AMA Regler för samband Beskrivningstext Begreppsförklaringar Beskrivningar AMA Måttdefinitioner Principiella figurer Förteckning litteratur och standard AMA systemet AMA systemets indelning AMA är referensdokument. Text från AMA blir gällande i ett entreprenadkontrakt i den omfattning koder och rubriker åberopas i exempelvis en teknisk beskrivning. Anläggnings AMA Hus AMA El AMA Kyl AMA Råd och anvisningar (RA) AMA Nytt 1
Hur används AMA systemet? AMA Projektören upprättar en teknisk beskrivning baserad på AMA I anslutning till AM Kontraktshandling AB 04 kap. 1 3 p. 9 och 11 Beskrivningen ingår i förfrågningsunderlaget Kalkylunderlag för entreprenören Styr genomförandet Inverkar på besiktningen Kontraktsenlighet Regler för samband Beskrivningstexter Begreppsförklaringar Måttdefinitioner Principskisser AMA AF 12 Beskrivningar (AB 04 kap. 1 3 p. 11 AFA Allmän orientering AFB Upphandlingsföreskrifter AFC Entreprenadföreskrifter (utförande) AFD Entreprenadföreskrifter (total) AFG Allmänna arbeten och hjälpmedel Handling med föreskrifter om kontraktsarbeten Syftar till kvalitetssyrning 2
Pyramidregeln Företrädesregeln M Skikt av beläggnings och beklädnadsvaror i hus MB Beläggningar och beklädnader av plattor av natursten, betong, konstbetong, keramik, mosaik etc. MBE Beläggningar och beklädnader av keramiska plattor MBE.1 Beläggningar av keramiska plattor MBE.12 Beläggningar av keramiska plattor inomhus MBE.121 Golvbeläggningar av keramiska plattor inomhus Projektspecifikt krav gäller före AMA Projektören kan skärpa eller mildra föreskrifterna i AMA Exempel HSD.1: Ytfukt i trävirke får inte överstiga 18 procent ÄNDRAS Ytfukt i trävirke får inte överstiga 16 procent H HS HSD HSD.1 HSD.11 HSD.114 Upprättande av teknisk beskrivning Beskrivning Inledning Denna tekniska beskrivning ansluter till AMA Hus 11 AMA EL 09 AMA Anläggning AMA VVS & Kyl 09 Välj koder och rubriker Komplettera AMA texter Ändra AMA texter 3
Ersättningsformer Allmänna bestämmelser ALLMÄNT OM ÅTAGANDET Fast pris Utan indexering Med indexering Fast à pris (mängdkontrakt) Utan indexering Med indexering Löpande räkning Med procentuellt arvode Med kostnadstak Med fast arvode Budgetpris ( ungefärlig prisuppgift i KtjL) Åtagandets omfattning Tider Förfrågningsunderlaget ska vara kalkylerbart Avvikelser från AB kan tas med i AF Risken för motstridiga handlingar Ansvaret för handlingar Förutsättningar Kontraktstid I kontraktshandlingarna angiven tid för utförande av kontraktsarbeten eller huvuddel därav. Entreprenadtid Tid från entreprenadens påbörjande till den dag då entreprenaden är godkänd 4
Hinder och tidsförlängning Ansvar och garanti 4:3 Förlängningsgrunder 4:7 Ansvarstiden är 10 år från godkännande Garantitid 5 år på arbete 2 år på material Begreppet risk och osäkerhet Risk avsiktlig interaktion med osäkerhet. Risk = en händelse eller ett tillstånd, som om det inträffar, har en inverkan på åtminstone ett av de målsättningar som ska realiseras genom projektet. Allmänna överväganden I RISK Osäkerhet potentiellt, oförutsägbart och okontrollerbart utfall av ett kontraktsförhållande. Risk kan kalkylers osäkerhet kan inte kalkyleras. 5
Riskspörsmålet Riskfaktorer Är det beställaren eller entreprenören som ska bära risken för X? Yttre förhållanden och påverkan. Projektinterna förhållanden Klassiska problem rörande dröjsmål och fel Residuella risker Allokering av risk Exempel på kontraktsbestämmelse Varje risk är förknippad med en kostnad. En risk (R) bör fördelas till den part som har störst möjlighet att Värdera R Kontrollera R Hantera R Bära R Reducera kostnaderna för R Med ändring av AB 04 kap 1 6 övertar E ansvaret för riktigheten av tillhandahållna kontraktshandlingar inklusive däri angivna, tekniska lösningar. Handlingarna ska efter detta övertagande anses utvisa lägsta krav på utförande. 6
Asymmetrisk information En situation där en av parterna i en transaktion har mer eller bättre information än den andra. Allmänna överväganden II ASYMMETRISK INFORMATION Asymmetrisk information vad är problemet? Adverse selection 1. Behandlar förutsättningar för beslut där ena parten har mer information än den andra. Snedvridet urval ( Adverse selection ) Part försöker utforma kontraktsbestämmelser så att den egna risken påverkas till motpartens Moralisk risk ( moral hazard ) 4. Vem ska väljas? 1. B önskar anlita någon E 3. Kontraktets utfall bestäms av förmågan hos E 2. E vet sin förmåga, men B kan inte bedöma den 7
Moral hazard AB 04 kapitel 2 9 Asymmetrisk information avseende sådant handlande av E som påverkar B:s välfärd (eller omvänt). Önskvärt handlande kan inte preciseras i kontraktet E:s handlande är inte fullständigt kontrollerbart eller observerbart Parterna har inte samma intressen. E kan ha ett intresse av att dölja Nyckelfaktor är incitament Dessa kan påverkas genom kontraktets utformning Underrättelseskyldighet Allmän lojalitetsplikt Partsintressena och AB 04 Beställaren har rätt att få sitt grundläggande intresse av färdigställande tillgodosett ( uppfyllelseintresset ) och entreprenören har rätt att bli kompenserad för hinder, ändringar och fördyringar ( vederlagsintresset"). Allmänna bestämmelser ÅTAGANDETS OMFATTNING 8
Omfattning Avtalsinterna tolkningsregler exempel Bestäms av kontraktshandlingarna 1:1. Kontraktsarbeten är sådant arbete som ingår i entreprenörens åtagande. Kompletteringsregeln (1:2) Kontraktshandlingarna kompletterar varandra om inte omständigheterna föranleder annat. Rangordningsregeln (1:3) Principen om lägst kostnad (1:4) Måttuppgifter i ord eller med siffror gäller före skalmått (1:5) Samordning i en delad entreprenad Motstridiga uppgifter i kontraktshandlingar Konsulter Sidoentreprenör Beställare Huvudentreprenör Underentreprenör Underentreprenör Sidoentreprenör Gäller mellan kontraktshandlingar Särregleringar i AF AMA måste i sig vara tydliga för att ges företräde framför AB 04. Fasta bestämmelser Ska anges under rätt kod och rubrik i AF delen + sammanställning i AF över alla ändringar Täckbestämmelser Ska anges under rätt kod och rubrik i AF delen Rangordningsregeln i 1:3. Senare handling gäller före en tidigare Prioritering inom en och samma kategori (1:4) Omvända tidsföljdens princip Lägsta kostnadens princip 9
Om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder annat Detaljarbeten En tolkning av det individuella avtalet kan medföra avvikelse från rangordningen. Anknyter till 32 avtalslagen Förklaringsmisstag Exempel: Tidplan enligt 4:1 AB 04 kap. 1 1 andra meningen Ett detaljarbete är sådant som uppenbart ska utföras utan tillägg till kontraktssumman. Det organiska sambandet mellan detaljarbetet och kontraktsarbetena. Bestämmelsen talar bara om utförande. Exempel Avsaknad av mängduppgifter Kontraktshandlingarna anger att dörrar ska monteras. E behöver inte anskaffa dörrtryck, men montera dem? Viss post i en mängdförteckning saknas. Mängden ska då presumeras vara noll. I vissa fall ska 1:2 (kompletteringsregeln) tillämpas Om den saknade mängduppgiften avser en väsentlig del av åtagandet. 10
Principen om lägst kostnad (1:4) Fel i mängdförteckning En aspekt av minimumregeln. Betydelsen av kompletterande tolkningsunderlag. Mängdförteckning i VVS entreprenad Sakvara (S) finns upptagen Mängdförteckningen saknar mängdangivelse S finns markerad på detaljritning Entreprenören vill ha (extra) betalt för att leverera och montera S Beställaren menar att S ingår i entreprenaden NJA 2015 s. 13 (AB 04 kap. 1 8) Enligt HD gäller följande angående FU Ett fylligt FU ger goda grunder för anbudsgivare att bedöma förhållandena på arbetsområdet. Ett magert FU ger ökat utrymme för olika bedömningar som var och en kan vara fackmässig. Den bedömning som innebär lägst kostnad kan väljas. De antagande som anbudsgivare gör angående arbetsområdet måste vara troliga. Annars är de inte fackmässiga. Riskfördelningsproblem med anknytning till entreprenörens projektering ENTREPRENADRÄTTSLIGA MELLANFORMER 11
Traditionella entreprenadformer Fasuppdelning AB 04 AB 04 ABT 06 Beställarens projektering är grunden för bestämning av utförandet och dess omfattning. Omfattningen bestäms av kontraktshandlingarna (1:1). Programhandlingar som underlag för projektering och utförande. Entreprenören svarar i förhållande till beställaren för projektering och utförande. Projektering Utförande Användning Mellanformer Atkin Chambers A B C D E F G AB 04 I I I I I ABT 06 I I A. Projektgranskning B. Detaljprojektering C. Funktionskrav på del D. Projekteringssamarbete E. Partnering F. Funktionsentreprenad It is usually the practice in the building industry in the UK for the contract drawings to be of a fairly general character, their primary purpose being to enable prices to be obtained, and the standard forms all contemplate the issue, after the contract is signed, of further drawings and details called the industry working drawings which will be needed whether or not the work is varied. Atkin Chambers: Hudson s Building and Engineering Contracts (2010) s. 209 12
Sweet & Schneier NS 8405 p. 13.1 The traditional system, which separates design from construction, has relatively clear lines of responsibility. Risk allocation methods insurance, indemnity, and contract disclaimers are easy to devise. By contrast, all of the modern variations have as a common denominator: a blurring of the lines of responsibility. Dersom beskrivelsen eller andre kontraktsdokumenter fastsetter at entreprenøren skal oppnå et bestemt funksjonskrav for enkelte deler av kontraktsarbeidet, skal entreprenøren forestå nødvendig prosjektering for dette. Funksjonskrav som framgår av tegning, skal også femgå av beskrivelsen. For øvrig skal entreprenøren bare utføre prosjektering dersom dette er avtalt. Sweet & Schneier, Legal Aspects of Architecture, Engineering and the Construction Process (2009) s. 351. Gränsdragningsproblem NJA 2009 s. 388 (AB 72) Vad innebär entreprenörens åtagande? Vad innebär leverantörernas åtagande? Mot vem? Vilken risk bär konsulter och rådgivare när andra utför hela eller delar av projekteringen? E åtog sig viss projektering. E ansågs bära risken för takkupornas funktion. Särskilda villkor i kontraktet AB 72 kap. 1 9 13
Entreprenörens reaktionsplikt Överväganden vid bedömning AB 04 kap. 1 6 Ansvar för uppgifter AB 04 kap. 2 9 Underrättelseskyldighet Utgångspunkt E utför eller föreslår viss projekteringslösning. Överväganden vid riskfördelning Vem utförde projekteringen? Hade den som projekterade erforderlig sakkunskap? Framstod projekteringen som kvalificerad? Blev projekteringen godkänd av B? 14