Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro

Relevanta dokument
Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro

Välkommen till presentationen av Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro Anna Weigelt Therese Ljung Andreas Ek

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro

Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn

Arbetsmiljö då, nu och i framtiden? Vad kan man utläsa ur AFA Försäkrings statistik

Arbetsolyckor och sjukskrivningar i byggbranschen

Arbetsskadeförsäkringen omfattar:

Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting

Unga i arbetslivet. Långvarig sjukfrånvaro och allvarliga arbetsolycksfall. Andreas Ek och Mats Åhlgren

Fallolyckor på arbetet FOU-dagen i Gävle. Anna Weigelt

Välkommen till presentationen av rapporten: Fallolyckor på arbetet. Anna Weigelt, chef Analysavdelningen AFA Försäkring

Sjukfrånvaro under ett arbetsliv. November 2016

Försäkringarna omfattar:

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga

Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. December 2016

Muskuloskeletala diagnoser. April 2019

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro. Juni 2018

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro. Maj 2017

Ny rapport: Hot och våld på den svenska arbetsmarknaden

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män. Tabellbilaga

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2016

Psykisk ohälsa FÖRSÄKRING

Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn. December 2017

Psykiska diagnoser i kontaktyrken inom vård, skola och omsorg FÖRSÄKRING

Välkommen till seminariet. Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Andreas Ek, AFA Försäkring

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2015

Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2014

Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING

Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING

Arbetssjukdomar. April 2016 FÖRSÄKRING

Ungas män drabbas mer än unga kvinnor Skaderisk per tusen sysselsatt

Unga i arbetslivet långvarig sjukfrånvaro och allvarliga arbetsolycksfall. Oktober 2018

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2012

Arbetsolyckor och sjukfrånvaro inom handel och restaurang. Oktober 2017

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro i Sverige

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2013

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2013

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro

Fallolyckor på arbetet. Mars 2018

Arbetsolyckor och sjukskrivningar bland städare. Maj 2017

Fallolyckor FÖRSÄKRING

Samverkan för ett säkrare och friskare arbetsliv

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro

Olyckor i människonära arbetssituationer. Mars 2019

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro

SJUKFÖRSÄKRINGENS UTVECKLING ÖVER TID EN JÄMFÖRELSE MELLAN FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH AFA FÖRSÄKRING

Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn FÖRSÄKRING

Hot och våld på den svenska arbetsmarknaden. December 2018

Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn

Arbetsolyckor och sjukskrivningar i byggbranschen. Mars 2017

Om du skadar dig. För privat anställda FÖRSÄKRING

Om du skadar dig. För anställda i kommun, landsting, region, Svenska kyrkan och vissa kommunala bolag

Om du skadar dig. För statligt anställda

Om du skadar dig. För anställda i kommun, landsting, region, Svenska kyrkan och vissa kommunala bolag

Om du skadar dig. För privat anställda FÖRSÄKRING

Försäkringskassan informerar. Arbetsskadeförsäkring

RAPPORT OM Hot och våld bland kommun- och landstingsanställda FÖRSÄKRING

Omfördelning i arbetsskadeförsäkringen. Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning Stockholms universitet

Bakgrund. Äldsta socialförsäkringen i Sverige juli 1977 Arbetsskadelagen, LAF 1 januari 1993 strängare regler

Hjo kommun. Rutin vid tillbud och arbetsskada. Rutiner. 1. Dokumenttyp. Rutin. 2. Fastställande/upprättad av Personalchef

Presentation av Arbetsorsakade besvär 2018 Arbetsmiljöverkets officiella statistik om arbetsmiljö och arbetsskador

Sjukfrånvaroutvecklingen per yrke Sammanfattande intryck

Försäkringsskydd för privatanställda arbetare. AFA Försäkring Marie Ståhl och Mats Åhman

Sjukfrånvarons utveckling

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Unga i industrin och byggbranschen

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

SSG Säkerhetskonferens Kjell Blom Arbetsmiljöverket Lindhagensgatan 133

Läkares sjukskrivning av kvinnor och män. Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt:

Besvär i rörelseapparaten FÖRSÄKRING

Detta måste stoppas. Våra medlemmar och resenärer har rätt till en trygg och säker arbets- och trafikmiljö.

Forskning om sjukfrånvaro

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Sjukfrånvaron i Region Skåne - förstudie

Arbetsskaderapport Arbetsmiljöverkets årliga rapport innehållande officiella statistik om arbetsskador

Arbetsskador vid plåtslageri 2001

Sjukfrånvarons utveckling

Arbetsmiljö. Arbetsmiljörapport

Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön

Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön

Vad gäller vid arbetsskada?

Om ersättning vid arbetsskada TFA

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro

Prövade och avslutade arbetsskadeärenden

Arbetsskadeförsäkring - lag & kollektivavtal. Frukostmöte 13 oktober 2011 Per Winberg AFA Försäkring

Bransch El. Statistikunderlag om arbetsolyckor/arbetssjukdomar/tillbud. du upphandlar tjänster elektriska arbeten.

Hot och våld på den svenska arbetsmarknaden FÖRSÄKRING

Rutin för anmälan av tillbud, arbetsskada och riskobservation

Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten

Samhällsekonomiska kostnader för arbetsmiljöproblem. Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning Stockholms universitet

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

Om du blir skadad på jobbet

Truckar. Korta arbetsskadefakta Nr 1/2010

Transkript:

Välkommen till presentationen av Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro - 2017 Anna Weigelt Michel Normark

Försäkringarna omfattar: Svenskt Näringsliv/LO/ PTK Kommuner och Landsting Staten Arbetsskador TFA TFA-KL PSA Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL ---

Arbetsskador Arbetsolycksfall Allvarliga arbetsolycksfall: - Sjukfrånvaro mer än 30 dagar och/eller - Medicinsk invaliditet Arbetssjukdomar Färdolycksfall Långvarig sjukfrånvaro Sjukskrivning mer än 90 dagar Månadsersättning

Arbetsskador

Arbetsskador Arbetsolycksfall Arbetssjukdomar Färdolycksfall Allvarliga arbetsolycksfall: - Sjukfrånvaro mer än 30 dagar och/eller - Medicinsk invaliditet

Godkända arbetsskador, 2005-2015 60000 50000 13% 13% 11% 13% 1% 1% 0,5% 40000 13% 1% 1% 30000 20000 10000 11% 12% 11% 3% 3% 2% 86% 86% 87% 12% 2% 86% 13% 3% 85% 13% 2% 85% 85% 86% 86% 88% 87% 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Arbetsolyckor Arbetssjukdomar Färdolycksfall

Totalt antal arbetsolycksfall, uppdelat efter allvarliga/ ej allvarliga samt andel allvarliga av totalen (linje) 2005-2015 70000 45% 60000 40% 35% 50000 30% 40000 25% 30000 20% 20000 10000 15% 10% 5% 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Allvarliga Ej allvarliga Varav allvarliga 0%

Godkända allvarliga arbetsolycksfall 2005-2015 12 000 10 000 8 000 6 000 Män Kvinnor 4 000 2 000 34% 33% 33% 33% 36% 36% 37% 37% 36% 37% 37% 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Relativ frekvens antal allvarliga olycksfall per 1 000 sysselsatta för, efter avtalsområde 2007-2015 4,0 3,5 3,3 3,0 2,5 2,0 1,5 2,8 2,1 2,0 1,5 2,5 2,1 1,9 1,0 TFA TFA-KL PSA Total 0,5 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Relativ frekvens antal allvarliga olycksfall per 1 000 sysselsatta kvinnor för, efter avtalsområde 2007-2015 2,5 2,0 1,5 1,0 1,4 1,4 1,4 1,1 2,1 1,9 1,8 1,1 0,5 TFA TFA-KL PSA Total 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Relativ frekvens antal allvarliga olycksfall per 1 000 sysselsatta män för, efter avtalsområde 2007-2015 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 2,8 2,7 2,1 1,9 3,4 3,2 2,1 1,9 1,0 TFA TFA-KL PSA Total 0,5 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Relativ frekvens, antal allvarliga olycksfall per 1000 sysselsatta män 2015 Urval av yrkesgrupper. Storlek på cirkeln=antalet sysselsatta 1 000 900 800 Total 3,2 Metallarbete Betong-, bygg- och anläggningsarbete Övrigt industriellt arbete 700 Byggnadsträarbetare 600 500 Yrkesförare 400 300 Försäljare inom handel m.m. 200 Restaurang- och storköksarbete Träindustriarbete 100 Poliser Undersköterskor, Brandpersonal 0 vårdbiträden, personliga 0,0 assistenter 2,0 m.fl. 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0

Relativ frekvens, antal allvarliga olycksfall per 1000 sysselsatta kvinnor 2015 Urval av yrkesgrupper. Storlek på cirkeln=antalet sysselsatta 1 200 Total:1,9 1 000 800 Undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 600 400 200 Lärare och skolledare Barnskötare, fritidsledare m.fl. Restaurang- och storköksarbete Städare och fönsterputsare Sjuksköterskor och barnmorskor Förskollärare och fritidspedagoger Tågvärdar Poliser Byggnadsträarbetare 0 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0

Relativ frekvens, antal allvarliga olyckor per 1 000 sysselsatta efter åldersgrupp, män 2007-2015 4,0 3,5 3,0 2,5 2,5 3,1 3,1 2,4 2,7 2,5 3,5 3,4 3,4 3,2 2,8 2,8 3,6 3,7 3,1 3,1 3,8 16-25 2,0 1,9 26-35 36-45 1,5 46-55 56-64 1,0 0,5 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Relativ frekvens, antal allvarliga olyckor per 1 000 sysselsatta efter åldersgrupp, kvinnor 2007-2015 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2,0 2,0 2,2 1,0 1,0 1,0 1,0 2,7 1,1 2,5 1,3 2,8 2,8 2,7 1,5 1,6 1,5 2,9 16-25 26-35 36-45 46-55 56-64 0,5 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Allvarliga olycksfall och sysselsättning, andelar efter kön och ålder 2015 100% 90% 26% 17% 20% 16% 80% 70% 24% 26% 24% 60% 29% 56-64 år 50% 40% 30% 20% 19% 14% 24% 20% 24% 22% 20% 23% 46-55 år 36-45 år 26-35 år 16-25 år 10% 0% 11% 13% 13% 13% Allvarliga olycksfall kvinnor Sysselsatta kvinnor Allvarliga olycksfall män Sysselsatta män

Var på kroppen sker skadorna? Lokalisation för allvarliga arbetsolycksfall 2014-2015

Var på kroppen sker skadorna? Lokalisation för allvarliga arbetsolycksfall 2014-2015

De vanligaste orsakerna till allvarliga arbetsolycksfall och andel av total per olyckstyp 2014-2015 Fall (ramla inne/ute, stege, trappa, från höjd) 32% Maskiner +Använda verktyg 12% Hot och våld, rån Hetta, eld, explosion, svets, el eller kyla 6% 7% Lasta, lossa, bära Skuren av övrigt Olycka med person Något ramlar, tippar, välter eller rasar Skuren av kniv 5% 4% 4% 4% 3% Män Kvinnor 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000

Jämförelse av den relativa frekvensen att drabbas av ett allvarligt olycksfall efter åldersgrupp och händelsetyp, män, 2014-2015 600 500 Skuren av kniv (16-25) 400 300 Ramla ute (46-55) Ramla inne (56-64) Använda verktyg (16-25) 200 Fall från höjd (56-64) Lasta, lossa (56-64) Hot och våld (26-35) Hetta, eld,(16-25) Skuren av övrigt (glas, 100 Något ramlar (56-64) plåt) (16-25) Stege (56-64) Rån (16-25) Delta i träning (36-45) Lyftanordning (56-64) Cykel (56-64) Djur (56-64) 0 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 2,2 2,4 2,6

Jämförelse av den relativa frekvensen att drabbas av ett allvarligt olycksfall efter åldersgrupp och händelsetyp, kvinnor, 2014-2015 Antal olycksfall 500 450 Ramla inne (56-64) 400 350 Ramla ute (56-64) 300 250 200 Ramla ute (46-55) Olycka med person (46-55) Olycka med person (56-64) Rån (16-25) 150 Djur (16-25) Ramla, oklart inne/ute (56-64) 100 Fall i trappa (56-64) 50 Cykel (56-64) Cykel 46-54) 0 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 2,2 2,4 2,6 2,8 3,0 Överrisk

Relativ frekvens, antal allvarliga olycksfall per 1 000 sysselsatta efter län 2015.

Allvarliga arbetsolycksfall 2014-2014 Vem döljer sig bakom sifforna? Mikael, tillhör yrkesgruppen träarbetare, snickare m.fl. 42 år, sårskada på finger. Maria, tillhör yrkesgruppen Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende, 44 år, fraktur nedre delen av handled

Arbetssjukdomar

Arbetssjukdomar En arbetssjukdom är en sjukdom som beror på att man har utsatts för skadlig inverkan i arbetet. Med skadlig inverkan i arbetet menas att det finns något i arbetsmiljön som påverkar den fysiska eller psykiska hälsan ogynnsamt. För att en arbetssjukdom ska kunna prövas av AFA Försäkring krävs att besvären har kvarstått i minst 180 dagar och den är godkänd av Försäkringskassan eller finns med på ILOförteckningen över arbetssjukdomar

Exempel tungt arbete eller olämpliga arbetsställningar som kan orsaka rygg- eller ledbesvär ensidigt arbete som kan orsaka muskel- och senskador farliga ämnen som kan orsaka eksem, allergier, luftvägsbesvär och cancer vibrationer som kan skada blodkärl, nerver och leder buller som kan orsaka hörselskador. psykiskt påfrestande arbetsförhållanden som kan orsaka psykiska besvär eller psykosomatiska sjukdomar som t.ex. magsår eller hjärtbesvär

Förtydligande av den s.k. undantagsbestämmelsen i 39 kap. 5 SFB Nuvarande lydelse Vissa psykiska eller psykosomatiska skador 5 Som arbetsskada anses inte en skada av psykisk eller psykosomatisk natur som är en följd av en företagsnedläggelse, bristande uppskattning av den försäkrades arbetsinsatser, vantrivsel med arbetsuppgifter eller arbetskamrater eller därmed jämförliga förhållanden. Ny lydelse Vissa undantagssituationer 4 En skada av psykisk eller psykosomatisk natur som uppkommit till följd av skadlig inverkan i arbetet ska inte anses som en arbetsskada om orsaken till skadan är sådana förhållanden som är en normal del av arbetslivet oavsett arbetsplats eller arbetet som sådant. Med detta avses skador till följd av en företagsnedläggelse, bristande uppskattning av den försäkrades arbetsinsatser, vantrivsel med arbetsuppgifter eller arbetskamrater, meningsmotsättningar eller liknande förhållanden.

Godkända arbetssjukdomar med två års eftersläpning 600 500 400 95 165 177 165 300 104 85 77 98 106 År 2 År 1 200 224 167 185 182 175 182 230 230 247 År 0 100 0 116 95 104 117 117 81 74 88 77 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Antal och andel godkända arbetssjukdomar fördelat på kön 100% 90% 154 137 118 128 109 146 107 162 134 79 26 80% 70% 60% 50% 40% 836 750 621 607 535 549 526 558 507 410 243 30% 20% 10% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Godkända arbetssjukdomar bland män 2011-2015, fördelat efter diagnos Antal: 2 251 3% 7% Effekter av vibration 4% 4% 5% 14% 28% 19% Buller, hörselnedsättning, tinnitus Karpaltunnelsyndrom Skelettets och rörelseorganens sjukdomar Andningsorganens sjukdomar Tumörsjukdomar Hudens sjukdomar Psykiska sjukdomar och syndrom 16% Övriga diagnoser

Godkända arbetssjukdomar bland kvinnor 2011-2015 fördelat efter diagnos Antal: 508 4% 10% Skelettets och rörelseorganens sjukdomar 21% Psykiska sjukdomar och syndrom 6% 8% 5% 18% Hudens sjukdomar Karpaltunnelsyndrom Effekter av vibration Buller, hörselnedsättning, tinnitus Andningsorganens sjukdomar 13% 15% Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker (S00-T98) Övriga diagnoser

Långvarig sjukfrånvaro

Långvarig sjukfrånvaro Sjukskrivning mer än 90 dagar Månadsersättning

Nya sjukfall med mer än 90 dagars sjukskrivning eller månadsersättning Efter avtalsområde 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 35 705 35 499 34 801 34 578 31 946 32 914 31 050 28 824 31 358 27 897 31 264 26 564 29 339 24 547 25 874 22 269 25 575 20 230 23 853 22 756 21 862 19 202 15 000 10 000 5 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Svenskt Näringsliv/LO (arbetare i privat sektor) Kommuner och landsting

Nya godkända långa sjukfall/månadsersättning 2014-2015 Kommuner och landsting, efter ålder och kön 100% 170 809 1 512 2 457 3 584 80% 60% Män 40% 1 439 8 259 14 319 19 625 17 903 Kvinnor 20% 0% 16-25 26-35 36-45 46-55 56-64

Nya godkända långa sjukfall/månadsersättning 2014-2015 Svenskt Näringsliv/LO, (arbetare i privat sektor) efter ålder och kön 100% 80% 60% 2 379 5 423 7 198 10 693 10 966 40% Män Kvinnor 20% 2 138 5 361 6 035 7 523 4 904 0% 16-25 26-35 36-45 46-55 56-64

Relativ frekvens per 1 000 sysselsatta efter åldersgrupper, Kommun och landsting 50,0 40,0 37,1 43,2 37,7 30,0 27,4 31,4 30,7 16-25 26-35 20,0 24,1 20,6 15,4 22,2 36-45 46-55 56-64 Total 10,0 5,0 8,1 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Relativ frekvens per 1 000 sysselsatta efter åldersgrupper, Svenskt Näringsliv/LO (arbetare i privat sektor) 50,0 45,5 40,0 38,5 30,0 20,0 10,0 32,4 25,9 24,9 19,2 23,9 18,9 17,0 12,8 6,1 8,5 16-25 26-35 36-45 46-55 56-64 Total 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Relativ frekvens, antal långa sjukfall per 1 000 sysselsatta, efter län 2015

Relativ frekvens, antal långa sjukfall per 1 000 sysselsatta, efter yrkesgrupp, urval av yrken. 2015. Kommuner och landsting. 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 47,0 43,2 41,6 43,3 43,8 40,5 40,5 41,4 38,2 39,4 37,2 34,3 32,6 38,7 37,1 31,4 36,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 19,3 19,6 20,6 18,1 19,7 18,2 23,0 20,3 13,5 11,0 Total Kvinnor Män

Relativ frekvens, antal långa sjukfall per 1 000 sysselsatta, efter yrkesgrupp, urval av yrken. 2015. Svenskt Näringsliv/LO. 80,0 70,0 72,1 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 50,6 43,4 46,1 46,3 46,1 40,6 35,7 29,6 31,0 23,2 23,4 28,2 48,9 26,6 28,2 21,6 16,4 17,2 16,1 7,8 57,3 47,3 27,3 28,0 25,3 22,5 Total Kvinnor Män 0,0

Nya sjukfall med mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller månadsersättning kvinnor och män, 2014 och 2015. Svenskt Näringsliv/LO (arbetare i privat sektor) fördelat efter yrkesgrupp Antal: 59 236 5% 5% 4% 4% 15% Metallarbete Försäljare inom handel m.m. Övrigt industriellt arbete Yrkesförare 7% 10% 15% Godshanterings- och lagerarbete m. m. Städare och fönsterputsare Betong-, bygg- och anläggningsarbete 10% 15% Restaurang- och storköksarbete Personliga assistenter m.fl. 10% Byggnadsträarbetare Övriga yrkesgrupper

Nya sjukfall med mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller månadsersättning kvinnor och män, 2014 och 2015. Kommuner och landsting fördelat efter yrkesgrupp Antal: 65 116 14% Undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Övrigt industriellt arbete 2% Sjuksköterskor och barnmorskor 4% 34% Lärare och skolledare 5% Förskollärare och fritidspedagoger 7% Barnskötare, fritidsledare m.fl. Socialt arbete 8% 8% 9% 9% Restaurang- och storköksarbete Städare och fönsterputsare Övriga yrkesgrupper

Psykiska sjukdomar (F00-F99) Förstämningssyndrom (t.ex. depression) Anpassningsstörning och Reaktion på svår stress Ångestsyndrom Organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar Övriga sjukdomar inom diagnosgruppen (F00- F99) Sorgreaktion Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser

Muskuloskeletala sjukdomar (M00-M99) Ledsjukdomar Ryggsjukdomar Sjukdomar i mjukvävnader Andra sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven Sjukdomar i benvävnad och broskvävnad Inflammatoriska systemsjukdomar Övriga sjukdomar inom diagnosgruppen (M00- M99)

Sjukfallens fördelning efter ålder och diagnos 2014 2015 Kommuner och landsting 56-64 30% 32% Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (F00-F99) 46-55 42% 29% Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven (M00-M99) Tumörer (C00-D48) 36-45 55% 20% Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker (S00-T98) 26-35 55% 15% Cirkulationsorganens sjukdomar (I00- I99) Sjukdomar i nervsystemet (G00-G99) 16-25 Övriga diagnoser 0 5000 10000 15000 20000 25000

Sjukfallens fördelning efter ålder och diagnos 2014 2015 Svenskt Näringsliv/LO (arbetare i privat sektor) 56-64 45% 13% Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven (M00-M99) 46-55 42% 23% Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (F00-F99) 36-45 36% 33% Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker (S00-T98) Cirkulationsorganens sjukdomar (I00- I99) Tumörer (C00-D48) 26-35 27% 37% Sjukdomar i nervsystemet (G00-G99) 16-25 24% 33% Övriga diagnoser 0 5000 10000 15000 20000

Andel med respektive diagnos Kommuner och landsting 50% 45% 40% 46% 40% 35% 30% 25% 20% 26% 24% 15% 10% 5% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Psykiska sjukdomar kvinnor Psykiska sjukdomar män Muskuloskeletala systemet kvinnor Muskuloskeletala systemet män

Andel med respektive diagnos Svenskt Näringsliv/LO (arbetare i privat sektor) 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 41% 35% 34% 22% 15% 10% 5% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Psykiska sjukdomar kvinnor Psykiska sjukdomar män Muskuloskeletala systemet kvinnor Muskuloskeletala systemet män

Relativ frekvens, antal fall per 1000 sysselsatta, att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos. Fördelat på yrkesgrupp och kön, 2015. Kommuner och landsting Socialt arbete Yrkesförare Fastighetsskötare, expeditionsvakter, Förskollärare och fritidspedagoger Kontors- och kundserviceyrken Övrigt hälso-,sjukvårds-,vård- och omsorgsarbete Undersköterskor, vårdbiträden, personliga Sjuksköterskor och barnmorskor Total Ingenjörer och tekniker Barnskötare, fritidsledare m,fl, Chefsyrken Tandvårdsarbete Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete Läkare Lärare och skolledare Väktare, ordningsvakter Städare och fönsterputsare Restaurang- och storköksarbete Godshanterings- och lagerarbete m, m, Metallarbete Byggnadsträarbetare Brandpersonal Betong-, bygg- och anläggningsarbete Försäljare inom handel m,m, Relativ frekvens kvinnor Relativ frekvens män 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0

Relativ frekvens, antal fall per 1000 sysselsatta, att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos. Fördelat på yrkesgrupp och kön, 2015. Svenskt Näringsliv/LO Övrigt industriellt arbete Byggnadsträarbetare Yrkesförare Godshanterings- och lagerarbete m, m, Livsmedelsarbete Personliga assistenter Städare och fönsterputsare Brevbärare och tidningsdistributörer m,fl, Byggnadsmålare Elektriskt arbete Textil-, skinn- och läderindustriarbete Total Väktare, ordningsvakter Metallarbete Fastighetsskötare, expeditionsvakter, Försäljare inom handel m,m, Betong-, bygg- och anläggningsarbete Restaurang- och storköksarbete Grafiskt arbete Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete Träindustriarbete Pappers- och pappersmassearbetare Relativ frekvens kvinnor Relativ frekvens män 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0

Antal långa sjukfall med en psykisk diagnos per 1000 sysselsatta efter åldersgrupp och kön 2014 och 2015. Kommuner och landsting. 25 20 15 10 2014 2015 5 0 16-25 26-35 36-45 46-55 56-64 16-25 26-35 36-45 46-55 56-64 Män Kvinnor

Antal långa sjukfall med en psykisk diagnos per 1000 sysselsatta efter åldersgrupp och kön 2014 och 2015. Svenskt Näringsliv/LO. 18 16 14 12 10 8 2014 2015 6 4 2 0 16-25 26-35 36-45 46-55 56-64 16-25 26-35 36-45 46-55 56-64 Män Kvinnor

Sammanfattning allvarliga arbetsskador Fortfarande låg risk ur ett internationellt perspektiv Antalet allvarliga arbetsolyckor är oförändrat jämfört med föregående år. Antalet mindre allvarliga arbetsolyckor har ökat något. En rad förklaringar till detta: Antalet olycksfall per 1000 sysselsatta fortfarande ojämnt fördelad på olika yrkesgrupper där traditionella industri- och hantverksyrken fortfarande har flera gånger högre risk än genomsnittet Kvinnor och män drabbas av fler olycksfall per 1000 sysselsatta i de äldre åldersklasserna Regionala skillnader finns Vanligaste orsaken till olycksfall i arbetet är olika typer av fallskador Andra vanliga orsaker är maskinolyckor och hot, våld, rån

Sammanfattning långvarig sjukfrånvaro Stigande trend av långvarig sjukfrånvaro de senaste åren Antalet långa sjukfall fall per 1 000 sysselsatta 2015 var 23,9/1000 sysselsatta inom sektorn SN/LO och 31,4/1000 sysselsatta inom KLsektorn Sjukfallen inte uppe i de nivåer som rådde tidigt 2000-tal ( >40/1000 sysselsatta) Grupper som drabbas av långvarig sjukfrånvaro är undersköterskor/sjukvårdsbiträden, städare och industriarbetare inom ett antal branscher Kvinnor har generellt sett fler sjukfall per 1 000 sysselsatta än män. Äldre har generellt sett fler sjukfall per 1 000 sysselsatta än unga Regionala skillnader i långvarig sjukfrånvaro finns Psykiska diagnoser som andel av den långvariga sjukfrånvaron ökar, särskilt bland kvinnor i yngre åldersgrupper.