Lågtröskelmottagning för personer som injicerar narkotika

Lågtröskelmottagning för personer som injicerar narkotika

2 (25) SAMMANFATTNING Regionstyrelsen beslutade 2017-03-29 75 att ge regiondirektören i uppdrag att utreda etablering av en lågtröskelmottagning i Västerås för personer som injicerar narkotika. Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och regeringen förordar alla införandet av sprututbytesprogram som en effektiv metod för att minska och förebygga spridning av hepatit B, hepatit C och hiv. Det primära syftet med ett sprututbytesprogram är att förhindra smittspridning av blodsmitta som hepatit B, hepatit C och hiv. Deltagarna i programmet ska även erbjudas stöd, vård och behandling för att om möjligt avsluta sitt drogbruk. Att sprututbytesverksamheten skulle leda till ökat injektionsberoende har inte kunnat beläggas. Under utredningen har samtal förts med företrädare för hälso- och sjukvården i regionen, missbruksvården i Västerås stad och polisen i Västerås, medarbetare vid mottagningen för hemlösa i Västerås samt studiebesök skett vid sprututbytesmottagningarna i Halmstad, Jönköping och Uppsala. Vidare har antalet personer som injicerar droger i länets kommuner inventerats via företrädare för socialtjänsten i respektive kommun. Antalet personer som injicerar droger uppskattas uppgå till 222-343 i år. Dessa siffror överensstämmer väl med det uppskattade antalet i Socialstyrelsens sammanställning från år 2012 då antalet angavs till 267. Ungefär två tredjedelar av de injicerande personerna uppges finnas i Västerås. Övriga kommuner i länet har uppgivit ett betydligt lägre antal, mellan 0-20 personer. Utredningen har visat att alla tillfrågade verksamheter i regionen är positiva till en etablering av en lågtröskelverksamhet i Västerås. Däremot har ingen klinisk verksamhet erbjudit sig att ansvara för en sådan lågtröskelverksamhet. Även företrädare för missbruksvården i Västerås stad är positiva till en sådan etablering. Av de mottagningar som besökts i samband med utredningsarbetet är mottagningen i Uppsala den som i störst utsträckning lever upp till det innehåll och utbud som Folkhälsomyndigheten rekommenderar att dessa lågtröskelmottagningar ska kunna erbjuda till målgruppen. Där har verksamheten förlagts till den tidigare mottagningen för hemlösa som erhållit ett utökat uppdrag. Mot bakgrund av vad som redovisats ovan föreslås att den planerade lågtröskelverksamheten med sprututbyte i Västerås etableras inom primärvården och med fördel gemensamt med mottagningen för hemlösa. Den föreslagna lågtröskelverksamheten med sprututbyte i Västerås bedöms kunna rymmas inom en årsbudget på 2 mkr. Ett projekt föreslås initieras för att i detalj planera för en etablering av och därefter starta en lågtröskelmottagning för personer som injicerar narkotika. Mottagningen

3 (25) ska erbjuda grundläggande vård och omsorg, provtagning, vaccination och riskreducerande samtal gällande drogbruket, byte av injektionsverktyg samt kontakt med kurator och barnmorska.

4 (25) INNEHÅLL 1 Uppdraget...5 2 Uppdragstagare...5 3 Bakgrund...5 3.1 Målgruppens storlek... 5 3.2 Riket... 6 3.3 Västmanland... 7 4 Syfte och mål...8 5 Metod...8 6 Resultat...9 6.1 Patientperspektiv... 9 6.2 Verksamhet... 10 6.3 Personal... 11 6.4 Verksamhetens fysiska lokalisation... 12 6.5 Presentation av några sprututbytesverksamheter i landet... 12 6.5.1 Region Halland... 12 6.5.2 Region Jönköping... 13 6.5.3 Landstinget i Kalmar län... 15 6.5.4 Region Kronoberg... 15 6.5.5 Region Uppsala... 16 6.5.6 Redovisning av ovanstående sprututbytesmottagningar i tabellform... 18 6.6 Region Västmanland... 19 6.6.1 Målgruppens storlek, aktuell uppskattning... 19 6.6.2 Verksamheter i Västerås som erbjuder stöd till personer som injicerar droger. 20 6.6.3 Synpunkter från hälso- och sjukvården... 20 6.6.4 Synpunkter från socialnämndernas förvaltning, Västerås stad... 21 6.6.5 Synpunkter från polismyndigheten i Västerås... 22 6.6.6 Synpunkter från Anhöriga mot droger... 22 6.6.7 Fysisk lokalisation i Västerås... 22 7 Diskussion... 23 7.1 Förslag gällande lågtröskelmottagning för personer som injicerar narkotika... 24 8 Förslag till beslut... 25

5 (25) 1 UPPDRAGET Regionstyrelsen beslutade 2017-03-29 75 att ge regiondirektören i uppdrag att utreda etablering av en lågtröskelmottagning i Västerås för personer som injicerar narkotika. Mottagningen föreslogs erbjuda grundläggande vård och omsorg, provtagning, vaccination och riskreducerande samtal gällande drogbruket, byte av injektionsverktyg samt kontakt med kurator och barnmorska. 2 UPPDRAGSTAGARE Regiondirektör Anders Åhlund har därefter 2017-04-13 givit utredningsuppdraget vidare till Jan Smedjegård, smittskyddsläkare, och, samordnare för hiv/sti och sexuell hälsa, vid enheten för smittskydd och vårdhygien. 3 BAKGRUND 3.1 Målgruppens storlek Socialstyrelsen genomförde 2012 en skattning av antalet personer som injicerar droger mellan åren 2008-2011 i alla län. Resultatet för Västmanland blev 267 personer (med ett konfidensintervall på 202-382). Det motsvarade 1,5 personer per 1000 invånare. Län Antal personer som injicerar droger (konfidensintervall inom parentes) Antal personer som injicerar droger per 1000 invånare Halland 139 (110 196) 0,7 Jönköping 274 (234 339) 1,2 Kalmar 159 (124 225) 1,0 Kronoberg 99 (62 196) 0,8 Skåne 1127 (996 1298) 1,3 Stockholm 1837 (1662 2051) 1,3 Uppsala 259 (205 351) 1,1 Västmanland 267 (202 382) 1,5 Örebro 351 (288 453) 1,8 Riket 8021 1,1 Tabell 1. Skattning av antal personer som injicerar droger (15 69 år), i några län och i riket, perioden 2008 2011, samt i relation till befolkningen. Konfidensintervall inom parentes.

6 (25) Västmanland skattades då ha det näst högsta antalet personer som injicerar droger per 1000 invånare efter Örebro och klart högre än såväl Stockholm som Skåne och riket totalt. 3.2 Riket Missbruksutredningen (2011) hänvisade till internationella bedömningar och studier och gjorde också en egen genomgång av den internationella forskningen. Den vetenskapliga erfarenheten visar att det finns evidens för att sprututbytesverksamheten leder till minskat riskbeteende och möjlig evidens för att en sådan verksamhet leder till minskad spridning av hiv. Det har inte kunnat visas att sprututbytesverksamheten leder till minskad spridning av hepatit C. Det kan delvis förklaras av att smittöverföringen av hepatit C ofta sker mycket kort tid efter det att en person börjat injicera narkotika. Den ofta uttalade farhågan att sprututbytesverksamheten skulle leda till ökat injektionsberoende har inte kunnat beläggas. I Folkhälsomyndighetens vägledning, Hälsofrämjande och förebyggande arbete med hepatit och hiv för personer som injicerar droger (2015) presenteras en sammanställning av viktiga åldersrelaterade negativa livshändelser hos en genomsnittlig person som injicerar droger. Dessa personer börjar sin drogdebut vid ca 14-15 års ålder och injektionsdebuten kommer runt 18-19 år. 50 procent av dem som delar injektionsverktyg kan förväntas smittas med hepatit C inom två år efter injektionsdebuten. Majoriteten kan förväntas ha hepatit C sex till nio år efter injektionsdebuten. Medianåldern för hepatit C-diagnos ligger runt 35 år och för hivdiagnos är den 37 år. Vid sprututbytesverksamheten i Malmö har man 2013 observerat en betydligt högre hepatit C-förekomst hos kvinnor som injicerar droger jämfört med män i samma situation. Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och regeringen förordar alla införandet av sprututbytesprogram som en effektiv metod för att minska och förebygga spridning av dessa blodöverförda kroniska sjukdomar, som kan innebära kraftigt försämrad livskvalitet för dem som drabbas. I den samlade strategin för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT-strategin) för åren 2016-2020 slår regeringen fast att tillgången till lågtröskelmottagningar, som sprututbytesverksamheter, behöver förbättras över hela landet De rekommenderade lågtröskelverksamheterna ger även en förbättrad möjlighet att nå dessa utsatta personer med insatser för att bryta injektionsberoende och erbjuda vård och behandling mot drogbruket men även annan grundläggande vård och omsorg. Målgruppen är i högre grad exponerad för kringsjukdomar som hudinfektioner, blodförgiftning och andra infektionssjukdomar, har förhöjd dödlighet och sjuklighet samt högre grad av lidande än övriga befolkningen. Den som injicerar droger kan vara direkt exponerad för hepatit C och hiv redan vid första injektionstillfället.

7 (25) De första sprututbytesprogrammen startades i Lund (1986) och Malmö (1987). Först ungefär 25-30 år senare har ytterligare mottagningar etablerats, i Helsingborg (2010), Kalmar (2012), Stockholm (2013) Kristianstad (2014), Jönköping, Karlskrona, Uppsala, Växjö (alla 2016), Halmstad, Varberg och Kungsbacka (alla 2017). Region Halland kommer att starta sin fjärde mottagning, i Falkenberg, under februari-mars 2018. I Sörmanland kommer man att starta i Eskilstuna under 2018. Ett flertal ytterligare regioner/landsting planerar att införa sprututbytesprogram. Från och med den 1 mars 2017 har lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler ändrats så att det så kallade kommunala vetot mot ett införande av sprututbyte har slopats. Den utvärdering som genomförts vid sprututbytesmottagningen i Stockholm hösten 2015 efter knappt 2,5 års verksamhet har visat ett minskat riskbeteende bland deltagare mellan inskrivning och uppföljning efter 12 månader och att en relativt hög andel av deltagarna har en felaktig uppfattning om sin status avseende hepatit B- och hepatit C-smitta. Utvärderingen har även visat att den självskattade livskvaliteten och hälsan ökade bland deltagarna mellan inskrivning och uppföljning efter 12 månader. Några negativa konsekvenser av programmet som ökad narkotikaanvändning har i nuläget inte kunnat konstateras bland deltagarna. En doktorsavhandling 2016 gjord av Marianne Alanko, Blood Borne Viruses (HIV, HBV and HCV) among Participants of a Swedish Needle Exchange Program, som studerade prevalensen och incidensen av hiv, hepatit B och hepatit C bland deltagarna vid sprututbytet i Malmö under åren 1997-2005, visar att sprututbytet i Malmö väl uppfyllt sin hiv-preventiva funktion samt har kunnat utgöra en utmärkt arena för administration och uppföljning av hepatit B-vaccination. I Svenska Infektionsläkarföreningens tidskrift Infektionsläkaren nr 3, 2017 uppger Alanko att sprututbytet i Malmö i de årliga sammanställningarna 2010-2016 nu äntligen sett en minskning av hepatit C-förekomsten, under denna tid ca 10 fall per år. 3.3 Västmanland Personer som injicerar narkotika och delar injektionsverktyg riskerar att smittas med hepatit B, hepatit C och hiv. I Västmanland smittades på detta sätt åren 2008-2016 i genomsnitt 31,1 personer varje år med hepatit C (röd linje för de ljusblå staplarna i figur 1 nedan).

8 (25) Figur 1. Hepatit C i Västmanland år 2008-2016 smitta i Sverige, via injektionsberoende i Sverige och smitta utomlands. Röd linje anger genomsnittligt antal personer (31,1) som under dessa år smittades i Sverige via injektion av droger. För hepatit B var det i snitt 4,4 personer som injicerade droger i länet som årligen blev smittade under åren 2007-2016. Efter att lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler trädde i kraft 2006 har sprututbyte varit uppe på den politiska agendan i Landstinget Västmanland vid ett flertal tillfällen, senast då regionstyrelsen den 29 mars i år beslutade om att utreda en etablering av en sådan mottagning i Västerås. 4 SYFTE OCH MÅL Syftet med utredningen är att undersöka etablering av en lågtröskelmottagning i Västerås för personer som injicerar narkotika, beskriva möjligheter och konsekvenser av ett införande av en sådan verksamhet och med målet att utmynna i ett underlag till beslut. 5 METOD Utredningarbetet har inkluderat följande moment: Inläsning av lagtexter med tillhörande författningar Inläsning av övrigt material från statliga myndigheter Inläsning av material från regioner/landsting med etablerade sprututbytesmottagningar för personer som injicerar narkotika

9 (25) Samtal med resultatområdeschef för primärvårdsverksamheten Studiebesök vid mottagningen för hemlösa i Västerås Samtal med chefsläkare vid vårdvalsenheten Samtal med sektionschef för beroendevården inom vuxenpsykiatrin Samtal med verksamhetschef vid infektionskliniken Samtal med medicinsk stabschef vid Västmanlands sjukhus Samtal med verksamhetschef vid vårdvalsenheten Samtal med förvaltningschef vid primärvård, psykiatri och habiliteringsverksamhet Samtal med Fastighet om möjligheten att disponera lämpliga lokaler i Västerås Samtal med representanter för socialnämndernas förvaltning, Västerås stad enhetschef, personal i uppsökande verksamhet samt teamledare Samtal med tillförordnad chef för polisområde Västerås Samtal med företrädare för Anhöriga Mot Droger (AMD) ordförandena för Riksförbudet respektive lokalföreningen i Västerås Studiebesök vid sprututbytesmottagningarna i Halmstad, Jönköping och Uppsala Telefonsamtal med personal vid sprututbytesmottagningar i Kalmar och Växjö Deltagande vid seminarium Hälsa för brukare den 11 september 2017 arrangerat av Brukarföreningen Stockholm Deltagande vid workshop om sprututbytesverksamhet den 10 oktober 2017 anordnad av Socialstyrelsen 6 RESULTAT 6.1 Patientperspektiv Folkhälsomyndighetens vägledning från 2015 beskriver bland annat vilka primär- och sekundärpreventiva aktiviteter som bör erbjudas. Primärpreventiva aktiviteter kan exempelvis vara testning, rådgivning, vaccination och byte av injektionsverktyg. Sekundärpreventiva aktiviteter riktar sig till personer som redan drabbats av infektioner och kan innefatta sådant som riskreducerande rådgivning och behandling av infektionssjukdomar. Det primära syftet med ett sprututbytesprogram är att förhindra smittspridning av blodsmitta som hepatit B, hepatit C och hiv. Viktigt är också att genom

10 (25) återkommande testning tidigt upptäcka dessa infektioner och att i många fall kunna erbjuda läkemedelsbehandling. När personer som injicerar droger får tillgång till rena sprutor, kanyler och blandkoppar behöver de inte längre dela på sådana verktyg. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2007:2) om utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika ska provtagning, förebyggande behandling och vaccinationer erbjudas. Deltagarna i programmet ska erbjudas stöd, vård och behandling för att om möjligt avsluta sitt drogbruk. De ska också få information om smittrisker och om risker med bruket av narkotika. Personal på lågtröskelmottagningar/sprututbyten kan hjälpa till med att förmedla kontakter med t.ex. tandläkare och socialtjänst eller annan hälsooch sjukvård. Patienten erhåller rena sprutor, kanyler och annat material mot att vederbörande återlämnar använda verktyg. Lågtröskelmottagningar är ett komplement till övrig hälso- och sjukvård och är i en del fall den enda kontakten vårdtagaren har med vården. Likaså är det ytterligare en ingång till att inleda ett motiverande arbete för dem att kunna upphöra med sitt drogbruk. Personerna som besöker sprututbytet bör även erbjudas grundläggande vård och omsorg, vilket innebär att få använda toalett, få något att äta och dricka, låna telefon, använda internet, duscha och tvätta sig, få vila en stund, träffa volontärer för stöd och rådgivning samt vård för olika sjukdomstillstånd som är vanliga i målgruppen. Vid utbrott av smittsamma sjukdomar utgör sprututbytesverksamheten en viktig informationskanal till personer som injicerar droger för att minska risken för ytterligare smittspridning. Det visades vara effektivt i Malmö år 2012 då ett larm kom om mjältbrandssmitta i heroin. Det var då enkelt att nå ut med information till deltagarna i programmet. 6.2 Verksamhet Sprututbytesmottagningar är i de flesta fall organiserade inom infektionskliniker i Sverige. Oftast är mottagningen lokaliserade i anslutning till infektionsklinikens mottagning och samverkan sker mellan de båda mottagningarna. Vid flertalet sprututbytesverksamheter i landet är en infektionsläkare medicinskt ledningsansvarig. Undantag är Region Uppsala och Region Halland. I Uppsala är sprututbytet organiserat inom förvaltningen Hälsa och habilitering och då i anslutning till en mottagning för särskild vård, vilken är en mottagning med utökat åtagande från att tidigare ha varit en mottagning för hemlösa. I Halland ligger ansvaret för sprututbytesverksamheten i närsjukvården och är förlagd till vårdcentraler. Sprututbytesmottagning har startat i Halmstad i mars, i Varberg i augusti och i Kungsbacka i november. Uppstart i Falkenberg planeras ske i februarimars 2018. Närsjukvården samverkar med infektionskliniken, missbruksvården och socialförvaltningarna i kommunerna.

11 (25) Befintliga sprututbytesmottagningar i landet är öppna på vardagar och stängda under helgerna. Några mottagningar har egen entré utan speciell skyltning där endast öppettider anges andra mottagningar delar väntrum med andra verksamheter. De flesta sprututbytesmottagningar använder journalsystemet InfCare NSP (Needle Syringe Program) vilket är speciellt framtagen för sprututbytesprogram. Vid de studiebesök, som gjorts under utredningen, framkommer att personalen och verksamhetsansvariga anser att det är av yttersta vikt att ha tillgång till InfCare NSP. Detta för att få tillgång till statistik som dels kan används vid ansökan och rapportering till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) och dels för att kunna följa patienten och verksamheten på ett bra sätt. Det finns möjlighet att skriva anteckningar om patientbesöket och om vad som blev bestämt med patienten. Vissa verksamheter i landet använder även Cosmic för ytterligare dokumentation så som beställning av prover och läkemedelsordinationer. I Folkhälsomyndighetens vägledning från 2015 Hälsofrämjande och förebyggande arbete med hepatit och HIV för personer som injicerar droger rekommenderas att möjligheten till sprututbyte erbjuds vid lågtröskelmottagningar. Det innebär att mottagningen är lättillgänglig, centralt placerad och har generösa öppettider. Lokalerna ska vara utformade och anpassade efter målgruppens behov. Personalen ska erbjuda ett icke-dömande bemötande. Det ska finnas en hög toleransnivå för eventuella olikheter i tankesätt, uppförande och uttryck. Syftet är att det ska vara enkelt och kravlöst att komma i kontakt med mottagningen. Ett etablerat samarbete med enkla kontaktvägar ska finnas mellan den övriga hälsooch sjukvården, tandvården och socialtjänsten i kommunerna. Verksamheten ska vidare vara avgiftsbefriad. 6.3 Personal Sprututbytesverksamheten ska enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2007:2 ha en medicinskt ansvarig läkare. Verksamheten ska bedrivas i samverkan med regionens infektionsklinik eller beroendemedicinska verksamhet. Det ska även finnas sjuksköterskor i tillräcklig omfattning och den personalkategorin brukar utgöra stommen av personalen. De ska ha den medicinska kompetensen att göra medicinska bedömningar i samband med sprututbytet och utför bytet, tar prover och ger vaccinationer. De sjuksköterskor som idag arbetar vid landets lågtröskelverksamheter är i huvudsak infektionssjuksköterskor men även sjuksköterskor med kompetens inom psykiatri och beroendevård förekommer. Mottagningen ska även ha tillgång till kurator och barnmorska. Kuratorn har till uppgift att bland annat motivera drogberoende personer till drogfrihet och erbjuda samtal vid krissituationer. Barnmorskan ska tidigt upptäcka graviditet för att snabbt kunna ge ett omhändertagande och erbjuda mödrahälsovård eller abort. Hen ska även tidigt upptäcka könssjukdom och erbjuda behandling samt erbjuda preventivmedel.

12 (25) Kanaler ska vara etablerade till tandvård, beroendevård och socialtjänst. Arbetsmiljön ska vara prioriterad med ett riskbaserat tänkande med låsta dörrar, inlåst material och det ska vara lätt att larma annan personal och väktare. 6.4 Verksamhetens fysiska lokalisation I Folkhälsomyndighetens vägledning skriver man att det är viktigt att lågtröskelverksamheten etableras där behoven finns, att den anpassas efter förutsättningar i närmiljön, samt att placeringen ska ha goda kommunikationsmöjligheter. Vidare poängteras i vägledningen att en olämplig geografisk placering kan minska verksamhetens möjlighet att bli effektiv och ibland ge upphov till irritation, störningar och motsättningar i närområdet. När lågtröskelverksamheten planeras är det viktigt att ha en dialog med lokalsamhället, för att bemöta vanliga schablonföreställningar eller undanröja eventuella missförstånd. En sådan verksamhet bör även alltid tidsbegränsas till en tidpunkt då den ska utvärderas för att se om den bör fortsätta, modifieras eller avslutas. Verksamheten är huvudsakligen inte tidsbokad utan i stället av drop in-karaktär varför det sannolikt under en viss del av öppethållandet inte kommer att vara några patienter på mottagningen. Det är därför en fördel om verksamheten kan vara placerad så att personal enkelt kan förflytta sig för att utföra andra arbetsuppgifter på sin huvudarbetsplats, detta för att utnyttja resurser så mycket som möjligt. Det kan också ur säkerhetssynpunkt vara en fördel om mottagningen är placerad i nära anslutning till annan verksamhet. 6.5 Presentation av några sprututbytesverksamheter i landet 6.5.1 Region Halland Utredarna gjorde ett studiebesök i Halmstad den 31 oktober 2017. Region Halland startade sin verksamhet i mars 2017 i Halmstad och där har man till 31 oktober 2017 21 personer inskrivna, varav sex kvinnor. Kvinnorna är generellt yngre än männen. De har ingen brukare som är yngre än 20 år vilket var den ålder som tidigare var lägsta ålder för att få byta sprutor. De har ingen rutin för om någon besökare kommer som är yngre än 18 år och inte får ta del av sprututbytet. Verksamheten har öppet en eftermiddag kl. 13-16 per vecka och bemannas av en sjuksköterska med psykiatrikompetens. Hon har en heltidstjänst för att starta upp och driva verksamheten. Mottagningen har egen ingång med diskret skyltning. Verksamheten består av ett rum där utbyte, provtagning och undersökning sker. Det finns inget väntrum. Personerna som ska besöka sprututbytet väntar utanför om det är kö. Det finns ringklocka vid dörren och porttelefon som patienterna kan använda då sprututbytet är stängt. Samtalet går då till regionens växel som meddelar när verksamheten öppnar igen. Personalen ger muntliga förhållningsregler vid inskrivningen, vilka innebär att inte stanna kvar på området efter bytet, uppträda hövligt samt komma in i bytesrummet

13 (25) ensam. Sjuksköterskan har inte upplevt något hot eller andra ordningsproblem sedan starten. De har personlarm som går direkt till annan personal på mottagningen om någon hotfull situation uppstår. Verksamhetsansvarig läkare på 10 procent med allmänläkarkompetens kontrollerar provsvar samt är med vid planering av verksamheten. De kan samverka med Infektionsmottagningen vid akuta infektionsfrågeställningar och sjuksköterskan ska förmedla kontakt infektionsläkare för patienter med hepatit C. Ingen konsultation med infektionskliniken har behövts sedan verksamheten startade. Verksamheten är organiserad under en särskild del av primärvården där sprututbyte, TILMA (verksamhet för hjälp med läkemedelsberoende) samt psykiatri för unga ingår. Region Halland har beslut om att starta totalt fyra sprututbyten i regionen. Förutom i Halmstad har mottagningar startats i Varberg i augusti och i Kungsbacka i oktober i år. Mottagningen i Falkenberg beräknas starta i februari-mars 2018. Upplägget är det samma i de olika kommunerna med placering på en vårdcentral men skillnader kan förekomma gällande hur lokalen är placerad på mottagningen, om det finns egen ingång till sprututbytet respektive eget väntrum. Den viktigaste svagheten som vi noterat vid studiebesöket är att verksamheten drivs och sköts av endast en ensam sjuksköterska som åker runt till de olika orterna. Det kan bli sårbart i längden, särskilt vid sjukdom och ledigheter. Det brukar vara möjligt att ordna vikarie vid planerad ledighet. Hon beskriver även svårigheter att bygga upp en välfungerande samverkan på de olika vårdcentralerna. Det har förekommit motstånd bland den ordinarie personalen på någon mottagning. Hon saknar också möjligheter att diskutera innehåll, rutiner, problemlösning och att bolla idéer med någon kollega som är väl införstådd med det praktiska arbetet. Sjuksköterskan berättade vid studiebesöket att brukarna uppgivit att de tycker att verksamheten har för begränsade öppettider på respektive ort men de brukare som kan resa har möjlighet att besöka något annat sprututbyte i Halland. Inför starten av sprututbytet togs mycket kontakter med andra verksamheter och organisationer (bland annat socialtjänsten, Frälsningsarmén samt LARO) för att informera om att sprututbytet startar samt på vilket sett ett samarbete skulle kunna se ut. 6.5.2 Region Jönköping Utredarna gjorde ett studiebesök den 30 oktober 2017. Verksamheten startade vid infektionskliniken i Jönköping i maj 2016 i nära anslutning till den ordinarie infektionsmottagningen. Regionen uppskattar i augusti 2017 att antalet personer som injicerar droger är 300-500 personer. De har 118 personer inskrivna vid sprututbytesverksamheten efter att verksamheten varit igång under ett drygt år och 70 personer är regelbundet aktiva. Besöksantalet per öppet tillfälle varierar mellan nio till 22 personer. Personalen anser att ett besöksantal på 14-15 personer per gång är optimalt. Verksamheten har idag öppet två eftermiddagar per vecka (totalt 6 timmar i veckan) men de har önskemål om att ha öppet en dag till per

14 (25) vecka och väntar på beslut om det. Öppettiderna respekteras av besökarna och inga andra mottagningar har störts när sprututbytet varit stängt. På sprututbytet arbetar vid varje tillfälle två sjuksköterskor, en från infektionskliniken och en från psykiatrin. Kurator finns tillgänglig under öppettiden men finns inte fysiskt på plats. Hen rings in vid behov, detta har gjorts vid några tillfällen. Kuratorn var tidigare, när verksamheten startade, med vid alla besök och presenterade sig men personalen upplevde då att de kunde se en rädsla och osäkerhet hos brukarna. Sjuksköterskorna anser att det är bättre att informera de brukare, som behöver kuratorkontakt, om att det finns kurator tillgänglig vid behov. Sjuksköterskorna tycker att de nu ser ett ökat behov hos brukarna av stöd från kurator efter ca ett och ett halvt år. Det tar tid för personerna att våga öppna sig och lita på personalen för att kunna prata om sin utsatta situation. Bemanningen är idag 0,5 skötersketjänst och 0,2 kuratorstjänst. När mottagningen är öppen arbetar alltid två sköterskor samtidigt, detta för att inte behöva vara ensam. Det finns tillfällen då personalen blir ensam i bytesrummet, då den andra går in i ett annat rum för att skriva in någon ny person eller ta prover. När ensamarbete kan bli aktuellt görs en bedömning från situation till situation, beroende på vem man ska träffa. Vid akuta infektioner kontaktas infektionsjouren som finns i en korridor bredvid. Personalen ser en styrka i att ha så nära till infektionsläkare då de nyttjas minst en gång per vecka. Det handlar då oftast om svårare infektioner och när behandling med läkemedel krävs. Verksamheten hade tidigare barnmorska tillgänglig två timmar/vecka men för tillfället kontaktas barnmorska vid kvinnokliniken vid behov. De hoppas att inom en snar framtid återigen få barnmorska på plats. Dokumentation sker i InfCare NSP och även personalen i Jönköping anser att det är ett krav för verksamheten att ha tillgång till InfCare. I Jönköping pågår diskussioner om att även dokumentera i Cosmic. All dokumentation gällande sjukvårdande behandling som läkemedelsbehandling och provtagning dokumenteras av infektionsläkaren i Cosmic och registreras på infektionsmottagningen. Detta med anledning av sekretessen för patienten. De personer som kommer till sprututbytet och inte uppfyller ålderskriteriet får hjälp med råd, stöd och motivation för att sluta med droger men får inte hjälp med byte av sprutor. Verksamheten har inget eget väntrum utan patienterna väntar utanför och blir insläppta en och en. Vid inskrivning får patienten skriva på ett kontrakt innehållande de förhållningsregler som gäller för mottagningen. I kontraktet står bland annat att personen inte får uppehålla sig i närheten av mottagningen efter att sprututbytet gjorts och att någon injicering inte får ske på sjukhusområdet. De har endast haft en incident där ordningen störts och då tillkallades sjukhusets väktare samt polis. Väktarna åker runt extra vid sprututbytet de dagar som det är öppet och personalen

15 (25) anser sig ha ett bra samarbete med dem. Personalen bär personlarm som går direkt till samtliga telefoner på infektionsmottagningen. Regionen Jönköping har för närvarande inga planer på att etablera flera verksamheter ute i regionen. Verksamhetschefen uppger att resvägen för vissa besökare kan vara ett problem då de inte så lätt kan ta sig till mottagningen. I dessa fall får patienten ett större antal kanyler och sprutor, max antal som då byts är 30 kanyler och 30 sprutor. Sprututbytet marknadsfördes innan start med affischer på olika platser i regionen samt med en kort informationsfolder. Det hölls ett öppet hus för personalen på sjukhuset för att informera om sprututbytet för att i framtiden undvika misstänksamhet gentemot verksamheten. Det som dock har gjort mest för marknadsföreningen är den information som sprids inom gruppen, personer som injicerar droger. Det är viktigt att de som kommer till sprututbytet känner förtroende för personalen och får ett gott bemötande så att de kan förmedla till andra att vända sig till sprututbytet. Personalen vet att fler är intresserade att komma för att få hjälp men att dessa personer är rädda för att bli registrerade och avslöjade. 6.5.3 Landstinget i Kalmar län Verksamheten startades i juni 2012 i liten skala och i lokaler som inte var direkt anpassade för verksamheten. Efter ombyggnation och tillskjutande av medel utökades verksamheten i september 2013. Mottagningen tillhör infektionskliniken. I november var ca 140 personer inskrivna vid verksamheten. Mottagningen är öppen alla vardagar, totalt 16,5 timmar i veckan. Den bemannas av 0,75 sjukskötersketjänst som sköter bytet av sprutor samt 0,10 överläkartjänst. Verksamheten bedrivs i nära anslutning till den ordinarie infektionsmottagningen. Endast en sjuksköterska åt gången arbetar med sprututbytet. Man arbetar med dörren öppen in till den vanliga mottagningen och bär dessutom larm. Det har inte förekommit några incidenter med hot. Totalt delar tre sjuksköterskor på de olika passen. 6.5.4 Region Kronoberg Sprututbytesverksamheten startade i november 2016 i Växjö. Den hör organisatoriskt till infektionskliniken och ligger i nära anslutning till dess mottagning. Verksamheten erbjuder förutom byte av sprutor även regelbundna tester för hiv, hepatit A, hepatit B och hepatit C, råd och stöd samt sjukvård på primärvårdsnivå. Ett samarbete mellan beroendeenheten och sprututbytesmottagningen är etablerat. I augusti 2017 var 40 personer inskrivna vid verksamheten. Den är öppen två halvdagar i veckan och förhoppningen är att de ska kunna utöka sina öppettider. Bemanningen är 0,75 sjukskötersketjänst samt 0,10 överläkartjänst. I region Kronoberg uppskattas antalet intravenösa drogbrukare till 150-200 personer.

16 (25) 6.5.5 Region Uppsala Utredarna gjorde ett studiebesök vid Mottagningen för särskild vård i Uppsala den 15 november 2017. Mottagningen för särskild vård i Region Uppsala består sedan den 1 november 2016 av en kombinerad husläkarmottagning och sprutbytesmottagning i Uppsala och en husläkarmottagning i Enköping. Mottagningen för särskild vård beskriver de som En mottagning för människor som på grund av sin misstro mot samhället och utanförskap idag inte söker vård, trots förmodat stort behov. Verksamheten är belägen i utkanten av centrala Uppsala och har egen ingång med tydlig skyltning. Den består av väntrum, ett rum för sprututbyte samt ett antal rum för undersökning och provtagning. Material och utrustning för ett akut omhändertagande av en patient finns. Det finns även ett omfattande förråd av läkemedel innehållande bland annat antibiotika och smärtstillande preparat. De kan även dela ut och övervaka intag och administrering av läkemedel. Mottagningen har öppet måndag till fredag kl. 10.00-16.00, både drop in och bokade besök. Personalen berättar att personerna ofta uteblir från de bokade besöken. I verksamheten arbetar verksamhetschef, medicinskt ansvarig läkare (allmänläkare) 0,90, infektionsläkarkonsult 0,10, psykiatriker/beroendeläkare 0,10, kuratorer 0,70 varav en har beroendekompetens, barnmorska 0,10, sjuksköterskor 1,0 kommer att utökas, undersköterska 1,0 samt administratör 1,0. De dokumenterar i InfCare NSP för journal, statistik, riksindex samt utvärdering. De använder sig av Cosmic vid dokumentation av sjukvårdande behandling som läkemedelsbehandling och provtagning. Mottagningen har idag 140 patienter inskrivna var av 125 är aktiva. Personer som är skrivna eller vistas i Uppsala får gå på sprututbytet. Vid inskrivning legitimeras och fotograferas personen och man går tillsammans igenom inskrivningsformuläret som finns i InfCare NSP. Inskrivningssamtalet tar ca 30 minuter. Alla som blir inskrivna provtas för hepatit A, hepatit B, hepatit C och hiv samt erbjuds vaccination. Patienterna visar även upp stickmärken på kroppen. Vid första besöket får personen tre sprutor och sex spetsar samt kärl för uppsamling av förbrukade stickverktyg. De personer som har behov, beroende av drog, får blandkoppar och filter. Vid återlämning räknas sprutor och spetsar av personalen och utifrån det som lämnas in får personen fler sprutor och spetsar vid nästa tillfälle. Personalen delar även ut kondomer och broschyrer. Vid första besöket går personalen igenom regler för sprututbytesverksamheten med patienten. I dem står bland annat att man inte får vara för påverkad, uppträda hotfullt eller förmedla eller inta droger på eller i anslutning till mottagningen. Man riskerar då att bli utskriven. Patienten får endast besöka sprututbytet en gång per dag förutom om personen behöver hjälp med omläggningar av sår eller läkemedel.

17 (25) Alla yttre förpackningar (plastförpackningen sprutan ligger i) till sprutorna märks så att det syns att de kommer från sprututbytet. Det har hänt att polisen beslagtagit stickverktyg vid gripande av personer.

18 (25) 6.5.6 Redovisning av ovanstående sprututbytesmottagningar i tabellform Region/ landsting startår Halland 2017 Primärvården Jönköping 2016 Kalmar 2012 800 000 Lokal, personal, utrustning, städning, förbrukningsartiklar 665 000 Personal och material Ingår i ordinarie verksamhet 4 500 000 Kronoberg 2016 Uppsala 2016 Uppskattat antal med injektionsberoende Antal inskrivna Bemanning 150-200 21 Sjuksköterska 1,0 fördelat på tre-fyra orter Verksamhetschef (allmänläkare som också bedömer provsvar) 300-500 118 Sjuksköterska 0,5 Kurator 0,20 Infektionsläkare 0,10 200 150 Sjuksköterska 0,75 Läkare 0,25 Barnmorska 0,20 Kurator, konsult 150-200 40 Sjuksköterska 0,75 Läkare 0,10 200-350 140, varav 125 aktiva Verksamhetschef Medicinskt ansvarig läkare (allmänläkare) 0,90 Infektionsläkarkonsult 0,10 Psykiatriker/beroendeläkare 0,10 Kuratorer 0,70 varav en har beroendekompetens Barnmorska 0,10 Sjuksköterskor 1,0 kommer att utökas Undersköterska 1,0 Administratör 1,0. Ansvarig verksamhet Infektions -kliniken Infektions -kliniken Infektions -kliniken Primärvår den Årsbudget 1 200 000 Tabell 3. Några karakteristika för ovanstående fem sprututbytesmottagningar.

19 (25) 6.6 Region Västmanland 6.6.1 Målgruppens storlek, aktuell uppskattning Under utredningsarbetet har företrädare för socialtjänsten i länets kommuner tillfrågats om hur många personer som injicerar droger det finns i deras kommun. Kommun Arboga 3-6 Fagersta 15-20 Hallstahammar 0-5 Kungsör 4 Köping 5-10 Norberg 5 Sala 10 Skinnskatteberg 5-8 Surahammar 5 Västerås 170-270 Totalt 222-343 Antal personer som uppskattas injicera droger i respektive kommun Tabell 4. Uppskattat antal personer som injicerar droger i länets kommuner. Inventeringen visar att antalet personer som injicerar droger i Västmanland uppskattas uppgå till 222-343 i år. Mitten av detta intervall är 282 personer. Den siffran överensstämmer väl med det uppskattade antalet i Socialstyrelsens sammanställning från år 2012 då antalet angavs till 267 med konfidensintervallet (202 382). Var god se punkt 3.1 ovan för en utförligare redogörelse för Socialstyrelsens sammanställning. Ungefär två tredjedelar av de injicerande personerna uppges finnas i Västerås. Övriga kommuner i länet har uppgivit ett betydligt lägre antal, mellan 0-20 personer.

20 (25) 6.6.2 Verksamheter i Västerås som erbjuder stöd till personer som injicerar droger Region Västmanland Mottagningen för hemlösa Beroendemottagningen, länsövergripande Avdelning 91, länsövergripande Vårdcentralerna Västerås stad Iris (information, rådgivning och stöd), ungdomar upp till 20 år Spindeln (substansmissbruk och psykossjukdom) Narkomanvårdsgruppen Vita Nova, 12-stegsprogram Stödboenden/härbärgen Team unga vuxna 18-25 år Samarbete mellan regionen och kommunal socialtjänst Missbruksmottagningen Frivilligorganisationer Stadsmissionen Frälsningsarmén Hela människan (Ria) Tabell 5. Verksamheter i Västerås som erbjuder stöd till personer som injicerar droger 6.6.3 Synpunkter från hälso- och sjukvården I Västmanland är representanter för psykiatri och beroendeenheten, infektionskliniken, primärvården samt vårdvalsenheten samtliga positiva till att en lågtröskelmottagning etableras i Västerås. Ingen av dessa kliniska verksamheter erbjuder sig att ansvara för en sådan lågtröskelverksamhet. Representanten för psykiatrin och beroendeenheten uppger att enheten haft stora svårigheter att bemanna den ordinarie verksamheten och att då ytterligare ansvara för att bygga upp och driva en lågtröskelverksamhet känns övermäktigt med en betydande risk för en mindre väl fungerande verksamhet. Företrädare för den regiondrivna primärvården och vårdvalsenheten anser att det primära målet för en sådan lågtröskelverksamhet inte är att ta hand om den basala sjukvården utan att huvuduppdraget är att förhindra smittspridning. De menar därför att infektionskliniken är den klinik som är bäst lämpad att ansvara för verksamheten utifrån besökarnas perspektiv.

21 (25) Infektionskliniken är positiv till en lågtröskelverksamhet men anser att de förutom den infektionsmedicinska kompetensen, saknar personal som har den kompetens som kommer att vara nödvändig. Infektionsklinikens uppdrag har under de senaste åren blivit allt mer specialiserat. Liknande motstånd och diskussioner har förekommit i andra regioner/landsting där sprututbytesverksamhet införts. Efter uppstart har motståndet ofta vänt till stöd då farhågorna inte besannats. Mottagningen för hemlösa i Västerås Mottagningen för hemlösa startade 2008 i Västerås. Den är nu lokaliserad till Stadsmissionens centralt belägna lokaler på Sturegatan 22 i Västerås. Mottagningen är öppen två förmiddagar i veckan mellan kl. 08.00-12.00. Bemanningen är två sjuksköterskor en förmiddag och en läkare och en sjuksköterska den andra förmiddagen. De båda sjuksköterskorna har sin huvudplacering på jourmottagningen. Läkarfunktionen bemannas av två pensionerade läkare, en allmänläkare och en infektionsläkare. De nuvarande lokalerna i Västerås är alldeles för trånga och inte ändamålsenliga. Enligt personal vid mottagningen ät det inte möjligt att få disponera angränsande lokalyta för att på så sätt förbättra situationen. De enskilda medarbetarna vid mottagningen är mycket positiva till att mottagningen för hemlösa i Västerås ges ett utvidgat uppdrag till att också inkludera en planerad lågtröskelverksamhet inklusive sprututbyte på liknande sätt som i Uppsala. Om en sådan organisatorisk lösning blir aktuell är det alldeles nödvändigt att planera för en flytt till nya större lokaler. 6.6.4 Synpunkter från socialnämndernas förvaltning, Västerås stad Företrädare för missbruksvården, Västerås stad är mycket positiva till att en lågtröskelmottagning som bland annat inkluderar sprututbyte startas i Västerås. De anser att det breda uppdraget enligt Folkhälsomyndighetens vägledning att inkludera grundläggande vård och omsorg, provtagning, vaccination, riskreducerande samtal gällande drogbruket, byte av injektionsverktyg samt kontakt med kurator och barnmorska är särskilt värdefullt för målgruppen. Företrädarna för missbruksvården vid Västerås stad uppger att deras klienter uttrycker ett missnöje med den hjälp de fått från psykiatrin i regionen och att klienterna idag, i stor utsträckning, saknar förtroende för den psykiatriska vården. Klienterna är däremot mycket nöjda med det omhändertagande och bemötande de får på infektionskliniken och mottagningen för hemlösa. Företrädarna från kommunen har inga tydligt preferenser gällande den fysiska lokalisationen. De kan både tänka sig en placering uppe på exempelvis sjukhusområdet i Västerås och en mer central placering.

22 (25) 6.6.5 Synpunkter från polismyndigheten i Västerås Vid samtal med tillförordnad chef för polisområde Västerås framkom följande. Polismyndigheten är generellt negativ till sprututbytesmottagningar eftersom myndigheten har uppdraget att beslagta sprutor och spetsar som påträffas i lokaler där drogbrukare vistas eller för övrigt bland deras tillhörigheter. De anser även att det är lätt att beställa injektionsverktyg via internet för personer som injicerar droger. Men de är medvetna om att regeringen och nationella myndigheter nu vill att sådana verksamheter etableras i alla regioner/landsting och att lagen nu ändrats så att den nedre åldersgränsen sänkts och det kommunala vetot mot ett införande tagits bort. Om en lågtröskelmottagning som inkluderar sprututbyte ska startas i Västerås anser polismyndigheten att verksamheten inte ska placeras alltför centralt i Västerås, eftersom det redan nu finns områden i centrum som har problem med ordningen. De vill därför att mottagningen ska placeras inom sjukhusområdet i Västerås. En sådan placering tydliggör också att verksamheten är en sjukvårdande inrättning. 6.6.6 Synpunkter från Anhöriga mot droger I samtal med ordförande för lokalföreningen Anhöriga mot droger (AMD) i Västerås och vice ordförande i riksförbundet AMD säger man bestämt nej till sprututbytesprogram av flera skäl. De menar att alla insatser som erbjuds personer som injicerar droger ska leda till en total drogfrihet. De tycker att ett sprututbyte inte uppfyller detta då man erbjuder verktyg för att fortsätta sitt drogbruk och att det ställs för låga krav på de personer som inte lämnar tillbaka det antal sprutor som de fått vid sprututbytet. De anser då att sprutorna i stället hamnar hos personer som inte deltar i sprututbytet. Anhörigföreningen ifrågasätter även om alla personer som injicerar droger verkligen får möjlighet att samtala med kurativ personal på sprututbytena, så att de kan motivera de injicerande personerna till att söka vård för att komma ifrån drogbruket. Föreningen efterfrågar utvärderingar gällande hur många som deltar i sprututbyten i landet och som faktiskt väljer att upphöra med sitt drogbruk. Anhörigföreningen är även kritisk till den åldersänkning från 20 år till 18 år som trädde i kraft våren 2017. De undrar om man verkligen hinner pröva andra alternativ för att få tonåringen drogfri innan man erbjuder verktyg för fortsatt ökat drogbruk med fria sprutor. Anhörigföreningens synpunkter delas inte av alla anhöriga till drogbrukare. Utredarna har haft personlig kontakt med en anhörig som välkomnar att en lågtröskelmottagning som inkluderar sprututbyte inrättas i Västerås. Denna skillnad i synsätt har inneburit att den personen valt att inte bli medlem i anhörigföreningen. 6.6.7 Fysisk lokalisation i Västerås För närvarande är inte någon lokal i regionen påtänkt för lågtröskelverksamhetens placering. Utredarna har tagit kontakt med Fastighet och diskuterat möjliga

23 (25) lokaler i Västerås. Regionen äger inga fastigheter i centrala Västerås. Ett viktigt absolut krav på en passande lokal är separat ingång i markplan. Under utredningsarbetet har i huvudsak två alternativ på lokalisation diskuterats. En möjlighet är att placera verksamheten inom Västmanlands sjukhus Västerås område, och ett annat alternativ är en placering mer centralt i Västerås innanför Cityringen. Det finns fördelar och nackdelar med båda alternativen. Fördelarna med en placering inom sjukhusområdet i Västerås innebär att förflyttning mellan lågtröskelmottagningen och andra verksamheter på sjukhuset underlättas, både för personal och patienter. Patienterna kan lättare få hjälp på akutmottagning eller annan mottagning på sjukhuset. Vårdpersonalen kan beroende på grad av närhet enklare gå tillbaka till sin huvudarbetsplats och där utföra andra arbetsuppgifter när det inte finns några patienter på sprututbytet. Kompetenser som tjänstgör enstaka timmar på mottagningen får också kortare förflyttningstid. En placering på sjukhusområdet innebär också att besökarna/patienterna kanske inte känner sig lika utpekade utan besöker man en verksamhet på sjukhuset så handlar det om sjukvård. En placering på sjukhusområdet innebär inte med nödvändighet att ansvaret för verksamheten måste ligga på en sjukhusklinik utan man kan mycket väl tänka sig en placering i den regiondrivna primärvårdsorganisationen. Nackdelen är främst att det är lite längre och mer komplicerat att ta sig till mottagningen om den lokaliseras till sjukhusområdet. Fördelen med att placera verksamheten nära målgruppen, d.v.s. i centrala Västerås, är att de har lättare att ta sig till verksamheten. De personer som injicerar droger och inte bor i Västerås Stad och åker kollektivt har lättare att ta sig till en mottagning som är belägen centralt. Nackdelarna är att det kan uppkomma ordningsproblem i och med närheten till centrala områden där personer som injicerar droger och även personer som intar droger på annat sätt uppehåller sig. Risken att det uppkommer irritation och motsättningar i närområdet är också större vid central placering. Det viktigt att se över kommunikationsmöjligheterna vilket alternativ som än väljs. 7 DISKUSSION Utredningen har visat att alla tillfrågade verksamheter i regionen är positiva till en etablering av en lågtröskelverksamhet i Västerås, vilket inte varit fallet under tidigare år. Däremot har ingen klinisk verksamhet erbjudit sig att ansvara för en sådan lågtröskelverksamhet. Även företrädare för missbruksvården i Västerås stad är positiva till en sådan etablering. När lagen om utbyte av sprutor och kanyler ändrades den 1 mars i år togs det kommunala vetot bort men det är ändå viktigt för målgruppen att regionen och Västerås stad ser på sprututbytet på ett likartat sätt vilket kommer att underlätta det framtida samarbetet. Utredarna har som en viktig del i utredningsarbetet gjort studiebesök på några sprututbytesmottagningar. Dessa har visat sig ha olika upplägg och bemanning samt erbjuda service till målgruppen med olika innehåll. De besökta mottagningarna

24 (25) valdes ut utifrån att antalet personer som uppskattas injicera droger i dessa län överensstämmer med motsvarande antal i Västmanland. En svaghet som noterades vid studiebesöket i Halmstad är att verksamheten drivs och sköts av endast en ensam sjuksköterska som åker runt till de olika orterna. Det kan bli sårbart i längden, särskilt vid sjukdom och ledigheter. Det kan även vara svårt att tillsammans med någon planera och vidareutveckla verksamheten. Fördelen med upplägget i Halland är att de kan erbjuda sprututbyten i flera orter i regionen, i dagsläget tre men de planerar starta det fjärde våren 2018. I Jönköping är sprututbytet placerat i nära anslutning till infektionsmottagningen med möjlighet för personal att inomhus snabbt och enkelt gå mellan den mottagningen och sprututbytet. Det kan t.ex. gälla när de behöver hjälp av en infektionsläkare. Sprututbytet bemannas alltid av två sjuksköterskor, en från psykiatrin och den andra från infektionskliniken. Totalt är de fyra sjuksköterskor som arbetar på sprututbytet. Det blir då lättare för dem att tillsammans lösa problem, diskutera idéer och fortsatt planering. Mottagningen har även tillgång till kurator och barnmorska. I Uppsala utökades uppdraget för den ursprungliga mottagningen för hemlösa till en kombinerad husläkarmottagning och sprututbytesmottagning Mottagningen för särskild vård. Av de mottagningar som besökts i samband med utredningsarbetet är mottagningen i Uppsala den som i störst utsträckning lever upp till det innehåll och utbud som Folkhälsomyndigheten rekommenderar att dessa lågtröskelmottagningar ska kunna erbjuda till målgruppen. De enskilda medarbetarna vid mottagningen för hemlösa i Västerås är positiva till att också mottagningen för hemlösa i Västerås ges ett utvidgat uppdrag till att också innefatta en planerad lågtröskelverksamhet inklusive sprututbyte med det innehåll som rekommenderas av Folkhälsomyndigheten. Den regiondrivna primärvårdens ledning anser däremot inte att lågtröskelverksamheten ska förläggas till primärvården. 7.1 Förslag gällande lågtröskelmottagning för personer som injicerar narkotika Mot bakgrund av vad som redovisats ovan föreslås att den planerade lågtröskelverksamheten med sprututbyte i Västerås etableras inom primärvården och med fördel gemensamt med mottagningen för hemlösa. Bemanningen föreslås inkludera sjuksköterskor, allmänläkare, infektionsläkare, kurator och barnmorska. I skrivande stund finns ingen lämplig lokal identifierad. Lokalen måste vara belägen i markplan, ha egen ingång och eget väntrum. Utredarna har haft kontakt med Fastighet som inom kort kommer att presentera de lediga lokaler som finns inom sjukhusområdet i Västerås. Ett annat alternativ är att regionen hyr lämplig lokal.

25 (25) Rumsbehovet utgörs preliminärt av väntrum, rum för sprututbyte, undersökningsrum, eventuellt rum för provtagning, toaletter, eventuell dusch, samtalsrum, personalrum, omklädningsrum med toalett och dusch. Den föreslagna lågtröskelverksamheten med sprututbyte i Västerås bedöms kunna rymmas inom en årsbudget på 2 mkr. Ett projekt föreslås initieras för att i detalj planera för en etablering av och därefter starta en lågtröskelmottagning för personer som injicerar narkotika. Mottagningen ska erbjuda grundläggande vård och omsorg, provtagning, vaccination och riskreducerande samtal gällande drogbruket, byte av injektionsverktyg samt kontakt med kurator och barnmorska. 8 FÖRSLAG TILL BESLUT Utredningen föreslår att den planerade lågtröskelverksamheten med sprututbyte i Västerås etableras inom primärvården och med fördel gemensamt med mottagningen för hemlösa. Den nya mottagningen bedöms kunna rymmas inom en årsbudget på 2 mkr. Utredningen föreslår att regionstyrelsen beslutar om att initiera ett projekt som i detalj ska planera för en etablering av och därefter starta en lågtröskelmottagning för personer som injicerar narkotika med utgångspunkt från det i utredningen skisserade förslaget.