Mullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter Göte Bertilsson Greengard AB www.greengard.se bertilsson@greengard.se Blogg Jordbruk, miljö och framtid http://greengard.wordpress.com Kol och mull. 1% kol C = 1,7% mull Mull är organiskt kol i marken. Internationellt talas oftast om kol. Vi ser också ett direkt samband kol koldioxid klimat. 1
Behövs mull? 2% kol Internationell forskning har med stor vånda kommit fram till att 2% kol (3,4% mull) kan vara en sorts gräns. Vid lägre mullhalter gör bättre hushållning nytta. Det stämmer på Bördighetsförsöken. Och på praktiska sockerbetsskördar. Samband mullhalt betskörd i Sverige och Danmark Betodlaren 3 sept 2010. Åsa Olsson o Lars Persson 2% org C 3,4% mull Synes rätt OK Skördeskillnad Ca 5% per 0,1% C 2
Hur är mullhaltsläget? Över hälften ligger för lågt Över hälften av av jordarna i Sydsveriges slättbygder ligger under 2% kol. Något under hälften i mellansvenska slättbygder. Men medeltalet över landet är bra Hur påverkar man? Mullbildningen styrs av en jämvikt mellan tillförsel av organiskt material och nedbrytningsprocesser. Det är långsamma förlopp. 3
1.Basen, all halm tillbaka, höstplöjning 2. Vetehalm säljs 3. Basen + 2 övervintrande fånggrödor rättika 4. I tillägg stallgödsel från granne, 10 ton/ha*år 2,4 2,2 2 1,8 % kol 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0 10 20 30 40 50 År Basläge Halm säljs 2 rättika stallgöds Det kanske kan synas hopplöst trögt att jobba med mullhalten. Men De här åtgärderna ökar direkt den biologiska aktiviteten i marken, och det är i sig positivt. Arbetsriktningen ger belöning 4
Positivt för mullutveckling: Höga skördar Skörderester kvar Restriktiv jordbearbetning Kombinationen av dessa är speciellt fördelaktig. Fånggrödor, särskilt övervintrande (ger både org material och mindre störning) Vallar Gröngödsling Stallgödsel etc En studie för Leader Lundaland. Bördighet, bioenergi och miljö. En genomgång av 20 gårdar i området 2010 Göte Bertilsson 5
Medeltal för 19 gårdar, per hektar Dagens drift Näraliggande Bioenergi Ekonomi, kr +243 +364 Fånggrödor, andel 0,16 0,4 0,4 Därav övervintrande 0,03 0,2 0,4 Kväveutlakn. Kg N -2,2-3,7 Klimatgas m. Kolbalans o bioener. D:o med bioenergi,absolut 1342-489 -1942-570 Bioenergi, kwh 7433 Produktionen i alternativen hög och nästan lika. Ekonomiförbättringen är främst fånggrödebidrag. Bioenergi ej inräknad. I bioenergin ingår ca 2500 kwh renad biogas vilket kompenserar energin i input. Nettobidraget till samhället blir ca 5000 kwh. Alla alternativen ger positiv mullbalans. Vi går vidare och räknar på den här växtföljden. År Gröda Skörd Fånggr. Pris prod Basläge 1 hvete 8000 (fånggr) 1,6 2 sbet 55 310 3 korn 7000 1,5 4 hraps 4000 3,5 5 hvete 8000 (fånggr) 1,6 6 havre 7000 1,5 6
Utveckling kolhalt 2,5 2 % kol 1,5 1 Basläge Nytt läge 0,5 0 0 10 20 30 40 50 År Fånggrödorna förbättrar mullhushållningen. Det ger en effekt på medelskörden, i beräkningen +2% det första växtföljdsomloppet. Ca 200 kr. Inte mycket men det ackumuleras. Nu provar vi energi- och klimatgaseffekter av 4 varianter av systemet. 1. Utan fånggrödor, halm o blast tillbaka. 2. 2 övervintrande fånggrödor. Annars som 1. 3. Halm till värmeenergi + blast till biogas I det här läget kan man fråga sig: varför inte använda fånggrödan till biomassa? En mellangröda som faktiskt ger en skörd till i systemet. Vi fångar mer solenergi. En sydsvensk möjlighet Vi gödslar med 50 N och skördar 2500 kg Och då får vi System 4: 4. Mellangrödor och blast till bioenergi. Någon effektivisering N och diesel. 7
System, Kr/ha Klimat Bioenergi/ biogas/ kolbal. odling CO2e insats. kwh 1. -30 2248 0 / 0 / 2856 Kr/ha m bioenergi 2. 177 +84 1390 0 / 0 / 2856 +84 3. 58 +42 670 4474 / 770 / 2759 +937 4. 87 +482-532 6490 /2554 / 2509 +1780 1. Skånsk vf, hvete 8 ton, korn 6, raps 3,5 sbet 55. Halm tillbaka 2. Dito men 2 övervintrande fånggrödor 3. Dito, vetehalm till värme, blast till biogas, rötrest i retur 4. Dito. Mellangrödor till biomassa. Trimning N och drivmedel Antaget pris för biomassa: 0,2 kr/kwh Högavkastande höstgrödor ökar. Det är ingen bra trend för fång/mellangrödor. Är vårsäd ett alternativ? Vi jämför. Basläge: övervintrande fånggröda som nedbrukas. Nytt läge: mellangrödor som ger 2500 kg ts och får 50N Basläge Antal år: 6 Nytt läge Antal år: 6 År Gröda Skörd Fånggr. Pris prod År Gröda Skörd Fånggr. Basläge Basläge 1 hvete 8000 1,6 1 vårsäd 6200 fg 2 hvete 7000 fg 1,6 2 vårsäd 6200 fg 3 korn 7000 1,6 3 vårsäd 6200 fg 4 hraps 4000 3,5 4 vårsäd 6200 fg 5 hvete 8000 fg 1,6 5 vårsäd 6200 fg 6 havre 7000 1,6 6 vårsäd 6200 fg 8
1. Höstgrödebetonad odling. Två övervintrande fånggrödor. 2. Vårssäd + mellangröda. 2500 kg ts. Får 50 kg N. System, Kr/ha Klimat Bioenergi/ biogas/ kolbal. odling CO2e insats. kwh 1. 243 1126 0 / 0 / 2958 Kr/ha m bioenergi 2. 380-2299 -3041 12813/4201/3117 +263 Alternativ 2 är starkt klimatpositivt, ger högvärdig biogas som ersätter all inputenergi, och ger förutom det ca 8000 kwh/ha som bioenergiråvara. Summering. 1. Vi kan producera bioenergiråvara utan att inkräkta på ordinarie jordbruksproduktion. 5000 kwh/ha 2. En sydsvensk möjlighet: biomassa på hösten Mellangrödor. Kan ge ytterligare 5000 kwh. 3. Mellan/fånggrödor ger mullhushållning och miljöförbättringar. 4. Helhetssystemet blir klimatpositivt, ersätter helt sin insatsenergi och ger nettoenergi till samhället. 9
Hur gå vidare, några tankar. Försök. Behövs nog, men odlingsförsök tar decennier. Ett enkelt sätt att kolla potentialen för höstbiomassa kan vara att lägga en kväveruta i fånggrödan. Utnyttja praktiska jordbrukets erfarenhet. UTNYTTJA SOLENERGIN FULLT UT DET ÄR BRA FÖR MARKEN, MILJÖN OCH SAMHÄLLET Science: Policy Forum 25 febr 2011 GLOBAL FOOD SUPPLY Linking Policy on Climate and Food Agriculture and the food system need to move center stage in preparing for UN climate negotiations in December 2011. Needed: Sustainable Intensification 10