över sitt eget liv. Stöda missbrukar- och psykiska klienter genom stödpersonsverksamhet. Nuläge 2008: Tidigare har en socialarbetare besökt polisinrättning en gång per månad. På grund av förändringar i personalen har inga besök gjorts. stillägg : Socialarbetarbesök x 1 per månad på polisinrättningen återupptas. Ordna skolning för att skola upp stödpersoner. Krävs ansvarstagande av missbrukarklienten ifråga om att själv sköta sina egna ärenden. Sänka tröskeln för specialgruppers deltagande i församlingens tillställningar. Nuläge 2008: Man har deltagit i stödpersonskolning. Inom Terjärv församling finns en diskussionsgrupp för personer som lider av missbruks- eller psykiska problem. Terjärv församling arrangerar stödpersonsverksamhet. Som indikatorer fungerar minskning i användningen av illegala droger inom regionen. Antal möten för att idka samarbete. uppföljningen 1/. Som ansvarsperson fungerar kyrkoherden. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. 14
Jakobstads region/ Larsmo Aktör KRITISK FRAMGÅNGSFAKTOR MÅLSÄTTNINGAR ÅTGÄRDER UPPFÖLJNING AV ÅTGÄRDERNAS FÖRVERKLIGANDE, ANSVARSPERSONER, TIDTABELL Rådgivning Motivation för identifiering av riskbruk, vård och vårdhänvisning. Mod att ingripa i familjens rusmedelsbruk. Skolning. Identifiering av väntande familjers missbrukarproblem, motivera riskfamiljer för förändring och vid behov hänvisa en familjemedlem och/eller hela familjen för vård. I samband med det första besöket på mödrarådgivningen görs en rusmedelsbrukssållning. Auditblanketten sänds som bilaga till tidreserververingen inför första besöket. Personalen skolas för att tidigt kunna föra ämnet på tal och för att använda mini-intervention. Skolningen genomförs av Jakobstads A-klinik. Som indikatorer används antal gånger ämnet tagits upp till diskussion och antal vårdhänvisningar. Förverkligandet följs upp årligen. Första uppföljningen 1/. Som ansvarsperson fungerar överläkaren. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. Dagvård Enheten har kunskap gällande servicesystemet eller känner till en kontakperson, som vid behov kan kontaktas. Målet är att utveckla barnets självkänsla och förmåga att identifiera känslor och namnge dessa känslor. Målsättningen är att i ett tidigt skede ta upp problemsituationer till diskussion med föräldrarna. Skolning för att tidigt kunna föra ämnet på tal och vid behov göra barnskyddsanmälan. Nuläge 2008: Mini-interventionsskolningen har förverkligats Åtgärdstillägg : Skolning för identifiering av barn inom familjer med missbruksproblem och att föra på tal är på kommande Man lär ut, att man får uppleva alla känslor, men att man inte kan agera enligt alla känslor. Barnet ges tillåtelse att vara barn och får lära sig att identifiera känslor med hjälp av lek. Dokumentering av barnets och föräldrarnas beteendestörningar. Vid behov görs barnskyddsanmälan. Arrangeras skolning i att föra på tal sin oro över situationen och skolning i uppgörande av barnskyddsanmälan. Som indikator fungerar antal kontakttaganden till barnskyddet från rådgivningens sida. uppföljningen 1/. Som ansvarsperson fungerar dagvårdsledaren. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. 15
Nuläge 2008: Skolning för uppgörande av barnskyddsanmälan har arrangerats. Åtgärdstillägg : Skolning för identifiering av barn inom familjer med missbruksproblem och att föra på tal är på kommande. Barnskydd och familjearbete Tillräckligt skolad personal, som har vilja till samarbete. Ett tidigt ingripande i riskfamiljers situation; stödjande av familjen och dess resurser, samt tryggande av barnets åldersrelaterade tillväxt och utveckling. Stödjande av barn och ungdomar inom riskfamiljer. Anordnande av gemensamma träffar med rådgivningen och utvecklande av samarbete med skolans elevvård. Skolning i att använda nätverksdialog. Familjen och barnet/ungdomen hänvisas till stödåtgärder i ett tidigare skede. Kommunen förser familjearbetarna med resurser. Nuläge 2008: Familjearbetet inom socialväsendet har regelbundna träffar med rådgivningarna. Socialväsendet deltar inom elevvårdsarbetet. Åtgärdstillägg : Som tilläggsresurs fås en ny familjearbetare (75%) Skola Förmåga att bedöma saker på ett fördomsfritt sätt och vilja att inhämta kunskap. Mod att kräva föräldra-ansvar i fråga om uppfostran och omhändertagande av egna barn. Stöda barnets och ungdomens tillväxt oberoende av dennes hemförhållanden. Öka skolpersonalens mod att ta upp problemsituationer till diskussion med familjen. Identifiera barn vars familjer lider av missbrukareller psykiska problem, samt mod att ingripa i familjernas situation och vid behov hänvisa dem för vård. Personalen skolas i att identifiera barn från missbrukarfamiljer och att i ett tidigt skede föra detta på tal. Som indikator fungerar ökningen i antalet barn som via rådgivning och skola tagit del av familjearbetsåtgärder. uppföljningen 1/. Som ansvarsperson fungerar städernas och kommunernas socialdirektörer och förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. Som indikatorer fungerar antalet föverkligade fört på tal -situationer. uppföljningen 1/. Som ansvarspersoner fungerar skolornas rektorer. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. 16
Fritidsväsende/ Ungdomväsende Primärhälsovård och arbetshälsovård Skolning för att känna igen barn från familjer med missbrukar- och psykiska problem och för att kunna stöda dessa. Förmåga till samarbete på bred bas med övriga enheter och sammanslutningar som arbetar med barn och unga. Tillräckligt med tid för att möta patienten. Identifiering av missbrukarproblem. Målet är att stärka förmågan hos barn från missbrukar- och psykiska problemfamiljer att bli självständiga och kunna frigöra sig från familjens problem, samt att erbjuda barnet/den unga stöd, förströelse och möjlighet att få ett nytt perspektiv på sitt liv. Förebyggande av skadeverkningar av missbruk och ett tidigt ingripande i missbrukarproblemet, sam vårdhänvisning. Nuläge 2008: Skolning inom uppgörande av barnskyddsanmälan har arrangerats. Åtgärdstillägg : Skolning för identifiering av barn inom familjer med missbruksproblem och att föra på tal är på kommande. Utveckla arbetet med yngre tonåringar och specialungdomsarbetet för att känna igen barn från familjer med missbrukaroch psykiska problem. Utvecklande av samarbetet med Folkhälsan och övriga grupper inom tredje sektorn som utför barn- och ungdomsarbete. Nuläget: Inom kommunen finns inte specialungdomsarbetare. Fritidsväsendet samarbetar med organisationer. Fritidsbyråns tillbudsstående tjänster används av 60 kunder per år. Ibruktagande av AUDIT -blanketten och mini-intervention och vårdhänvisning. Nuläge 2008: Miniinterventionsskolningar har arrangerats Som indikator fungerar antalet ungdomar som besöker ungdomsutrymmen. uppföljningen 1/. Som ansvarspersoner fungerar ledarna för ungdomsarbetet. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. Som indikatorer fungerar minskning i antalet storkonsumenter. Förverkligandet uppföljs årligen. Första uppföljningen 1/.Som ansvarspersoner fungerar ledande läkare och ledande skötare. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. 17
Polis Vilja att idka brett samarbete mellan olika yrkesgrupper, och att olika myndigheter upplever att de blivit hörda inom detta samarbete. Församlingar Fördomsfrihet; alla människor är lika värdefulla. Mod att kräva ett eget ansvarstagande av personer med miss-brukarproblem. Observera familjens helhetssituation vid hembesök (t.ex. barnens situation). Öka samarbetet yrkesgrupper emellan gällande missbrukarklienter. Försvåra tillgången på illegala droger. Inbjuda personer som lider av missbrukarproblem eller psykisk ohälsa till församlingens tillställningar. Ställa krav på personer med missbrukarproblem ifråga om att ta herravälde över sitt eget liv. Stöda personer med missbrukar- eller psykiska problem. Utveckla polisinrättningens socialarbete i samarbete med kommunerna inom Jakobstadsregionen. Öka övervakningen i syfte att försvåra tillgången på illegala droger. Nuläge 2008: Socialarbetare finns en gång per månad på polisinrättningen. Ordna skolning för att skola upp stödpersoner. Krävs ansvarstagande av missbrukarklienten ifråga om att själv sköta sina egna ärenden. Sänka tröskeln för specialgruppers deltagande i församlingens tillställningar. Som indikator fungerar minskning i tillgången på illegala droger inom regionen. Antal möten för att idka samarbete. Förverkligandet uppföljs årligen. Första uppföljningen 1/. Som ansvarsperson fungerar häradens polischef. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. Som indikatorer fungerar minskning i användningen av illegala droger inom regionen. Antal möten för att idka samarbete. uppföljningen 1/. Som ansvarsperson fungerar kyrkoherden. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. 18
Jakobstads region/ Pedersöre Aktör KRITISK FRAMGÅNGSFAKTOR MÅLSÄTTNINGAR ÅTGÄRDER UPPFÖLJNING AV ÅTGÄRDERNAS FÖRVERKLIGANDE, ANSVARSPERSONER, TIDTABELL Rådgivning Motivation för identifiering av riskbruk, vård och vårdhänvisning. Mod att ingripa i familjens rusmedelsbruk. Skolning. Identifiering av väntande familjers missbrukarproblem, motivera riskfamiljer för förändring och vid behov hänvisa en familjemedlem och/eller hela familjen för vård. I samband med det första besöket på mödrarådgivningen görs en rusmedelsbrukssållning. Audit-blanketten sänds som bilaga till tidreserververingen inför första besöket. Personalen skolas för att tidigt kunna föra ämnet på tal och för att använda miniintervention. Skolningen genomförs av Jakobstads A-klinik. Som indikatorer används antal gånger ämnet tagits upp till diskussion och antal vårdhänvisningar. Förverkligandet följs upp årligen. Första uppföljningen 1/. Som ansvarsperson fungerar överläkaren. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. Nuläge 2008: Personalen har skolats i miniintervention, skolningen var populär! Dagvård Enheten har kunskap gällande servicesystemet eller känner till en kontakperson, som vid behov kan kontaktas. Barnskydd och familjearbete Målet är att utveckla barnets självkänsla och förmåga att identifiera känslor och namnge dessa känslor. Målsättningen är att i ett tidigt skede ta upp problemsituationer till diskussion med föräldrarna. Skolning för att tidigt kunna föra ämnet på tal och vid behov göra barnskyddsanmälan. Tillräckligt skolad personal, som har vilja till samarbete. Ett tidigt ingripande i riskfamiljers situation; stödjande av familjen och dess resurser, samt tryggande av barnets åldersrelaterade tillväxt och utveckling. Stödjande av barn och ungdomar inom riskfamiljer. Man lär ut, att man får uppleva alla känslor, men att man inte kan agera enligt alla känslor. Barnet ges tillåtelse att vara barn och får lära sig att identifiera känslor med hjälp av lek. Dokumentering av barnets och föräldrarnas beteendestörningar. Vid behov görs barnskyddsanmälan. Arrangeras skolning i att föra på tal sin oro över situationen och skolning i uppgörande av barnskyddsanmälan. Anordnande av gemensamma träffar med rådgivningen och utvecklande av samarbete med skolans elevvård. Skolning i att använda nätverksdialog. Familjen och barnet/ungdomen hänvisas till stödåtgärder i ett tidigare skede. Kommunen förser familjearbetarna med resurser. Som indikator fungerar antal kontakttaganden till barnskyddet från rådgivningens sida. uppföljningen 1/. Som ansvarsperson fungerar dagvårdsledaren. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. Som indikator fungerar ökningen i antalet barn som via rådgivning och skola tagit del av familjearbetsåtgärder. uppföljningen 1/. Som ansvarsperson fungerar städernas och kommunernas socialdirektörer och förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. 19
Skola Förmåga att bedöma saker på ett fördomsfritt sätt och vilja att inhämta kunskap. Mod att kräva föräldra-ansvar i fråga om uppfostran och omhändertagande av egna barn. Fritidsväsende/ Ungdomväsende Skolning för att känna igen barn från familjer med missbrukaroch psykiska problem och för att kunna stöda dessa. Förmåga till samarbete på bred bas med övriga enheter och sammanslutningar som arbetar med barn och unga. Primärhälsovård och arbetshälsovård Tillräckligt med tid för att möta patienten. Identifiering av missbrukarproblem. Stöda barnets och ungdomens tillväxt oberoende av dennes hemförhållanden. Öka skolpersonalens mod att ta upp problemsituationer till diskussion med familjen. Identifiera barn vars familjer lider av missbrukar- eller psykiska problem, samt mod att ingripa i familjernas situation och vid behov hänvisa dem för vård. Målet är att stärka förmågan hos barn från missbrukar- och psykiska problemfamiljer att bli självständiga och kunna frigöra sig från familjens problem, samt att erbjuda barnet/den unga stöd, förströelse och möjlighet att få ett nytt perspektiv på sitt liv. Förebyggande av skadeverkningar av missbruk och ett tidigt ingripande i missbrukarproblemet, sam vårdhänvisning. Nuläge 2008: Någon stödgrupp inom barnskyddet fungerar inte för tillfället. Istället träffar socialarbetarna (3 st) kommunens kuratorer var femte vecka. Familjearbetet är stabilt. För tillfället finns två familjearbetartjänster inom barnskyddet. (+ en arbetstagare från hemservicen som enbart arbetar inom barnfamiljer). Personalen skolas i att identifiera barn från missbrukarfamiljer och att i ett tidigt skede föra detta på tal. Utveckla arbetet med yngre tonåringar och specialungdomsarbetet för att känna igen barn från familjer med missbrukar- och psykiska problem. Utvecklande av samarbetet med Folkhälsan och övriga grupper inom tredje sektorn som utför barnoch ungdomsarbete. Nuläge 2008: Socialarbetarna har informerat om den nya barnskyddslagen! Drogarbetsgruppen sammankommer 2-4 ggr per år. Ibruktagande av AUDIT -blanketten och mini-intervention och vårdhänvisning. Som indikatorer fungerar antalet föverkligade fört på tal -situationer. uppföljningen 1/. Som ansvarspersoner fungerar skolornas rektorer. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. Som indikator fungerar antalet ungdomar som besöker ungdomsutrymmen. uppföljningen 1/. Som ansvarspersoner fungerar ledarna för ungdomsarbetet. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. Som indikatorer fungerar minskning i antalet storkonsumenter. Förverkligandet uppföljs årligen. Första uppföljningen 1/.Som ansvarspersoner fungerar ledande läkare och 20
Polis Vilja att idka brett samarbete mellan olika yrkesgrupper, och att olika myndigheter upplever att de blivit hörda inom detta samarbete. Församlingar Fördomsfrihet; alla människor är lika värdefulla. Mod att kräva ett eget ansvarstagande av missbrukarklienten. Observera familjens helhetssituation vid hembesök (t.ex. barnens situation). Öka samarbetet yrkesgrupper emellan gällande missbrukarklienter. Försvåra tillgången på illegala droger. Inbjuda missbrukar- och psykiska klienter till församlingens tillställningar. Ställa krav på missbrukarklienten ifråga om att ta herravälde över sitt eget liv. Stöda missbrukar- och psykiska klienter genom stödpersonsverksamhet. Nuläge 2008: AUDIT är i bruk Utveckla polisinrättningens socialarbete i samarbete med kommunerna inom Jakobstadsregionen. Öka övervakningen i syfte att försvåra tillgången på illegala droger. Nuläge 2008: Socialarbetare har regelbundet besökt polisinrättningen. Ordna skolning för att skola upp stödpersoner. Krävs ansvarstagande av missbrukarklienten ifråga om att själv sköta sina egna ärenden. Sänka tröskeln för specialgruppers deltagande i församlingens tillställningar. Nuläge 2008: stillägg : ledande skötare. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. Som indikator fungerar minskning i tillgången på illegala droger inom regionen. Antal möten för att idka samarbete. Förverkligandet uppföljs årligen. Första uppföljningen 1/. Som ansvarsperson fungerar häradens polischef. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. Som indikatorer fungerar minskning i användningen av illegala droger inom regionen. Antal möten för att idka samarbete. uppföljningen 1/. Som ansvarsperson fungerar kyrkoherden. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. 21
Jakobstadsnejden/ verksamhetsmodeller Aktör KRITISK FRAMGÅNGSFAKTOR Rådgivning Motivation för identifiering av riskfyllt bruk, vård och vårdhänvisning. Mod att ingripa i familjens rusmedelsbruk. Skolning. Dagvård Enheten känner till servicesystemet eller känner till en kontaktperson, som vid behov kan kontaktas. MÅLSÄTTNINGAR ÅTGÄRDER UPPFÖLJNING AV ÅTGÄRDERNAS FÖRVERK-LIGANDE, ANSVARSPERSONER, TIDTABELL Identifiera rusmedelsproblem i väntande familjer, motivera riskfamiljer till en förändring, och vid behov hänvisa en familjemedlem och /eller hela familjen för vård. Vid första besöket på mödrarådgivninen sållas rusmedelsbruket. Audit-blanketten bifogas med brevet som sänds inför första besöket. Personalen skolas i att i ett tidigt skede föra ämnet på tal, samt skolas i att använda mini-intervention. Skolningen utförs av Jakob-stads A-klinik. Som indikatorer används antalet gånger ämnet förts på tal samt antal vårdhänvisningar. uppföljningen 1/. Som ansvarsperson fungerar överläkaren och förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. Nuläge 2008: Personalen har skolats i bruket av mini-intervention. Skolningen har utförts av Jakobstads A-klinik. Målet är att utveckla barnets självkänsla och identifiering av känslor och namngivande av dessa känslor. Målet är att i ett tidigt skede föra problemsituationer på tal med föräldrarna. Skolning i att tidigt föra på tal och i att göra en barnskyddsanmälan. Man lär ut, att man kan uppleva alla känslor, men man kan inte agera enligt alla känslor. Man låter barnet vara barn och med hjälp av leken lär man sig att känna igen olika känslor. Dokumentering av barnets och föräldrarnas avvikande beteende. Vid behov görs barnskyddsanmälan. För personalen ordnas skolning i att föra bekymmer på tal och skolning i anslutning till uppgörande av barnskyddsanmälan. Som indikator fungerar antalet kontakter från rådgivning till barnskydd.förverkligandet uppföljs årligen. Första uppföljning 1/. Som ansvarsperson fungerar dagvårdsledaren och förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. stillägg : Personalen kommer att få skolning i att identifiera barn inom missbruksfamiljer och att föra på tal. Första skolningen i april. 22
Barnskydd och familjearbete Tillräckligt med skolad personal, som har en vilja till samarbete yrkesgrupper emellan. Tidigt ingripande i riskfamiljers situation, stödjande av familjen samt familjens resurser. Tryggande av barnets tillväxt och utveckling enligt ålder. Stödjande av barn och ungdomar som lever i riskfamiljer. Ordnas gemensamma träffar med rådgivningen och samarbetet med skolans elevvård utvecklas. Skolning i att använda nätverksdialog. Familjen och barnet/den unga hänvisas tidigare till stödåtgärder. Kommunen tilldelar familjearbetarna resurser. Nuläge 2008: Barnskyddsarbetarna använder som arbetsmetod inledande bedömning och familjerådslag. Detta ersätter bruket av nätverksdialog. Antalet familjearbetare är oförändrat. Barnskyddsoch familjearbetarna har fått miniinterventionsskolning. Skola Förmåga att observera saker fördomsfritt och vilja att införskaffa kunskap. Mod att kräva att föräldrarna tar sitt ansvar för uppfostran av och omsorg om sina barn. Stöda barnets och den unges utveckling oberoende av dennes hemförhållanden.öka skolpersonalens mod att föra problemsituationer på tal med föräldrarna. Identifiera barn från familjer med missbrukar- och mentala problem och mod att ingripa i familjernas situation samt vid behov hänvisa dem för vård. Personalen skolas i att kunna identifiera barn från missbrukarfamiljer och i att i ett tidigt skede föra ämnet på tal. Nuläge 2008: För lärarna på de finska lågstadierna har hållits skolning i att identifiera barn inom missbruksfamiljer. stillägg : Ovan nämnda skolning fortsätter på hösten inom de svenska lågstadierna. Som indikator fungerar ökningen av antalet barn som via rådgivning och skola hänvisats till familjearbetarna. Förverkligandet uppföljs årligen. Första uppföljningen 1/. Som ansvarsperson fungerar kommunernas och städernas socialchefer och förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. Som indikator fungerar antalet förverkligade föra på tal tillfällen. uppföljningen 1/. Som ansvarspersoner fungerar skolornas rektorer. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. 23
Fritidsväsende/ Ungdomsväsende Skolning i att stöda och identifiera barn från familjer med missbrukar- eller mentala problem. Förmåga att på bred bas samarbeta med andra samfund och organisationer som arbetar med barn och ungdomar. Primärhälsovård och arbetshälsovård Tillräckligt med tid för att möta patienten. Identifiering av rusmedelsproblem. Polisväsendet Vilja till samarbete olika yrkesgrupper emellan. Olika myndigheter upplever, att de har beaktats inom samarbetet. Målet är att stöda barn från familjer med missbrukar- eller mentala problem att bli självständiga och frigöra sig från familjens problem, samt erbjuda barnet/den unge stöd, stimulans och en möjlighet att få nytt perspektiv på sitt eget liv. Förebyggande av skadeverkningar av rusmedelsbruk och ett tidigt ingripande i rusmedelsproblemet, samt vårdhänvisning. Beakta familjens helhetssituation vid hembesök (t.ex. barnens situation). Öka samarbetet olika yrkesgrupper emellan ifråga om missbrukarklienter. Försvåra tillgången på illegala droger. Utveckla arbetet med ungdomar i nedre tonåren och specialungdomsarbetet i att identifiera barn från familjer med missbrukar- eller mentala problem. Utveckling av samarbetet med Folkhälsan och övriga grupper inom tredje sektorn som utför arbete med barn och ungdomar. Nuläge 2008: Samarbetet med Folkhälsan har fungerat väl. Mini-interventionsskolning har hållits för ungdomsarbetarna. stillägg : För ungdomsledarna hålls på Jakobstads A- klinik i maj skolning i att identifiera barn inom missbruksfamiljer Ibruktagande av AUDIT -blanketten och mini-intervention och vårdhänvisning. Nuläge 2008: Har hållits miniinterventionsskolning för MHSO:s läkare samt för företagshälsovårdens personal. Utvecklande av polisinrättningens socialarbete tillsammans med kommunerna i Jakobstadsnejden. Ökad övervakning för att försvåra tillgången på illegala droger. Som indikator antalet ungdomar som söker sig till ungdomsutrymmen. uppföljningen 1/. Som ansvarspersoner fungerar ledarna för ungdomsarbetet.förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. Som indikator fungerar konstaterad minskning i antal storförbrukare med hjälp av AUDIT/miniintervention Förverkligandet uppföljs årligen. Första uppföljningen 1/. Som ansvarspersoner fungerar ledande läkare och ledande skötare. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. Som indikator fungerar nedgång i bruket av illegala droger inom regionen. Antal samarbetsmöten. Förverkligandet uppföljs årligen. Första uppföljningen 1/. Som ansvarsperson fungerar häradens polischef. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. 24
Församlingar Fördomsfrihet; alla människor är lika mycket värda. Mod att lägga ansvaret på missbrukarklienten. Drogförebyggande Minskning av problemfyllt rusmedelsbruk inom regionen. Bjuda in missbrukar- eller mentalklienten till församlingens sammankomster. Lägga ansvaret på missbrukarklienten vad gäller herraväldet över det egna livet. Stöda missbrukar- och mentalklienter genom stödpersonsverksamhet. Samla in information om rusmedelsebruket inom regionen samt informera om de negativa effekterna av rusmedel. Utveckla samarbetet med alla myndigheter. Planering och förverkligande av den förebyggande verksamheten inom regionen. Nuläge 2008: Socialarbetare besöker varje vecka polisinrättningen (socialarbetare från Pedersöre och Jakobstad). Sociala myndigheterna informeras om fasttagna minderåriga. Landsomfattande kampanjer t.ex. gällande alkoholförsäljning till ungdomar. Ordna stödpersonsskolning. Kräva ansvarsfullhet av missbrukarklienten ifråga om att sköta sina egna ärenden. Sänka tröskeln för specialgrupper att delta i församlingens sammankomster. Nuläge 2008: Stödpersonerna har erbjudits stödpersons-skolning i Café Hyddans regi. I enlighet med verksamhetsplanen arbeta aktivt för att förebygga rusmedelsbrukets negativa effekter och i detta arbete speciellt inrikta sig på barn, ungdomar och deras föräldrar. Regionalt samarbete ifråga om det förebyggande arbetet. Vuxna på stan-verksamheten fortsätter aktivt under året, och man strävar till att utöka verksamheten att gälla olika föreningar i regionen. Rusmedelsgruppen önskar öka sitt samarbete med stadens skolor och stöda det rusmedelsförebyggande arbete som utförs i Som indikator fungerar nedgång i bruket av illegala och övriga droger inom regionen. Antal samarbetsmöten. Förverkligandet uppföljs årligen. Första uppföljningen 1/. Som ansvarsperson fungerar kyrkoherden. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. Som indikator fungerar bruket av illegala och övriga droger inom regionen. Som indikator på skolungdomarnas rusmedelsbruk finns resultaten av Skolhälsoundersökningen gällande rusmedelsbruk (vartannat år). Förverkligandet uppföljs årligen vid behandlingen av drogarbetsgruppens verksamhetsberättelse. 25
skolorna. Rusmedelsgruppen önskar arbeta aktivt i samarbete med Jakobstads ungdomsfullmäktige. Rusmedelsgruppen sponsorerar och arrangerar kurser tillsammans med grupper som arrangerar nyktra tillställningar. För årskurs 8 arrangeras årligen uppsatstävlingar i syfte att få eleverna att fundera på rusmedel och dess negativa effekter på hälsa och miljö. För högstadie-elever sponsoreras informationsinslag. Allmän information i pressen. Nuläge 2008: Drogarbetsgruppen har fortsatt sitt arbete som tidigare. Överenskomna åtgärder har förverkligats enligt planen och verksamheten fortsätter på samma sätt nästa år. 26
Jakobstads region/ Nykarlebys verksamhetsmodell Aktör KRITISK FRAMGÅNGSFAKTOR MÅLSÄTTNINGAR ÅTGÄRDER UPPFÖLJNING AV ÅTGÄRDERNAS FÖRVERKLIGANDE, ANSVARSPERSONER, TIDTABELL Rådgivning Motivation för identifiering av riskbruk, vård och vårdhänvisning. Mod att ingripa i familjens rusmedelsbruk. Skolning. Identifiering av väntande familjers missbrukarproblem, motivera riskfamiljer för förändring och vid behov hänvisa en familjemedlem och/eller hela familjen för vård. I samband med det första besöket på mödrarådgivningen görs en rusmedelsbrukssållning. Auditblanketten sänds som bilaga till tidreserververingen inför första besöket. Personalen skolas för att tidigt kunna föra ämnet på tal och för att använda mini-intervention. Skolningen genomförs av Jakobstads A-klinik. Som indikatorer används antal gånger ämnet tagits upp till diskussion och antal vårdhänvisningar. Förverkligandet följs upp årligen. Första uppföljningen 1/. Som ansvarsperson fungerar överläkaren. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. Nuläge 2008: Personalen har skolats i att föra på tal i ett tidigt skede samt i identifiering av barn i missbruksfamiljer. En mångfacklig arbetsgrupp som samlas (familjearbetare, socialarbetare och arbetstagare från rådgivningen) Dagvård Enheten har kunskap gällande servicesystemet eller känner till en kontakperson, som vid behov kan kontaktas. Målet är att utveckla barnets självkänsla och förmåga att identifiera känslor och namnge dessa känslor. Målsättningen är att i ett tidigt skede ta upp problemsituationer till diskussion med föräldrarna. Skolning för att tidigt kunna föra ämnet på tal och vid behov göra barnskyddsanmälan. Man lär ut, att man får uppleva alla känslor, men att man inte kan agera enligt alla känslor. Barnet ges tillåtelse att vara barn och får lära sig att identifiera känslor med hjälp av lek. Dokumentering av barnets och föräldrarnas beteendestörningar. Vid behov görs barnskyddsanmälan. Arrangeras skolning i att föra på tal sin oro över situationen och skolning i uppgörande av barnskyddsanmälan. Som indikator fungerar antal kontakttaganden till barnskyddet från rådgivningens sida. uppföljningen 1/. Som ansvarsperson fungerar dagvårdsledaren. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. 27
Barnskydd och familjearbete Tillräckligt skolad personal, som har vilja till samarbete. Ett tidigt ingripande i riskfamiljers situation; stödjande av familjen och dess resurser, samt tryggande av barnets åldersrelaterade tillväxt och utveckling. Stödjande av barn och ungdomar inom riskfamiljer. Skola Förmåga att bedöma saker på ett fördomsfritt sätt och vilja att inhämta kunskap. Mod att kräva föräldraansvar i fråga om uppfostran och omhändertagande av egna barn. Stöda barnets och ungdomens tillväxt oberoende av dennes hemförhållanden. Öka skolpersonalens mod att ta upp problemsituationer till diskussion med familjen. Identifiera barn vars familjer lider av missbrukareller psykiska problem, samt mod att ingripa i familjernas situation och vid behov hänvisa dem för vård. stillägg : Personalen kommer på hösten att skolas i att tidigt föra på tal och i bruk av mini-intervention. Socialarbetarna informerar om den nya barnskyddslagen och anmälningsskyldigheten. Anordnande av gemensamma träffar med rådgivningen och utvecklande av samarbete med skolans elevvård. Skolning i att använda nätverksdialog. Familjen och barnet/ungdomen hänvisas till stödåtgärder i ett tidigare skede. Kommunen förser familjearbetarna med resurser. Nuläge 2008: Familjearbetarna är en del av Barnskyddforum (sex ggr per år). Via forumet får de metodskolning för uppdatering av yrkesskickligheten. Personalen skolas i att identifiera barn från missbrukarfamiljer och att i ett tidigt skede föra detta på tal. Som indikator fungerar ökningen i antalet barn som via rådgivning och skola tagit del av familjearbetsåtgärder. uppföljningen 1/. Som ansvarsperson fungerar städernas och kommunernas socialdirektörer och förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. Som indikatorer fungerar antalet föverkligade fört på tal -situationer. uppföljningen 1/. Som ansvarspersoner fungerar skolornas rektorer. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. 28
Fritidsväsende/Un gdomväsende Primärhälsovård och arbetshälsovård Skolning för att känna igen barn från familjer med missbrukar- och psykiska problem och för att kunna stöda dessa. Förmåga till samarbete på bred bas med övriga enheter och sammanslutningar som arbetar med barn och unga. Tillräckligt med tid för att möta patienten. Identifiering av missbrukarproblem. Målet är att stärka förmågan hos barn från missbrukar- och psykiska problemfamiljer att bli självständiga och kunna frigöra sig från familjens problem, samt att erbjuda barnet/den unga stöd, förströelse och möjlighet att få ett nytt perspektiv på sitt liv. Förebyggande av skadeverkningar av missbruk och ett tidigt ingripande i missbrukarproblemet, samt vårdhänvisning. Nuläge 2008: På våren hölls för rektorer och för en skolas personal skolning i barnskyddslagen och om uppgörande av barnskyddsanmälan. stillägg : Personalen kommer att få skolning i att föra på tal i ett tidigt skede och i att identifiera barn i missbruks-familjer. För alla skolor ordnas skolning om barn- skyddslagen och uppgörande av barnskyddsanmälan. Utveckla arbetet med yngre tonåringar och specialungdomsarbetet för att känna igen barn från familjer med missbrukar- och psykiska problem. Utvecklande av samarbetet med Folkhälsan och övriga grupper inom tredje sektorn som utför barn- och ungdomsarbete. Nuläge 2008: För ungdomar ordnas rusmedelsfria tillställningar. Mycket samarbete mellan ungdoms- och socialväsendet. Ibruktagande av AUDIT -blanketten och mini-intervention och vårdhänvisning. Nuläge 2008: Man har deltagit i Miniinterventions-skolningar och AUDITblanketten är i bruk. Som indikator fungerar antalet ungdomar som besöker ungdomsutrymmen. uppföljningen 1/. Som ansvarspersoner fungerar ledarna för ungdomsarbetet. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. Som indikatorer fungerar minskning i antalet storkonsumenter. Förverkligandet uppföljs årligen. Första uppföljningen 1/.Som ansvarspersoner fungerar ledande läkare och ledande skötare. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. 29
Polis Vilja att idka brett samarbete mellan olika yrkesgrupper, och att olika myndigheter upplever att de blivit hörda inom detta samarbete. Församlingar Fördomsfrihet; alla människor är lika värdefulla. Mod att kräva ett eget ansvarstagande av missbrukarklienten. Drogarbetsgruppen Minskning av problemfyllt rusmedelsbruk inom regionen. Observera familjens helhetssituation vid hembesök (t.ex. barnens situation). Öka samarbetet yrkesgrupper emellan gällande missbrukarklienter. Försvåra tillgången på illegala droger. Inbjuda missbrukar- och psykiska klienter till församlingens tillställningar. Ställa krav på missbrukarklienten ifråga om att ta herravälde över sitt eget liv. Stöda missbrukaroch psykiska klienter genom stödpersonsverksamhet. Samla in information om rusmedelsebruket inom regionen samt informera om de negativa effekterna av rusmedel. Utveckla samarbetet med alla myndigheter. Planering och förverkligande av den förebyggande verksamheten inom regionen. Utveckla polisinrättningens socialarbete i samarbete med kommunerna inom Jakobstadsregionen. Öka övervakningen i syfte att försvåra tillgången på illegala droger. Nuläge 2008: Socialarbetare finns på polisinrättningen en gång per månad. Ordna skolning för att skola upp stödpersoner. Krävs ansvarstagande av missbrukarklienten ifråga om att själv sköta sina egna ärenden. Sänka tröskeln för specialgruppers deltagande i församlingens tillställningar. Nuläge 2008: Café Hyddan har arrangerat skolningar och dagverksamhet för rusmedelsklienter fem dagar i veckan. I enlighet med verksamhetsplanen arbeta aktivt för att förebygga rusmedelsbrukets negativa effekter och i detta arbete speciellt inrikta sig på barn, ungdomar och deras föräldrar. Regionalt samarbete ifråga om det förebyggande arbetet. Vuxna på stan-verksamheten fortsätter aktivt under året, och man strävar till att utöka verksamheten att gälla olika föreningar i regionen. Rusmedelsgruppen önskar öka sitt samarbete med stadens skolor och Som indikator fungerar minskning i tillgången på illegala droger inom regionen. Antal möten för att idka samarbete. Förverkligandet uppföljs årligen. Första uppföljningen 1/. Som ansvarsperson fungerar häradens polischef. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. Som indikatorer fungerar minskning i användningen av illegala droger inom regionen. Antal möten för att idka samarbete. uppföljningen 1/. Som ansvarsperson fungerar kyrkoherden. Förverkligandet uppföljs av strategins uppföljningsgrupp. Som indikator fungerar bruket av illegala och övriga droger inom regionen. Som indikator på skolungdomarnas rusmedelsbruk finns resultaten av Skolhälsoundersökningen gällande rusmedelsbruk (vartannat år). Förverkligandet uppföljs årligen vid behandlingen av drogarbetsgruppens verksamhetsberättelse. 30
stöda det rusmedelsförebyggande arbete som utförs i skolorna. Rusmedelsgruppen önskar arbeta aktivt i samarbete med Jakobstads ungdomsfullmäktige. Rusmedelsgruppen sponsorerar och arrangerar kurser tillsammans med grupper som arrangerar nyktra tillställningar. För årskurs 8 arrangeras årligen uppsatstävlingar i syfte att få eleverna att fundera på rusmedel och dess negativa effekter på hälsa och miljö. För högstadie-elever sponsoreras informationsinslag. Allmän information i pressen Nuläge 2008: Drogarbetsgruppen har fortsatt sitt arbete som tidigare. Överenskomna åtgärder har förverkligats enligt planen och verksamheten fortsätter på samma sätt nästa år. 31