Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren
Dagens Agenda Vårt sammanhang och vårt uppdrag Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Anhöriga barn Utbildningsinsatser Våra patienters barn - kartläggning Ellen och hennes mamma Varför är föräldrar så viktiga?
Stockholms Län Stockholms Län - 26 kommuner 2,3 miljoner invånare 530.000 barn i ålder 0-18 år
Beroendecentrum Stockholm En del av den specialiserade psykiatrin i Stockholms Län Huvudsakliga målgrupper är personer med beroende av alkohol, narkotika eller läkemedel samt spelberoende. Många patienter har ett blandmissbruk Verksamheten drivs både centralt och lokalt över hela länet
Vårt övergripande uppdrag som Barnsamordnare är att arbeta för att Stockholms Läns Landstings Sjukvårdsområdes riktlinjer gällande Barn som närstående efterföljs. I riktlinjerna betonas att alla medarbetare behöver kunskap och stöd i att möta och stötta vuxna patienter och deras närstående barn samt hantera det ansvar, som lagstiftningen kräver.
Lagar och åtaganden Hälso-och sjukvårdslagen Socialtjänstlagen SoL Patientsäkerhetslagen Barnkonventionen
Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med: 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada 3. Har ett missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller spel om pengar Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.
Vad innebär vårt uppdrag som barnsamordnare? Utbilda och handleda Barnombuden Förtydliga Barnombudens roll inom organisationen Anordna inspirationsdagar Bidra till omvärldsorientering kring barn som anhöriga genom externa och interna föreläsningar Samverka med intresseorganisationer, kommuner, andra delar av den psykiatriska vården Tillsammans med Barnombuden hålla Barnperspektivet levande inom organisationen
Vad innebär det att vara barnombud? Barnens ambassadör på arbetsplatsen Påminner om vikten av att ha ett barnperspektiv i alla frågor som rör de av våra patienter som också är föräldrar Förmedlar kunskap och information Förmedlar förhållningssätt och barnperspektivet levande i den dagliga verksamheten
Anhöriga barn - Barn i familjer med: Beroendesjukdom Psykisk ohälsa Allvarlig fysisk sjukdom, skada, dödsfall Psykisk funktionsnedsättning Intellektuell funktionsnedsättning Våld inom familjen Allvarliga konflikter efter separation Långvarigt utanförskap Frihetsberövad förälder Källa: - Socialstyrelsen 2013-06-06
Hur många anhöriga barn finns det? 8 % av barnen i Sverige har minst en förälder som vårdats i slutenvård grund av psykisk sjukdom och/eller beroendesjukdom 17% om man inkluderar barn vars förälder vårdats i öppenvård p.g.a. beroendesjukdom eller har dömts för rattfylleri eller narkotikabrott. 13 % av barnen har en förälder med en svår somatisk sjukdom 3,4 % av barnen har varit med om att en förälder hastigt avlidit. Källa: - Hansson.M Socialstyrelsen (2014) - Hjern.A, Manhica.HA (2013) Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de?
Unga omsorgsgivare i Sverige 7 % av de tillfrågade barnen utför omfattande omsorgsarbete i hemmet 20 % av barnen håller kontinuerligt ett vakande öga på sin förälder för att se att den mår bra 40 % hjälper föräldern/föräldrarna att förstå information Källa: - Monica Nordenfors, Charlotte Melander och Kristian Daneback, NKA, Linnéuniversitetet (2014:15)
Hur mår de anhöriga barnen? Risken för våldsam död till följd av självmord, olyckor eller genom eget beroende är tre gånger högre för barn som vuxit upp med föräldrar med beroendesjukdom än för andra barn. För barn som vuxit upp med psykiskt sjuka föräldrar är den risken dubbelt så hög som för andra barn Barn, som vuxit upp i en familj med beroendesjukdom, har sju gånger högre risk att utveckla eget beroende än barn som vuxit upp i en familj utan särskilda belastningar. Källa: - Socialstyrelsen 2013-06-06
Våra patienter och deras barn Enkät till personalen Intervju med 15 patienter/föräldrar Genomgång av 2851 journaler Källa: Utveckling av barn-och föräldrastöd (Rapport Scheffel Birath 2013)
Utbildningar gällande barn som anhöriga Att stärka barn-och föräldraperspektivet vid missbruk och beroende Föra Barnen på Tal FBT BRA-samtal: Barns Rätt som Anhöriga
Föra Barnen på Tal (FBT) Stöd i föräldraskapet Kartläggning av barnets styrka och sårbarhet i olika utvecklingsmiljöer 2-3 samtal med föräldern/föräldrarna Fler samtal vid behov Inventera behov av fortsatt stöd
Föra barnen på Tal FBT FBT är ett redskap för stödjande av föräldraskap inom vård/behandling för vuxna Manual och loggboksbaserad metod - Kartläggning av barnet i dess olika utvecklingsmiljöer med hjälp av begreppen styrka och sårbarhet. - Samtal kring hur sjukdomen kan tänkas påverka barnet Handlingsplan upprättas - Primärt deltar inte barnet - men FBT kan leda till gemensamma samtal med barn/ungdomar och föräldrar Rådslag - vid behov av mer insatser
BRA samtal - Barns Rätt som Anhöriga Information till föräldrar och barn Samtal med barnet om sjukdomen Samtal med barnet om stöd Uppföljning med barn och föräldrar
Barnets rättigheter är utgångspunkten RÅD OCH STÖD MÅ BRA INFORMATION SKOLA, FRITID OCH VILA SÄGA VAD DU TYCKER ATT BLI LYSSNAD PÅ
Ellen och hennes mamma Personen på bilden är inte Ellen, utan en bild från vår bildbank. Texten om Ellen och hennes mamma är även avidentifierad.
Varför det är bra för barnet att få tala om sin situation? Kommunikation om sjukdom är viktig för hela familjens hälsa Information och delaktighet kan minska oro och fantasier som barnet kan ha Det kan vara lättare för barnet att ta upp frågor och få information från någon utanför familjen Information och delaktighet gör tillvaron mer begriplig och hanterbar för barnet.
Vilken information kan det handla om? Att få kunskap om förälderns sjukdom & behandling. Att få veta vad som händer nu och hur lång tid det tar. Att få kunskap om att det inte är barnet som kan göra föräldern frisk. Att få veta att det finns stöd lokalt och på nätet; organisationer, webbsidor, samtalsstöd, webbstöd m.m. Att få veta vart jag kan vända mig i akuta situationer.
Varför erbjuds barnet enskilda samtal? Barnet vågar inte alltid be om ett samtal utan föräldern Barnet kan ta hänsyn till sin förälder Barnet blir upptagen av sin förälder Barnet kan ha lättare att fråga och ta till sig information Barnet kan ha lättare att prata om svårigheter
Ellen 11 år
Vad hände sen? Samtal med Ellen och mamma - Ellen och jag berättar för mamma vad Ellen önskar; att mamma och pappa håller mer ordning hemma att få vara mer med sina föräldrar, att de hjälper henne med läxorna, att de äter middag tillsammans att mamma ska tala om när hon inte mår bra att få gå hem till sin kompis om mamma inte mår bra att slippa ta hand om mamma när pappa är bortrest att få hjälp att prata med sin lärare om hur det är i skolan
Varför är det så viktigt att arbeta med föräldraskap? Föräldrarna är barnets viktigaste skyddsfaktor Utsatta barn Har större risk att utveckla egna problem Forskning visar Tidiga insatser minskar risker för fysisk, psykisk och social ohälsa Källa: - Nordens välfärdscenter: Nordens barn tidiga insatser för barn och familjer (2012) - Hedenbro& Wirtberg: Samspelets kraft (2000) - Nka: Barn som anhöriga - en hälsoekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader (2015)
Betydelsen av ett gott bemötande För att kunna ta hand om måste man själv bli väl omhändertagen Föräldrar behöver bli tryggade i att vi vill dem väl Se, var lyhörd, bekräfta Modig Respektfull
Vårt arbete gör skillnad beroendecentrum.se
Kontaktuppgifter Om du har några frågor är du välkommen att kontakta : Barnsamordnare Anna-Carin Hultgren, familjeterapeut/kbtterapeut, som du når på e-post: anna-carin.hultgren@sll.se Barnsamordnare Sölvie Eriksson, legitimerad psykoterapeut/familjeterapeut, som du når på e-post: solvi.eriksson@sll.se Bilderna i presentationen är Yanan Li fotograf förutom bild s. 16 är Shutterstock.