2013-09-02 Central Elevhälsoplan Elevhälsoplanens syfte Syftet med Elevhälsoplanen är att alla som arbetar inom Utbildningsnämndens verksamheter ska känna till ansvarsfördelning, möjligheter till stödfunktioner och rutiner. Elevhälsoarbetet i sektorn ska ha barn och elevers bästa i fokus i enlighet med Barnkonventionen. Alla barn och elever i Ale kommun ska ha samma möjligheter till hälsofrämjande och stödjande resurser av en elevhälsa som tillsammans med pedagoger och övrig personal bidrar till att skapa miljöer som stärker möjligheterna för elevernas lärande, utveckling och god hälsa. Särskild tyngdpunkt ska läggas vid att arbeta med de barn och ungdomar som har behov av särskilt stöd. Elevhälsan Den samlade elevhälsoorganisationen ska utveckla de professionella rollerna, öka kvaliteten på genomförda insatser, öka samarbetet mellan professionerna samt främja utvecklandet av arbetssätt och metoder som baseras på beprövad erfarenhet och evidens. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska bidra till skapandet av miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa samt stödja och undanröja hinder för elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsans kompetenser är en resurs i det förebyggande arbetet mot b.la. alkohol, droger, psykisk ohälsa samt andra riskfaktorer för att inte nå målen i skolan samt för hälsan. I detta arbete är det viktigt med samverkan mellan olika förebyggande instanser inom kommunen, som till exempel SSPF. (bla utdrag Elevhälsan ur nämndplan 2012) Vidare ska elevhälsan arbeta med målet att skolenheterna utvecklas så elevernas möjlighet till rätt stöd för att nå utbildningens mål ska vara lika oavsett skola. Elevhälsans uppdrag är eleven i skolan. Elevhälsan arbetar på individ, grupp och organisationsnivå. Vidare är Elevhälsans uppdrag att arbeta stödjande, kartläggande och utredande utifrån elevens måluppfyllelse i relation till skolans pedagogiska uppdrag och situation i skolan. Genom samverkan med andra myndigheter och aktörer bidrar elevhälsan till att skapa helhetssyn av elevens situation. Elevhälsan i skollagen Skollagen 2 kap 25 fastslås att det för elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola ska finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Arbetet med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper samt att det finns kompetens att tillgå för detta arbete. Det är också angeläget att samverkan
sker med övrig hälso- och sjukvård samt socialtjänsten Elevernas utveckling mot utbildningsmålen ska stödjas. (SL 3 kap 6-12 ). I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. De mer generellt inriktade uppgifterna, där elevhälsans medverkan är viktig, rör elevernas arbetsmiljö och skolans värdegrund. Exempel på det är arbetet mot kränkande behandling, undervisning om tobak, alkohol och andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att skapa goda och trygga uppväxtvillkor. Generell arbetsstruktur Elevhälsoteamet är en tvärprofessionell arbetsgrupp och rektor svarar för ledning som innebär att gruppens samlade kompetens tas tillvara så respektive elevärende behandlas på ett tvärprofessionellt sätt med rätt kompetens. Ärenden skall alltid återkopplas till gruppen för tvärprofessionell granskning. Elevhälsoteamet, under ledning av rektor, identifierar kartläggnings- och utredningsuppdrag för elevhälsans olika professioner. Behov av utredning/kartläggning ska ta sin utgångspunkt i elevens inlärning och funktion i skolan. Deltagande på elevhälsoteamsmötena är grunden för elevhälsans arbete. Var och en har ett tydligt ansvar i att aktivt säkerställa att den egna professionens resurser och kompetens kommer varje elevärende till del. Arbetet i EHT baseras på aktivt tvärprofessionellt samarbete. Grundingång för elevärenden är genom elevhälsoteamet. Varje skola har lokala rutiner för hur mentor och arbetslag ska arbeta med elevhälsofrågor i elevens vardag. Varje skola har också rutiner för hur elevärenden, på individ- och gruppnivå, som behöver elevhälsoteamets tvärprofessionella granskning lyfts till elevhälsoteamet. Skolpsykolog arbetar generellt bara på uppdrag av elevhälsoteamet. Det skolsociala uppdraget har generellt två ingångar antingen söker eleven själv direkt kontakt eller så får skolkurator/socialpedagog uppdrag av elevhälsoteamet. Skolsköterskan är generellt den professionen inom elevhälsan som har bredast kontaktytor med eleverna. Tex ger de regelbundna hälsobesöken en kontaktyta som många elever senare använder för andra frågor av hälsokaraktär. Ingången till skolsköterska är densamma som för det skolsociala uppdraget, eleven själv eller genom elevhälsoteamet. Vid behov hos arbetslag eller enskild pedagog av konsultation ska frågeställningen lyftas till elevhälsoteamet för att säkerställa att insatsen får rätt inriktning och omfattning. Ärenden inkommer till elevhälsoteamet genom lokala strukturer. Det första steget i elevhälsoteamets arbete är att efter tvärprofessionell genomlysning av ärendet identifiera frågeställningar och formulera den fortsatta strategin. Om bedömningen är att vidare kartläggning/utredning krävs för att skolan ska kunna förstå elevens behov är den generella gången den som anges nedan. Varje profession bedömer utredningsbehov och metod för utredning/kartläggning utifrån sitt uppdrag och är rådgivande till rektor. Utredningar/kartläggningar ska ha tydligt syfte och frågeställning. Elevhälsoteamet har genom de olika professionernas kompetens möjlighet att kartlägga, analysera och stödja ur individ, grupp och organisationsnivå. Utredningsstruktur Steg 1 Pedagogisk utredning/bedömning
Steg 2 Skolsocial kartläggning/utredning Steg 3 Medicinsk utredning/bedömning Steg 4 Skolpsykologisk bedömning/utredning Ovan är en grundstruktur och beroende av frågeställning och andra förutsättningar kan ordningen påverkas för de olika utredningarna/kartläggningarna. Det väsentliga är att elevhälsoteamet har en gemensam strategi och ett nära tvärprofessionellt samarbete i planering, genomförande och analys. Alla utredningar ska presenteras i EHT för gemensam analys och som grund för beslut av rektor om fortsatt ärendehantering. Respektive professions utredning baseras på de mallar som är framtagna inom Västbus. Alla utredningar inom elevhälsan görs på uppdrag av rektor och baseras på skolans behov av kunskap/förståelse för att rätt individuella anpassningar av skolsituationen ska kunna göras. Samarbete, remiss och dokumentation Varje profession inom elevhälsan har möjlighet att remittera till hälso-och sjukvården. Det är väsentligt att övriga inom EHT är informerade om vilka åtgärder som vidtagits i ärenden där flera parter är inblandade. Detta förutsätter att EHT arbetar som ett team och att vårdnadshavaren är informerad om vilka insatser som görs samt vikten av samtycke från vårdnadshavare i de fall det är aktuellt. Remissvar mm. ska delges de i elevhälsoteamet som arbetar med ärendet och är i behov av information. Tydliga återkopplingar till berörda pedagoger är nödvändigt för att undanröja hinder och forma en skolsituation som främjar elevens trivsel och förutsättningar för lärande. Som en del i kvalitetssäkringen av elevhälsoteamets arbete sker dokumentationen av mötena i PMO med alla individuella beslut i elevakten. Var och en ansvarar sedan för professionsspecifik dokumentation i PMO. Som en del i kvalitetssäkringen rekommenderas att hela EHT tar del av de beslut som fattas på mötet genom att en kanon används så alla är delaktiga i dokumentationen. Samverkan med omvärlden Externa aktörer (tex regionens verksamheter, socialtjänst m.fl.) som söker samarbete i individärenden ska kontakta elevens rektor som hanterar frågeställningarna i elevhälsoteamet. Vid önskemål om utredning av en elev från vårdnadshavare eller annan myndighet, måste skolan själv bedöma denna förfrågan utifrån det stödbehov som råder kring eleven. Om skolan inte bedömer att det finns behov av utredning utifrån skolans uppdrag initieras inte något utredningsarbete. Däremot ska skolan vara behjälplig med att sammanställa den dokumentation som finns och efter samtycke från vårdnadshavare överlämna det som är relevant. Elevhälsans olika uppdrag De tre grunduppdrag som ingår i enheten Elevhälsan har var sin grundläggande uppdragsbeskrivning. Denna utgör grunden för respektive uppdrag. Varje individ har sedan en arbetsbeskrivning baserad på det specifika uppdraget samt de behov som finns i det geografiska uppdragsområdet. Denna följs upp och revideras årligen.
Skolsociala uppdraget Det skolsociala uppdraget är en del i skolans vardag; god kunskap om skolans vardagsmiljö samt en naturlig kontakt med eleverna är grundläggande. En öppen dörr är en av flera symboler för detta. Det skolsociala uppdraget är att i EHT tillse att det skolsociala perspektivet aktivt finns med i alla frågeställningar. Det är naturligt att elever själva söker kontakt utifrån olika behov och frågeställningar. Samma grundfrågor som avgör hur ett ärende hanteras i EHT skall beaktas när en elev själv söker kontakt för mer specifika frågeställningar (vilken frågeställning, vilken profession, vilken insats i vilket sammanhang, etc) Individnivå: Det främjande uppdraget på individnivå har sin bas i att i dagliga möten vara en god förebild och se och bekräfta eleverna i deras vardagliga miljö. Det förebyggande uppdraget på individnivå är bland annat att identifiera elever som gör val vilka innebär att de löper ökad risk för att utveckla psykisk eller fysisk ohälsa eller social problematik. Observationer i klasser/grupper ger underlag för förståelse av frågeställningar på individnivå i den pedagogiska miljön. På individnivå och i det främjande/förebyggande perspektivet omvandlas kunskapen om eleverna, genom konsultation och kompetensutvecklande insatser för pedagoger, till stöd för en positiv utveckling för eleven. Kartläggande/utredande samtal som grund för en förståelse av elevens situation och upplevelse av problematik ligger till grund för individuella stödjande och motiverande insatser. Skolsociala kartläggningar för att förstå mer komplicerade sammanhang som del i mer omfattande insatser genom elevhälsoteamet är viktiga i det tvärprofessionella arbetet runt eleven. Den skolsociala kompetensen används också på individnivå i samband med utarbetandet av åtgärdsprogram. Gruppnivå: Det skolsociala främjande uppdraget på gruppnivå återfinns bland annat i det strukturerade arbetet med Livskunskap eller motsvarande genom stärkandet av friskfaktorer i grupp/klass. Förebyggande insatser baseras på identifierade riskfaktorer. Att arbeta med frisk- och riskfaktorer på gruppnivå kan göras med fokus på gruppen, men också med individen i fokus. Det skolsociala uppdraget på gruppnivå utgår från de lokala behoven vid val av tema/frågeställning, medan metoder ska vara evidensbaserade och gemensamma. Konsultation och kompetensutvecklande insatser för pedagoger är en insats även på gruppnivå. Att aktivt söka upp individer och grupper i vardagsmiljön ger möjlighet att agera utifrån elevernas vardagsmiljö och frågeställningar som präglar den. Riktade grupper utifrån definierad problematik är en del i det stödjande uppdraget. Organisationsnivå: I det skolsociala uppdraget ingår att vara professionellt stöd till skolledning i återupprättandet av likabehandlingsplaner, samt i den lokala långsiktiga planeringen av det främjande och förebyggande arbetet på gruppnivå. Samverkan med övriga professioner inom elevhälsan, skolan samt med externa samverkansparter ska främjas och underlättas. Skolpsykologens uppdrag Skolpsykologens kompetens har sin tyngdpunkt i utvecklingspsykologi, kunskap om samspel mellan människor och förändringsprocesser. En legitimerad psykolog är självständigt behandlingsansvarig, vilket omfattar val av insats, metod, arbetsinstrument och resultatredovisning. Skolpsykologens insatser är på individ-, grupp- och organisationsnivå. Skolpsykologen arbetar hälsofrämjande och förebyggande på grupp och organisationsnivå, bl.a. med konsultation/handledning för bl.a. pedagogisk personal. På individnivå arbetar skolpsykologen t.ex. stödjande och motiverande och med kartläggning, utredning, bedömning och remittering till andra instanser.
Hälsofrämjande och förebyggande Skolpsykologen har tillsammans med övriga professioner inom elevhälsan ett tydligt uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förebyggande i skolan. Inom det uppdraget ligger bl.a. att främja sunda levnadsvanor, främja psykisk hälsa och att på grupp- och organisationsnivå skapa förutsättningar för utveckla att självkänsla och självförtroende mm. Det hälsofrämjande och förebyggande uppdraget är ett utvecklingsområde för elevhälsan. Handledning och konsultation Konsultation syftar till att ge kunskap om och öka förståelsen för elever i behov av särskilt stöd samt att hitta arbetssätt som främjar elevens inlärningssituation. Konsultation kan ges såväl till enskild som till en grupp pedagoger. Vid handledning i grupp tar psykologen med hjälp av sin kunskap om gruppens dynamik fram deltagarnas samlade kunskap. Handledning till pedagoger kan erbjudas när det finns svårigheter i en grupp/klass. Handledningen och konsultationens syfte är att höja kunskapen och utveckla det professionella förhållningssättet hos personalen. Utbildningar Tillsammans med uppdragsgivaren kan psykologen planera och genomföra utbildningsinsatser såsom studiedagar, föreläsningar och seminarier till personal inom skola och förskola. Utredning av elever med särskilda svårigheter Elevhälsoteamet, under ledning av rektor, identifierar kartläggnings- och utredningsuppdrag för elevhälsans olika professioner. Behov av skolpsykologutredning/kartläggning ska ta sin utgångspunkt i elevens inlärning och funktion i skolan. Skolpsykologens utredning är en av fyra i en allsidig elevutredning i skolan. Omfattningen och inriktningen i utredningarna (specialpedagogisk, skolsocial, skolpsykologisk och medicinsk) bestäms av rektor utifrån skolans aktuella frågeställning och planeras individuellt. Utredningar/kartläggningar som genomförs i skolan kan bara initieras av elevhälsoteamet och rektor. En skolpsykologisk utredning måste inte nödvändigtvis innefatta en kognitiv bedömning. I valet av utredningsmetod utgår psykologen från eleven och de resultat som framkommit genom elevhälsans eller andra aktörers tidigare utredningar/kartläggningar. En skolpsykologisk utredning inom skolan blir aktuell först när skolan har frågor omkring ett barns behov av stöd och hjälp. Frågeställningen skall beröra elevens förmåga eller möjligheter att tillgodogöra sig utbildning. Vad kan en skolpsykologisk utredning i skolan innefatta? Skolpsykologisk grundutredning Psykologen kan utreda elevens utvecklingspsykologiska, emotionella, kognitiva, sensomotoriska och sociala mognad och om avvikelser förekommer. Elever med psykisk ohälsa har t.ex. svårt att känna sig tillfreds med sig själva, vilket blir synligt som negativa attityder mot den egna personen och är något som kan påverka inlärningssituationen i skolan negativt. Utredningen syftar till att psykologen skaffar sig en klarare bild av elevens fungerande i olika avseenden, för att kunna föreslå lämpliga åtgärder. Kognitiv bedömning Psykologen gör en utredning av elevens kognitiva kapacitet och allmänintellektuella nivå. Exempel på funktioner som bedöms är minne, uppmärksamhet, koncentration, förmågan till
abstrakt tänkande och olika perceptuella funktioner. Vid bedömningen används olika standardiserade psykologiska tester. Vid en kognitiv bedömning ingår alltid samtal med vårdnadshavare och lärare både som förberedande samtal och delgivande samtal. Elevens ålder och mognad avgör om eleven skall erbjudas egna förberedande och delgivande samtal. Även i denna fråga är det utredande psykolog som avgör vad som är lämpligt. Vid en kognitiv bedömning med frågeställning utvecklingsstörning inför eventuellt mottagande i särskola, skall alltid den allmänintellektuella nivån och det adaptiva beteendet utredas. Uppdragsbeskrivning för skolsköterska Elevhälsans medicinska del har främst till uppdrag att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Skolsköterskan erbjuder, i mån av tid, enklare sjukvård för skador och besvär uppkomna under skoltid. Är inte skolsköterska på plats hänvisas till vårdcentralen. För frågor gällande skador uppkomna på fritid eller allmänna medicinska frågor hänvisas vårdnadshavare till vårdcentralen. Skolsköterska och skolläkare har tystnadsplikt och arbetet omfattas av sekretesslagen för hälso- och sjukvårdspersonal (HSL). Det innebär att de uppgifter om elev som skolsköterska/skolläkare får kännedom om, inte lämnas ut till skolans övriga personal utan att vårdnadshavare (omyndiga elever) tillfrågas. Undantag från sekretessen gäller vid anmälan till socialtjänst enligt Socialtjänstlagen 14 kap. 1. Skolsköterskans uppgifter på gruppnivå Hälsofrämjande arbete på gruppnivå innefattar bland annat allergi, kost och motion, sömn, hygien, alkohol/narkotika/tobak, pubertetsutveckling och relationer. Skolsköterskans uppgifter på individnivå Mottagningsarbete utifrån elevernas behov, erbjuder medicinsk och socialmedicinsk rådgivning och samtal, stimulerar till egenvård och kan under öppen mottagning ge enklare sjukvård för skador och besvär uppkomna under skoltid. Skolläkarbesök erbjuds vid behov. - I samband med hälsobesök, kontrollbesök eller besök i samband med öppen mottagning identifiera behov som kan innebära att elev behöver anpassning/stöd för att tillgodogöra sig undervisningen samt identifiera behov av att förändra levnadsvanor eller andra faktorer som innebär att elevens hälsa riskerar en negativ utveckling. Eventuell kontakt med vårdnadshavare och remittering till rätt vårdinstans. Relevant information kommuniceras till rektor och övrig elevhälsa. - Uppföljningsbesök utifrån medicinska/socialmedicinska orsaker eller efter beslut på elevhälsoteam. - Arbeta för en säker och god arbetsmiljö för eleverna och uppmärksamma rektor på förhållanden i elevernas närmiljö som kan innebära risk för skador eller ohälsa. - Tillföra medicinsk kompetens och omvårdnadskunskap som ett stöd/komplement i det pedagogiska arbetet. - I samarbetet med eleverna, vårdnadshavare, elevhälsans professioner, pedagoger och övriga skolpersonal arbeta för att ge eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om faktorer som bidrar till ohälsa. - Bevaka vaccinationstäckning och fullfölja vaccinationer enligt socialstyrelsens vaccinationsprogram (SOSFS, 2006:22; 2008:7; 2008:31)
Ale kommuns basprogram för elevhälsans medicinska del: Förskoleklass: Hälsosamtal med elev och vårdnadshavare, kontroll av vikt, längd syn och hörsel. Sammanfattande bedömning av hälsotillstånd och utveckling, med eventuellt uppföljande kontroller. År2: Hälsosamtal, kontroll av vikt, längd och vaccination med inj.priorix (mässling påssjuka och röda hund) med föräldrars samtycke, vid behov och med läkarordination vaccination med annan vaccination som tillhör barnvaccinationsprogrammet. Eventuellt uppföljande kontroller År 4: Hälsosamtal och ifyllande av hälsoblankett tillsammans med skolsköterskan. Sammanfattande bedömning av hälsotillstånd och utveckling. Kontroll av vikt, längd, rygg och vaccination med med föräldrars samtycke. Eventuellt uppföljande kontroller. År 5: Bevakning av att Pubertetsinformation ges. För flickorna, vaccination HPV (humant papillom virus) med föräldrars tillstånd. Detta innebär tre vaccinationer inom ett år. År 6: Vaccination med inj. Priorix (mässling påssjuka och röda hund) med föräldrars tillstånd, detta gäller barn födda till och med 2001. Kontroll av vikt, längd och rygg. Eventuellt uppföljande kontroller. År 8: Hälsosamtal och ifyllande av hälsoblankett i samtal med skolsköterskan. Sammanfattande bedömning av hälsotillstånd och utveckling.. Kontroll av vikt, längd, rygg. Även medicinsk studie och yrkesvägledning vid behov. Eventuellt uppföljande kontroller. inj. Infarix ( Difteri, stelkramp och kikhosta för barn födda -02) År 9: SHV-journal överförs till gymnasiet. År 2 Gymnasiet : Hälsosamtal och ifyllande av hälsoblankett i samtal med skolsköterskan. Sammanfattande bedömning av hälsotillstånd och utveckling. Även medicinsk studie och yrkesvägledning vid behov. Eventuellt uppföljande kontroller. Oavsett skolår: För elever vars familj är asylsökande, flyktingar, eller nyss komna till Sverige som anhöriginvandrare: Kontroll av vikt, längd, syn, hörsel, rygg och samt bevaka att vårdcentral genomfört hälsokontroll samt att eleven har rätt vaccinationsstatus. Vid behov kompletteringsvaccination, ordineras av skolläkare.