Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi definierar beteendet som ett problem, när det är ett problem för oss - Varför? - Det är oftast när vi inte har rätt metod Denna definition innebär att vi kan undvika en del maktlöshet

Attributionsteori Vi kan förlägga orsaken till beteende olika Bernhard Weiner

Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Bernhard Weiner om attributionsteori

Men Om vi inte har rätt metod försöker vi ibland bli av med ansvaret till - Anhöriga - Chefen - Personen med beteendet

Ansvarsprincipen Man kan lägga ansvar på personen genom att tycka att hon är - Envis - Omotiverad - Kravavvisande - Trotsig - Olydig

Ansvarsprincipen Eller genom - Vädjande samtal - Tillrättavisningar

Ansvarsprincipen Eller genom - Vädjande samtal - Tillrättavisningar - Gränssättning

Ansvarsprincipen Eller genom - Vädjande samtal - Tillrättavisningar och gränssättning - Straff och konsekvenser

Science 27;305(5688):1254-1258

PNAS 100(6) pp 3531 3535

Ansvarsprincipen Eller genom - Vädjande samtal - Tillrättavisningar och gränssättning - Straff och konsekvenser - Belöning

Teckenekonomi Biverkningar - Legitimerande effekter

Journal of Legal Studies 29, 1-18

Teckenekonomi Biverkningar - Legitimerande effekter - Minskning av prosociala beteenden

Teckenekonomi Biverkningar - Legitimerande effekter - Minskning av prosociala beteenden - Låg självkänsla

Pedagogik Platon ansåg att barn är vildar som måste tämjas och disciplineras

Pedagogik Aristoteles ansåg att barn är ofärdiga vuxna som kommer att bli bra vuxna bara de får stöd att utvecklas

Synvändan McGregor beskrev i 1960 två grundläggande syn på människor som färgar våra metoder - X - Att människor är lata och måste motiveras, kontrolleras och övervakas - Y - Att människor söker självständighet och gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar

Synvändan Ross Greene pratar om en synvända - Greene säger att det handlar om huruvida vi anser att - Personen gör det med flit - Personen gör sitt bästa

Synvändan Vi vet kanske inte helt än vad synvändan är Men vi vet precis när den händer - Diagnos brukade leda till den Diagnosens värde är två - Att beskriva att personen inte har de förmågor andra har - Vilket gör klart att personen är vad Michael Tomasello benämner svag

Synvändan Tomasello beskriver utvecklingen av moral som två spår - Att vi ska ta hand om den svaga (etik) - Att vi ska hålla alla i gruppen inom ramen (moralisering) Båda är viktiga för en grupps sammanhållning Och därmed för gruppens överlevnad

Synvändan Synvändan handlar om flera faktorer vi kommer att ta upp Helt klart är dock att det handlar om attribution

Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga

Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Vi jobbar i en bilverkstad - Och har såklart både de vanliga verktygen - Och alla specialverktyg vi någonsin kan komma att behöva

Parkeringsvakten Attributionsteoretisk exempel Får man en parkeringsbot kan man ta två utgångspunkter - Jag ställde bilen fel. Det var dumt - Parkeringsvakten är en idiot - Tar man sista utgångspunkten ställer man bilen likadant dan efter - Och får en ny parkeringsbot - Och blir bekräftat: Parkeringsvakter är idioter - Vilket innebär att man inte lär sig någonting

Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Mekanikern får inte ha metoder som riskerar skada bilen! Vi använder inte slägga om det går med en skruvmejsel

Människor som kan uppföra sig gör det Ross W. Greene

Annars kan man kanske inte leva upp till krav och förväntningar kring - Att förstå konsekvenser av eget handlande - Flexibilitet - Uthållighet - Impulskontroll - Sociala förmågor - Stresstålighet - Kommunikationsförmåga - Följsamhet

Affektreglering När man inte kan leva upp till andras förväntningar använder man olika lösningar och strategier - Att vägra

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Affektreglering Ingen kontroll Självkontroll Affektintensitet Affektutlösare Tid

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna samarbeta

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Strategier - Att vägra - Att ljuga - Att rymma - Spottas eller slåss - Självskade - Rus - Hot - Glåpord Ingen kontroll Självkontroll Tid

Moral pop-out effect Ana Gantmans forskning visar att vi bearbetar moralisk information snabbare än annan information Det betyder att vi har en tendens att se andras beteende med moraliserande glasögon Vi lägger gärna ett moraliskt filter över strategisk beteende

Moral pop-out effect Kanske är synvändan att vi börjar undertrycka popouteffekten Då blir synvändan även beroende av stress

Bosses bilverkstad Attributionsteoretiskt exempel Vi jobbar i en bilverkstad - I verkstan använder verktyg och metoder - Vi ska titta på - Vilka verktyg och metoder vi behöver - Och när vi använder dem

Metod Man får särskilda insatser när det vanliga inte funkar Så vi ska titta på metod som inte är som vi själva blev fostrade

Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor Det gör vi genom såkallade spegelcellsprocesser Vi speglar varandras muskelspänningar

Stress och affektreglering Kinner et al visade att vi har svårare att bromsa affektsmitta om vi är stressade

Metod: Lågaffektiva strategier Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Lågaffektiv metod Dämpa känslouttrycken Undvik dominerande ögonkontakt Prata lugnt utan att höja rösten och utan käkspänningar Anvisa, undvik inte och nej Få personen att tänka på annat - avleda

Lågaffektiv metod Respektera det personliga utrymmet - Varje gång någon går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges - Gå baklänges vid kravsättning

Lågaffektivt bemötande Stå inte mitt emot

Lågaffektivt bemötande Stå inte mitt emot Hellre lite på sniskan

Lågaffektiv metod Sätt dig när någon blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på väg hem från stan en mörk lördagskväll! Undvik att smittas av andras oro Og därmed boosta dennes oro Se till att smitta med ditt lugn

Metod: Vid kaos Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Lågaffektiv metod - vid kaos Vänta - oftast räcker det Få ut andra så det blir utrymme och lugn Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om någon tar tag i dig

Lågaffektiv metod - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag - Följ personens rörelse - Att hålla fast ökar adrenalin - Rörelse förbränner adrenalin - Släpp aktivt efter några sekunder

Metod: Landa Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Lågaffektiv metod Lugn Vänta ut Återgå till vardagsaktiviteter Städa upp Avleda vidare

Metod: Vardag igen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

När något inte funkar är det något som är fel

Vardagen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Vad hände helt konkret halvtimmen innan situationen utvecklades? - Vad förväntade vi att personen kunde? - Fanns det tillräckliga strukturer för att hjälpa personen att kunna det vi förväntade Kaos oss? - Var det på en plats där Ingen det kontroll ofta händer saker? Självkontroll - Vilken var den utlösande faktorn? - Var vårt beteende den utlösande faktorn för personens affektutbrott? - Hur kan Tid vi se till att det inte händer igen?

Upptrappningsfasen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Vilka strategier försökte personen sig på? - Var personens strategier egentligen okej? - Fick personen möjlighet att samla sig och behålla kontrollen? - Använde vi lösningar som skapade problem för personen, som han i sin tur var tvungen att hitta lösningar på? - Ökade vi kraven på personen i eskaleringsfasen? Kaos - Använde vi strategier för Ingen att hjälpa kontroll personen att behålla självkontrollen i Självkontroll eskaleringsfasen? - Använde vi ett kroppsspråk och röstläge som ökade personens möjligheter för att behålla kontrollen? - Använde vi avledande strategier för att aktivt hjälpa personen att behålla självkontrollen? Tid

Kaosfasen - utvärdering Affektintensitet - Var det en farlig situation? - Om det var en farlig situation: Kaos - Avbröt vi den på ett kort och effektivt sätt utan att öka konfliktnivån? - Om Affektutlösare det inte var en farlig situation: Ingen kontroll Självkontroll - Kunde vi låta bli att ingripa? - Minskade eller ökade vi kaoset genom vårt beteende? Tid

Nedtrappningsfasen - utvärdering Affektintensitet - Fick personen den nödvändiga plats och det lugn och ro så att hen Kaos kunde landa på ett bra Affektutlösare sätt? - Gjorde vi något som fick situationen att eskalera igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid

Vardag igen - utvärdering Affektintensitet - Vilka strukturer måste förändras för att Kaos det inte ska hända igen? - Har Affektutlösare vi en handlingsplan som man tror kommer att fungera om samma situation uppstår igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid

Registreringsschema 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 1 2 3 4 5 6 Markera med färger - Rött = allvarligt problembeteende - Gult = lättare problembeteende - Grön = ok Det ska finnas lite rött, något gult och mycket grönt för att det ska fungera När det röda är borta görs kriterierna om så att det finns lite rött igen 7

Appen Lågaffektivt bemötande

ALSUP Ross Greenes kartläggningsverktyg Vi identifierar - Vilka förmågor personen fattas - Vilka olösta problem det medför Du hittar ALSUP och hur du använder det på www.livesinthebalance.org

ALSUP BARNETS NAMN DATUM INSTRUKTIONER: ALSUP är till för att användas som en diskussionsguide, snarare än en fristående check-lista eller skattningsskala. Den bör användas för att identifiera specifika eftersläpande färdigheter och olösta problem för ett specifikt barn eller ungdom. Om en eftersläpande färdighet stämmer, kryssa i den. Innan du fortsätter till nästa eftersläpande färdighet, identifiera den specifika förväntan barnet har svårt att möta i relation till den eftersläpade färdigheten (det olösta problemet). Exempel på olösta problem finns i slutet av sidan. q q q q q q q q q q q q q q q EFTERSLÄPANDE FÄRDIGHETER Svårighet med övergångar, att byta från en tanke eller en uppgift till en annan Svårighet att göra saker i en logisk eller förutbestämd ordning Svårighet att fortsätta med svåra eller mödosamma uppgifter Svårigheter med tidsuppfattning Svårighet att bibehålla fokus Svårighet att ta i beaktande sannolika utfall eller konsekvenser av handlingar (impulsiv) Svårighet att ta i beaktande flera lösningar till ett problem Svårighet att uttrycka angelägenheter, behov eller tankar i ord Svårighet att hantera känslomässiga reaktioner på frustration och tänka rationellt Kronisk irritabilitet och/eller oro som på ett betydande sätt hindrar förmågan att problemlösa eller ökar frustration Svårighet att se gråskalor / konkret, bokstavligt, svartvitt tänkande Svårighet att avvika från regler och rutiner Svårighet att hantera oförutsägbarhet, tvetydighet, osäkerhet och nyheter Svårighet att byta från en ursprunglig idé, plan eller lösning Svårighet att ta i beaktande tecken i en situation som tyder på behov att ändra en planerad handling Oflexibla, felaktiga tolkningar/ kognitiva förvrängningar eller OLÖSTA PROBLEM SWEDISH

Kartläggning av förmågor - Att förstå konsekvenser av eget handlande - Flexibilitet - Uthållighet - Uppmärksamhet - Motorisk lugn - Impulskontroll - Sociala förmågor - Stresstålighet - Följsamhet

Stressmodellen Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007 Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens Varningstecken Stressnivå Sinnesmässiga svårigheter Trauma Sömnsvårigheter

Att jobba med stressmodellen Kartlägga - Grundläggande belastningsfaktorer - Varningstecken - Kaostecken Navigera efter varningstecknen Kvalificera belastningsfaktorerna - Vilka kan vi ta bort? - Vilka vill vi ta bort?

Stress assessment Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007

Verktyg Stöd - Förändring av den fysiska miljön - Sinnesmässig anpassning - Trygghetsanpassning - Pedagogisk utformning

Verktyg Stöd - Förändring av den fysiska miljön - Sinneshjälpmedel - AKK - Lågaffektivt bemötande i vardagen - Tydliggörande - Förutsägbarhet - Begripliga aktiviteter

Att göra aktiviteter begripliga Validering Vi-metoden Promtar Färdigt Skapa överblick Skapa val Vänta ut Snooza Motiverande handlingar Mutor

Verktyg Stöd - Förändring av den fysiska miljön - Sinneshjälpmedel - AAK - Lågaffektivt bemötande i vardagen - Tydliggörande - Förutsägbarhet - Begripliga aktiviteter Öka delaktigheten Träning av färdigheter och strategier Behandling av det som går att behandla

Behandling Stress Mindfulness ACT MBT CPS Brukarstyrd inläggning Kräver - Att behandlingen är på personens initiativ - Förmågan att göra jobbet KBT DBT MI Symptom/strategier - Självskadebeteende - Elektiv mutism - Anoreksi etc - Tvångsbeteende - Ångest - Depression - Psykotiska symptom Tydliggörande pedagogik Kräver ingenting af personen Delaktighet Lågaffektivt bemötande Sinneshjälpmedel Fysiska ramar Systemiska interventioner

Metod: Upptrappningen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Handlingsplanen Handlingsplanen har fem punkter 1. Skapa utrymme för personens egna strategier 2. Använd en konkret avledning som har fungerat tidigare 3. Använd en affektiv avledning som fungerat tidigare 4. Använd en affektiv eller en perceptuell avledning som fungerat tidigare 5. Avbryt, antingen genom att alla lämnar eller genom rörelse

Aldrig tvinga, aldrig överge Petra Björne

www.hejlskov.se